• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juni 2020
    M T O T F L S
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Lätt i Sverige för ”nyanlända” att begå identitetsbedrägerier – myndigheter och politiker tycks handfallna

krav-lag-sapoKlicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln.

Under rubriken Kräv lag, Säpo, skriver Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladets ledarsida om de omfattande, sedan länge kända identitetsbedrägerierna som sker i Sverige.

Jag skrev om det i Svenska Dagbladet den 26 oktober 2009 (alltså för sju år sedan…), under rubriken Skatteverket har rätt om id-korten. Ur texten:

Migrationsverket. Skatteverket. Två statliga verk. Det ena beviljar uppehållstillstånd åt personer som ”gör sin identitet sannolik” medan det andra utfärdar id-kort åt dem som ”styrker sin identitet”. Det är skillnad på ”sannolik” och ”styrkt” identitet och det skapar stora problem för staten och enskilda individer.
—————–
Det ska inte råda något tvivel om vilka som beviljats uppehållstillstånd i Sverige och med styrkt identitet från början går det också bra för de nykomna att få id-kort, öppna bankkonto, handla på kredit och hyra lägenhet.

Och här är en bråkdel av vad som skrivits om identitets- och bidragsbedrägerier på bloggen, genom åren. Först en kavalkad av texter under en samlingslänk:

•  Hur gick det sen? – 19 juli 2016. Några rubriker i texten:

•  Syriskt par i Gävle fick svenskt medborgarskap på falska grunder – 14 maj 2007
•  En migga berättar om hur olika man ser på identitetshandlingar i Storbritannien och Sverige  – 4 november 2007
•  Om domar och vägledande beslut gällande asylansökningar i falska identiteter – 13 april 2008
•  En migga: ”42 % av alla granskade handlingar är falska”  – 24 september 2008
•  En migga: ”Irakier, även de som presenterar sig som kristna, har ofta falska handlingar. Varför?” – 2 januari 2011
•  En migga: ”Migrationsverket underlåter att polisanmäla bedrägerier och förfalskningar av handlingar och beviljar i stället PUT.” – 11 mars 2011
•  En migga om ”eritreaner” igen: ”I Sverige lägger modern sitt etiopiska pass i byrålådan och ansöker om asyl, som eritrean, med ett antaget namn och utan id-handlingar.” – 25 augusti 2011
•  En migga: ”Familjen fick PUT tack vare att inga utredningar gjordes, deras falska id-handlingar godtogs också.” – 12 okrober 2012
•  En migga: ”Det är ju faktiskt, i själva verket, den asylsökande som ska lägga sina identitetshandlingar på bordet innan han eller hon ens ska få sin ansökan prövad!” – 14 oktober 2012
•  EMN: ”Enligt EU-ländernas bedömning varierade andelen personer som ansökte om asyl utan identitetshandlingar från 25 procent i Lettland till 94 procent i Sverige och Norge.” – 13 juni 2013
•  En migga: ”Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien.”  – 19 april 2014
•  Om de styrande hade lyssnat det senaste decenniet så hade den nya asyllag som röstas igenom i riksdagen den 21 juni inte behövts  – 21 juni 2016

•  Skatteverket har fått order om att frigöra 10.000 (tiotusen!) personnummer för somaliska anhöriga – 23 mars 2012. Ur texten:

En migga: Tack vare att Migrationsöverdomstolen kom med ett beslut angående somalier och slopandet av kravet på styrkt identitet i fall där föräldrar söker sig till Sverige på anknytning till sina barn som kommit hit ensamma, så har Skatteverket fått order om att frigöra 10.000 (tiotusen!) personnummer.
———–
Jag är dock osäker på hur alla dessa människor ska komma hit, såvida man på Migrationsverket inte återgår till att göra lagvidriga undantag från passlagen och utfärdar resehandlingar till personer utan styrkt, eller ens sannolik identitet.
Det blir intressant, eftersom vem som helst då i princip kan gå in till Polisen och begära ett pass i en påhittad,  påstådd identitet, åberopande somaliernas undantag. Lagar har ju den egenheten att antingen omfattas alla eller ingen. Eller?

•  F.d. migga, nu anställd vid Skatteverket: ”Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock.” – 27 januari 2012. Ur texten:

Hur kan det komma sig att man i ett av de mest genomreglerade länderna i världen kan passera två statliga myndigheter med oriktiga handlingar? Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock. Varför är svenska myndigheter så makalöst naiva när det gäller människor från andra länder?
Jag vet att jag återigen ropar i öknen, men jag måste för min egen själsros skull på något vis få tala om detta.

