Nära hälften av alla ensamma barn och unga från Afghanistan som kom till Europa förra året, sökte sig till Sverige

Av EASOs (European Asylum Support Office) årsrapport för 2015 om asylsituationen i EU och de senaste asylsiffrorna, framgår bland annat att:

Afghanistan fortsatte att vara ett av de främsta ursprungsländerna i EU+ (+ = Norge och Schweiz) under förra året, med 196.170 inkomna asylansökningar (en ökning med 359 procent jämfört med 2014) och med den högsta andelen ensamkommande barn som ansökte om internationellt skydd i EU+ (25 procent av alla afghanska sökande).

Det kan – borde – vara av intresse för alla som på olika sätt kommer i kontakt med asylsökande från Afghanistan: handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket, HVB-personal, domare och nämndemän, socialsekreterare, lärare och rektorer, poliser, gode män, journalister med flera –  att ta del av den sammanställning av information och citat ur några nyligen skrivna rapporter om varför barn och unga lämnar Afghanistan som publiceras här på bloggen (se längre ner). Nämnas kan också att det från Syrien, där det till skillnad från Afghanistan pågår strider och regelrätta krig i delar av landet, under 2015 kom 3.777 ensamkommande minderåriga asylsökande till Sverige. Jämför det med 23.490 som angav sig komma från Afghanistan där det inte pågår något krig…

När det gäller de hitkommande från Afghanistan ter det sig nästan som om Migrationsverket har glömt bort att även minderåriga måste ha asyl- eller skyddsskäl enligt utlänningslagen för att uppehållstillstånd ska få beviljas. Och att man ska veta vilka de är och hur gamla de är, borde vara basala krav. Att vara ”barn” eller att söka ett bättre liv utgör självklart inte asylskäl. Dessutom är det fel att det sällan görs åldersbedömningar av personer som säger sig vara under 18 år gamla. För att få uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det för med sig räcker det ofta för Migrationsverket med att personer 1) säger sig vara ”barn” och 2) säger sig vara från Afghanistan.

Klicka på bildrutan för att se den i större format.

Under 2015 beviljades hela 74 procent av den här kategorin asylsökande uppehållstillstånd i Sverige. Det gällde då främst personer som kommit året innan och en del som hann få beslut under samma år de kom (alltså 2015) –  en hög siffra med tanke på dels att det inte utbrutit krig eller skett något annat som generellt gjort det omöjligt för unga afghanska pojkar och män att leva i sitt eget land; dels med tanke på vad som framkommer om skälen till varför de lämnar Afghanistan i rapporter som gjorts om detta (se längre ner).

Migrationsöverdomstolen klargör i sin dom UM 2437-13 daterad den 11 februari 2014:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant. Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.

Dessutom är det alltså fortfarande så att det enligt lag är den som söker skydd i Sverige som ska visa att den har behov av det. Lagen medger inte ”bättre-liv-invandring” för 16, 17, 23- och 28-åriga afghanska pojkar och män som vill få jobb, utbildning och annat i Sverige. Dessutom är det förvånande hur många av dessa ”skyddsbehövande” som mycket snart efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige, reser hem och hälsar på i Afghanistan. I andra länder dras uppehållstillståndet in när sådant sker; det visar ju tydligt att personen ifråga inte har något skyddsbehov gentemot hemlandet.

I slutet av texten
finns en länk till
en sammanställning
av fakta och berättelser
ur rapporter gjorda av

Hur mycket vet egentligen personer i de tidigare uppräknade kategorierna, de som på olika sätt kommer i kontakt med den här gruppen hitkommande, om dem? Har de läst rapporter som gjorts av seriösa organisationer om varför barn och unga tar sig/skickas hit från Afghanistan? Med mängder av information som är ytterst viktig att känna till för ett land som ensamt tagit in nästan hälften av alla ensamkommande minderåriga afghanska asylsökande som kommit till sammanlagt 30 Schengenländer under 2015? Hur många som arbetar med asylsökande – och då främst med afghaner, särskilt ensamkommande påstått och faktiskt  minderåriga – har på ett seriöst sätt försökt lära sig om deras kultur, traditioner, bakgrund, historia, levnadssätt, klansystem, olika folkslag och språk, kvinnosyn, utbildning etc?

