• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Att personer söker asyl i flera identiteter har varit känt för Migrationsverket och regeringarna i minst 16 år

Identitetsbedrägerierna – såväl att man söker asyl i falska identiteter som att man söker asyl i flera identiteter – har, bevisligen, varit känt i minst 16 år. Minst 16 år, alltså. Det som nu äntligen förtjänstfullt tas upp i en större morgontidning av Nuri Kino (se nedan) är alltså något som journalister i större medier borde ha rapporterat om för mycket länge sedan och som de som suttit i regeringsställning sedan år 2000 och även tidigare, borde ha agerat mot. För att inte tala om myndigheten Migrationsverket som under den här tiden har haft inte mindre än sex generaldirektörer:

Lena Häll Eriksson 2000-2003
Barbro Holmberg 2003-2004
Janna Valik 2004-2007
Dan Eliasson 2007-2011
Christina Werner (t.f) 2011-2012
Anders Danielsson 2012-

I Svenska Dagbladet den 28 april skriver Nuri Kino bland annat:

Svensk handfallenhet NuriKlicka på textrutan för att komma till artikel.

En beslutsfattare på Migrationsverket som gärna vill berätta om problematiken vill vara anonym, och hävdar att den som pratar med medier riskerar att bli utfryst på jobbet: ”I vissa fall vet vi att de har tagit hit folk som de inte är släkt med och tagit betalt för det. De kan dessutom ha en eller flera identiteter här i Sverige och ytterligare en annan i ett grannland för att utnyttja bidragssystemen.”

Hen avslutar med något om möjligt ännu mer häpnadsväckande: ”Jag har mött ett tiotal personer som är födda i Sverige men som har ansökt om asyl här. När de väl har fått PUT och kommer för att få ut id-handlingar pratar de flytande svenska. Det har hänt att de har skrattat åt mig när jag har ifrågasatt dem.”

I en tidigare artikel i ämnet – Samma person, åtta identiteter – publicerad den 7 april, skriver Nuri Kino:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Det är ju märkligt att inget verkar hända på det här området som miggor rapporterat om och varnat för i nästan ett decennium. Här är några av mina texter i frågan:

•  En migga: ”Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning.” – 19 april 2010. Citat ur texten:

Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning! Jag talar givetvis om somalierna. Med risk för att ”rasistkortet” kommer upp fortare än en katt nyser, säger jag ändå detta, av det enkla skälet att det är sant. Jag har träffat så många somalier som utan att tveka har ljugit mig rakt upp i ansiktet, även efter att jag slagit hål på deras historia. Men alla i Sverige är tysta, för de vet att det måste sättas stopp för denna åderlåtning av det svenska välfärdssystemet.

•  En migga skriver: ”Jag har fått flera samtal från förvirrade socialsekreterare som är ledsna för att deras klienter från Somalia avslöjats med att de tar bidrag både från socialen och Migrationsverket eftersom de har två olika identiteter.” – 26 augusti 2010.

Citat ur texten:

Jag hoppas att det inom en mycket snar framtid kommer att tas fingeravtryck av alla! Av personer som får visering, av personer som uppehållstillstånd på grund av studier, av personer som får tillstånd som anhöriga till någon, av personer som kommer som arbetskraftsinvandrare.  I och för sig blir kanske vi som jobbar med asyl kanske arbetslösa då, och många socialsekreterare likaså, för att inte nämna alla de som jobbar med integration. Men det är ett billigt pris att betala för att få ordning på de stora bedrägerier som pågår. Det finns andra jobb för oss allihop.

En migga om somalier som inte kommer till sina egna asylutredningar och en eritrean med tre identiteter – 28 juni 2011. Citat ur texten:

Med eritreaner är det samma sak. Jag har själv träffat en eritrean med tre olika identiteter som haft uppehållstillstånd  i två av dessa identiteter: först som gäststuderande och sedan som make till sin egen syster. Ja, just det: som make till sin egen syster! När detta avslöjades så hade han faktiskt ingen syster i Sverige, han hade inte heller gäststuderat i Sverige utan någon som var väldigt lik honom hade först gäststuderat här i en identitet, sedan hade samma person eller en annan person som var väldigt lik honom gift sig med hans syster… Jag förstår om den som läser detta inte hänger med, det är verkligen inte lätt, alla gånger.

Mannen med de tre identiteterna åkte hit direkt från Eritrea och han hade samma historia som så många andra därifrån: han rymde från fängelset där han av någon anledning satt, förmodligen oskyldig. Ingen vet – och han kan själv absolut inte förstå det heller – hur både gäststudenten och personen som fick uppehållstillstånd på anknytning till hans syster är så lika honom att fotojämförelser säger att det med så gott som absolut säkerhet rör sig om en och samma person på alla bilder.