•  En anställd vid Försäkringskassan: ”Det samarbetas alldeles för lite mellan svenska myndigheter!” – 7 september 2013. Ur texten:

Om Migrationsverket drar in uppehållstillståndet för en person i Sverige borde verket naturligtvis höra av sig till Försäkringskassan och inte bara till Skatteverket! Det är Försäkringskassan som betalar ut nästan alla bidrag: bostadsbidrag, barnbidrag, vårdbidrag. Försörjningsstödet betalas dock ut av kommunerna. Hade man meddelat FK hade bidragen förhoppningsvis omedelbart dragits in. Eftersom FK i fallet som beskrivs i miggans kommentar inte fått info från vare sig Migrationsverket eller Skatteverket, fortsätter bidragen att betalas ut. Som regel avregistrerar vi inte personer från Försäkringskassans system bara för att de saknar uppehållstillstånd, det krävs en konkret uppgift om att personen faktiskt har lämnat landet. (Typ att personen utvisats.) Det krävs dock (i de flesta fall) uppehållstillstånd för att man skall ha rätt till en förmån, se ex. 5 kap 12 paragrafen i socialförsäkringsbalken.

•  En polis: ”De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb.” – 16 juli 2014. Ur texten:

Färsk information från den lokala utlänningsenheten: De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb. Vad gör arbetsförmedlingen egentligen för kontroller? Är det något våra skattepengar ska gå till?
Ett stort problem för både arbetsförmedling och arbetsgivare som ska anställa någon är ju att de som kommer hit på arbetstillstånd får vanliga personnummer. Vid de flesta kontroller jag gjort så uppvisar personerna med arbetstillstånd ett vanligt id-kort från Skatteverket. Jag kan förstå om många arbetsgivare inte förstår att de behöver kontrollera med Migrationsverket att personen faktiskt har uppehållstillstånd eller arbetstillstånd att jobba på valfri arbetsplats.

•  Asylsökande med många identiteter – känt för myndigheterna sedan 20 år – 27 april 2016. Ur texten:

Under de år miggorna haft förtroende för mig och skickat mig sina rapporter inifrån Migrationsverket – den ena berättelsen mer hårresande än den andra – har de, som borde ha tagit ansvar för landet och folket, suttit med huvudena ovanför molnen och låtsats som om det regnar. Hade de orkat ta till sig och hade de förstått att det miggorna berättar måste tas på allvar och att konkreta åtgärder – inte luftpastejer – måste till, så hade Sverige idag varit mer likt de övriga nordiska länderna. Inte en stat i långt gånget förfall, en stat där utomeuropeiska medborgare vet att de kan begå i princip vilka brott som helst, oftast utan några repressalier. Det är nästan riskfritt att bedra och ljuga i asylprocessen, det går bra att ljuga om sin ålder och säga att man är 17 år gammal när man är långt över 20 och till och med över 30. Och det går bra att tillskansa sig allehanda bidrag och ersättningar i olika identiteter.

•  En migga och jag: Nog vore det väl rimligare och mer rättssäkert att de som får UT skulle ges tillfälliga samordningsnummer, inte personnummer med obegränsad giltighetstid? – 25 augusti 2016. Ur texten:

Borde inte samordning göras så att id-kort och körkort får samma slutdatum som det tillfälliga uppehållstillståndet? Och borde inte samordningsnummer, inte personnummer, ges till dem som inte beviljats permanenta utan tillfälliga uppehållstillstånd? I rimlighetens och kontrollmöjlighetens namn. Eller?

Som sagt så är ovanstående en bråkdel av vad som skrivits om identitets- och andra bedrägerier på asylområdet under de 11,5 år som bloggen funnits.

Till slut ett upprop:
Miggor, poliser, socialtjänstanställda,
anställda vid Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen med flera:
hör gärna av er och berätta vad ni ser,
hör och upplever gällande identitets-
bedrägerier och bidrags- och andra
bedrägerier i identitetsbedrägeriernas spår.
Som hittills under 11,5 år garanteras den
som tar kontakt anonymitet om den inte vill
skriva i eget namn. Jag önskar förstås veta
vem som skriver, men uppgifterna
går aldrig till någon annan. Tack!
© denna blogg.

En migga: ”Vi har nyanlända asylsökande som tror att de ska få pengar till sommarkläder; på deras bidragsansökningar kan det stå ”solhatt och solglasögon”.

I drygt åtta år har miggor här på bloggen berättat, rapporterat, informerat, upplyst om sin verklighet inifrån Migrationsverket och de tankar den har medfört.

