• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Inrikesminister Orpo tar inte direkt ställning i fallet med den irakiska familjen.

Jos suojeluperuste ei täyty Yle 6.6 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Inrikesminister Orpo: Om skyddskriterierna inte uppfylls har man inte rätt att få stanna i Finland

Inrikesminister Petteri OrpoInrikesminister Petteri Orpo (Saml.) ser det som väsentligt ur trovärdighetssynpunkt att personer som söker asyl men inte har skyddsskäl inte stannar kvar i Finland. Orpo tar inte direkt ställning i fallet med den irakiska familjen (läs först  här, här och här), där mamman och ett treårigt barn har fått beslut om utvisning.

– Skyddsbehovet är det viktigaste, när det är fråga om att söka asyl. Om skyddskriteriet inte är uppfyllt då har man heller inte rätt att stanna i Finland. Det är grundläggande för trovärdigheten i systemet, säger Orpo.

Orpo konstaterar dock, att det finns andra sätt att få uppehålla sig i Finland än att söka asyl.

– Nu var uppenbarligen inkomstgränsen för hög, men då kan man ansöka om arbets- eller studerandetillstånd i landet, säger Orpo.

Oreo säger att han vill föra diskussioner om den gällande lagstiftningens verkningar på ett generellt plan. Den nuvarande lagstiftningen har redan gällt i flera år. Liknande fall har också funnits tidigare år.

Högsta förvaltningsdomstolen har, enligt den jurist som företräder mamman i den irakiska familjen, beslutat om verkställighetshinder under den tid som domstolen hanterar begäran om prövningstillstånd.

Orpo hoppas på en lycklig lösning för den irakiska familjen.

– Det är sant att om familjen är hel så är det lättare att integreras.

Kommentar: Som jag skrev i en tidigare text så förvånar det mig något att en minister går in i ett enskilt asylärende som hanterats av både Migrationsverket och en domstol. När övergår engagemanget i ministerstyre? Det är kluvet, för samtidigt är det också en god sak att ett land har ministrar som är nära folket och som också kan och vill sätta sig in i viktiga frågor som engagerar allmänheten. Men ska verkligen en statlig myndighet och en domstol finna sig i att deras beslut och domar i enskilda ärenden ”överprövas” i media och på ministernivå? Visserligen sägs i texten ovan att ”Orpo tar inte direkt ställning i fallet med den irakiska familjen”, men i Migrationsverkets pressmeddelande kunde man läsa att:

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket ger under måndagen en redogörelse till inrikesministern om fallet med den irakiska familjen som uppmärksammats i offentligheten.

Redogörelsens syfte är att beskriva fallets bakgrund och prövningen av fallet så att ministern kan avgöra om Migrationsverket har agerat lagenligt.

© översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

Finland. Migri: ”Fall som har tagits upp i medier särbehandlas inte utan prövas utgående från samma principer som alla andra fall.”

Viktigt att de här texterna läses först:
•  Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende. – 5 juni 2016
•  Finland. ”Vi har varit här i många år, vi har fått två barn här.” – 6 juni 2016

Och här kommer reaktionen från Migri (Migrationsverket i Finland) på Twitter:

Alla fakta saknas Migri 6.6 2016

Detta bekräftar det jag skrivit i de ovanstående två inläggen och visar hur viktigt det är att medier som tar på sig uppgiften att rapportera om enskilda fall måste ”ha på fötterna” innan de tutar ut information som leder fel. Felaktiga och/eller ofullständiga skriverier åsamkar stor skada för många parter: den person eller familj man skriver om, tilliten och tilltron till Migrationsverket, tilliten och tilltron till domstolen dit ärendet överklagats och – inte minst – tilliten och tilltron till medierna själva när folk inser att det inte går att lita på deras rapportering.

Maahanmuuttovirasto logoMigri tar i sitt pressmeddelande upp att endast ett perspektiv presenterades i offentligheten i fallet med den irakiska familjen:

Migri Endast ett perspektiv presenterades 6.6 2016

Maahanmuuttovirasto logoMigri redogör därefter för vilka lagregler som gäller för uppehållstillstånd på grund av familjeband. Nya familjer har haft försörjningsförutsättning sedan år 2010:

Migri Uppehållstillstånd på grund av familjeband 6.6 2016

Maahanmuuttovirasto logoMigri påpekar vidare att verket anser att det finns flera olika slags säkerhetslägen i Irak:

Migri Flera olika slags säkerhetslägen i Irak 6.6 2016

Maahanmuuttovirasto logoOm barn i asylprocessen anger Migri att det bästa för ett litet barn är att vara med sina föräldrar:

Migri Barnets bästa 6.6 2016

Maahanmuuttovirasto logoTill slut meddelar Migri att verket under dagen idag, måndagen den 6 juni, lämnat en redogörelse till inrikesministern, som bett om information om det specifika fallet gällande den aktuella irakiska familjen. Migri skriver:

Migri Redogörelsens syfte 6.6 2016

Det kan vid en snabb reflektion tyckas vara en god sak att inrikesminister Petteri Orpo vill ha information om ett i medierna mycket uppmärksammat fall. Det är ett medmänskligt och sympatiskt drag hos ministern. Men det kan också ses som ett misstroende mot såväl Migri, ett statligt verk som har att följa de lagar regering och riksdag har stadfäst, som mot oberoende domstolar som också har att följande gällande lagar och praxis. Att då en minister ska ”avgöra om Migri och domstolarna handlat lagenligt” kan uppfattas just som ett misstroende och rentav en viss antydan till ministerstyre. Det vill säga om det faktiskt är så att han begärt information för att ”avgöra om Migri och domstolarna handlat lagenligt”… Vad är det som i så fall gör ministern kompetent och ger honom rätt att tolka lagar och därmed avgöra hur Migri och domstolarna skött sitt grannlaga och viktiga, för människor livsavgörande uppdrag? Men kanske rör det sig om ett missförstånd?