•  En migga: ”Om en och samma person lämnat in flera ansökningar i olika identiteter både i Sverige och i andra EU-länder och om han kommer från ett land som vi inte utvisar någon till, exempelvis Syrien eller Eritrea, måste jag då anse att personens senaste identitet är mer sannolik än de andra identiteter som han hävdat?” – 11 april 2014. Citat ur texten:

När alla från Somalia fick PUT så hade jag en sökande som hade sex olika identiteter, två i Sverige och fyra i de andra EU-länderna. Då behövde jag inte skriva något krystat resonemang om att han hade gjort sin identitet sannolik, det räckte att han kom från Somalia vilket språkanalysen visade. Men vad kan jag hitta på nu, i liknande fall? Jag har frågat dem som gett oss handläggningsstödet men inte fått något svar ännu…

•  ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 15 juli 2015. Citat ur texten:

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000? Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Främst miggorna, men också jag själv, har rapporterat och berättat om identitetsbedrägerier  här på bloggen under cirka 8 av de 11 år som den funnits. Men politiker och journalister har, trots att många av dem har läst och läser rapporterna, inte tagit till sig de ofta helt förödande (för landet, folket, de asylsökande – för alla!) uppgifter som framförts. Det är både obegripligt och ytterst ansvarslöst att inte rapportera om och kraftfullt agera mot de grava missförhållanden som larmats om och varnats för under mer än ett decennium och som dessutom varit kända redan flera år innan jag började blogga.

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, vänligen länka till originalinlägget.
Lämna gärna ett  bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden via ”Subscribe” eller med valfritt belopp via ”Donate”. Det tar tid, kraft, energi och framför allt kunskap (och goda kontakter med miggor och andra ”aktörer” på området) att rapportera om en av Sveriges största samhällsviktiga frågor då, nu och för lång framtid och det görs helt ideellt varför varje bidrag är ytterst välkommet.

Buy Now Button
Abonnera
Swish bankgiro

En halv miljon invandrare från muslimska länder på bara två år?

MIG räknar med 190.000 asylsök 22.10 2015 OmniKlicka på bilden för att läsa mer på Omnis sajt.

Det här går bara inte! Det går helt enkelt inte, det fungerar inte vad än Löfven och andra sanningsförnekare säger.

I går var prognosen gällande hitkommande människor från länder utanför Europa 160.000. I dag är prognosen 190.000! Etthundranittiotusen människor som ska hysas, försörjas, lära sig svenska, utbildas (de flesta), ges sjukvård och tandvård, behöver tolkar och – i en utopisk svensk politikerdröm – ”integreras” i den svenska (icke)kulturen och svenska (icke)värderingar.

Förra året kom de facto 80.000 personer och sökte asyl. Hur många som bara vandrade in i det gränslösa Sverige och slog sig ner i något utanförskapsområde eller någon no-go-zon, det vet ingen i landet med mycket liten koll, men gissningsvis något tiotusental. Polisen och Migrationsverket beräknar att det i år, åtminstone under senare delen av året som jag förstått det rätt(men ingen vet någonting säkert…), har kommit lika många människor till Sverige som inte ens registrerat som det har kommit personer som sökt asyl. Alltså personer som helt sonika illegalt slagit sig ner här och, i mindre antal, tagit sig till Norge och Finland. Sverige har ingen kontroll alls på vilka främlingar som befinner sig i landet eller varför de är här. faktiskt inte heller när det gäller dem som lämnar in asylansökningar…

Tillkommer gör massor av anhöriga. På två år – 2014 + 2015 – kan enligt dessa beräkningar omkring en halv miljon utomeuropeiska, främst muslimska, människor ha vandrat in i Sverige mer eller mindre okontrollerat. Och mycket ofta helt utan några som helst asylskäl.

Snart får vi höra de sanningsförnekande flosklarna i radio, tv och andra medier:

Vi har kontroll.
Sverige står inför en stor utmaning.
Vi måste vara ödmjuka inför rådande situation.
Just nu är de kanske en kostnad. Men vi får mångfalt igen.
De flesta välutbildade och detta utan att det har kostat oss någonting.
Vi ska ha en generös asylpolitik.
Vi gör den största humanitära insatsen någonsin.
Människor flyr för sina liv undan krig och förföljelse.

Nästa år kan det komma upp till 170.000 nya invandrare som söker asyl plus Gud allena vet hur många som kommer att vandra in illegalt. Plus anhöriga… Det finns ingenstans att härbärgera dem, de kommer inte att bli en del av det svenska Sverige. Rädslan, otryggheten för ursprungsbefolkningen (men också för de hitkomna som faktiskt är i behov av skydd) kommer att öka. Fler asylboenden sticks i brand (sex bara i oktober i år…), fler boenden vandaliseras av missnöjda unga utomeuropeiska män, fler barn rånas på väg mellan hem och skola. Fler granatattacker, fler knivmord, fler skottlossningar och dödsskjutningar. Men alla som svenska politiker med otroligt stor säkerhet tycks veta ”har flytt undan krig och förföljelse” (eftersom de upprepar detta ständigt och jämt) ska givetvis beredas plats och också kunna ta över och terrorisera olika områden i det som en gång var ett lugnt, tryggt och mycket bra land att leva i.