En migga skriver så här idag – och tonen är lätt desperat:

profile

Varför lyssnar ingen på oss som jobbar inom Migrationsverket? Vi ser framtiden och den är dyster. 160.000 har kommit 2015, ett antal har fått PUT och ett antal har återvänt till sina hemländer med minst 75.000 kronor på sitt konto beroende på familjeförhållanden. En irakier får 30.000 kronor för att återvända till sitt land och 15.000 kronor per barn men maximalt betalas det ut 75.000 kronor. Men resten då som är ca 100.000, vad ska vi göra med dem?

Ansvaret för att placera dem som kommit hit läggs på kommunerna. Varje kommun ska tvingas ta emot ett visst antal asylsökande beroende på storlek på kommunen. Jag var på ett möte med Arbetsförmedlingen och där berättades att kommunerna inte samarbetar för det finns helt enkelt inte lediga lägenheter för de nyanlända. Men det förekommer att kommuner hyr hela hus för att klara av de nya målen som är satta på varje kommun; kostnaden på vår ort gör att hyran kan ligga på 24.000 kronor i månaden för en villa för en familj.

Kostnaderna för Migrationsverket (=skattebetalarna) ökar för varje dag som går. De asylsökande kan söka särskilt bidrag för det mesta. De med dålig syn kan få bidrag till glasögon, en kostnad på 500-1500 beroende på synfel och båge de väljer. Det finns en gräns och vi kontrollerar givetvis vad de väljer. Mediciner står vi också för. Många tror att bara de har köpt något på apoteket så står vi för det och försöker få ersättning för allt från tandkräm till Alvedon. Men Migrationsverket ersätter inte precis allt… Kostnader för mediciner som är utskrivna på recept ersätts. Och vi står även för kostnaden för mediciner mot skabb…

Vi har nyanlända asylsökande som tror att de ska få pengar till sommarkläder; på deras bidragsansökningar kan det stå ”solhatt och solglasögon”. Vi avslår givetvis dessa ansökningar, men det får mig ändå att fundera på vad de asylsökande har för bild av Sverige – att allting är gratis för dem?

Att påstå att migrationen generar pengar till statskassan är en total lögn. Vi på Migrationsverket kan köpa in mobiltelefoner för 100.000 kronor (visserligen förra prat, men ändå), men om vi vill ha högre lön så är det kalla handen från chefen.

Kostnaden för att ta emot en asylsökande är astronomisk.

Person X anländer till Sverige och hamnar i samtal med ansökningsenheten. X blir placerad på ett tåg till Norrland. X inser att hen behöver busspengar för att kunna ta sig till Migrationsverket. X behöver också pengar till vinterkläder.

Ambulans utnyttjas ganska ofta; allt från en förkylning till ett illamående kan kräva ambulansfärd till sjukhus, enligt de asylsökande. På vår enhet kostar det 500 kronor per utryckning men jag vet att på större enheter likt Stockholm så kan det kosta flera tusen kronor per gång.

Vi på Migrationsverket tar emot ansökan om akutsjukvård och betalar tillbaka pengarna. Vi har uppskattningsvis kostnader på ca 5.000 kronor – 10.000 kronor extra per asylsökande, förutom mat, boende och dagersättning. Gångra det med 160.000 plus med dem som redan befinner sig i landet och åtnjuter samma förmåner. En pizza och Netflix täcker knappast den kostnaden, som Schyffert en gång påstod.

Räkna sedan in kostnaden för vad varje person på Migrationsverket kostar i löner, hyror för våra lokaler och allt annat som krävs.

Och den 1 juni träder ju den nya lagen i kraft som innebär att de vilkas ärenden blivit överlämnande till gränspolisen och som ska utvisas, inte längre får bo i de lägenheter som Migrationsverket hyr. Vi ska alltså avhysa dem och förklara för dem som bott tio år i våra lägenheter (utan att ha rätt att vistas i landet…) att deras bostad nu ska stå till förfogande för någon annan.

Vår migrationspolitik håller på att gå åt helvete och tyvärr är nog Sverigedemokraterna det enda parti som ser – eller åtminstone öppet erkänner – det. Jag funderade länge på om jag skulle skriva Sverigedemokraterna på grund av deras åsikter och historia, men jag är tvungen. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är de två partier som vaknat upp och insett att vårt asylsystem inte fungerar.

© denna blogg.

Det finns något som kallas ”organiserade sysselsättning” för asylsökande.

svea-rikes-lagDet finns något som kallas ”organiserade sysselsättning” för asylsökande. Ur Lagen om mottagande av asylsökande, LMA 2000:296:

Sysselsättning

4 § Migrationsverket skall i lämplig omfattning ge dem som avses i 1 § första stycket 1 och 2 sysselsättning genom att de får tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull. Lag (2000:296).

