Påminnelse om min text om remigration (återflyttning)

Den 24 juli 2015 skrev jag på sajten Det Goda Samhället en text med rubriken Om att Sverige borde följa utlänningslagen och kanske lära något av andra EU-länder. I den texten berättade jag bland annat detta, som jag här – ett år senare – vill påminna om och samtidigt återigen uppmana intresserade att studera och fundera kring:

Man kan till exempel fundera på om det kan finnas något att lära av Holland och deras program för återflyttning. Skulle något liknande kanske kunna implementeras även här? Kanske passar det inte Sverige. Men i Holland, under beteckningen Remigration, erbjuds bland annat invandrade som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på skyddsgrunder, oavsett vilket land de kommer ifrån eller vilken nationalitet de har, att återflytta till sina hemländer och i samband med det få så kallat remigrationsbidrag.

I korthet går det hela ut på att asylinvandrade som fyllt 55 år och som önskar återflytta, säger upp sitt holländska medborgarskap samt uppfyller en del andra kriterier och då beviljas ett månatligt bidrag som täcker deras levnadskostnader i sina hemländer. Beloppen varierar för olika länder beroende på kostnadsläge, men rör sig, såvitt jag kunnat få fram, mellan cirka 300 euro och 450 euro per månad för en ensamstående person och högre belopp för familjer.

Att man i Sverige börjar att efterleva utlänningslagen borde vara en självklarhet och inte ens upplevas som en “utmaning”. Det holländska remigrationssystemet kanske inte alls passar Sverige, men det är en av många åtgärder som andra EU-länder vidtar som enkelt kan studeras på nära håll om man tycker att det är intressant. Poängen här är alltså inte att föreslå att det holländska remigrations-programmet införs i Sverige utan att visa att det kan finnas lärdomar för Sverige att dra av hur andra EU-länder agerar.

© denna blogg.

Arbetsförmedlare Y: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.”

Arbetsförmedlare Y skriver:

Jag får ofta frågor om hur stor ersättningen är för de nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. En del tror att de får jättemycket pengar. Jag vill bringa lite klarhet i detta genom nedanstående exempel, sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.

Man kan dela in ersättningen i tre delar. Ersättning för att man deltager i aktiviteter, tillägg om man har barn och bidrag för barn och bostad. Så här kan det se ut:

Exempel 1. Ensamstående utan barn:
Etableringsersättning för heltid är 308 kr per dag (har man ett funktionshinder kan man få 25 %, 50 % eller 75  % av detta belopp, men det är få som har en nedsättning). Man får ersättning för fem “arbetsdagar” per vecka.

22 “arbetsdagar” per månad (ingen frånvaro under perioden som ger nedsättning) ger 6.776 kr på kontot. Summan kan variera beroende på hur många “arbetsdagar” månaden innehåller. Det är ingen skatt på etableringsersättning för den räknas inte som inkomst.

Bostadsersättning betalas ut för den hyreskostnad som överstiger 1.800 kronor per månad. Om man har en hyra som överstiger 5.700 kronor per månad har man inte rätt till ersättning för den överskjutande delen av kostnaden. Bostadsersättning kan maximalt uppgå till 3.900 kronor. Efter att hyran är betald så har man 4.976 kr att leva på. Detta ska täcka alla utgifter som mat, kläder, hygienartiklar, cigaretter etc. Man får för det mesta ersättning av Arbetsförmedlingen för de resekostnader till och från sina aktiviteter som överstiger 600 kr, t ex om man köper ett månadskort till bussen (gäller alla med etableringsersättning som reser).

Exempel 2. Ensamstående med två barn, 8 och 11 år:
Etableringsersättning som tidigare, 6776 kr per månad. Etableringstillägg med 1.500 kr per månad utgår för barnet som fyllt 11 år, för 8-åringen får man 800 kr per månad.

Man kan få etableringstillägg för max tre barn. Det är två belopp, 800 kr per månad för barn 0-10 år och 1.500 kr per månad för barn 11-19 år. Tillkommer barnbidrag 1.050 kr per barn och månad samt flerbarnstillägg 150 kr per månad. Ungdomar som fyllt 16 år erhåller studiebidrag på 1.050 kr per månad samt kan ansöka om extra tillägg om max 855 kr per månad.

Man får ingen bostadsersättning utan måste ansöka om bostadsbidrag. Detta täcker ca hälften av hyran (bostadsbidrag.com). I det här fallet har man en tvårumslägenhet som kostar 4.500 kr per månad, då betalar man själv 2.000 kr. Nettosumma efter att hyran är betald blir 9.326 kr per månad. Detta ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 3. Familj med tre barn, 5, 8 och 11 år:
Två vuxna med etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Etableringstillägg för barnen 3100 kr per månad. Barnbidrag 3.150 kr per månad plus flerbarnstillägget på 604 kr.
Familjen bor i en trea som kostar 6.500 kr per månad. Man får tillbaka 3200 i bostadsbidrag. Nettosumma efter att hyran är betald blir 17106 kr per månad som ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 4. Familj med fem barn, 7, 9, 11, 13 och 15 år:
I det här exemplet maxar jag ersättningen och gör det så gynnsamt som möjligt för familjen.

Två vuxna med full etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Tre barn över 10 år ger 4.500 kr per månad i etableringstillägg. Fem barn ger 5.250 kr per månad i barnbidrag plus flerbarnstillägg 2.864 kr per månad

Familjen bor i en fyrarummare som kostar 8.000 kr per månad. Bostadsbidraget täcker halva hyreskostnaden. Nettosumma efter att hyran är betald blir 22.166 kr per månad som ska täcka allt annat.

