Sveriges regering respekterar inte gällande lag

Ur min text (läs gärna hela texten) – Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – på Det Goda Samhället:

Utbildningsministern menar alltså på fullt allvar att personer vilkas asylansökningar i dyra processer prövats i två instanser och de inte ansetts ha skyddsskäl som räckt för uppehållstillstånd i Sverige och därför beslut om utvisning har fattats, trots detta ska tillåtas stanna kvar? Har justitie- och migrationsministern verkligen samma åsikt? Det är svårt att tro. Ännu svårare är det att tänka sig att ett sådant förslag skulle kunna gå igenom i riksdagen.

Gustav Fridolin tycks tro/anse – eller låtsas tro/anse – att han som utbildningsminister har rätt att lägga sig i Migrationsverkets och domstolarnas arbete för att han vill ta hänsyn till att lärare och andra berättar att asylsökande är ”väldigt osäkra”. Dessutom talar han om att en del ”riskerar att utvisas”. De riskerar inte att utvisas, de ska enligt lag utvisas för att de inte har befunnits ha asyl- eller skyddsskäl. Det är stor skillnad. Sverige ger i sin utlänningslagstiftning inte rätt till fridolinskt utbildnings- och försörjningstillstånd åt personer som inte har befunnits ha rätt att stanna i landet.

Också Expressens ledarredaktion skriver den 24 november om regeringens nya påhitt under rubriken Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen. Bland annat:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Och:

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, planerar regeringen att ändra lagen så att ensamkommande som saknar skyddsbehov och som kom hit före den 24 november ifjol ändå ska få stanna i Sverige. Villkoret är att de studerar på gymnasiet.

Enligt förslaget ska de unga få ett fyraårigt uppehållstillstånd. Syftet med att ge så långa tillstånd verkar, åtminstone från MP:s sida, vara att de sen ska få stanna för gott i Sverige med hänvisning till ”anknytning”.

Enligt gällande (!) utlänningslag krävs att en person som söker asyl har asyl- eller skyddsskäl för att han ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Sveriges regering – samma regering som ständigt talar om att andra länder ”ska ta sitt ansvar” – vill nu driva igenom en märklig och ansvarslös ny ”regel” (s0m alltså inte har stöd i lagen), som innebär att personer utan de skäl som lagen kräver ska ges uppehållstillstånd och av skattebetalarna i Sverige bekostat boende, försörjning samt gymnasieplatser. Och sedan, trots att Migrationsverket och migrationsdomstolar i enlighet med lagen har avslagit deras ansökningar om uppehållstillstånd, ska de efter några år ges permanenta uppehållstillstånd för att de då har hunnit få ”anknytning” till Sverige.

Vad är det som gått snett i landet Sverige? Vad är det för fel på dem som sitter och leker regering och hur kan de få fortsätta med sin ansvarslösa lek?

Finns det något annat land på jorden som – likt Sverige – har en ansvarslös regering som inte respekterar landets utlänningslag utan aktivt och medvetet gör vad den kan för att sabotera den? En regering som kör över en statlig myndighet (Migrationsverket) och landets migrationsdomstolar när dessa agerar i enlighet med gällande lag?

Vem kan stoppa de här sabotörerna?

Läs också:
•  En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Ur texten: ”Varför förekommer inget samarbete mellan Migrationsverket och HVB? Inte kan det vara rimligt att kommunala tjänstemän, som vet att de unga har kontakt med sina föräldrar, undanhåller detta faktum från Migrationsverket?”

•  Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Kommentar: Hur mycket bryr sig regeringen om dessa miggors arbetssituation, hur mycket pengar satsas på dem? Och hur tror sådana som utbildningsministern – men också statsministern som ju måste stå bakom Fridolins huvudlösheter – att miggorna känner när deras arbete inte värderas utan de snarare motarbetas och deras beslut saboteras?

•  Här finns texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande”, ”minderårig” respektive ”migga”. Andra sökkriterier kan förstås också användas.

© denna blogg.

En migga: ”Jag tror att de allra flesta människor anser att det är stötande mot rättskänslan att det är så lätt att lura svenska staten.”

En migga skriver, delvis med andning av texten från den 25 augusti: En migga och jag: Nog vore det väl rimligare och mer rättssäkert att de som får UT skulle ges tillfälliga samordningsnummer, inte personnummer med obegränsad giltighetstid?

Nyligen hade vi ett ärende med en kvinna med barn som haft TUT på grund av anknytning. Förhållandet hade upphört för flera år sedan och då hade hon helt enkelt bara låtit bli att ansöka om förlängning av sitt tillstånd. Det fanns inte någon anteckning i ärendet om att Migrationsverket uppmärksammat detta och informerat henne om att hon var skyldig att lämna landet.