Sysselsättningen sker i form av praktik. Företag som vill ta emot ”praktikanter” får ett praktikavtal från Migrationsverket, vilket sedan används för att undvika skatt och sociala avgifter. Ett, som en migga säger ”helt sinnessjukt system som på senare tid svällt upp och blivit ett monster”.

Tanken med systemet var från början vällovligt. Asylsökande som ville hjälpa till med enklare arbetsuppgifter skulle få göra det och samtidigt vara försäkrade. Lagtexten kom till i en tid då asylboendena inte drevs av utomstående och antalet asylsökande var på en helt annan nivå. Idag, 16 år och flera hundratusentals asylsökande senare, används den i stor utsträckning till att tillhandahålla ”gratis” arbetskraft åt privata näringsidkare. Med Migrationsverkets goda minne.

Skatteverket logoNär Skatteverket kommer till en pizzeria, ett café eller en biltvätt för att utföra sina kontroller, visas praktikavtalet med Migrationsverket upp och då finns det inget Skatteverket kan göra. Praktikavtalen har blivit hårdvaluta för många företag som enligt uppgift till stor del drivs av personer som själva har utländsk bakgrund och känner till de här möjligheterna.

MIG logoMigrationsverket har nyligen rekryterat den före detta generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Angeles Bermudez Svanqvist, för att ytterligare utveckla den här verksamheten. Den ska alltså ”utvecklas”, trots att man på Migrationsverket knappast kan undgå att veta – eller åtminstone starkt misstänka – att det ofta torde vara förtäckta svartjobb det handlar om.

I Migrationsverkets riktlinjer står att uppföljning ska ske och att det ska förekomma handledning på praktikplatserna, men uppgiftslämnaren med god kännedom på området anger att han aldrig har hört talas om att det skulle ha skett. ”Det är rena svartjobb och vi vet om det. Men vi pumpar ut praktikanter ändå”, säger han.

Det bör i sammanhanget påpekas, att asylsökande ju redan har laglig rätt att arbeta, också under asylprocessen. De har rätt till undantag från skyldigheten att inneha arbetstillstånd (AT-UND). Det enda som krävs är att de lämnat in någon form av id-handling. Det finns således ingen anledning att göra det möjligt för asylsökande att ”praktisera” och därigenom utnyttjas som svart arbetskraft. Allra minst sanktionerat av en statlig myndighet.

Med ett praktikavtal från Migrationsverket som skydd mot Skatteverket, kan således en arbetsgivare hålla sig med helt gratis arbetskraft. I praktikavtalet står angivet vilka tider ”praktiken” gäller. Till exempel 8 timmar per dag måndag-fredag. Utan att den som arbetar under täckmanteln ”praktik” har rätt till någon betalning, även om ”hyggliga” arbetsgivare kanske betalar en tia i timme, eller så. Svart. De enda som vinner på ”sysselsättningspraktiken” är de företag som har asylsökande som praktikanter. De som förlorar stort är de asylsökande som jobbar gratis och staten.

Det är lätt att tänka sig dels hur mycket staten förlorar på uteblivna sociala avgifter och skatter och vilken konkurrensfördel det är att ha statligt sanktionerad, svart arbetskraft på sin firma. Och vad säger fackföreningarna om den här formen av lönedumpning?

© denna blogg.

Asylsökande med många identiteter – känt för myndigheterna sedan 20 år

Nuri Kino OP ED 7.4 2016Klicka på text- och bildrutan för att komma till artikeln.

Medan regeringen och så gott som alla politiska partier är upptagna med att i det närmaste dagligen komma med nya utspel och förslag och påhitt på asylområdet – det ena mer orealistiskt och ogenomförbart än det andra – pågår verkligheten. Den är det inte lika angeläget att ta tag i, att på riktigt engagera sig i. Som till exempel det som Nuri Kino tar upp i sin artikel i Svenska Dagbladet idag.

Att asylbedrägerier pågår i tusental, kanske tiotusental, dag ut och dag in, det är inget av partierna, ingen regering varken förr eller nu, som orkar eller förmår ta tag i. Att människor utan asylskäl och ibland av tvivelaktiga, för Sverige direkt negativa anledningar söker ”asyl” i falska identiteter är något som varit känt i två decennier, kanske längre. I snart elva år har jag bloggat och under åtta, nio av dessa år har miggorna rapporterat, frenetiskt och ihärdigt, om bland annat just detta. Utan märkbara resultat. Deras rapporter har snarare tigits ihjäl än tagits på det stora allvar de förtjänar.