Stort tack till arbetsförmedlaren för dessa exempel på ersättningar som gäller asylinvandrade som fått uppehållstillstånd och befinner sig i ”etableringsåtgärder”. Kunskap om de faktiska förhållandena är viktiga för att spekulationer och skrönor inte ska florera. Och, som arbetsförmedlaren skriver: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte”.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.”

En anställd vid Arbetsförmedlingen berättar:

Jag har följt din blogg ganska länge nu men har aldrig tidigare skrivit till dig (jag hittade din mailadress i SvD). Jag är arbetsförmedlare inom det så kallade etableringsuppdraget.

Nu är jag riktigt förbannad men jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare med det jag vill berätta. Det är följande:

Arbetsförmedlingen ska bosätta nyanlända asylinvandrade som ingår i etableringsuppdraget. Vi kallar alltså in alla som bor i anläggningsboende till samtal för att upprätta underlag för bosättning. Därefter börjar vår Bosättningssektion att leta bostäder åt de nyanlända genom ett samarbete med landets kommuner.

En majdag 2015 får en kollega under ett sådant samtal vetskap om att en 13-årig flicka väntar barn med en åtta år äldre man. Båda är från Mellanöstern. Arbetsförmedlingen anmäler givetvis omedelbart detta till Polisen som startar en förundersökning med misstanke om våldtäkt av barn.

Idag, den 1 december, skulle en man född 1993 besöka AF för inskrivning och upprättande av bosättningsunderlag. I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag. Tyvärr kom mannen inte till mötet med mig så jag fick inte bekräftat att han verkligen var gift med den nyblivna 14-åringen. Jag kontaktade istället Migrationsverket som bekräftade att så är fallet även om det inte är “godkänt” som äktenskap i Sverige. Vi kom snart fram till att det rörde sig om den ovan nämnda flickan.

Vid samtal med Polisen något senare idag berättade utredaren att anmälan om misstänkt våldtäkt av barn var nedlagd. På vilka grunder kunde hen inte säga, det var åklagaren som hade fattat beslutet. Anmälan var också gjord av någon annan än AF, troligen av mödravårdscentralen. Vi var alltså bara tvåa på den pucken…

Flickan kom tillsammans med sina föräldrar till Sverige sommaren 2014, hon var troligen gift redan då, 12 år gammal. Hennes “make” kom under hösten 2014. Den unga flickan var gravid i sjätte eller sjunde månaden enligt hennes mor när min kollega träffade föräldrarna som tillsammans med alla sina barn fick permanent uppehållstillstånd i april 2015. Barnet är alltså avlat i Sverige (jag har dock ingen information om/när det är fött).

“Maken” fick permanent uppehållstillstånd – PUT i slutet av september i år.

Detta betyder alltså att åklagaren, Polisen och Migrationsverket har bortsett från att “maken” gjort sig skyldig till ett brott vars straffvärde vid fällande dom är minst två års fängelse! Det är alltså OK att vuxna män ligger med trettonåringar i Sverige utan någon som helst rättslig påföljd?

Likhet inför lagen? Icke. Vilka signaler ger detta till andra personer som är i liknande situation eller som planerar att hämta en barnbrud från sitt hemland? Jo, att svensk lag gäller bara för svenskar.

Min kommentar: Precis så här slappt och rättsvidrig, inte bara i ord utan i faktisk handling, går det till i Sverige. Åklagaren lägger ner, Polisen lägger ner, Migrationsverket slår dövörat till. Parallella system växer fram och bland asylinvandrare är det väl känt att man kan göra som man vill i Sverige: ljuga, luras, bedra, våldta barn alltså tämligen öppet begå brott eftersom svenskarna är så livrädda för att hantera dem i enlighet med den lagstiftning som gäller för svenskar.

Jag har ingen anledning att betvivla vad arbetsförmedlare Y berättar. Personens identitet är känd för mig och jag vet också att vederbörande har arbetat mycket lång tid på Arbetsförmedlingen.

•   Varför tas inte mödravårdscentralens (troligen gjorda) och Arbetsförmedlingens anmälningar upp – hade de förkastats om det gällt en svensk 13-åring?
•   Varför beviljade Migrationsverket denne ”make” permanent uppehållstillstånd i Sverige, trots vetskap om att här fanns starka misstankar om att han begått/kontinuerligt begår brott vars straffvärde vid en fällande dom är minst två års fängelse?
•   Varför lägger åklagaren ner undersökningen?
•   Varför struntar också Polisen i att ett barn våldtas, förmodligen kontinuerligt?

Ett grovt brott tillåts av flera instanser att få fortsätta att pågå. Det finns starka misstankar om att ett barn våldtas men Migrationsverket beviljar – om alla detaljer stämmer i detta fall – den misstänkte våldtäktsmannen permanent uppehållstillstånd. Trots att det är förbjudet enligt lag att sexuellt förgripa sig, att våldföra sig på barn.

Hur blev det så här? Och varför? Vad är anledningen till att det inte är lika noga med en utländsk flicka som det med hundraprocentig säkerhet skulle vara om det handlade om en svenska flicka? När blev det så? Har svensk lag ändrats till att göra skillnad på ”oss” och ”dom”? När skedde det?

Jag har skrivit en hel del om asylinvandringen till Finland. Där gäller lagen lika för alla, det finns inte en chans att detta skulle ha kunnat få ske där. Med stor sannolikhet hade mannen aldrig ens fått uppehållstillstånd i landet.

© denna blogg.