Eftersom kvinnan inte arbetade levde familjen på socialbidrag i flera år. Det var först när hon träffade en ny man som ville ha uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till henne, som hon sökte asyl. Den här kvinnan är bara en i mängden som jag stött på under de år jag arbetat på Migrationsverket.

Jag tror att de allra flesta människor anser att det är stötande mot rättskänslan att det är så lätt att lura svenska staten. Jag har även stött på många fall där personer med tidsbegränsat UT fortsatt att arbeta, betala skatt osv utan problem. Diskussionen på Twitter med anledning av texten här på bloggen i går kokar ner till en fråga om samordningsnummer eller inte samordningsnummer. Man baxnar.

Det måste väl vara solklart för alla och envar att det är problematiskt att själva uppehållstillståndet saknar betydelse när man en gång fått ett personnummer eftersom andra myndigheter inte kontrollerar huruvida personen har uppehållstillstånd eller ej!

Lösningen är en rad av åtgärder så som samkörning av system, inre utlänningskontroller, lagföring av personer som missbrukar systemet och id-handlingar med samma giltighetstid som UT.

Men mot dumheten kämpar gudarna förgäves.

Miggan påpekar också:

När man erbjuder oerhört generösa välfärdssystem och dessutom inte har kontroll över vilka som åtnjuter dem och varför, kan man inte som en självklarhet förutsätta att människor är ärliga.

Kommentar: Det som sades i texten i går (länk i början av texten) och som miggan kompletterar med idag borde ha kunnat räknas ut av dem som så ivrigt ändrade reglerna från att asylsökande i stället för PUT ska beviljas UT (om de inte får avslag på sina ansökningar). Ogenomtänkta, eller icke färdigtänkta förslag som blir till nya lagar och regler utan att man stött och blött konsekvenser och resultat av dem är förödande för oss alla. I närtid liksom i ett längre perspektiv.

Och: Jag brukar ibland göra det, men för sällan: påminna om hur viktiga inläggen från miggor, socialtjänstanställda, poliser och andra är. Inläggen från alla dem som ihärdigt ”kämpar mot dumheten”, trots att de inte är några gudar utan ”bara” vanliga människor som försöker tränga igenom med sina berättelser, upplevelser och sina fakta. Därför, än en gång:

Tack!

© denna blogg.

 

Gratis boende i Gamla stan i tre månader för personer utan anknytning till Sverige

Willkommen, bienvenue, welcome
Fremder, étranger, stranger
Glücklich zu sehen, je suis enchanté,
Happy to see you, bleibe, reste, stay
Willkomen, bienvenue, welcome,
Im Old Town Lodge, au Old Town Lodge, to Old Town Lodge!

Ett boende för hemlösa har öppnats mitt i Stockholm, på Stora Nygatan 22 i Gamla stan. Det meddelas i ett brev från Stadsmissionen under rubriken:

Information om ny verksamhet i före detta Old Town Lodge
Till närboende kring Stora Nygatan 22

Boendet är alltså inte för hemlösa svenskar och inte heller för hemlösa med anknytning till, och uppehållstillstånd i, Sverige. Nej 58 vandrarhemsplatser har uttryckligen och enbart reserverats för personer som inte har anknytning till Sverige:

EU-medborgare och utomeuropeiska medborgare med uppehållstillstånd i annat EU-land.

Varför ordnas boende i Gamla stan för EU-medborgare? Det torde gissningsvis främst (kanske enbart?) röra sig om personer utan anknytning till Sverige som, enligt EU:s rörlighetsdirektiv, har rätt att vistas här i högst tre månader innan de ska registrera sig och söka uppehållsrätt. Och som under vistelsetiden ska försörja sig själva och bekosta sitt eget boende.

Varför ordnas boende i Gamla stan för utomeuropeiska EU-medborgare med uppehållstillstånd i annat EU-land – de har ju lika liten anknytning till Sverige som tiggare från andra EU-länder?

Varför ordnas inte boende i Gamla stan för personer med anknytning till Sverige såsom hemlösa svenskar och hemlösa med uppehållstillstånd i Sverige som har rätt att vistas i landet?

58 personer utan anknytning till Sverige erbjuds alltså gratis boende i upp till tre månader i det absoluta hjärtat av Stockholm. Varför?

Stadsmissionens brev till ”närboende kring Stora Nygatan 22” är förresten undertecknat av en ”verksamhetschef EU-verksamheter”. Tittar man på Stadsmissionens hemsida så finns sådana verksamheter inte med i deras faktaruta:

Den som är intresserad kan här ta del av Stadsmissionens årsredovisning för 2014.

© denna blogg.

 

En migga: ”Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år med utvisningsbeslut.”