Och svenskarna står maktlösa och tittar på. De har ingen som ger dem skydd.

© denna blogg.

Buy Now ButtonSwish bankgiro

En migga: ”5800 asylansökningar på en vecka. 1200 på en dag.”

En migga skriver så här på Twitter:

5200 asylsök 10-16.9 2015

De senaste sju dagarna = 10-16 september 2015. I går = 16 september 2015.

Om vi räknar med att det kommer 5000 asylsökande i veckan i genomsnitt, så blir det 260.000 människor på ett år. 2 x hela staden Örebro! Alla dessa ska utredas av Migrationsverket, de ska under tiden bo någonstans och få dagersättning, sjukvård, skola åt sina barn. Därefter ska de som får stanna ha bostäder, svenskundervisning, bidragsförsörjning. Och ”komma i arbete” genom en massa dyra, givetvis skattefinansierade ”komma-i-arbete”-projekt. Kostnaderna för alla asylprocesser (som ofta överklagas och det görs nya ansökningar), alla juridiska ombud, alla gode män åt ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga och tolkar är också skyhöga.

Men det finns ju inte bostäder, det finns ju inte lärare och det finns ju inte skolor till alla! Det finns inte heller sfi-lärare och det finns inte jobb. Och våra skatter kommer inte att räcka till att ta in en kvarts miljon människor på ett år (förutom alla de hundratusental som redan kommit och som inte heller har ”integrerats”, inte har jobb och måste bidragsförsörjas).

Sverige kommer inte heller att kunna försörja, utbilda, ”få i arbete” och ordna skolgång åt alla anhöriga som kommer när deras anknyntningsperson har fått PUT. Sverige kommer inte heller att kunna se till att de som inte får uppehållstillstånd lämnar landet; det har Sverige förresten inte klarat på många år, vilket lett till att tiotusentals människor (som vi inte heller vet vilka de är) lever i landet illegalt…

Hur ska Sverige klara detta? Konkret, praktiskt, faktiskt: Hur? Och – mycket viktigt – hur ska vår säkerhet garanteras när Sverige inte vet vilka som tagit sig in i landet, det krävs ju inte ens att människor styrker sin identitet! Inte heller vet man i Sverige anledningen till att människor kommer hit, det barnsliga mantrat som bland annat Sveriges statsminister och många andra pinsamt nog upprepar med dårars envishet : ”De har flytt undan krig och förföljelse” stämmer ju absolut inte för alla. Långt därifrån.

I Finland säger nu bortskämda unga män som inte gillar hur de behandlas i Finland att de hellre åker hem till Irak och Syrien igen än stannar där. Varför kom de överhuvudtaget hit?

Vasabladet 15.9 2015

Sveriges ansvarslösa och naiva hållning störtar landet i fördärvet. Hade man lyssnat på miggorna som enträget berättat och även gett mycket goda, insiktsfulla råd på asylområdet genom åren, hade en hel del varit vunnet. Men de (van)styrande sitter i sina bubblor och fattar helt enkelt inte vidden av vad som hänt och händer. Och de vägrar hårdnackat att lyssna på dem som vet,

© denna blogg.

En migga: ”Vad vi idag sysslar med är inte asylrätt.”

En migga:

Asylrätt eller bättrelivsrätt?

profileJag vill börja med att kort kommentera ett beslut från Migrationsdomstolen, mål nr UM 8185-13*. Det är offentligt och finns hos Göteborgs tingsrätt.

En man, tidigare barn/minderårig i en familj som under åren 2005-2009 vistats i Sverige, ges uppehållstillstånd år 2015. Vardagsmat, kan det tyckas. Ja, om inte personen i fråga vore en serbisk medborgare. Och om inte personen i fråga uppgett att han under sin vistelse i Sverige som minderårig spelade apatisk i syfte att lura till familjen ett uppehållstillstånd. Då blev det inget uppehållstillstånd på den grunden och familjen fick resa hem. Bara för att några år senare pröva lyckan igen, denna gång i Norge. Men även där fick familjen från det europeiska landet Serbien nobben. Familjen bestämde sig då helt sonika för att flytta över till Sverige; gränserna är ju som bekant öppna. Den tidigare barnet och numera vuxne mannen och hans familj valde att efter ca två och ett halvt års illegal vistelse i Sverige återigen ansöka om uppehållstillstånd.

Den numera vuxne mannen från Serbien åberopar en diffus blodsfejd i hemlandet, sin brytning med familjen som tvingade honom agera apatisk samt anknytning till Sverige som skäl för att han bör få uppehållstillstånd här. Och, hör och häpna, domstolen anser att under den tid pojken ”diagnosticerades med så kallat uppgivenhetssyndrom (ett antal år…) hann han gå i skolan och utveckla ett socialt nätverk”. den grunden – och ”till skydd för sitt privatliv” (vad nu det kan betyda?) – ger den honom permanent uppehållstillstånd! (Migrationsverket har dock möjlighet att överklaga beslutet). Dessutom avslutas domen med en notis om att för övrigt har hela familjen fått uppehållstillstånd i landet!