Nur Kino skriver också om det i sin text:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Själv har Nuri Kino, ensam och utan en stor redaktion i ryggen, försökt undersöka vad som låg bakom att en man som han träffade på en restaurang, visade upp ett stort antal olika id-handlingar som han skröt om att han använde sig av. När Nuri Kino gick vidare i sin undersökning hittade han en person som hade så många som åtta olika identiteter – åtta olika identiteter som han kan agera i, söka asyl i, skaffa bidrag i, begå brott i. Ur Nuri Kinos text:

I den dom jag har tillgång till, gällande mannen med åtta identiteter, kan man läsa: ”Migrationsverket har yttrat sig i målet. Av yttrande framgår att NN har figurerat under i vart fall sex olika identiteter i de underlag som tillsänts Migrationsverket och att personens familjeförhållanden inte är kända.” Domen föll 2016-03-07.

Jag mejlar Migrationsverket och frågar varför de låter det här fortgå. Vad gör man för att förhindra problematiken med personer med olika identiteter? Svaret: ”Detta är en fråga där lagstiftaren ska föra diskussion kring hur mycket integritetskränkande åtgärder de vill ha.”

Så här är det i det Sverige där de politiska partiernas ledare och migrationspolitiska talespersoner i en aldrig sinande ström släpper ur sig luftpastej efter luftpastej, det vill säga allehanda påhitt på asylområdet som det verkar som om de suttit på sina kammare och hittat på, men inte tänkt igenom längre än näsorna räcker. Medan verkligheten, sönderfallet av vad som en gång var en rättsstat, pågår för fullt och i accelererande fart.

Under de år miggorna haft förtroende för mig och skickat mig sina rapporter inifrån Migrationsverket – den ena berättelsen mer hårresande än den andra – har de, som borde ha tagit ansvar för landet och folket, suttit med huvudena ovanför molnen och låtsats som om det regnar. Hade de orkat ta till sig och hade de förstått att det miggorna berättar måste tas på allvar och att konkreta åtgärder – inte luftpastejer – måste till, så hade Sverige idag varit mer likt de övriga nordiska länderna. Inte en stat i långt gånget förfall, en stat där utomeuropeiska medborgare vet att de kan begå i princip vilka brott som helst, oftast utan några repressalier. Det är nästan riskfritt att bedra och ljuga i asylprocessen, det går bra att ljuga om sin ålder och säga att man är 17 år gammal när man är långt över 20 och till och med över 30. Och det går bra att tillskansa sig allehanda bidrag och ersättningar i olika identiteter.

Här ett utdrag ur ett av många horribla exempel från miggornas rikhaltiga information under mer än åtta år. Det är ett inlägg som fick en mycket lång rubrik: ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” I texten finns exempel på missbruk och användning av falska identiteter, ända sedan 1990-talet…

Migrationsverket, ur Argus-rapporten daterad 200-12-31 (mer än 15 år sedan…):

MIG logoGenom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Ur Argus-rapporten:

argus-sid-22-en-person-a

Detta har funnits tillgängligt för alla – journalister, politiker, allmänhet – under alla år. Men vad har det hjälpt när ingen brytt sig om vad de, som vet och kan mest på området, berättar? När politikerna, de som antingen står med huvudena i sanden eller har dem ovanför molnen, inte på allvar bryr sig om det som de har ansvar för? När politiker agerar som om deras huvuduppgift är att komma med ständigt nya utspel i medierna (gärna på DN Debatt för det anses ”finast”), i stället för att sätta sig ned med företrädare för samtliga partier och med kunniga personer (helst miggor!) från Migrationsverket och anställda vid andra berörda myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, utlänningspolisen för att få reda på hur det är ”på riktigt” därute i den verkliga verkligheten. Och sedan sätta in kraftfulla åtgärder för att stävja bland annat bedrägerier. Kort sagt: upprätthålla och värna om rättsstaten.

Nuri Kinos berättelse om hur han kontaktar den ena myndigheten efter den andra och inser att knappt något samarbete dem emellan existerar och att det inte finns någon systematik när det gäller identitetsbedrägerier i samband med att man söker asyl, visar att det är lika illa idag som när jag började publicera berättelser från miggor, utlänningspoliser, HVB-anställda, familjehem och anställda vid Försäkringskassan och Skatteverket.