Klicka på bilden för att komma till sammanställningen.

Förutom rapporten här intill
finns det en sammanställning
av citat och fakta baserade på rapporten
Men and Masculinities in Afghanistan.
Den kan läsas här:
Afghanistan är inte som Sverige.

© denna blogg.

Kommentarer, relevanta uppgifter, information, reflektioner, eventuella rättelser kan skickas via formulär under fliken Info. Alla meddelanden behandlas konfidentiellt, ingenting publiceras utan medgivande av den som skrivit.

Tillägg: Eftersom en anonym twittrare väljer att starkt på Twitter fokusera på att jag har skrivit att det ”inte pågår något krig i Afghanistan”, förtydligar jag här enligt nedan, så att poängen med mitt inlägg och min sammanställning av rapporten från AREU och UNHCR inte går förlorad om man fokuserar på fel sak.

Det pågår väpnade konflikter i delar av Afghanistan. Det finns provinser där sådana inte pågår. Afghanistan klassas inte som ett land i krig. Migrationsverket har gjort ett rättsligt ställningstagande beträffande hur det ska se på afghaner som söker asyl, vilket var och en som är intresserad av själv kan ta fram och läsa. Här ett mycket kort utdrag (eftersom min text inte på något sätt handlar om detta):

Eftersom säkerhetsläget och våldsnivån varierar mycket både inom och mellan de provinser där det råder inre väpnad konflikt, måste en individuell prövning av den sökandes utsatthet göras mot sökandens hemort i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Detta innebär att när säkerhetsläget är allvarligt utifrån aktuell landinformation behöver den individuella risken inte vara så hög.

Min text handlar alltså inte om ifall det pågår krig i Afghanistan eller inte. Min text handlar till 100 % om varför ensamkommande unga asylsökande pojkar och män söker sig till Europa och också om att hälften av alla som kom tog sig till ett enda av de 30 berörda länderna i Schengen-området: Sverige.

Finland. Asylbeslut 1 januari – 31 maj 2016.

Så här ser fördelningen av asylbeslut i Finland ut för perioden 1 januari – 31 maj 2016. Först en tydlig ruta som gäller irakier:

Afghaner
1.474 har sökt asyl
333 har fått positiva beslut (knappt 23 %)
496 har fått avslag
17 ansökningar var uppenbart ogrundade
124 ansökningar avskrevs.
481 personer fick avslag enligt Dublinförordningen.
5 hade fått skydd i andra EU-länder
18 fick avslag av andra orsaker

Syrier
439 har sökt asyl
342 har fått positiva beslut ( 78 %)
1 ansökning var uppenbart ogrundad
13 ansökningar avskrevs
69 personer fick avslag enligt Dublinförordningen
8 hade fått skydd i andra EU-länder
6 fick avslag av andra orsaker

Sammanlagt fattades under den här tidsperioden 9.610 asylbeslut. Lite mer än 26 % av dem var positiva.

2.566 beslut var positiva, resten – 7.044 – var negativa, uppenbart ogrundade, avskrivna, Dublinärenden eller rörde personer som hade skydd i andra EU-länder.

Finland. ”Huvudprincipen är att den som har egna medel ska bekosta sin återresa själv.”

Klicka på textrutan för att komma till texten på MTV Uutisets sajt (på finska).

Asylsökande återsänds med reguljärflyg – störningar ibland

Varje vardag avlägsnas cirka 11 utlänningar från Finland. En del av dem reser med vanligt reguljärflyg.  Med reguljärflyg reser också personer som utvisas på grund av brott och sådana som inte vill lämna landet.

Polisinspektör Mia Poutanen förklarar att i sådana här fall så eskorterar två poliser personerna till deras hemländer så att man kan garantera övriga passagerares säkerhet.