Ännu ett stycke vardag på Migrationsverket. En migga berättar:

Idag kommer jag att sitta och tala med libaneser som stannat kvar i Sverige utan tillstånd i tio år. De är snart inne på sin tredje asylvända, alltså. Men de kommer nu, från den 1 juni, att förlora dagersättningen och den bostad Migrationsverket tillhandahållit (gratis) i tio års tid. Det ska jag informera dem om idag. Det blir nog glada miner…

Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år trots utvisningsbeslut. Samtliga ärenden är överlämnade till polisen för verkställighet för länge sedan, men ingenting händer. Orsaken sägs vara libanesiska myndigheter och att det tar lång tid att få fram resehandlingar.  Tio år… Det har gjort att svenska myndigheter inte ens bryr sig om att verkställa deras ärenden. Libanesernas (och andras, i samma situation) ärenden läggs bokstavligen på hög i väntan på preskription.

I princip alla jobbar svart.

Sen gifter de sig och/eller skaffar barn och får uppehållstillstånd här på anknytning eller söker uppehållstillstånd på grund av arbete. Grundkravet för att kunna göra det är att man kan uppvisa sitt pass, och oftast dyker då det pass plötsligt upp, som varit helt omöjligt att ordna fram på tio år för att de ska kunna utvisas från Sverige.
—————————-
Försenad, men ändå, dök så småningom en av libaneserna upp. Mötet blev oväntat odramatiskt. Kvinnan förstod nog själv det konstiga i att hon tillåtits bo kvar här i tio år i ett boende som tillhandahållits av samma myndighet som bestämt att hon inte har rätt att vistas i landet.

Ja, faktiskt! Hon höll nu på att ordna fram pass. Hon tyckte dock att det var hemskt orättvist för ingen hade sagt till henne att hon behöver återvända. Jag påpekade lite försynt att hon ju fått beslut om utvisning redan för nästan tio år sedan och undrade vad hon egentligen trodde att ett beslut om utvisning innebar.

© denna blogg.

 

Att personer söker asyl i flera identiteter har varit känt för Migrationsverket och regeringarna i minst 16 år

Identitetsbedrägerierna – såväl att man söker asyl i falska identiteter som att man söker asyl i flera identiteter – har, bevisligen, varit känt i minst 16 år. Minst 16 år, alltså. Det som nu äntligen förtjänstfullt tas upp i en större morgontidning av Nuri Kino (se nedan) är alltså något som journalister i större medier borde ha rapporterat om för mycket länge sedan och som de som suttit i regeringsställning sedan år 2000 och även tidigare, borde ha agerat mot. För att inte tala om myndigheten Migrationsverket som under den här tiden har haft inte mindre än sex generaldirektörer:

Lena Häll Eriksson 2000-2003
Barbro Holmberg 2003-2004
Janna Valik 2004-2007
Dan Eliasson 2007-2011
Christina Werner (t.f) 2011-2012
Anders Danielsson 2012-

I Svenska Dagbladet den 28 april skriver Nuri Kino bland annat:

Klicka på textrutan för att komma till artikel.

En beslutsfattare på Migrationsverket som gärna vill berätta om problematiken vill vara anonym, och hävdar att den som pratar med medier riskerar att bli utfryst på jobbet: ”I vissa fall vet vi att de har tagit hit folk som de inte är släkt med och tagit betalt för det. De kan dessutom ha en eller flera identiteter här i Sverige och ytterligare en annan i ett grannland för att utnyttja bidragssystemen.”

Hen avslutar med något om möjligt ännu mer häpnadsväckande: ”Jag har mött ett tiotal personer som är födda i Sverige men som har ansökt om asyl här. När de väl har fått PUT och kommer för att få ut id-handlingar pratar de flytande svenska. Det har hänt att de har skrattat åt mig när jag har ifrågasatt dem.”

I en tidigare artikel i ämnet – Samma person, åtta identiteter – publicerad den 7 april, skriver Nuri Kino:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Det är ju märkligt att inget verkar hända på det här området som miggor rapporterat om och varnat för i nästan ett decennium. Här är några av mina texter i frågan:

•  En migga: ”Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning.” – 19 april 2010. Citat ur texten:

Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning! Jag talar givetvis om somalierna. Med risk för att ”rasistkortet” kommer upp fortare än en katt nyser, säger jag ändå detta, av det enkla skälet att det är sant. Jag har träffat så många somalier som utan att tveka har ljugit mig rakt upp i ansiktet, även efter att jag slagit hål på deras historia. Men alla i Sverige är tysta, för de vet att det måste sättas stopp för denna åderlåtning av det svenska välfärdssystemet.

•  En migga skriver: ”Jag har fått flera samtal från förvirrade socialsekreterare som är ledsna för att deras klienter från Somalia avslöjats med att de tar bidrag både från socialen och Migrationsverket eftersom de har två olika identiteter.” – 26 augusti 2010.

