Finland. Sverige. Stora skillnader på många samhällsområden.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln.

I Svenska Dagbladet skriver jag under rubriken Ett annat land, en annan polismakt om skillnaden i folkets förtroende för Polisen i Finland respektive i Sverige:

En överväldigande majoritet av finska folket, 96 procent, har stort eller mycket stort förtroende för polisen.

Sammanfattningsvis upprepar jag vad jag så många gånger sagt och skrivit genom åren:

På område efter område – skola, asylhantering, polisen och försvaret – finns lärdomar från Finland som Sverige skulle kunna ha nytta av att studera.

 

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

• Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
• Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
• Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Till slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

• Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
• Antalet anställda har mångdubblats
• Rådgivning och utbildning av personalen
• Många regioner –> olika förfaranden
• Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
  (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

• Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
• Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.

© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Finland. För i år har reserverats knappt 600 miljoner euro för asylhanteringen

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen

Pengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.

– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.

Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.

Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.

Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.

Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.

Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.

– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.

Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.

Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.

Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.

– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.

Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).

Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.

– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.

Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.

– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.

© Översättning Merit Wager

 

 

Inrikesministeriet: Finland och Irak intensifierar sitt samarbete vid återsändande av irakier.

Inrikesministeriet meddelar att:

Finland och Irak intensifierar sitt samarbete vid återsändande av irakier

Pressmeddelandet lyder:

Finland och Irak har i positiv anda fortsatt diskussionerna om återvändande till Irak av de irakier som fått avslag på eller återtagit sin asylansökan. Båda länderna vill främja i synnerhet frivilligt återvändande och intensifiera samarbetet mellan ländernas myndigheter.

Finland har två huvudsakliga mål i förhandlingarna. För det första vill Finland att avresan för dem som frivilligt återvänder till Irak administrativt sett ska ske så snabbt och effektivt som möjligt. För det andra måste sådana personer som ska avlägsnas ur landet i fortsättningen kunna återsändas till Irak också när personen själv inte vill återvända.

Båda målen behandlades när en delegation som i huvudsak bestod av tjänstemän från det irakiska migrationsministeriet besökte Finland förra veckan. Delegationen träffade representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket och polisen. Under diskussionerna behandlades olika frågor som gäller migrationen mellan länderna.

Förhandlingarna om återsändanden fortsätter. En finländsk delegation reser sannolikt till Irak senare i vår.

Sverige har ett återtagandeavtal med Irak. Finland behöver det också när så många irakier sökt asyl och kriterierna för asyl och skydd skärpts så att färre än tidigare får uppehållstillstånd i Finland och därför ska återvända. Det ter sig ändå märkligt att ett land ska behöva förhandla med ett annat land om att det andra landet ska återta sina egna medborgare! Det är egentligen obegripligt eftersom det enligt folkrätten är så, att varje land har ansvar för sina medborgare. Märkligt. Mycket märkligt.

Här är några relaterade texter på bloggen, genom åren:

Är det svensk lag eller kurdiska krav som ska styra delar av Sveriges asylhantering? – 30 juni 2007. Kort ur texten:

Det är inte påhittade ”återtagandeavtal” eller att asylsökande säger att de ”inte vill återvända” som ska styra Sveriges asylpolitik, det är svensk lag som ska gälla. Annars kan vi ju skrota hela utlänningslagstiftningen och ha helt fri invandring. Det kanske är något att överväga, men det måste förstås ställas absoluta krav på att man kan försörja sig, om en sådan helt fri invandring ska införas.

“Irak vill ha tillbaka sina flyktingar” – 3 september 2007 – 3 september 2007. Kort ur texten:

Också migrationsminister Tobias Billström beskrev samtalen som positiva – i synnerhet i fråga om möjligheten att få till stånd ett återtagandeavtal för flyktingar. Här har Sverige och Irak gemensamma intressen säger Billström.

– Vi är väldigt positivt överraskade. Vi är överens om att vi har ett gemensamt intresse. Den irakiska regeringen vill på sikt ha tillbaka sina medborgare. Det vill vi också, men vi vill samtidigt också kunna erbjuda skydd i Sverige åt de människor som verkligen behöver det.

Oacceptabelt att inte ta emot sina egna medborgare! Och svensk lag ska följas. – 16 oktober 2008. Kort ur text en:

Enligt folkrätten och enligt internationella konventioner ska alla människor som är medborgare i ett land alltid ha full rätt att tas emot och vistas i sitt eget land och åtnjuta alla de rättigheter som ett medborgarskap ger. Men i norra Irak sitter människor och hittar på egna regler och vägrar släppa in sitt eget folk i det land där de alltså är medborgare! Det är givetvis inget som Sverige ska acceptera, särskilt inte sedan staten Irak och Sverige för säkerhets skull också ingått ett s.k. återtagandeavtal.