Sverige är förlorat med så svaga myndighetstjänstemän och så svaga folkföreträdare i regering och riksdag. Sverige är nu den fula ankungen bland de nordiska svanarna. Och värre blir det, dag för dag. Nuri Kino har belyst otaliga svarta sidor av det svenska samhället genom åren. Det han nu berättar kan ingen politiker med förståndet i behåll bortförklara eller låtsas som om det inte existerar. Men det är vad de kommer att göra. Om några dagar är det här glömt för då ska nya utspel på asyl- och migrationsområdet göras, storstilat och mångordigt. Luftpastejer blandade med en och annan mer solid dito, men under alla omständigheter too little, too late.

Sverige är ett land som i accelererande fart är på väg mot vad som brukar kallas ”rock bottom”.

© denna blogg.

Buy Now Button    
Abonnera
Swish bankgiro

Arbetsförmedlare Y: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.”

Arbetsförmedlare Y skriver:

AnonymJag får ofta frågor om hur stor ersättningen är för de nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. En del tror att de får jättemycket pengar. Jag vill bringa lite klarhet i detta genom nedanstående exempel, sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.

Man kan dela in ersättningen i tre delar. Ersättning för att man deltager i aktiviteter, tillägg om man har barn och bidrag för barn och bostad. Så här kan det se ut:

Exempel 1. Ensamstående utan barn:
Etableringsersättning för heltid är 308 kr per dag (har man ett funktionshinder kan man få 25 %, 50 % eller 75  % av detta belopp, men det är få som har en nedsättning). Man får ersättning för fem “arbetsdagar” per vecka.

22 “arbetsdagar” per månad (ingen frånvaro under perioden som ger nedsättning) ger 6.776 kr på kontot. Summan kan variera beroende på hur många “arbetsdagar” månaden innehåller. Det är ingen skatt på etableringsersättning för den räknas inte som inkomst.

Bostadsersättning betalas ut för den hyreskostnad som överstiger 1.800 kronor per månad. Om man har en hyra som överstiger 5.700 kronor per månad har man inte rätt till ersättning för den överskjutande delen av kostnaden. Bostadsersättning kan maximalt uppgå till 3.900 kronor. Efter att hyran är betald så har man 4.976 kr att leva på. Detta ska täcka alla utgifter som mat, kläder, hygienartiklar, cigaretter etc. Man får för det mesta ersättning av Arbetsförmedlingen för de resekostnader till och från sina aktiviteter som överstiger 600 kr, t ex om man köper ett månadskort till bussen (gäller alla med etableringsersättning som reser).

Exempel 2. Ensamstående med två barn, 8 och 11 år:
Etableringsersättning som tidigare, 6776 kr per månad. Etableringstillägg med 1.500 kr per månad utgår för barnet som fyllt 11 år, för 8-åringen får man 800 kr per månad.

Man kan få etableringstillägg för max tre barn. Det är två belopp, 800 kr per månad för barn 0-10 år och 1.500 kr per månad för barn 11-19 år. Tillkommer barnbidrag 1.050 kr per barn och månad samt flerbarnstillägg 150 kr per månad. Ungdomar som fyllt 16 år erhåller studiebidrag på 1.050 kr per månad samt kan ansöka om extra tillägg om max 855 kr per månad.

Man får ingen bostadsersättning utan måste ansöka om bostadsbidrag. Detta täcker ca hälften av hyran (bostadsbidrag.com). I det här fallet har man en tvårumslägenhet som kostar 4.500 kr per månad, då betalar man själv 2.000 kr. Nettosumma efter att hyran är betald blir 9.326 kr per månad. Detta ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 3. Familj med tre barn, 5, 8 och 11 år:
Två vuxna med etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Etableringstillägg för barnen 3100 kr per månad. Barnbidrag 3.150 kr per månad plus flerbarnstillägget på 604 kr.
Familjen bor i en trea som kostar 6.500 kr per månad. Man får tillbaka 3200 i bostadsbidrag. Nettosumma efter att hyran är betald blir 17106 kr per månad som ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 4. Familj med fem barn, 7, 9, 11, 13 och 15 år:
I det här exemplet maxar jag ersättningen och gör det så gynnsamt som möjligt för familjen.

Två vuxna med full etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Tre barn över 10 år ger 4.500 kr per månad i etableringstillägg. Fem barn ger 5.250 kr per månad i barnbidrag plus flerbarnstillägg 2.864 kr per månad

Familjen bor i en fyrarummare som kostar 8.000 kr per månad. Bostadsbidraget täcker halva hyreskostnaden. Nettosumma efter att hyran är betald blir 22.166 kr per månad som ska täcka allt annat.

Stort tack till arbetsförmedlaren för dessa exempel på ersättningar som gäller asylinvandrade som fått uppehållstillstånd och befinner sig i ”etableringsåtgärder”. Kunskap om de faktiska förhållandena är viktiga för att spekulationer och skrönor inte ska florera. Och, som arbetsförmedlaren skriver: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte”.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:
Abonnera

Arbetsförmedlare Y igen: ”Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.”