– Vanligtvis är det två eskortörer per utvisad – det  är också en fråga om arbetssäkerhet. I varje enskilt fall görs en riskbedömning.

Fram till november månads slut har 2.817 utlänningar med utvisningsbeslut skickats hem från Finland. Bland dem har cirka 500 eskorterats ända till sina hemländer.

Mia Poutanen berättar att eftersom en hel del av dem som polisen eskorterar inte vill lämna landet, har det ibland varit stökigt ombord på planen.

– Personerna har emellanåt orsakat störningar ombord på flygplanen. De har fört en massa oväsen och spottat på eskortörerna med mera. Det har varit alla möjliga sorters händelser, konstaterar Mia Poutanen. Övriga passagerare har dock aldrig skadats eller varit i fara.

Om det är många som ska utvisas till samma land chartrar polisen ett plan så att man kan återsända tiotals personer samtidigt. Polisen berättar att hundratals albaner som kom till Finland i början av sommaren och fick avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, återsändes i chartrade plan.

Huvudprincipen är att den som har egna medel ska bekosta sin återresa själv. En hel del asylsökande har lämnat Finland och återvänt på egen hand.

© Översättning Merit Wager

 

 

 

Finland. Så här ska asylköerna kortas.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTVs sajt (på finska).

Från 1 november hanterar en myndighet förintervjuerna med asylsökande samt själva asylförhören. 

Hittills har Polisen eller Gränsbevakningsväsendet gjort de första intervjuerna med de asylsökande, som sedan fått vänta på asylförhöret hos Migrationsverket. På det sättet undviker man att asylsökande får vänta flera månader.

Just nu finns ca 22.000 registrerade asylsökande som väntar på att få sina ansökningar behandlade. I början av oktober började Polisen göra förintervjuer med asylsökande i samband med registreringen av dem. I Torneå flyktingsluss har 520 asylsökande förintervjuats.

– Genom det här förfarandet har vi sparat in uppskattningsvis 21.000 inkvarteringsdygn, vilket omräknat i euro blir ca 900.000, säger polisinspektör Mia Poutanen vid Polisstyrelsen.

Tilläggsinformation

Migrationsverket meddelar att:

Behandlingen av asylansökningar effektiveras – både första hörandet och asylsamtalet sköts av en myndighet

Vid ingången av november inför polisen och Migrationsverket ett gemensamt förfaringssätt som innebär att samma myndighet sköter både första hörandet och asylsamtalet samtidigt.

– Förutom att behandlingen blir snabbare är det också lättare att utveckla och kontrollera verksamheten då processen sköts av en myndighet, säger direktören för Migrationsverkets asylenhet Esko Repo.

Således sköts, precis som också MTV Uutiset angav, det första hörandes av den asylsökande och det efterföljande asylsamtalet av en myndighet. Men den myndigheten behöver alltså inte nödvändigtvis vara Migrationsverket.

© Översättning Merit Wager

Färre familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd sökte till Finland.

År 2012 ansökte totalt 21.264 utländska medborgare (alltså inte enbart asylsökande, min anm.) från länder utanför EU och EES-området om uppehållstillstånd i Finland. Antalet sökande minskade med cirka 11 procent från året innan.

Den vanligaste ansökningsgrunden var familjeband liksom tidigare år, även om det totala antalet ansökningar på grund av familjeband minskade med cirka 19 procent. Totalt 8.614 personer (40 procent av de sökande) ville flytta till en familjemedlem i Finland.

Den viktigaste förändringen inom anhängiggjorda ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeband var att antalet ansökningar från familjemedlemmar till personer som fått internationellt skydd (som alltså sökt asyl) minskade med cirka 69 procent (1.515 ansökningar färre än 2011).

Den främsta orsaken till det minskade antalet ansökningar på grund av familjeband torde vara att det efter lagändringarna som trädde i kraft i början av 2012 inte har varit möjligt för en i Finland bosatt anknytningsperson att lämna in en ansökan för en familjemedlems räkning. Numera kan endast den sökande själv lämna in en ansökan om uppehållstillstånd.

© Denna blogg.