Citat ur texten:

Jag hoppas att det inom en mycket snar framtid kommer att tas fingeravtryck av alla! Av personer som får visering, av personer som uppehållstillstånd på grund av studier, av personer som får tillstånd som anhöriga till någon, av personer som kommer som arbetskraftsinvandrare.  I och för sig blir kanske vi som jobbar med asyl kanske arbetslösa då, och många socialsekreterare likaså, för att inte nämna alla de som jobbar med integration. Men det är ett billigt pris att betala för att få ordning på de stora bedrägerier som pågår. Det finns andra jobb för oss allihop.

• En migga om somalier som inte kommer till sina egna asylutredningar och en eritrean med tre identiteter – 28 juni 2011. Citat ur texten:

Med eritreaner är det samma sak. Jag har själv träffat en eritrean med tre olika identiteter som haft uppehållstillstånd  i två av dessa identiteter: först som gäststuderande och sedan som make till sin egen syster. Ja, just det: som make till sin egen syster! När detta avslöjades så hade han faktiskt ingen syster i Sverige, han hade inte heller gäststuderat i Sverige utan någon som var väldigt lik honom hade först gäststuderat här i en identitet, sedan hade samma person eller en annan person som var väldigt lik honom gift sig med hans syster… Jag förstår om den som läser detta inte hänger med, det är verkligen inte lätt, alla gånger.

Mannen med de tre identiteterna åkte hit direkt från Eritrea och han hade samma historia som så många andra därifrån: han rymde från fängelset där han av någon anledning satt, förmodligen oskyldig. Ingen vet – och han kan själv absolut inte förstå det heller – hur både gäststudenten och personen som fick uppehållstillstånd på anknytning till hans syster är så lika honom att fotojämförelser säger att det med så gott som absolut säkerhet rör sig om en och samma person på alla bilder.

•  En migga: ”Om en och samma person lämnat in flera ansökningar i olika identiteter både i Sverige och i andra EU-länder och om han kommer från ett land som vi inte utvisar någon till, exempelvis Syrien eller Eritrea, måste jag då anse att personens senaste identitet är mer sannolik än de andra identiteter som han hävdat?” – 11 april 2014. Citat ur texten:

När alla från Somalia fick PUT så hade jag en sökande som hade sex olika identiteter, två i Sverige och fyra i de andra EU-länderna. Då behövde jag inte skriva något krystat resonemang om att han hade gjort sin identitet sannolik, det räckte att han kom från Somalia vilket språkanalysen visade. Men vad kan jag hitta på nu, i liknande fall? Jag har frågat dem som gett oss handläggningsstödet men inte fått något svar ännu…

•  ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 15 juli 2015. Citat ur texten:

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000? Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Främst miggorna, men också jag själv, har rapporterat och berättat om identitetsbedrägerier  här på bloggen under cirka 8 av de 11 år som den funnits. Men politiker och journalister har, trots att många av dem har läst och läser rapporterna, inte tagit till sig de ofta helt förödande (för landet, folket, de asylsökande – för alla!) uppgifter som framförts. Det är både obegripligt och ytterst ansvarslöst att inte rapportera om och kraftfullt agera mot de grava missförhållanden som larmats om och varnats för under mer än ett decennium och som dessutom varit kända redan flera år innan jag började blogga.

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, vänligen länka till originalinlägget.

Lämna gärna ett  bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden via ”Subscribe” eller med valfritt belopp via ”Donate”. Det tar tid, kraft, energi och framför allt kunskap (och goda kontakter med miggor och andra ”aktörer” på området) att rapportera om en av Sveriges största samhällsviktiga frågor då, nu och för lång framtid och det görs helt ideellt varför varje bidrag är ytterst välkommet.

Fem – av 2960 – texter på området Asyl&Migration

Här är några av de 2960 texter som finns under kategorirubriken Asyl&Migration som tål att läsas på nytt – eller kanske första gången:

En migga: ”Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl …” – 17 september 2010. Ur texten:

Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl – hur länge som helst. Vi översätter deras förfalskade ”kallelser” och ”domar” och i många fall gör vi även ambassadförfrågningar om huruvida ”domarna” är äkta. Dessa iranier ges alltid ett biträde och de vet redan när de ansöker om asyl vilket biträde de önskar. När allting visat sig vara bluff och båg, vilket också domstolen kommer fram till, ja då har dessa personer hunnit etablera sig och de har även fått arbete och de får uppehållstillstånd p.g.a. arbetet. Det handlar alltså om gravt missbruk av asylrätten. Och då har också, som genom ett under, det förstörda passet kommit fram eller också har de utan problem ansökt om nytt pass vid iranska ambassaden i Stockholm.