Asylrätten står idag inte att känna igen. Den är degraderad till något helt annat än ”asyl” och ”skydd mot förföljelse m.m.”. Människor kommer helt enkelt till Sverige för att de vill ha ett bättre liv – kalla det inte för något annat. Många är beredda att gå ganska långt för att få tillträde till det svenska välfärdssystemet, till och med att spela/utveckla ett apatiskt tillstånd. Eller att betala väldigt mycket pengar för att ta sig till Sverige.

Följande ändringar ser jag som nödvändiga för att kraftigt minska missbruket av asylrätten:

•  Inga permanenta tillstånd (gäller även ensamkommande s.k. barn) – annat än i särskilda fall och efter en avsevärd tid i landet och under vissa villkor.

•  De som söker skydd bör i första hand göra det i grannländer, vilket också sker i de flesta fall. Resonemanget om att de blir en börda för de berörda länderna har inget med Sverige att göra. Att Turkiet, Libanon, Irak med flera länder får ta emot många syrier är inte konstigt med tanke på att de också spelar en aktiv roll i att underblåsa konflikten i Syrien. Dessutom, inget av dessa länder erbjuder permanenta uppehållstillstånd. I praktiken upplåter länderna delar av sin mark, med omfattande stöd från UNHCR (där Sverige är en av de största bidragsgivarna) och andra frivilligorganisationer. Eftersom varken Turkiet, Libanon, Jordanien, Egypten eller Irak med flera länder har tvingat någon syrier att lämna sina territorier, bör de ses som säkra länder.

•  Statslösa (palestinier, bedooner, feili osv) är inte heller Sveriges ansvar. Om inte länder där de bor ger dem medborgarskap och om dessa länder vägrar dem återresor, så ska inte Sverige påta sig ett ansvar; det ter sig smått absurt. Idag kan en statslös person få uppehållstillstånd i Sverige för att hans ursprungsland vägrar ta tillbaka honom. Ett exempel: en statslös palestinier som i realiteten har ett permanent uppehållstillstånd förlorar det och rätten till återvändande om han lämnar Irak. Rimligt? Kanske. Kanske inte. Men så är landets regler och det känner invånarna till. Samma person kan bedömas sakna rätt till skydd i Sverige men kan ändå få uppehållstillstånd här eftersom Irak inte tar honom tillbaka. Rimligt? Knappast.

•  Ta bort preskriptionstiden för avlägsnandebeslut (fyra år). Den saknar relevans eftersom det idag ges obegränsade möjligheter att åberopa nya omständigheter, så kallat verkställighetshinder (som i sig bör begränsas). Utlänningar som inte återvänder till sina hemländer, därmed trotsande Sveriges redan generösa regler, ska inte ges hopp om att ändå få stanna.

•  En kraftig och reell reglering av arbetstillstånd. Det är inte rimligt att en 50-årig syrisk tandläkarsekreterare kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare för att dagen efter ansöka om asyl och samtidigt förklara att avsikten aldrig ens var att arbeta här. Dessutom, den som säger sig ha ett anställningsavtal ska visa att lönen är skälig, lägst 13.000 kronor i månaden enligt nu gällande regler, och enligt gängse lönebild inom den bransch där han eller hon ska arbeta. Men när resten av familjen ska ansöka om att få komma hit på anknytning till arbetstagaren, då ställs idag inga som helst krav på att arbetstagaren ska kunna försörja familjen! Krav på försörjning av anhöriga måste bli en realitet.

•  Sluta skylla på EU gällande migranter som flyr över Medelhavet. Ingen har uppmanat dem att ta den farofyllda vägen; valet är deras. Fråga er själva: varför åker en eritrean till EU och Sverige och inte till de afrikanska länderna? Jo, därför att han inte är ute efter skydd utan efter förmånliga ekonomiska och sociala villkor. Dessa människor vill ha ett bättre liv och de vill ha det i Sverige.

Konsekvensen av den extremt generösa tillämpningen av utlänningslagen är att eritreaner och syrier överger sina redan beviljade uppehållstillstånd i t ex gulfstater och i andra länder (USA, Grekland, Italien m.fl.) för att ta sig till Sverige eftersom här ges permanent uppehållstillstånd med allt vad det innebär. Det räcker för eritreanen i vapenför ålder, som i en del fall aldrig satt sina fötter i hemlandet, att uppge att ”flykten” beror på den allmänna värnplikten för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige! Mongoler ansöker om asyl trots total avsaknad av skäl för det och endast i syfte att få tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Antalet ensamkommande s.k. barn bara ökar och ökar eftersom sannolikheten för att beviljas permanent uppehållstillstånd är större än i något annat land; afghanska ensamkommande s.k. barn som är födda eller länge har bott i Iran eller Pakistan och inte i Afghanistan (många har alltså aldrig ens besökt landet…) kan, märkligt nog, i Sverige ges uppehållstillstånd efter prövning mot Afghanistan, som de alltså inte kommer ifrån!