Arbetsförmedlare Y har tidigare skrivit inläggen Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.” och Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.”  Han har gjort en ny polisanmälan. Men han skriver också följande:

AnonymAngående etableringsreformen

De flesta arbetsförmedlare arbetar numera med nyanlända invandrare i en eller annan form. Jag uppskattar att 75 procent av samtliga ärenden som vi jobbar med på AF nu rör invandrare. Inte bara inom etableringsuppdraget utan även med sådana som hamnar utanför det av olika anledningar och personer som inte lyckas få ett arbete inom den tid som står till buds inom etableringen, det vill säga 24 månader. Och det är många som blir kvar hos oss dels för att många arbetsgivare inte är intresserade av att anställa arbetssökande ur denna grupp; dels för att de flesta nyanlända inte är särskilt intresserade av att skaffa sig en egen försörjning.

Det är kanske 10 procent som skaffar sig ett arbete under de första åren och då är det nästan alltid med en subvention på ca 50-70 procent av lönekostnaden. I de flesta fall får de arbete hos en landsman som driver en affär eller restaurang, inte så ofta hos en svensk företagare. Och det är övervägande män som börjar arbeta, kvinnorna blir oftast hemma med barnen. En stor del av den tid de har på sig att genomföra sin etableringsplan är många kvinnor föräldralediga, vad blir det för integration av detta?

Under de senaste två åren så har de under sex månader fått dubbel ersättning när de fått ett arbete. Förutom lönen så har man också fått full etableringsersättning som kan vara omkring 7.000 kr skattefritt per månad. För att öka intresset att ta ett jobb, enligt Ullenhag. Denna förmån tar man nu bort från 2016-02-01.

Nu har det varit ett månadsskifte igen och alla arbetsförmedlare inom etableringen ska vara på plats för att registrera de inlämnade månadsredovisningarna. Det tar tid eftersom redovisningarna ofta är dåligt ifyllda eller innehåller konstiga uppgifter som måste dubbelkollas. Det är mycket fiffel inom detta område då många försöker tillskansa sig ersättningar som de inte har rätt till. Det är alltid en massa prat om pengar, ofta småsummor som en 50-lapp hit eller dit. Allt blir mycket tungrott och många kollegor ger helt enkelt upp och blundar för felaktigheter.

Jag upplever att bland annat syrier och andra med arabisk bakgrund är den mest problemfyllda gruppen. Inte bara för att de är så många utan också för att det alltid ska tjafsas om allt möjligt, stort som smått. Det är lättare med eritreaner och somalier som ofta är mer ödmjuka och förstår den information som ges. En syrier godtar sällan information eller en tillsägelse utan diskussion. Antingen är det på grund av kulturella skillnader eller också så hör man bara det man vill höra och struntar i det andra. Och ofta lönar det sig, tyvärr…

På jobbet har vi sedan lång tid tillbaka diskuterat varför det kommer så många män som lämnat fru och barn efter sig, antingen i hemlandet eller i ett grannland. Vi förundrar oss över att  dessa män, ofta i 25-35 års ålder, säger att de har asylskäl men samtidigt lämnar sin familj. Har inte frun och barnen behov av skydd?

Vi har nu sett att media sedan en tid uppmärksammat denna fråga, inte bara i Finland, Danmark och Norge, utan även i en del klarsynta artiklar i vår egen press. De här männen samlas i stora grupper och kommer tillsammans in på AF. Där kan de bli sittande i timmar utan att egentligen ha något ärende. De är noga med att deras besök blir registrerade i vår dator. När de sedan redovisar sina aktiviteter i månadsredovisningen så förekommer det rätt ofta att de varit borta några timmar från SFI-undervisningen med motiveringen att de besökt AF.

Hela etableringsreformen är ett enda stort skämt!

Den kanske skulle fungera i en liten skala, men den är inte byggd för den inströmning som skett de senaste åren. AF anställer mer och mer personal men det gör ju inte att det finns plats i SFI, vettiga aktiviteter, utbildningar eller jobb åt dessa nyanlända. Jag tror att man ska ta ett helhetsgrepp kring detta: antingen lägger man ner hela reformen och låter kommunerna ta över ansvaret som tidigare, eller också ger man hela ansvaret till AF. Som det är nu så är det för många kockar som ska samsas om samma meny.