© denna blogg.

 

Det är många som skriver och talar om de grymma morden i Paris…

…och mycket är bra. Inte minst publiceringarna av teckningar ur satirtidskriften Charlie Hebdo. Men alltför mycket är också floskligt och ytligt och kan till och med i vissa fall uppfattas som ”posering”; det känns inte äkta utan handlar mer om att visa hur starkt just vi tar ställning och även passa på att slänga in något lämpligt om att vi ”inte ska låta onda krafter segra” och om att vi inte ska ”dra alla muslimer över en kam” och annat dumt. Som om de vände sig till en läse- och lyssnarkrets som är totalt intelligensbefriad.

Själv är jag fascinerad över att jag får mail och meddelanden från människor som ber mig skriva om terrorattacken mot Charlie Hebdo i går!

Jag har inte rusat iväg och skrivit något om de ohyggliga dåden eftersom jag vill tänka ordentligt på vad jag ska säga om jag ska säga något överhuvudtaget. Om jag väljer att skriva något om de brutala morden på 12 oskyldiga människor, så kan jag i alla fall lova att det inte blir några floskler om yttrandefrihet eller om ”allas lika värde”, ”religionsfrihet”, islamofobi” etc. Sådant skriver och hasplar så många andra ur sig, så det ska ingen behöva läsa hos mig.

Människor måste börja tänka själva, och tänka längre än näsorna räcker.  Svenskar måste börja att, i betydligt större utsträckning än hittills, ta del av vad och hur medier rapporterar och hur regeringar och parlament agerar i andra länder. Svenskar måste börja förstå att Sverige är ett land som skiljer sig starkt från sina nordiska grannländer och även från övriga EU-länder på orådet ”asyl- och migration”, och att om man enbart tar del av det som sägs och skrivs i Sverige så är man så gott som analfabet på detta viktiga område. Allt detta hör samman med vad som hände i Paris (och hoten mot bland andra Lars Vilks i Sverige) och vad som sker också här hemma i Sverige i ökande takt: bränning av bilar, myndighetskontor och skolor i invandrartäta utanförskapsområden; vägran att släppa fram polis och ambulans och brandkår och i dessa områden och i vad polisen kallar ”no go”-zoner; islamister som öppet delar ut flygblad utanför moskéer; islamister och andra hårdföra muslimer som kontrollerar stadsdelar eller vissa gator och skrämmer bort andra från dessa ”territorier” där deras lagar gäller och där det också finns vapen och det skjuts allt mer. Etcetera. Det går inte att ignorera allt detta, att bortförklara det.

Under förra året, 2014, kom i genomsnitt 220 asylsökande till lilla Sverige (9,5 miljoner invånare) varenda dag i 365 dagar. I år beräknas ännu fler komma: upp emot 250 människor från utomeuropeiska länder, varje dag. Nog för att fylla en ny flyktingförläggning per dag! Att detta inte fungerar kan en lågt begåvad person räkna ut, men av någon outgrundlig anledning inte de personer som sitter i riksdag och regering och som gravt vanstyr landet på detta område.

Min önskan för 2015 är att det ska bli året då svenskarna informerade och utbildade sig, på faktamässiga och faktiska, uppenbara grunder kring hur den unika asylhanteringen som pågår i deras land egentligen ser ut, vad den för med sig och hur mycket den förändrar deras land.

Man kan börja med att ladda ner miggböckerna i paddor och andra läsplattor (då är texterna sökbara, till skillnad från i pappersböckerna) och studera dem. Utdrag ur en recension av den första boken – Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011 – i Dagens Juridik:

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken. Jag kan garantera att de som är emot invandrare och invandring har oerhört bra koll på migrationshaveriet i svensk politik. De kommer läsa boken och använda Migrationsverkets handläggning som argument emot en human flyktingpolitik. Alla vi som vill se en human och fungerande migrationspolitik är därför skyldiga att med öppna ögon se verkligheten som den ser ut. Bara då går det att göra något åt det.
———–
För dig som har eller vill skaffa dig en åsikt om svensk migrationspolitik och som är beredd att brottas med dina förutfattade meningar rekommenderar jag att skaffa den här boken omgående.