I år kommer ca 68.000 asylsökande att inte uppvisa pass när de söker asyl i Sverige – 22 september 2014. Ur texten:

 Att asylsökande styrker sin identitet borde vara en självklarhet. Men något sådant krav ställs inte i Sverige; här ska man göra sin identitet ”trovärdig” och/eller ”sannolik” och det vet människor i de länder utanför Europa varifrån flest asylsökande kommer. De vet att i Sverige går det att få både permanent uppehållstillstånd i falsk identitet och med falsk asylhistoria och att bli svensk medborgare efter åtta år utan att ha styrkt vem man är eller varför man kom hit.

En migga: ”Vad vi idag sysslar med är inte asylrätt.” – 19 mars 2015. Ur texten:

Den numera vuxne mannen från Serbien åberopar en diffus blodsfejd i hemlandet, sin brytning med familjen som tvingade honom agera apatisk samt anknytning till Sverige som skäl för att han bör få uppehållstillstånd här. Och, hör och häpna, domstolen anser att under den tid pojken ”diagnosticerades med så kallat uppgivenhetssyndrom (ett antal år…) hann han gå i skolan och utveckla ett socialt nätverk”. På den grunden – och ”till skydd för sitt privatliv”(vad nu det kan betyda?) – ger den honom permanent uppehållstillstånd! (Migrationsverket har dock möjlighet att överklaga beslutet). Dessutom avslutas domen med en notis om att för övrigt har hela familjen fått uppehållstillstånd i landet!

Innebär ”rättssäkerhet” i asylärenden att man beviljas uppehållstillstånd i Sverige? – 7 maj 2015. Ur texten:

Genomgående i inslaget och intervjuerna är inte att man vill diskutera hur rättssäkra och korrekta besluten är. Nej, grunden från vilken diskussionen och rapporteringen utgår är i stället ”hur många fler som får stanna” resp ”hur många färre som får stanna” beroende på om det sitter sverigedemokrater, kristdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister  eller andra som nämndemän miljöpartister i migrationsdomstolarna. Som om rättssäkerhet vore en politisk fråga…

”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 16 juli 2015. Ur texten:

Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är. Utredningen visar även att barnen idag mår mycket dåligt av situationen.

Vidare visar det sig av utredningen, att den numera svenska medborgaren A varit bosatt i Göteborg. A har aldrig haft någon inkomst utan fått ekonomiskt bistånd från stat och kommun. I sin andra identitet, som asylsökande, har A även fått bidrag av Migratiuonsverket. När den asylsökande A fick beslut om  fick han även ett nytt personnummer. han kommunplacerades i Stockholm där han bor idag. Ärendet har polisanmälts.

Ytterligare 2955 inlägg på området Asyl&Migration (sedan maj 2005) finns att läsa här.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalinlägget.

”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.”

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000?

Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Texten fortsätter:

Här är ett redovisat exempel som visar ett ärende där syftet var att möjliggöra följdinvandring men som samtidigt innebar en förbättrad ekon0mi:

Migrationsverkets utredning visade att

den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är. Utredningen visar även att barnen idag mår mycket dåligt av situationen.

Vidare visar det sig av utredningen, att den numera svenska medborgaren A varit bosatt i Göteborg. A har aldrig haft någon inkomst utan fått ekonomiskt bistånd från stat och kommun. I sin andra identitet, som asylsökande, har A även fått bidrag av Migratiuonsverket. När den asylsökande A fick beslut om permanent uppehållstillstånd fick han även ett nytt personnummer. han kommunplacerades i Stockholm där han bor idag. Ärendet har polisanmälts.

I en kommentar under rubriken Åtgärder kan man i rapporten läsa:

Erfarenheterna från Finland visar att denna ärendetyp helt har upphört sedan man ändrade den finska utlänningslagen så att myndigheterna har möjlighet att ta fingeravtryck även på tillståndssökande.

Under rubriken Ekonomiska konsekvenser av dubbla identiteter sägs i rapporten bland annat följande:

Bland de ärenden vi arbetat med har det varit vanligare med falska anknytningar hos grupper som vid en ansökan om asyl generellt beviljas permanentuppehållstillstånd. Om detta beror på att de är en totalt större grupp eller om detta kommit att b,li ett säkrare sätt att ta sig till Sverige än att anlita flyktingsmugglare kan vi inte, utifrån vårt underlag, bedöma.

Det kan gå till så att en vuxen och eventuellt några barn kommer till Sverige på anknytning till en person som uppges vara make eller maka och eventuellt mamma eller pappa till vederbörande, I själva verket är det en bror eller syster. Ibland kan det vara någon släkting eller annan oerspn som mot ersättning eller av andra skäl uppges vara anhörig.

De personer vi stött på och som kommer till Sverige med ett anknytningstillstånd har relativt omgående efter ankomsten till Sverige ansökt om asyl i sin riktiga identitet. När personen beviljas asyl kan den verkliga familjen beviljas uppehållstillstånd genom anknytning. Vi har sett personer som tar hit en ny falsk anknytning som även den ansöker om asyl. Det har visat sig att de flesta inte använder sig av dubbla identiteter under någon längre tid.