Asylrätten är inte vad den var och vad den avsågs att vara. Vad vi idag sysslar med är bättrelivsrätt. Om vi i Sverige vill att det ska vara så, ja, då måste vi också kalla det så. Och vi måste även ändra i utlänningslagen så att den följs och inte som idag bryts mot på den myndighet som har att upprätthålla och efterleva den.

Och till slut en stilla reflektion: Hur kommer det sig att inte en enda berättelse om fusk eller missbruk från utlänningarnas sida hittar till mediernas redaktioner?

*Beslutet tas även upp här En migga: ”Så här kan det gå till i en migrationsdomstol i februari 2015.”

Kommentar: Att denna migga (och andra) orkar ta sig tid och vill använda energi till att skriva och kommentera, reflektera, informera – år ut och år in – är ett smärre under. Men det gör de. Deras berättelser ger ofta en helt annan bild av skeenden än svenska medier och politiker. Berättelserna är, bland annat av just den anledningen, viktiga. Om det inte var för dem skulle bilden av asylhanteringen vara nästan helt ensidig.

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas igen: Tack till alla er miggor (och andra, som poliser och HVB-hemspersonal med flera) som oförtröttligt skriver och inte ens kan göra det i era egna namn utan att vara rädda för att stötas ut och rentav riskera era jobb. För att ni berättar som det är! Och stort tack till just den migga som skrev ovanstående viktiga text som givetvis inte alla behöver hålla med om, men som ger välbehövliga infallsvinklar och funderingar på den största och mest omvälvande frågan för Sveriges och folkets framtid: asylinvandringen.

© denna blogg.

Centerpartiet har inte tänkt igenom sina förslag ordentligt

Centerpartiet logoVoj, voj ändå (finlandssvenskt uttryck)! Det är inte utan att man börjar tycka att det är tur att Centerpartiet är så litet att partiets förslag på invandringsområdet – trots att det agerar stort och ganska högljutt – inte kommer att få något verkligt genomslag någonstans. Och att partiet kanske (troligen) inte ens kommer att vara representerat i riksdag och regering efter nästa val.

För nu har det återigen, precis som förra gången när partiet förordade helt fri invandring, snurrat till riktigt ordentligt. Det är trist och beklagligt.

framsida_miggorOm centerpartisterna hade brytt sig lite grann om att ta del av andra uppgifter än vad de själva brainstormar fram i sina egna inre kretsar; om de hade bemödat sig om att skaffa fram grundläggande och allsidig information och tagit del av den (vilket alla kunde ha gjort genom att läsa miggornas berättelser i Inte svart eller vitt utan svart och vitt eller genom att söka på ordet ”migga” på den här bloggen) så hade de förslag och åsikter de fört fram bland annat här inte kommit till!

En centerpartistisk ståndpunkt lyder så här:

Centerpartiet är för en öppen och generös flyktingpolitik. Vi tycker att det är viktigt att människor som flyr undan krig och förtryck ska ha möjlighet att hitta en fristad här.

Det är tämligen floskligt, om man tänker igenom vad som faktiskt sägs, nämligen ungefär:

Centerpartiet är för en i det närmaste fri och skattemedelsförsörjd asylinvandring. Vi tycker att det är viktigt att människor som flyr undan krig och förtryck ska ha möjlighet att komma just till Sverige.

För att analysera och problematisera kring det centerpartistiskt sagda så kan man grubbla över:

1) Hur stort ska Migrationsverket bli för att kunna ta emot och utreda (!?) samtliga som säger sig ”fly undan krig och förtryck”?

Redan nu torde verket ha kring 3.500 anställda, ska det antalet ökas till 7.000? Eller till 10.000? Var finns de som skulle klara av jobbet? Varifrån ska pengarna till deras löner tas?

2) Varifrån ska Centerpartiet trolla fram alla de jurister och asylombud, tolkar, gode män, läkare, sjuksköterskor, skolor, HVB-hem, bostäder som kommer att behövas?

Allt som krävs för dem som ”flyr undan krig och förtryck” samt för de bedrägligt asylsökande finns ju inte ens nu! Hur menar månne Centerpartiet att det ska fungera med den inströmning av asylinvandrare och släktinginvandrare som skulle bli verklighet med den centerpartistiska ”generösa flyktingpolitiken”?

Ytterligare ett svårbegripligt förslag från Centerpartiet:

Invandrare ska kunna återförenas med sina äldre anhöriga: föräldrar, mostrar eller fastrar, så länge de själva står för deras kostnad. Kravet är att man ska teckna försäkring för att täcka sjukvård och äldreomsorg.

Ett sådant här uttalande borde någon absolut ha stoppat innan det nådde offentligheten! Det är direkt pinsamt att ta del av så oklart formulerade, tillika verklighetsfrämmande och omöjliga idéer!

1) ”Invandrare”?

Vad menas med ”invandrare”? Finländare? Greker? Iranier? Mongoler? Afghaner? Arbetskraftsinvandrare? Redan härvarande anhöriginvandrare som också vill hämta hit sina släktingar som inte redan är här?