Ett viktigt påpekande – som egentligen inte borde behövas – görs i slutet av Migris upplysande text:

Maahanmuuttovirasto logoFall som har tagits upp i medier särbehandlas inte utan prövas utgående från samma principer som alla andra fall.

Jag anser – det var därför jag skrev de två tidigare texterna – att det är av yttersta vikt för Finland att journalister och medieredaktioner tar sitt uppdrag på största allvar när de rapporterar om svåra situationer som ibland uppstår när någon eller några asylsökande inte ges rätt att stanna i Finland. Ofta ter sig – och är – fallen ömmande och så gott som alltid kan vi som medmänniskor känna empati och vara ledsna över ett negativt beslut i ett fall som av medierna beskrivits i mycket upprörande termer. Ofta dessutom med udden riktad mot den personal på Migri som har ett oerhört svårt uppdrag och som inte har rätt att ge svar på tal på grund av sekretessbestämmelserna, vilket inte är vare sig rättvist eller rätt.

Och som Migri skriver så kan man inte börja särbehandla fall som tagits upp i medierna; alla har rätt till en likvärdig behandling och den ska ske enligt gällande lag. Vi har inte folkdomstol i Finland, liksom inte heller i Sverige – oavsett om medierna faktisk ibland eldar på så att folk beter sig som om vi hade det.

Till sist: I ett öppet och fritt land är det viktigt att myndigheter och riksdag och regering granskas av medborgarna – direkt och via medier. Det är också viktigt att folket reagerar och agerar för att påtala och försöka få till stånd förändringar av eventuella orättvisor, felaktigheter och lagar som slår fel för att man inte kunnat förutse alla tänkbara och otänkbara scenarier när de stiftades. Men man ska grunda sitt engagemang på fakta, inte på tyckanden och troenden. Man behöver hela tiden använda både hjärta och hjärna. Inte bara det ena. Inte bara det andra.

P.S. Hoppas att inrikesminister Petteri Orpo så snart som möjligt offentligt uttalar sitt förtroende för Migri och för domstolarna och meddelar att det blev ett litet missförstånd: han ville inte alls ”avgöra om Migrationsverket har agerat lagenligt” utan bara låta sig informeras om hur det hela ligger till utan att enbart behöva förlita sig på medieuppgifter.

Tillägg några timmar efter att ovanstående skrev (det går väldigt fort i det här ärendet):

HBL logoIrakiska familjens avvisning Hbl 6.6 2016

Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Hbl:s sajt.

Den irakiska familjen som varit i offentligheten under de senaste dagarna kommer inte att avvisas den här veckan.

Familjens jurist Jari Vuorijoki säger till FNB att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har förbjudit verkställandet av beslutet tills HFD behandlat familjens ansökan om besvärstillstånd eller fattat ett annat beslut i ärendet.

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vänligen länka till detta inlägg vid citat eller ”lån” av text. Gäller givetvis också journalister.

Migrationsverket replikerar

Replikskifte SvD 11.1 2016Klicka på textrutan för att komma till replikskiftet i Svenska Dagbladet, föranlett av min text den 7 januari på ledarsidan i (blogginlägg med länk här) under rubriken Sverige ligger långt efter med ålderstester.

Citat ur replikskiftet:

Fredrik Beijer, rättschef, Migrationsverket:

MIG logoUtgångspunkten i svensk praxis är att bedömning av ålder sker när myndigheten fattar beslut i ärendet. Migrationsverket skriver i sina riktlinjer att vi ska registrera den ålder som asylsökande uppger om den inte är uppenbart felaktig. Detta innebär inte att vi tagit slutlig ställning till den sökandes ålder, utan detta sker när vi fattar beslut i ärendet och vi har ett så brett material som möjligt att ta ställning till. Migrationsverket har fått kritik av Justitieombudsmannen (JO) för att vi har skrivit upp åldern under asylärendets gång. JO poängterar att fram till beslut ”bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas” (12 december 2012 och 9 april 2015).

Jag:

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngDet må vara ett uttalande av JO, men enligt Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 gäller att: ”det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”

Domen indikerar tämligen tydligt att åldern bör fastställas när en person söker asyl, i samband med att man börjar utreda, så att man vet vad det är man utreder. Särskilt som skillnaderna i boende, skolgång, sociala insatser och kostnader är stora beroende på om personen är minderårig eller vuxen. Min text fokuserade på att ålderstester behöver göras i Sverige på samma sätt som de görs i de nordiska grannländerna.