Betänk att de ersättningar som här nämns är de som gällde för mer än 15 år sedan och att det också handlar om ett oerhört mycket mindre antal asylsökande då (1999) än idag då över 100.000 asylsökande plus sedan följande anhöriga kommer till Sverige! Migrationsverket räknade då, i rapporten som kom år 2000, försiktigt så här:

Om vi antar att 5 procent av de cirka 4.000 som beviljades uppehållstillstånd på anknytning 1999 ansöker om asyl i annan identitet så innebär det 200 personer. Dygnsmedelkostnaden för en asylsökande är cirka 200 kronor per dygn. Kostnaden skulle därmed bli 14,6 miljoner kronor vid en genomsnittlig handläggningstid av ett år.

Tillämpa beräkningen (som alltså är lågt antagen) att 5 procent av dem som år 2014 beviljades uppehållstillstånd på anknytning  sedan ansökte om asyl i annan identitet och ta också hänsyn till att dygnsmedelskostnaden är högre nu än för 15 år sedan, så torde siffrorna hamna i mångmiljardklassen (för alla år sedan 1999…). Enbart för bedrägerier, alltså.

Tror någon – Regeringen? Riksdagen? Journalisterna? – att det är annorlunda idag än det var för 15 år sedan?

Politiker och medier som genom åren vägrat ta upp frågorna om bedrägerier och varit beredda att kalla dem som gjort det för allehanda otrevliga saker, borde kanske fundera lite över varför de under minst de senaste 15 åren bidragit till att sanningar, ovedersägliga fakta, inte kommit fram. Varför man inte berättat om de mångmiljardbelopp ur allas vår gemensamma skattepott som under åren gått till bedragare och skurkar i stället för till SVO (skola, vård, omsorg). Politikerna och medierna är medskyldiga till att ”svinnet” har sett ut som det gjort och att det har kunnat – och kan – fortsätta år ut och år in utan att någon har satt/sätter stopp för det.

Det spelar tydligen ingen roll hur många rapporter som tas fram av Migrationsverket och Riksrevisionen, det är dokumentation som ingen så kallad ansvarig bryr sig om och som svenska folket sällan eller aldrig får kännedom om.

Sverige skiljer sig från alla andra EU-länder och torde vara unikt i världen vad gäller strutsbeteende och, nästintill, premierande av asylbedrägerier.

Alla jag talar med är för att Sverige ska ta emot flyktingar. Alla, utan undantag.

Ingen jag talar med är för att vi ska fortsätta låtsas att vi tror på att alla ensamkommande asylsökande som påstår sig vara ”barn” är det och att vi ska tillåta att folk stannar här illegalt (en anomali: ”tillåta” och ”illegalt”…), att vi ska acceptera icke styrkt identitet vid beviljande av uppehållstillstånd och till och med svenskt medborgarskap.

Alla jag talar med känner sig maktlösa och svikna av politikerna som inte bryr sig om landet och folket utan ser till sina egna förmåner och inte drar sig för att undanhålla fakta från dem som bekostar deras höga arvoden.

Ingen som jag talar med litar på vare sig politiker eller journalister, ingen enda säger att han eller hon litar på vad de läser, hör eller ser i svenska medier om just asylfrågor. Alltså inte en enda person!

OBS! Dessa åsikter bland människor är genomgående och mer eller mindre uttalade och tydliga hos precis alla jag talar med. Och de är många.

© denna blogg.

En migga: ”B är nämligen inte längre B utan har nu blivit C och söker asyl i den nya identiteten.”

En migga:

Apropå din tidigare bloggning om nyhetsinslaget i tyska ZDF angående en somalisk kvinna som vill till Tyskland, kan jag säga att Sverige inte beviljar UAT på anknytning till somaliska anhöriga utan DNA-test. Det har att göra med att somalier inte kan få godtagbara id-handlingar och det innebär att somaliska makar som inte har gemensamma barn inte kan återförenas i Sverige även om den ena av dem skulle ha fått PUT på grund av skyddsskäl.

Däremot godtar Sverige eritreanska pass. För att en person ska kunna få ett pass från den eritreanska ambassaden, exempelvis i Sudan, krävs det att personen betalar passavgiften och har tre vittnen med sig som själva har eritreanska pass eller id-kort och som kan bekräfta personens identitet. Detta har fått bland annat följande konsekvenser:

Asylsökande A kommer till Sverige och får PUT på grund av att A sannolikt kommer från Eritrea – mer krävs inte för PUT.

Under asylutredningen har A också berättat om en maka, B, som antingen har rymt från militärtjänst och befinner sig på okänd ort eller är kvar i Eritrea. Ofta har A svårt att uppge om B är 20 eller 40 år gammal eftersom ”sådant inte är viktigt i vårt hemlands kultur”.