Varför mostrar eller fastrar? Är inte det orättvist att tvingas välja den ena eller den andra ifall man har både mostrar och fastrar? Och hur är det med mostrarnas och fastrarnas eventuella makar/sambor/särbor? Morbröder och farbröder måste väl i jämlikhetens och rättvisans namn också få komma till Sverige? Plus deras makor/sambor/särbor. Och hur hade Centerpartiet tänkt att man skulle göra med deras barn, alla kusiner? De måste ju också få komma till Sverige; inte kan väl mostrar och fastrar tvingas lämna sina barn, de stackars kusinerna, vind för våg i hemländerna? Sedan fortsätter ju detta i evighet med släktingarnas anhöriga och släktingar, deras anhöriga och släktingar och… Var hade Centerpartiet tänkt dra gränsen?

2) ”…så länge de själva står för deras kostnad. Kravet är att man ska teckna försäkring för att täcka sjukvård och äldreomsorg.”

Vilka menas med ”de” och vad menas med  ”deras” (syftningsfel!)? Är det invandrarna (vilka de nu ska anses vara) i Sverige som ska stå för alla sina släktingars kostnader eller är det släktingarna själva som ska göra det? Var kan man förresten teckna sådana försäkringar som Centerpartiet hänvisar till? Finns det verkligen bolag som tecknar försäkringar åt folk som måste betala kring 3.700 kronor för ett icke-subventionerat  läkarbesök, kanske uppåt en miljon kronor eller mer för en icke-subventionerad by pass-operation och kring 10.000 kronor eller mer för en icke-subventionerad ambulansfärd? Och skulle ett sådant försäkringsbolag stå för kostnaderna för icke-subventionerade rullatorer, hörapparater, kryckor etc och vad mediciner kostar ”på riktigt”?

Eftersom Centerpartiet talar om att försäkringar måste tecknas och partiet därmed måste ha tagit reda på att försäkringsbolag som skulle teckna sådana försäkringar existerar, så vore det intressant att veta vad premierna skulle bli till exempel för mor- och farföräldrar med diverse sjukdomar som astma, diabetes, hjärtproblem m.m. Och för kusiner med cancer, HIV eller njurproblem. En plats på ett äldreboende kostar rätt mycket, täcker de här försäkringarna den kostnaden också?

Ska ungdomarna (kusinerna och/eller om man har väldigt unga mostrar, fastrar, morbröder och farbröder) gå i skola i Sverige (vi har ju skolplikt)? Vem ska betala skolavgifterna på uppåt 100.000 kronor eller mer per år? Ska vuxna släktingar gå på SFI-undervisning? Det är redan nu stor brist på lärare, hur ska man skaka fram lärare som inte finns? Och vem ska ”stå för” dessa kostnader? Det framgår inte av förslaget.

Det ter sig inte riktigt som om Centerpartiet har tänkt ordentligt på vad de själva menar med att ”de själva ska stå för deras kostnad”…

Och hur ska alla gamla föräldrar och alla mostrar, fastrar, morbröder och farbröder (och kusinerna, förstås, som väl i den centerpartistiska generositetens namn inte kan lämnas kvar i hemländerna) finna sig tillrätta här? Ska integrationsminister Ullenhags allehanda integrationsprojekt gälla dem också? Vem betalar? Och vad händer om de hitkomnas släktingar inte längre vill/kan försörja dem, och om dessa släktingar inte har fått jobb och kan försörja sig själva?

Centerpartiet säger också att:

Vi skulle vilja införa en ”sista länken”, dvs titta på en ökad anhöriginvandring. Och då tror vi – och tycker vi – att det är rimligt att de som bor och arbetar här i Sverige också tar ett större ansvar för deras grundläggande service.

Barn till invandrare ska kunna ha sina mor- och farföräldrar här om önskemål om det här finns. Invandrare ska kunna återförenas med sina äldre anhöriga.

Centerpartiet vill, som ett av få partier, öppna upp möjligheten för fler att komma till Sverige. Då är det viktigt att också se till att ansvaret delas.

1) I det här uttalandet heter det ”deras grundläggande service”.

Vad menas med det? Vad är ”grundläggande service”?

2) ”…att det är rimligt att de som bor och arbetar här i Sverige också tar ett större ansvar”.

Exakt vad menas med att ”de som bor i Sverige tar större ansvar”? Vilka som bor i Sverige? Alla, dvs hela befolkningen som bor och arbetar här? Invandrare som bor i Sverige? Hur ska det bli med alla de invandrare som inte jobbar och därmed inte kan ”ta ansvar” för alla sina släktingar som eventuellt vill komma till Sverige, inte ? Vilka?