Mummelförlagets författare Zulmay Afzali skriver i Svenska Dagbladet

Zulmay Afzali, författare till böckerna En flykting korsar ditt spår och Hederlighetens pris, skriver på Svenska Dagbladets ledarsida den 18/19 oktober bland annat:

Jag vände mig mot min afghanske vän bredvid mig och viskade: ”Det är nästan bara du och jag som är yngre här. Det verkar som om de yngre har slutat gå till moskén, den känns så tom”. Min vän tittade på mig och sa: ”Men vet du inte?” ”Vet vad?” undrade jag. ”De flesta har åkt till Syrien och Irak för jihad. De har anslutit sig till IS.”

Läs hela hans OP ED-artikel med rubriken Under rubriken Asylhanteringen måste reformeras mot terrorism.

Hur många decennier ska det ta…

…innan  journalister, opinionsbildare, politiker och andra lär sig?

I snart åtta år har miggorna rapporterat och jag kommenterat asylhanteringen och annat kring asyl och migration här på bloggen. Vi har bemödat oss om att använda korrekt vokabulär och skilja på asylsökande och flyktingar, på ”papperslösa” och personer som vistas här illegalt, på ”ensamkommande barn” och påstått och faktiskt minderåriga som söker asyl. Och på ”migrationspolitik” och ”invandringspolitik” kontra ”asylhantering” och ”asylprocess”.

När ska medier sluta skriva missvisande braskande rubriker som: ”Familjen hotas av utvisning”, när det handlar om människor som ofta i flera omgångar genomgått dyra och utdragna asylprocesser såväl hos Migrationsverket som i migrationsdomstol och har fått avslag varje gång? Det korrekta är att ange att ”Familjen kommer nu att utvisas”; något ”hot” finns inte utan beslutet är fattat av myndigheten Migrationsverket och en migrationsdomstol, som är del av svenskt rättsväsende, och ska efterlevas precis som andra lagligt fattade beslut och avgivna domar.

Det är svårt att förstå varför just svenska journalister inte klarar att lära sig de olika begreppen och att rapportera korrekt och faktabaserat. Direkt efter valet kunde man till exempel också ta del av texter och radio- och tv-inslag där journalister och andra skribenter menade att ”folk har röstat på SD för att de är är missnöjda med migrations/invandringspolitiken”. Det är ju inte sant, folk är främst är missnöjda med att gällande utlänningslag inte tillämpas, alltså inte med ”politiken”. Man kan uppenbarligen få vara hur okunnig och slarvig som helst som journalist (inte undra på att föraktet för den yrkesgruppen ökar…) och debattör på asyl- och migrationsområdet. Och även hur vilseledande som helst. Varför är det så svårt att lära sig att politiken anger inriktningen, lagstiftarna anger hur politiken ska tolkas och implementeras på ett rättsligt, icke-politiskt plan och lagen tolkas och implementeras sedan – i asyl- och migrationsärenden – av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Är det inte dags efter två decennier med enormt stor asylinvandring till Sverige, att de som skriver och talar om den, börjar använda korrekta ord och begrepp och börjar bemöda sig om att rapportera och diskutera de här frågorna sakligt och faktabaserat?

© denna blogg. Vid ev kort citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsaren kan ta del av hela resonemanget och inte bara av den som citerar utvalda delar.

En migga: ”Så han undviker egentligen frågan på ett sätt som är väldigt slipat. Och oerhört cyniskt, eftersom han och resten av ledningen då medvetet för svenska folket bakom ljuset.”

Jag intervjuades av korrespondenten Matts Lindqvist för en artikel som publicerades i finlandssvenska Hufvudstadsbladet den 3 oktober. Det går tyvärr inte att läsa artikeltexten på nätet om man inte är prenumerant eller har ett konto hos Hbl, därför publiceras texten (med tillstånd av Hbl) nedan:

Bäddat för fusk, säger finländsk asylexpert

Sveriges generösa behandling av syriska flyktingar öppnar porten även för syrier som kanske inte alls flyr kriget, säger Merit Wager, expert på asylfrågor. STOCKHOLM

Finlandssvenska Merit Wager går mot strömmen i sitt nuvarande hemland Sverige. Hon gör det som många svenskar ogärna gör, hon säger sin mening om landets asylpolitik.

Wager, som bland annat varit asylombud i 14 år, räds inte för att peka på det hon tycker gått snett i asylhanteringen och säger att svenskarna är naiva och har ”skygglappar” när det gäller asylinvandringen.