Vissa saker som SFI och samhällsorientering ska kommunerna ansvara för medan AF sköter det andra med hjälp av så kallade kompletterande aktörer. Dessa aktörer är nästan alltid privata företag som tjänar grova pengar. Det är många som skapat sig stora förmögenheter på allt detta på kort tid.  Men det skapar i alla fall arbetstillfällen, om man nu ska säga något positivt.

När det gäller den fria bosättningen så måste den tas bort omedelbart! Migrationsverket ska sköta kommunplaceringen i samarbete med kommunerna. Nu delar AF och Migrationsverket på detta. Tillhör man etableringen så ska AF bosätta medan Migrationsverket ska bosätta övriga.

För att man ska få pengar från AF, alltså etableringsersättning, så måste man ha en etableringsplan. För att få en sådan plan måste man ha ett eget boende. Det har därför vuxit upp en stor svart bostadsmarknad där man betalar för att få ett kontrakt eller en folkbokföringsadress. Många oseriösa hyresvärdar hyr ut i det närmaste utdömda bostäder på landsbygden. Det förekommer att det ”bor” 50-60 personer på en och samma adress. Folk bor i lagerutrymmen och i kontorslokaler eller klämmer ihop sig med släktingar. Det kan bo två barnfamiljer i en tvårumslägenhet. Detta är en återgång till 30-talets bostadssituation.

Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.

© denna blogg.

 

Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.”

Arbetsförmedlingen AF logoLäs först inlägget Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.” Här fortsätter arbetsförmedlare Y:s berättelse:

AnonymFamiljen från ett arabiskt land, kom till Sverige i början av september 2014 och sökte asyl här. Den bestod av far, mor och fyra barn. Barnen är födda 1999, 2001, 2003 och 2007. Den flicka som jag berättade om i förra brevet har en storasyster. Det är hon som är född 1999. Även hon är ”gift” och har två egna barn, födda 2013 och 2014.

Migrationsverket beviljade hela familjen permanent uppehållstillstånd i början av maj 2015. Föräldrarna besökte Arbetsförmedlingen i juni 2015 för att få hjälp med bosättningen. Då berättade mamman stolt att deras då 13-åriga dotter (hon som är född 2001) är gravid i sjätte månaden och mycket lycklig. Samma dag anmälde Arbetsförmedlingen förhållandena till Polisen.

Flickan fick barn i början av oktober. Skatteverket har endast en anteckning om detta, inget exakt datum. Kanske föddes barnet utomlands. Barnet är dock försvunnet och är antagligen dött (?) då det inte finns registrerat någonstans. Det finns endast en luddig anteckning hos Skatteverket, daterad i oktober 2015, vilket skulle kunna vara födelsetiden. Barnet har i så fall blivit till i Sverige någon gång i januari, februari detta år.

När det gäller maken (född 1993) till flickan, som var 12 år gammal när hon kom till Sverige, så kom han alltså till Sverige samtidigt, alltså exakt samma dag i början av september 2014. Han fick permanent uppehållstillstånd i slutet av september 2015 och kallades till Arbetsförmedlingen för inskrivning den 1 december. Han kom inte. Jag följde då upp polisanmälan och fick svaret att åklagaren lagt ner förundersökningen. Polisens utredning föranledde förmodligen att paret gick under jorden i god tid innan barnet skulle födas. Det går att se att deras folkbokföring (för att få ett personnummer) inte blev gjord förrän i november 2015. Det kan till och med vara så att maken suttit häktad (men det är min spekulation).

Sedan finns det ju alltså en make till, nämligen till den då 15-åriga storasystern. Denne man (född 1986), som är far till hennes två barn, kom också vid samma tillfälle. Troligen reste de alla tillsammans. Storasysterns make har inte fått uppehållstillstånd ännu. Han bor tillsammans med sin nu 16-åriga fru och deras två barn i en av Migrationsverket tillhandahållen lägenhet. Ett av barnen föddes i Sverige hösten 2014.

Systerns svåger bor också i samma lägenhet. Det är ingen vild gissning att även hans maka, den nyss fyllda (1 december) 14-åriga lillasystern, tillbringar sin tid i denna lägenhet fast hon formellt är skriven hos sina föräldrar i grannbyn ett par mil bort.

Alla ovanstående uppgifter kan styrkas med exakta datum, fullständiga namn, personnummer och adresser.

Allt detta oroar mig. Hur kan detta få pågå i Sverige 2015? Ska olika lagar gälla för ”oss” och ”dom”? När bestämdes det och av vem? Vad är det för mening att påstå att ”lagen ska gälla lika för alla” om det inte stämmer?

Ytterligare läsning:
En före detta migga: ” I detta fall rör det sig om en iransk flicka, född 1999, som kommit till Sverige utan vårdnadshavare.”
© denna blogg.