A och B har inga gemensamma barn. Ganska snart efter att PUT beviljats får A kontakt med B som befinner sig utanför Eritrea, oftast i Sudan.

B ansöker om att få komma till Sverige på anknytning till A. Hon får ett pass från eritreanska ambassaden i Sudan eftersom hon har tre vittnen som kan intyga att hon är B.

En anknytningsutredning görs, paret lämnar samstämmiga uppgifter och B är mellan 20 och 40 år gammal (…).

B beviljas UAT på två år och kan resa till Sverige.

Väl i Sverige återförenas B inte med A.

B är nämligen inte längre B utan har nu blivit C och söker asyl i den nya identiteten.

C (tidigare B) säger att hon kommer från Eritrea och har lämnat landet illegalt och rest till Sverige utan identitetshandlingar och med hjälp av smugglare.

C (tidigare B) säger också att hon har en make eller maka som heter D, som är 20-40 år gammal och som C  har tappat kontakten med.

C (tidigare B) beviljas PUT och snart får C kontakt med D som befinner sig i Sudan….

Och så rullar det på…

Kommentar: Nej..

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

En migga: ”De hade inga politiska problem. De ville bara, helt enkelt, till väst”.

En migga som alla borde lyssna på:

Jag läste en miggas kommentar om regleringsbrevet från ledningen: En migga: ”Givet är dock att den takt vi hittills hållit inte är rättssäker.” Jag har också tagit del av det. Kontentan är att vi nu inte längre ska bry oss om handläggningstiderna, dvs varje ärende måste inte längre avgöras inom 90 dagar utan nu ska vi mer tänka på ”rättssäkerheten” och ”processen” – vad det senare  nu betyder. Antagligen betyder det att vi ska sluta skriva klent underbyggda utvisningsbeslut som sedan återförvisas av domstolarna och måste börjas om. Vissa av dem kan också få negativ uppmärksamhet i media. Däremot kan vi fortsätta med att skriva positiva beslut utan någon som helst kontroll, vare sig från överinstans eller media.

Ingen som jobbat några år, åtminstone inte på min asylenhet, brydde sig om 90-dagarsregeln. Vi har alltid brytt oss mer om rättssäkerheten. Men dessvärre gör det en stor skillnad för den asylsökande vilken enhet som handlägger hans eller hennes ärende och till och med vilken handläggare tar sig an ärendet. Pinnar betyder mest, fortfarande, och för en nyanställd på Migrationsverket ter det sig svårare att skriva ett avslag än att skriva ett PUT.

Som beslutsfattare blir man tvungen att förkasta en hel del PUT-förslag från handläggare som inte ens funderat över huruvida den sökande verkligen kommer från det land han eller hon påstår sig komma ifrån. Som ett exempel:

En sökande med falskt id-kort fick PUT för sig själv och sina barn som skyddsbehövande, men inte från vår enhet. Maken var försvunnen. Handläggaren i fråga hade noterat att id-kortet var falskt men inte ställt några som helst frågor om det. För handläggaren räckte det att personen kunde tala språket i sitt påstådda hemland. Ett språk som talas i ett flertal närliggande länder också. PUT beviljades.

Ett snabbt pinne, tre pinnar faktiskt. Den sökande som hade fått PUT kunde inte söka anhöriginvandring för maken för då krävs det pass och i och med att maken visat upp sitt pass vid en ambassad hade lögnen spruckit. Kanske hade även hennes och barnens tillstånd återkallats. Så maken kommer då hit som asylsökande. Han har rymt från ett fängelse. Med sig har han ett falskt id-kort och en massa universitetsbetyg/diplom som är utfärdade i ett annat land än id-kortet. Han lämnar en del förklaringar om gäststudier i det andra landet som skedde innan han åkte hem, fick sitt id-kort och hamnade i fängelse.

Men vi är inte nöjda. Jag frågar honom om jag kan sända en ambassadfråga om honom till det landet där han bedrev sina universitetsstudier. Och den frågan skulle handlat om huruvida han är medborgare där. Han vägrar. Vilket i sig innebär att han var medborgare i det landet. Till slut medgav han det också. Hela hans familj var medborgare i ett land där de levde, i mitt tycke, som överklass. De hade inga politiska problem. De ville bara, helt enkelt, till väst.

Det var för sent (!?) att återkalla hans hustrus och barnens PUT så han fick PUT på anknytning.

Frågor – o.s.a.:
1) När Aftonbladet skrev om Migrationsverket påstod ledningen där att man inte hade något ”pinnsystem”: ”Migrationsverket arbetar inte utifrån någon pinnjakt. Alla ärenden ska utredas på ett sådant sätt att det fattas beslut som ligger i linje med den svenska utlänningslagstiftningen,” skrev presschefen Fredrik Bengtsson i ett mejl till Aftonbladet. Detta har motsagts av miggor här på bloggen i många år, de har alla berättat om just ett sådant system. Varför finns denna diskrepans mellan vad ledningen och personalen säger?
2) Varför – varför? – accepteras i Sverige bevisat falska id-kort som grund för PUT?
3) Mycket beror på var man söker asyl, vem som blir ens handläggare, beslutsfattare och biträde. Asyllotteriet fortsätter som det gjort under de drygt 15 år jag sysslat med asyl- och flyktingärenden. Varför tillåts det?
4) Man kan undra vilken typ av brott hade mannen begått i hemlandet, som gjorde att han dömdes till fängelse? Varför ska Sverige ge en brottsling med falska handlingar PUT?

I fem år har o.s.a., alltså ”om svar anhålles” – gällt för miggornas rapporter här på bloggen. Till vanlig hyfs, vett och etikett hör att man svarar. Men ”de ansvariga” tycker inte att de behöver göra det…

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras  tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.

Röda Korset anser att utlänningslagens krav för familjeåterförening av asylsökande är ”absurda och orimliga”

Röda korset framför i ett pressmeddelande den 13 november som sin åsikt att återförening av asylinvandrade i Sverige och deras familjer stoppas av ”absurda hinder och orimliga beviskrav” och skriver bland annat:

Kraven på samstämmighet i utredningar för att få göra dna-analys är orimligt höga och andra byråkratiska hinder ökar risken för godtyckliga beslut.

Men vänta nu: Inte kan det väl anses orimligt eller absurt att människor som ansöker om att få permanenta uppehållstillstånd i Sverige, med allt vad det innebär, bevisar att de uppfyller utlänningslagens krav på så enkla och basala saker som att visa vilka de är och att de faktiskt är släkt med dem de påstår sig vara släkt med?! Och att de kan redogöra samstämmigt för sina förhållanden och relationer! Är det inte dags att sansa sig lite och ordentligt tänka igenom vad man säger? Alltså innan man gör det.

Det stärker inte precis Röda korsets trovärdighet i Sverige (som redan är naggad i kanten inte minst p.g.a. allehanda ekonomiska utsvävningar) att de kör sådana här utspel. I stället borde de ju – om de anser att man inte ska behöva visa vilka man är som asylsökande eller vilka man faktiskt är nära släkt med eller lämna samstämmiga redogörelser – ta upp dessa frågor med lagstiftarna. Om svenska Röda korset  anser att utlänningslagen i Sverige ska ändras så ska de inrikta sig på att få en sådan ändring till stånd i stället för att kasta ut orealistiska påståenden och krav som faktiskt innebär att de tycker att Migrationsverkets tjänstemän ska strunta i vad som stadgas i utlänningslagen. I en rättsstat ska lagar följas. Att en stor ideell organisation som Röda korset tycker att det är orimligt och absurt att kräva att utlänningslagen, precis som alla andra lagar, efterlevs, är märkligt.

Dessutom: Röda korset säger ingenting om att den så viktiga familjeåterföreningen ofta mycket väl kan ske i det land där familjemedlemmarna, faktiska och påstådda, finns. När t.ex. en somalisk man, som jobbar som tidningsbud och delar en trea i Rinkeby med fem andra somaliska män, vill återförenas med fru och sex barn som sedan åtta år bor i Kenya, då kan ju faktiskt mannen mycket snabbt och enkelt återförenas med familjen där den befinner sig (autentiskt exempel ur nyhetsförmedlingen i år). Han kan knappast försörja sig själv och ytterligare sju familjemedlemmar i Sverige och har inte ens en bostad att erbjuda familjen medan det i Kenya, där den somaliska ”kolonin” är stor, kan finnas helt andra möjligheter för honom att klara detta. OBS! Det här är bara ett av många exempel där återförening med familjen mycket väl kan ske i hemlandet eller det land familjen vistas i.

När det handlar om familjeåterförening så finns det ingen lag som säger att den måste ske just i Sverige. Finns familjemedlemmar till en f.d. asylsökande i Sverige i ett land eller område gentemot vilket den inte har några asyl- eller skyddsskäl så torde en återförening där inte sällan vara att föredra framför att flytta dem till Sverige. I varje fall borde förstås möjligheterna till återförening i hemlandet, eller i ett annat land där familjemedlemmarna befinner sig, alltid övervägas.

I utlänningslagens 5 a kap. Tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige, 2 §, står:

För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

Och i samma lag, 5 kap.  3b § – Uppehållstillstånd på grund av anknytning -står:

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Lag (2010:175).

En hel del undantag från försörjningskravet görs, men detta är vad lagen stadgar.

 © = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv eller återger miggors och andras berättelser, med deras skriftliga tillstånd.