Bland annat befarar Wager att Sveriges beslut att ge permanent uppehållstillstånd till alla syrier leder till ökat fusk. Enligt henne finns det bland de asylsökande också syrier som bott utanför Syrien i flera år och som nu ser sin chans att försöka komma till Sverige. Wager baserar sina uppgifter på vad anställda på Migrationsverket, som hon kallar ”miggor”, skriver på hennes blogg.

– Det finns till exempel en som skriver att vi naturligtvis ska vara generösa mot syrier som är i behov av skydd, men att de flesta tyvärr inte är i behov av skydd utan av försörjning.

– En annan skriver att en icke försumbar del av dem vi trott vara asylsökande på flykt från kriget är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan är medborgare i dessa länder.

Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson säger till Hbl att han känner till uppgifterna om att det fuskas.

– Men så vitt vi kan se ligger det ingen större substans i det. Det är möjligt att det kan finnas ett antal, men vi upplever inte att det skulle vara något systematiskt utnyttjande.

Enligt en rapport från Europeiska migrationsnätverket EMN saknar 94 procent av alla asylsökande i Sverige id-handlingar. Bengtsson säger att siffran är gammal, men att han inte har någon färsk siffra. Han säger ändå att de flesta syriska flyktingar har id-handlingar. Däremot medger han att det är ett problem att hitta boende om flyktingvågen fortsätter. Men tält eller gympasalar behöver flyktingarna ännu inte bo i.

– Vi är inte där än. Vi har en beredskap vad gäller boendeplatser åtminstone till årsskiftet.

Så här kommenterar en migga det Migrationsverkets presschef säger:

En reflektion: Det Bengtsson säger stämmer: så gott som alla asylsökande syrier har papper. Det är de som uppger sig vara syrier, men som inte är det, som ”saknar” papper. Så han undviker egentligen frågan på ett sätt som är väldigt slipat. Och oerhört cyniskt, eftersom han och resten av ledningen då medvetet för svenska folket bakom ljuset.

Och här är en kommenterar från en annan migga om situationen gällande asylsökande syrier och presschefens uttalande:

Syrier från Syrien är i behov av skydd!

Hur många av dem som nu söker asyl som redan bott i Sverige ett tag med arbetstillstånd vet jag inte, men vi stöter på flera stycken varje vecka bara på min enhet. Man kan undra vad syftet med att söka asyl är, när man redan har uppehållstillstånd för att arbeta? Det är också många syrier som har dubbla medborgarskap Syrien/Armenien.

Internt diskuteras mycket risken att det blir med Syrien som med Irak när många som inte var irakier, men arabisk- eller kurmanjitalande, sökte asyl som ”irakier”. Det förs ju ingen statistik över detta så det är lätt att, som Bengtsson, slå ifrån sig och påstå att det inte finns ett systematisk missbruk av systemet!

Men vi som jobbar med detta dagligen vet ju att de flesta som söker asyl (förutom syrier som kommer direkt från Syrien) inte har skyddsbehov utan de vill ha ett bättre liv, vilket de tror att de får i Utopia (Sverige).

Vi stöter varje vecka på syrier som bott i andra europeiska länder i många år och nu passar på att söka ”asyl” i Sverige. Kanske har de drabbats av den ekonomiska krisen i Sydeuropa. Men som sagt det finns ingen statistik och Bengtsson är ju inte ute i verksamheten…..

Min kommentar:

Allt som sägs i en intervju kommer sällan med för då skulle intervjuerna bli alldeles för långa. Jag uttryckte mycket tydligt och med emfas att det är av stor vikt att asylutredningar görs korrekt och enligt lag så att Sverige vet vilka människor som är i behov av asyl eller skydd och inte tar in bedragare, terrorister, kriminella och personer som redan har uppehållstillstånd eller rentav medborgarskap i andra länder och därmed inte har något skyddsbehov i Sverige.

Och jag var – och är – lika tydlig med att framhålla det viktiga i att landet och dess invånare tar emot de asyl- och skyddsbehövande på absolut bästa tänkbara sätt, vilket innebär intensivträning i svenska (inte bara 20 timmar i veckan), utbildning i och information om det svenska samhället, dess grundvärderingar, lagsystem, vad som förväntas av nya invånare etc. Klart, tydligt. Det är att visa respekt, det är att visa att man bryr sig om. Inte kravlöshet och svammel och segregering!

Undran:

Varför i hela fridens dar för Migrationsverket inte utförlig och ingående statistik???

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)