Exakt vad menas med ”ett större ansvar”? Det är otroligt vad detta ”ta ett större ansvar” och ”ta ansvar” används flitigt i den svenska debatten! Men vad det betyder verkar ingen riktigt veta. Hur kan någon människa eller något parti ta sig rätten att förvänta sig att någon annan ska ”ta ansvar” för vad människan/partiet propagerar för? Och varför skulle någon ta ansvar för något som han/hon inte själv kan eller vill ta ansvar för? ”Det grumligt sagda är det oklart tänkta” (parafras på ”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”), det borde Centerpartiet ha tänkt på.

Vidare vill Centerpartiet:

underlätta för flyktingar i krigsområden att söka asyl på svenska ambassader i närområden eftersom de annars är utlämnade åt flyktingsmugglare för att kunna ta sig hit.

Det här kräver en helt egen kommenterande text! Det är så många aspekter som gör att den här tanken – eller egentligen det här förslaget (som tanke betraktad i sig inte dum) – skulle vara totalt omöjligt att genomföra, och Centerpartiets  presentation av förslaget visar på djup okunskap (eller slarv!) och oförmåga att göra relevanta konsekvensanalyser.

Till slut: Jag beklagar att man inom Centerpartiet inte tar sin politiska makt – om än alltmer krympande – och sitt ansvar (här är användningen av orden ”sitt ansvar” legitimt!)  på större allvar. Att framföra en mängd oklara förslag och visioner som inte bygger på verklighetsförankrad research och analys är inte värdigt ett politiskt parti.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Sverige beviljar nu, som enda land i EU, permanenta uppehållstillstånd åt syrier

MIG logoMigrationsverket meddelar i ett rättsligt ställningstagande (läs det gärna själva om ni vill bilda er en egen uppfattning) att det nu beviljar både de syrier som kommit till Sverige och fått treåriga, tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) och alla som kommer fr.o.m. nu, permanenta uppehållstillstånd (PUT). Anhöriga till asylsökande i Sverige som beviljas PUT har rätt att komma hit som just ”anhöriginvandrare”.

Sverige är det enda EU-landet som beviljar PUT åt syrier.

Syrier 2012_2013Som framgår av Migrationsverkets diagram, har under 2012 och hittills under 2013 totalt nära 15.000 syrier kommit till Sverige. Ytterligare ett antal tusen torde komma under årets återstående fyra månader, vilket kanske kan innebära ca 20.000 syrier, som alla beviljas PUT. Till det kommer deras anhöriga, som via en svensk ambassad i något av grannländerna, också så småningom kommer att komma hit.

Migrationsverket har genomfört asylprocesser med närmare 15.000 syrier under 2012 och 2013. Av dessa har hälften redan fått PUT; hälften, drygt 7.000, har fått TUT och dessa 7.000 ska nu hanteras administrativt en gång till, vilket torde utgöra en stor press på verkets personal, som också ska börja hantera ansökningar från de 15.000 syriernas anhöriga. Samtidigt som asylinströmningen från Eritrea ökar och de ”vanliga” asylsökande från Irak, Afghanistan m.fl. länder inte heller minskar.

I ett anfall av klarsynthet meddelar Migrationsverket – vilket det inte brukar eftersom det sällan talas just om att brottslingar söker asyl i Sverige – att:

I det nya rättsliga ställningstagandet pekar Migrationsverket på risken att enskilda asylsökande från Syrien kan ha gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna under konflikten. Om det under prövningen i Sverige kommer fram sådana uppgifter, kan det innebära att den asylsökande mister sin rätt att klassas som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Men att personer som begått brott ska kunna identifieras i den stora våg av asylsökande som nu alla, generellt, ska beviljas PUT, det är det nog inte så många som tror, så man får troligen se uttalandet mer som en (tom) gest.

Miggor som läser detta får gärna höra av sig (här finns ett kontaktformulär som man kan använda för att ta kontakt via e-post som går direkt och endast till mig) och berätta om hur de ser på beslutet och vad det innebär för deras arbete inom asylprövningen och eventuella andra aspekter av beslutet!

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Varför skapar riksdag och regering regler och lagar som är löjliga?

Mikael Cedrebratt, M Gunnar Axén, MDen 4 augusti skrev ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott Gunnar Axén, M, och Mikael Cederbratt, riksdagsledamot med ansvar för migrationsfrågor, M,  en artikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt under rubriken Försörjningskravet satt på undantag. De har, efter många års – som det ter sig – dvala vaknat upp och säger nu bland annat så här:

Krav på anknytningspersonen i Sverige att kunna erbjuda mer än kärlek och luft stärker den nyanländas möjligheter till ett gott liv och en god kontakt med det svenska samhället.

De framhåller också:

Förra året anhöriginvandrade cirka 30.000 personer till Sverige, exklusive anhöriga till arbetstagare och studerande. Hittills under 2013 är motsvarande siffra drygt 15.000 personer.

Saknas goda förutsättningar till integration redan vid ankomsten riskerar dock anhöriginvandrare att hamna i utanförskap. Därför infördes det så kallade försörjningskravet för anknytningspersoner i anhöriginvandringen 2010.

Är det inte lite sent att stiga tidigt upp, bästa (?) politiker? Eller ska man säga: ”Bättre sent än aldrig”?

En migga kommenterar politikernas yrvakna artikel så här:

profileVarför ens ha något försörjningskrav när bara ca 1 procent av de sökande omfattas av kravet? Alla eller ingen kan man ju tycka men visst kan det vara okej med undantag men ska verkligen 99 procent omfattas av undantagen?

Man kan ju verkligen ställa sig frågan varför den som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år ska undantas från reglerna? Man har ju som sagt haft fyra år på sig att skaffa sig utbildning och försörjning!

Att inte barn som söker för sina föräldrar ska behöva sörja för försörjningen är ju självklart, barnarbete är ju inte ens tillåtet! Men om jag vill ha hit mina barn och min fru/man så ser jag inga problem med att det ställs försörjningskrav på mig. Så har vi ju det redan idag om det inte vore för undantaget för somalier…

För om jag till exempel vill få hit en fru jag träffat utomlands, ja då måste jag ha bostad anpassad för oss båda och ett jobb som kan försörja oss båda. Har haft flera kollegor med invandrarbakgrund som fått söka för sina fruar/män och som fått lova att frun/mannen inte ska ligga samhället till last!

Själv skrev jag texten Försörjningskrav vid anhöriginvandring införs – de som undantas är fler än de som omfattas redan den 22 december 2009, dvs mer än 4,5 år sedan och innan det s.k. kravet (eller snarare ”icke-kravet”) hade införts. Bland annat:

Ett försörjningskrav vid anhöriginvandring införs den 15 april 2010. Försörjningskravet blir ett villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen.

Och detta insåg jag alltså redan då, långt innan det här påhittade försörjningskravet (som verklligen inte omfattar mer än någon procent och därmed är i det närmaste löjligt):

Undantagen är dock många och de som inte ska omfattas verkar vara färre än de som ska omfattas av försörjningskravet.

Därefter rabblar jag upp alla som inte ska omfattas av kravet (läs inlägget!) och avslutar sålunda:

Det hade kanske varit mer informativt och tydligt att tala om vilka försörjningskravet ska omfatta…

Den 15 april 2010, samma dag som icke-kravet (!) började gälla, skrev jag så här under rubriken Försörjningskrav vid anhöriginvandring:

Från idag, den 15 april 2010,  gäller nya regler vid anhöriginvandring. Den, som har fått uppehållstillstånd i Sverige och vill hämta hit make/maka, måste ha arbete och bostad ordnade först. Undantagen från detta krav är dock så många, att det beräknas att endast ca 8-10 procent kommer att omfattas av försörjningskravet.

Länken i inlägget som går till SR fungerar inte (de verkar ha tagit bort inslaget), men länken till Migrationsverket, som leder till information om Frågeformulär hushållsgemenskap går bra att klicka på.

Slutligen: Den allra första gång jag skrev om Försörjningskrav vid anhöriginvandring var den 21 december 2007. Det är 5,5 år sedan. Då trodde vi, naivt nog, att ”försörjningskrav” betydde ”försörjningskrav”.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa!

En migga om arbetsförmedling i Etiopien

Text med anledning av information i Svenska Dagbladet – Arbetsförmedlingen öppnar i Addis:

Fundering: Eftersom de anhöriga är i Etiopien, inte i Somalia och inte i fara, och det ofta handlar om fru och tre-åtta barn, varför hjälper inte svenska myndigheter i stället maken (som är den som oftast är här) att återvända och förenas med sin familj i det land där denna familj oftast bott i många år? Vore det inte på många sätt (kanske alla) främst bättre men också billigare att en person återförenas med de tre, fyra, nio eller fler familjemedlemmar som sedan länge finns i ett land där de inte är hotade och som de inte har asyl- eller skyddsskäl skäl gentemot, ett land där de förstår språket och kulturen, än att den stora familjen kommer hit till utanförskap och arbetslöshet?

Jag kan redan nu gissa hur det här projektet kommer att falla ut och hur det kommer att beskrivas om två år. Jag är övertygad om att jag då kommer att ha anledning att säga: ”Vad var det jag sa!”!

Så här kommenterar en migga ovanstående:

profileDet är många som har bloggat om artikeln i Svenska Dagbladet. Arbetsförmedlingen kanske borde försöka hjälpa dem som finns här först, tycker många. Nu verkar man dock inte ha förstått att dessa personer redan har fått uppehållstillstånd och kommer att bli arbetsförmedlingens bekymmer i vilket fall som helst.

Men det är märkligt att ingen verkar göra samma reflektion som du!

Visserligen är ambassaden i Addis närmaste ställe för somalier att lämna in sina ansökningar, men är det rimligt att tro att de kommer direkt från Somalia? Hela Ogadenprovinsen i Etiopien befolkas ju av somalier, men de är etiopiska medborgare. Är det verkligen meningen att vi ska ta emot somalier från Etiopien inom asyl- och anhörigsystemet, är det verkligen de som behöver skydd i Sverige?

Kommentar: Ingen.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet.