• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2021
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

”Words matter”! Om en replik från Migrationsverkets t.f. generaldirektör i Svenska Dagbladet.

migrationsverket-arbetar-pa-fel-satt-lg-lundh-svd-22-10-2016

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Svenska Dagbladet.

Den 14 oktober skrev Lars-Gunnar Lundh, överdirektör vid Migrationsverket åren 2004-2007, en debattartikel i Svenska Dagbladet. Rubriken var ”Migrationsverket arbetar på fel sätt med asyl” och i den skriver han bland annat om det delade ansvaret för asylutredningar som den sökande och Migrationsverket har. Det är dock den som söker asyl som måste presentera och identifiera sig själv och sina skäl till varför han söker asyl eller skydd; varifrån han kommer; varför han kommer samt styrka/göra sin historia sannolik på olika sätt. Lars-Gunnar Lundh konstaterar att:

…den sökande [har] ett stort inflytande över hur långt utredningen kan komma, eftersom det i de allra flesta fall är sökanden som sitter inne med svaren och myndigheten inte kan tvinga fram några svar. Migrationsverkets utredningsskyldighet kvarstår men samtidigt läggs ett stort ansvar på den sökande och hans eller hennes biträde när det gäller att tidigt presentera yrkanden, grunder och eventuell bevisning.

Lars-Gunnar Lundh framhåller också det tämligen självklara:

Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Det är den asylsökande som enligt svensk rätt har bevisbördan, vilket innebär att det är denne som i första hand har att åberopa och till verket komma in med relevanta uppgifter för att verket ska kunna bedöma behovet av skydd. För de fall den sökande inte medverkar eller inte presterar vad som är rimligt i det enskilda fallet ska ansökan avslås.

skarmavbild-2016-10-22-kl-15-49-31Vidare tar Lars-Gunnar Lundh upp samma fråga som även Mauricio Rojas tog upp just idag för exakt tio år sedan: den 31 oktober 2006.  Nämligen att det behövs en reformerad asylmottagning, en uppdelning av kolossen Migrationsverket i två (kanske flera) myndigheter:

…en ny myndighet med ansvar för att en riktig process blir verklighet och att Migrationsverket koncentrerar sina resurser till att ansvara för mottagandet av asylsökande.

ribbenviks-replik-pa-lundh-i-svd-27-10-2016

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Svenska Dagbladet.

Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör (efter den hastigt avgångne föregångaren Anders Danielsson, i väntan på utnämning av ny generaldirektör) Mikael Ribbenvik replikerar på Lars-Gunnar Lundhs text på ett överraskande stingsligt och defensivt sätt. Lite ”passive aggressive”, så där. Bland annat skriver han – vilket är storligen förvånande:

Låt oss först nämna att sedan Lundh fick lämna Migrationsverket 2007…

Med den ordalydelsen vill Mikael Ribbenvik få alla som behärskar svenska språket att tänka att Lars-Gunnar Lundh fick sparken. Men jag har ingenstans funnit belägg för att så skulle ha varit fallet – Lars-Gunnar Lundh begärde entledigande från sin tjänst hos regeringen som hade anställt honom och att han ”fick lämna” var det inte frågan om. Ribbenvik borde ha skrivit:

Låt oss först nämna att sedan Lundh lämnade Migrationsverket 2007…

Words matter, Mikael Ribbenvik!

Vidare påstår Mikael Ribbenvik att:

Lars-Gunnar Lundh, numera lagman vid Norrköpings tingsrätt, går i lördagens SvD Debatt (22/10) till angrepp mot sin tidigare arbetsgivare…

Också det en osanning eller ett medvetet missförstånd i ”passive aggressive”-anda. Att framföra åsikter och synpunkter på hur Sveriges mest gigantiska myndighet (såvitt jag vet) sköts är knappast detsamma som att ”gå till angrepp”!

Words matter, Mikael Ribbenvik!

Man kan också tycka att Mikael Ribbenvik går till lätt överdrift när han först anger att (här skulle jag kunna skriva ”tvingas medge” eller liknande, om jag var passive aggressive-lagd…):

Precis som Lundh skriver är det den sökande som har bevisbördan och ska göra sin identitet och sitt skyddsbehov sannolika.

Men här ter det sig som om Lars-Gunnar Lundhs och Mikael Ribbenviks syn på vad lagen egentligen anger och kräver skiljer sig åt. Mikael Ribbenvik skriver:

Med det menas att utredningsansvaret omfattar även omständigheter som den asylsökande – av till exempel okunskap – inte åberopat men som kan utgöra skyddsskäl.

Fast å andra sidan skriver ju faktiskt Mikael Ribbenvik också en annan mening som betyder detsamma som Lars Gunnar Lundh har menat:

Migrationsverket har därtill ett ansvar för att utredningen blir ”så fullständig som ärendet kräver”.

För det är ju något helt annat än att Migrationsverket ska utreda och agera ombudsliknande! Det är snarare detsamma som den som beviljar bygglov (!) ska göra: att uppmana den sökande att inkomma med allt som behövs för att beslut ska kunna fattas och upplysa om det är något som saknas. Och det här handlar på intet sätt om att jämföra asylsökande med bygglov utan om att jämföra myndigheters skyldigheter. För Migrationsverket gäller det således att tillhålla den asylsökande samt dennes ombud att sanningsenligt och så väl dokumenterat som möjligt lägga fram allt som är av betydelse i ärendet.

Om jag förstår Lars-Gunnar Lundh rätt så menar han alltså rätt och slätt att det är den som söker en fristad i Sverige med allt vad det innebär, som ska visa vem han är, varifrån han kommer och på vad han grundar sin asylansökan. Till sitt stöd har han ett ombud vars uppgift det är att bidra till att bringa klarhet där den sökande inte själv klarar att framföra sin sak tillräckligt tydligt. Det ska alltså inte vara Migrationsverkets sak att också agera någon sorts ”ombud” åt den asylsökande.

Den tillförordnade generaldirektören visar inte upp sig från en positiv sida i den här repliken, den innehåller en del insinuationer och glidningar förutom det felaktiga påståendet att ”Lundh fick lämna Migrationsverket”. Texten ter sig mer som ett påhopp på en kollega – låt vara att det är nio år sedan de arbetade på Migrationsverket båda två – än som en tillrättaläggande replik från den för tillfället högste ansvarige på Migrationsverket.

Det är tråkigt att en ton liknande den i slaskiga sociala mediesammanhang smyger sig in och tar plats också på en stor dagstidnings debattsida när en högt uppsatt tjänsteman sänker sig till så låg nivå som här har skett. Det är inte bekommande vare sig för Migrationsverket eller för dess tillfälliga generaldirektör.

Jag tror – och det är min tro efter alla år på asylområdet – att Mikael Ribbenvik är kunnig och kompetent på många sätt, men inte att han är rätt person att leda Migrationsverket. Detta har varit min tro redan långt innan den här lågvattenmärkta repliken publicerades i Svenska Dagbladet. Så låt oss hoppas att regeringen hittar och utnämner en generaldirektör för det här stora och viktiga verket så snart som möjligt! Och att Mauricio Rojas och Lars-Gunnar Lundhs förslag blir verklighet! Läs gärna Tillsätt en utredning och gör det nu! nedan.

Och till slut: man får hoppas att Lars-Gunnar Lundh utnyttjar sin rätt till slutreplik och besvarar Mikael Ribbenviks synpunkter och påståenden. Gör han det återkommer jag med en kommentar om vad han i så fall skriver också.

Words matter!

Läs också:
•  Man lyssnade inte på Mauricio Rojas för 10 år sedan, det borde man ha gjort. Man lyssnar väl inte heller på Lars-Gunnar Lundh idag. Det borde man göra. – 22 oktober 2016
•  Tillsätt en utredning och gör det nu! – 24 oktober 2016
Och äldre inlägg som:
•  Är det ingen som kan få ordning på Migrationsverkets verksamhet? – 24 oktober  2009
•  En migga om Migrationsverket: ‘Vi har ingen statistik för det, så vi gissar istället’. – 21 februari 2011

Finland. ”Jag använder inte abaya längre; man kan ju inte ens spela innebandy i den!”

Vastaanottokeskuksissa kytee naisten HS 13.3 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska). Där finns också bilder av de två jemenitiska systrarna som uttalar sig i artikeln.

På mottagningscentralerna pyr kvinnornas revolt – ”Jag tänker inte lyssna på min man. Jag säger bara att nu är vi i Europa”.

Fatima från Jemen, som kommit till Finland som asylsökande, jobbar i skogen som förman i en arbetsgrupp om fyra personer. Arbetet går bra, men männen har klagat på att de måste jobba underställda en kvinna. Fatima misstänker att hennes egen make också skulle ha en del anmärkningar mot att hon jobbar i skogen, om han senare får komma till Finland.

”Han frågar säkert varför jag jobbar utomhus när jag mycket väl skulle kunna stanna hemma. Jag tänker inte lyssna på min man, jag säger bara att nu är vi i Europa”, säger Fatima. ”Till dem som arbetar i min grupp säger jag att Pekka är den stora chefen här. Han iakttog hur vi alla jobbade under en dag och valde sedan förmän. Och han valde mig.”

På mottagningscentralen i Vichtis pågår en smärre frihetsrörelse bland kvinnorna. Resultatet märks i deras sätt att tala och syns i hur de klär sig.

”När jag kom till Finland i september använde jag abaya, en lång svart kåpa som bara lämnar händerna och ansiktet synliga. Den använder jag inte längre. Man kan ju inte ens spela innebandy i den! Jag klär mig i långbyxor och tunika.”

Vice direktören på asylmottagningen, Marikka Bergman, berättar att på boendet pratar man mycket om kvinnans ställning och om jämställdhet mellan könen.

”Här pågår emancipationen för fullt. Många kvinnor ser med beundran på oss som jobbar här, när de har fått klart för sig att en del av oss är skilda. Också det faktum att kvinnor kan bo ensamma och själva välja vem de vill gifta sig med, väcker förtjusning och en del säger att de aldrig kommer att gifta sig.”

För Fatima har livet förändrats många gånger. I Jemen har hon tagit studenten och arbetat som avdelningschef på en statlig myndighet. Hon kände sig relativt fri. Tills al-Qaida kom.

Terroristnätverket al-Qaida har stärkt sin ställning i Jemen efter ”den arabiska våren” och det därpå följande folkupproret år 2011. Först förbjöds kvinnorna att arbeta om det också fanns män på arbetsplatsen. På Fatimas jobb fanns det män, och hon var deras chef.

”Jag hade närsomhelst kunnat åtalas för osedlighet eller till och med för att ha ett förhållande med arbetsgivaren. Straffet hade varit piskrapp eller döden”, berättar Fatima.

Sakta men säkert blev reglerna allt strängare och kvinnorna förbjöds att gå ut utan make eller manlig släkting.

”Alla möjliga galenskaper infördes. De hittade på vilka regler som helst, som inte har något att göra med islam. De tvingade männen att ansluta sig till dem under dödshot. Kvinnorna kunde inte ens gå till butiken.”

Sedan började flygattackerna. Jemeniterna hotades av al-Qaida, shiamuslimska huthi-rebeller samt den USA-stödda, saudiarabisk-ledda alliansens flygattacker. Fatima beslöt att ge sig iväg för att söka trygghet någonstans, tillsammans med sina tre yngsta barn.

””Min man befarade att jag inte skulle klara resan ensam med barnen. Jag sa att det gör jag visst, jag är en stark kvinna.

N Pelkonen överkonstapelÖverkonstapel Nina Pelkonen (läs om henne här: Hon föreläser i uniformskjol med pistol på höften och som ensamkommande kvinnlig polis får hon genast de asylsökandes fulla uppmärksamhet.) har rest runt och föreläst om Finlands lagar och om kvinnans ställning på alla Nylands asylmottagningar. På många platser kom först enbart män för att lyssna på henne. Men Pelkonen vägrade börja prata innan kvinnorna också var på plats.

”Jag talar mycket om kvinnors ställning och rättigheter och jag såg direkt på deras miner att ämnet verkligen intresserade dem.”

På Kauhava asylmottagning berättar chefen Ilkka Peura att kvinnorna i början kanske blev lite för upplivade av sina rättigheter.

”Jag framhöll kanske lite väl energiskt i början att i Finland stöter vi kvinnor och barn främst. En del kvinnor såg sin chans och började läxa upp sina män riktigt ordentligt. Då blev vi tvungna att börja med äktenskapsrådgivning på arabiska och jag fick ändra lite i mina egna uttalanden. Jag sa då att det är nog så att båda parter måste respektera varandra, och nu går det ganska bra.”

Fatima tog sig till Finland ombord på en skranglig gummibåt, med buss, vandrande via Turkiet, Grekland och Makedonien. Hon hade en kasse med kläder och mat med sig. Den blev hon tvungen att lämna vid vägkanten i Ungern, när treåringen inte orkade gå längre.

”Jag lämnade kassen så att jag kunde bära mitt barn. Jag kunde inte bära båda.”

När hon hade vandrat i tre timmar upptäckte hon att mobilen var kvar i kassen. Under resten av färden hade Fatima inte längre någon möjlighet att hålla kontakt med sin familj. Hon tog sig med sina barn till Finland och några veckor senare anlände också hennes syster till samma mottagningscentral tillsammans med Fatimas äldsta dotter. Också maken lämnade Jemen, men registrerades i Danmark och väntar nu på att hans asylansökan ska hanteras där.

”Jag vet inte när vår familj kan förenas igen. Min högsta önskan är att få stanna i Finland med min familj. Efter det önskar jag mig inget annat än ett arbete och ett vanligt, finskt liv. Trygghet och frihet.”

Kommentar: De över 100 kommentarerna efter artikeln i Helsingin Sanomat är i sanning blandade. Många är glada och positiva till hur de här kvinnorna framställs och hur de verkar vilja anpassa sig till livet i ett civiliserat och jämställt demokratiskt västland. Andra är misstänksamma och undrar om de verkligen tagit sig hela vägen till Finland från Jemen och inte från något annat västland där de redan har rätt att bo. Och en del undrar hur det har varit möjligt att som ensam kvinna med tre barn ta sig hela vägen upp till norra Europa. Många undrar också: varför till Finland?

De flesta tankar och kommentarer är värda att ta till sig och sedan får man själv fundera och försöka bilda sig en egen uppfattning. Oavsett vad som är sant och vad som eventuellt inte är det, så är det här en artikel vars like jag inte har läst tidigare. Den är helt osentimental och utan minsta tillstymmelse till att göra kvinnorna – eller rättare sagt Fatima, som är den artikeln främst handlar om –  till offer. Det finns inget ”tycka synd om” i texten och inte heller görs Fatima till hjälte. Och tack och lov slipper man det man så ofta tvingas till i Sverige: att ta del av reporterns egna ”känslor” kring det som beskrivs.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

Finland. Biträdande polischef: ”Vi måste berätta sanningen.” (Om sexuella trakasserier och övergrepp).

Teaching migrants how to behave BBC 22.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på BBC:s sajt (på engelska).

BBC har gjort ett reportage om hur man i Finland lär migranter att uppföra sig och skriver bland annat:

Migranter som anländer till Finland får undervisning i finländska värderingar och hur man ska bete sig mot kvinnor. Regeringen, som är oroad av det ökande antalet sexuella trakasserier och övergrepp i landet, vill försäkra sig om att personer från mycket konservativa kulturer lär sig vad de har att förvänta sig i sitt nya land.

”Så i Finland”, säger den energiska läraren Johanna, som får även den mest motvilliga eleven att engagera sig, ”kan man inte köpa en fru. En kvinna gifter sig med dig bara om hon vill för här är män och kvinnor jämställda.”

Hennes elever är alla nyligen anlända asylsökande och platsen är en asylmottagning inbäddad i snö i djupet av en finsk skog. Männen tittar på henne mycket intensivt. En del av de unga irakierna talar god engelska och nickar lätt. Andra, särskilt de lite äldre männen, stirrar på varandra med höjda ögonbryn när Johannas ord översätts till arabiska. Den enda kvinnan i lokalen, slöjbeklädd, ler svagt.

”Men man kan gå på disco med en kvinna”, tillägger Johanna glatt. ”Men kom ihåg att även om en kvinna dansar nära dig och är klädd i kort kjol så betyder det inte att hon vill ha sex med dig.”
——————————
På asylmottagningarna i Finland tar man undervisningen i kultur och traditioner på extremt stort allvar. Om män som kommer från mycket annorlunda och konservativa kulturer inte genast görs medvetna om att Finland har sina egna värderingar, seder och bruk som måste respekteras, kommer de aldrig att integreras, varnar Johanna.

BBC rapporterar också om att männen informeras också noga om finsk lagstiftning så att de vet vad som väntar dem om de rör vid kvinnor på ett oanständigt sätt. Vidare berättas om hur männen får veta att finska män deltar i hushållsarbetet och även om de stönar över det så ryggar de inte längre tillbaka när de ser en kvinnlig taxichaufför. Johanna berättar att sedan hon börjat hålla sina kurser i höstas har kvinnliga asylsökande ofta kommit till henne och klagat över att deras män inte behandlar dem på ”det finska sättet”.

Undervisningen backas upp av Inrikesministeriet och Polisen. Hösten 2015 dömdes tre asylsökande för våldtäkt i Finland och under nyårsafton skedde ett antal sexuella trakasserier och överfall liknande dem i Köln och Stockholm. Offren rapporterade att gärningsmännen såg ut att komma från Mellanöstern – något som biträdande polischefen i Helsingfors, Ilkka Koskimäki beslöt att gå ut till allmänheten med:

”Det är svårt att tala om”, medger han, medan vi sitter i en patrullbil som kör längs de isiga gatorna i staden. ”Men vi måste berätta sanningen. Ofta avslöjar vi inte en misstänkts etniska bakgrund, men de här händelserna, där skaror av unga, utländska män omringar en flicka på allmän plats och trakasserar henne har blivit ett fenomen.”

Polisbilen kör upp vid en asylmottagning där Koskimäkis polisteam håller liknande kurser för migranter som Johanna. En grupp migranter som står och röker på de snöiga trappstegen, iklädda flip-flops, rasslar snabbt in, uppenbart skärrade av polisens ankomst. En muskulös irakier i gymkläder närmar sig mig försiktigt och frågar mig i viskande ton varför jag tycker att jag behöver tre polismän som livvakter för att besöka asylmottagningen. ”Please”, bönar han, ”snälla du, tro inte att alla asylsökande är farliga för att det finns ett fåtal kriminella bland oss”.
——————————

Lektionen på asylmottagningen går mot sitt slut och de asylsökande ges i hemläxa att läsa på om Finlands jämställdhetslagar. När vi lämnar lektionsrummet skakar en irakisk man i färgglad bomberjacka min hand.

”Det är jättebra i Finland”, säger han. ”Men när jag gifter mig ska min fru vara hemmafru och laga den mat jag tycker om – och hon ska definitivt inte gå på disco.”

Kommentar: Den slapphet som råder i Sverige råder inte i Finland. Och att Polisen, som i Sverige, skulle börja ”mörka” vilka som begår grova brott för att de är asylsökande eller asylinvandrade, den tanken finns inte. Finland är ett demokratiskt och fritt land och där mörkas inte uppgifter som är av stor vikt för befolkningen att känna till. Det är det skattebetalande folket som betalar för Polisen, för att den ska upprätthålla lag och ordning och beivra och bekämpa brott så folket har ovillkorlig rätt att veta vad som sker i deras land.

Läs också:
Finland. ”Sexualbrott i parker och på gator var okända i Finland innan 32.000 asylsökande anlände till landet i fjol.” – 10 januari 2016

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Ingen kan i Finland säga att den inte kände till vad lagen stadgar.”

Palautuskeskuksia ei vielä ole Ilta-Sanomat 15.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Migrationsverket: Återvändandecentra finns inte än – två sådana ska öppnas i huvudstadsregionen

Enligt regeringen förutsätts nu att de som kommer till landet klart och tydligt förbinder sig till att följa det finländska samhällets regler. Samhällskontraktet som ska skrivas under är dock ännu inte klart.

Inrikesminister Petteri Orpo (saml) meddelade i december att Finland skapar återvändandecentra för asylsökande. Dit ska de personer överflyttas som har fått avslag på sina asylansökningar. Ett eller flera sådana centra ska öppnas. Orpo meddelade också att det i fortsättningen ska delas ut ett informationspaket till varje asylsökande med information om det finländska samhället och landets lagar och regler. Detta ”Finlands-dokument” (samhällskontrakt) måste underskrivas.

Migrationsverkets informatör Kaisa Härkisaari berättar i vilket skede förberedelserna för de återvändandecentra som ska öppnas och Finlands-dokumentet befinner sig just nu.

– Projektet återvändandecentra är ännu på hälft. Det kan bland annat bero på att antalet asylsökande de senaste veckorna varit moderata. I december meddelade vi att två återvändandecentra skulle öppnas i huvudstadsregionen. De har ännu inte påbörjat sin verksamhet. Med stor sannolikhet blir det klart i januari med var de ska ligga, säger Härkisaari.

När Juha Sipiläs (Centern) regering presenterade sitt asylpolitiska program i höstas innehöll de skärpningar. Bland annat krävs av dem som kommer till landet att de ska följa det finländska samhällets regler. Finland ämnar ta i bruk en förbindelse som varje asylsökande måste underteckna.

Ett informationspaket finns redan, betonar Härkisaari, men en förbindelse att skriva under finns ännu inte. Materialet har utformats på Finlands Röda kors asylmottagning i Åbo. De asylsökande på boendet i Åbo har bidragit i framtagandet av materialet med sina kommentarer. I materialet förklaras bland annat Finlands lagstiftning och berättas att i Finland har vi mycket  noggrant stiftade lagar, vilkas efterlevnad kontrolleras av polis och andra myndigheter. Ingen kan i Finland säga att den inte kände till vad lagen stadgar. Därför måste man fråga på förhand om något är oklart.

© Översättning Merit Wager
Finländska medier serie grön

Finland. På varje asylboende har man sina egna rutiner.

Tällainen on turvapaikanhakijan Yle 12.12 2015Klicka på textrutan för att komma till artikel och videoklipp på Yles sajt (på finska).

Så här kan en dag se ut i de asylsökandes liv

På varje asylboende har man sina egna rutiner, berättar Migrationsverkets kommunikationschef Hanna Kautto. Ari Haaranen, administrativ chef för Röda korset i Uleåborgsregionen, beskriver hur en dag kan se ut i några asylboenden i norra Österbotten och Kainuu.

Klockan slår åtta och dagen börjar

På Röda korsets asylboenden i Uleåborgsregionen börjar de asylsökandes dag vid åtta-nio-tiden med en lätt frukost. Om det finns barn som ska gå till skolan kan frukosten serveras tidigare.

– Barnen går vanligtvis till skolan, precis som finländska barn, berättar Ari Haaranen.

Efter frukosten är det dags för undervisning i finska. Språkundervisning ges på vardagar, det vill säga från måndag till och med fredag. Alla asylsökande har inte språkundervisning varje dag utan det kan handla om två dagar i veckan per individ.

– På de asylboenden där de asylsökande städar har var och en sina bestämda uppgifter enligt ett rullande schema, som de måste sköta.

Migrationsverket: Fyra måltider per dag ska serveras de asylsökande

Också lunchserveringen varierar från boende till boende. Migrationsverkets kommunikationsdirektör Hanna Kautto säger till Yle att varje asylmottagning har sina egna rutiner och att verket inte definierar något annat än hur många måltider som ska serveras. Enligt henne är det fyra: frukost, lunch, middag och ett lättare kvällsmål. På varje asylboende bestämmer man själv vilka mattider som är lämpliga. Lunchen bör dock serveras vid normal lunchtid. I Uleåborgsregionen innebär det kl 12.00 eller ibland kl 13.00, berättar Ari Haatanen.

– Middag serveras ca 18.00. Ibland delar man ut en liten matsäck i samband med middagen. Den kan till exempel innehålla frukt eller yoghurt som de asylsökande kan äta på sina rum när de vill på kvällen.

Vilka aktiviteter kan man erbjuda på asylboendena?  

Varje asylsökande går regelbundet på olika informationsträffar, säger Ari Haaranen.

– Det är informationstillfällen där man går igenom olika regler. Det är socialarbetare som informerar från sitt område, hälsovårdsinformation, information om lagar i Finland. De här informationstillfällena hålls varje vecka på asylboendena och ger stadga åt vardagen.

Det finns också möjlighet att gå på gym, spela fotboll och annat liknande.

– Men sanningen att säga så skulle det vara bra om de här människorna hade mer att göra. Det är just det som de saknar och längtar efter: att ha mer att göra.

Klockan är 22  – dagen är slut

På många asylboenden slutar dagen vid 22-23-tiden.

– Om det finns barnfamiljer försöker vi se till att det blir tyst senast vid 22-tiden så att barnen får sova och orkar gå till skolan, säger Ari Haaranen, administrativ chef för Röda korsets Uleåborgs-region. På boenden utan barn försöker vi se till att det blir tyst vid 23-tiden. Utan strukturerad verksamhet på dagarna kan kvällarna bli sena och då vill de asylsökande gärna sova längre.

Haaranen påpekar att på de ställen där asylsökande bor i vanliga lägenheter, är boendet som ett helt vanligt, normalt boende. Familjernas dygnsrytm bestäms av deras egna behov och intressen. de kan delta i husets boendeaktiviteter, använda husets bastuturer och hasa på hos sina finländska grannar.

Kommentar: Det här ger en liten inblick i hur dagarna kan se ut för asylsökande på olika  inkvarteringar i Finland. Men det är förstås bara berättat ur Migrationsverkets och Röda korsets (som ansvarar för en stor del av boendena) synvinkel. Hur dagarna ser ut och känns för de asylsökande är förstås en annan sak.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

Tillägg till föregående inlägg: Ur Migrationsverkets Rättsutredning om asylsökande EU-medborgares rätt till bistånd enligt LMA

Tillägg till inlägget En migga om uppenbart ogrundade asylansökningar: ”Förstår du innebörden av det när de som tigger på gatorna kommer på detta?”

Det förekommer allehanda kommentarer till ovannämnda inlägg på sociala medier, bland annat sedan Johan Westerholm på ledarsidorna.se tagit upp frågan och länkat till min text.  En del av dem visar att de som läst texten inte förstått den. Så här lyder två kommentarer som visar att personerna har missförstått eller inte tillräckligt noga tagit del av texten:

Nä det låter otroligt. Asyl för EU-medborgare? Byt rättsexperter.

Ett EU-land där man har asylskäl skall vara en omöjlighet.

Vad som sades av miggan i den ursprungliga texten var:

profileVi har tidigare inte skrivit in EU-medborgare i asylmottagningssystemet. Men av en ny skrivelse från Migrationsverkets rättsliga experter framkommer att vi inte kan vägra EU-medborgare bostad och bidrag längre.

En migga har ställt följande frågor till Migrationsverkets rättsavdelning:

profileDet finns idag inga tydliga riktlinjer för hur EU-medborgare ska hanteras i mottagningssystemet när de ansöker om asyl eller redan är inskrivna vid mottagningsenhet. Det har gjort att personerna har hanterats på olika sätt vad gäller förmåner enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl. (LMA, Lagen om mottagning av asylsökande) och inskrivning i mottagningssystemet.

För att behandla asylsökande EU-medborgare på samma sätt inom VO Mottagning önskas utredning i följande frågor:

1.   Har EU-medborgare rätt att erhålla förmåner enligt LMA?
2.   Går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet?
3.   Går det att skriva ut EU-medborgare som blivit inskrivna?

I Migrationsverkets Rättsutredning om asylsökande EU-medborgares rätt till bistånd enligt LMA, ges bland annat följande svar:

MIG logoAlternativ 1

  1. Har EU-medborgare rätt att erhålla förmåner enligt LMA?

Enligt ordalydelsen omfattas samtliga som ansöker om asyl (uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande) av bistånd enligt LMA, se 1 § första stycket 1 p, 3 § tredje stycket och 8 § LMA. Det finns inga undantag för EU-medborgare i LMA. Även asylsökande EU-medborgare omfattas har då rätt till förmåner enligt LMA.

  1. Går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet?

Nej, samtliga asylsökande (personkretsen i 1 § första stycket 1. LMA) ska registreras enligt 3 § tredje stycket.

  1. Går det att skriva ut EU-medborgare som blivit inskrivna?

Enligt 2. ovan ska en person vara registrerad. Eftersom rätten till bistånd enligt 12 § LMA upphör när utlänningen lämnar landet, fortsätter EU-medborgare som stannar kvar i landet efter att ansökan om asyl/uppehållstillstånd avskrivs eller avslås, att vara inskrivna och de har även rätt till bistånd.

Om man vill undanta EU-medborgare från att omfattas av LMA, torde en lagändring vara nödvändig.

OBS! Rödmarkeringarna är mina, inte Migrationsverkets. Och här följer resten av texten: Läs mer

Blandade fakta från de nordiska länderna

danmarks-flaggaRigspolitiet har offentliggjort en redogörelse av antalet genomförda utvisningar av asylsökande 2013 = 1.300 personer. Det är det högsta antalet utvisade på 10 år. Särskilt många har utvisats till Afghanistan, Serbien, Kosovo, Albanien och Makedonien.
Källa: Rigspolitiet)

norges-flaggaAsylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

Hon varnar för en praxis där personer med skyddsbehov beviljats uppehållstillstånd i Norge – för att sedan direkt efter att tillstånd beviljats, resa tillbaka till hemlandet:

Det är bortom allt förnuft att samma myndighet som beviljar uppehållstillstånd på skyddsgrunder efter en mycket kort tid därefter beviljar semester medan de bor på asylmottagningen, tillbaka till det land som de angivit skyddsbehov mot.

Tone Loger Tveter, assisterande avdelningsdirektör på asylavdelningen vid UDI:

Personer som beviljats skydd har möjlighet att ansöka om korta resor till hemlandet om det till exempel sker något dramatisk i familjen. Men enligt huvudregeln är det så att de är förpliktade att inte resa tillbaka till landet som de hävdar att de har blivit förföljda i.

UDI har möjlighet att dra tillbaka uppehållstillståndet när myndigheten får reda på  att personer som hävdat skyddsbehov har rest till sina hemländer utan tillstånd. Asylsökande med uppehållstillstånd i Norge får också ett registreringsbevis som, åtminstone i teorin, ska begränsa möjligheten att resa till hemlandet. Tone Loger Tveter säger vidare:

Norge är ett land som man reser fritt ut och in i, och inte heller de som fått asyl eller uppehållstillstånd undergår någon särskild utresekontroll. UDI ska nu gå igenom rutinerna för att skaffa sig ytterligare information från asylmottagningarna som ju befinner sig närmast  problemet.

Tone Loger Tveter bekräftar att man ser allvarligt på problemet som Beate Klette beskriver.

Jag räknar med att det kommer att bli vår uppgift att undersöka detta vidare. Asylsystemet är en ordning som er ämnad för människor som har ett reellt behov av skydd och man undergräver asylinstitutet när man reser tillbaka till sina hemländer efter att man fått uppehållstillstånd.
(Källa: Venstresidas dageavis)

Kommentar: Detta har jag skrivit om – och påpekat för  bland annat ett antal riksdagsledamöter, andra politiker och journalister – under minst fem år eftersom samma sak förekommer i stor skala också i Sverige. Ett litet exempel ges här, i ett brev från en gymnasielärare i mellersta Sverige som skrivit via formuläret på Info här på bloggen:

sveriges-flaggaJag jobbar som samhällskunskapslärare i X-stad och har blivit varse en massa tokerier som övergår mitt förstånd. Jag hoppas att du kan förklara hur det egentligen går till.

Jag undervisar tre ensamkommande flyktingbarn (han menar ”påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande, min anm.) som sagt sig vara från från Afghanistan. Alla tre åkte hem över sommarlovet, till släkten i Iran. Alla tre har sökt modersmålshjälp på persiska, ej på pashtu eller dari! Hur vanlig är persiska i Afghanistan?

Två av dessa elever har även åkt hem till Iran över jul och en kommer att åka över sportlovet. Vem bekostar dessa biljetter? De verkar inte snåla direkt, dessa elever har svindyra mobiler och märkeskläder. En av dem köpte biljetter till en familj från hans hemland Iran, som skulle åka tillbaka dit för att hälsa på. Denna familj hade fått PUT efter tre månader i Sverige! Och nu skulle de hem och hälsa på. Biljetterna kostade 26.800 kr, varifrån fick de dessa pengar?

Kommentar: Vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co skrattar åt svenska myndigheter, Sveriges regering och svenska folket? Och vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co knyter nävarna i byxfickorna och blir mer och mer arga och frustrerade? Det kommer att märkas vid det kommande valet. Då kommer det att vara för sent för dem som (van)styr Sverige på asylområdet.

Finlands flagga mörkare blått korsÅr 2013 var i genomsnitt 3.536 asylsökande registrerade i asylmottagningssystemet. Av dessa var 95 minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. Enheten för minderåriga i Punkalaidun avslutade sin verksamhet i slutet av januari 2014 och förläggningen i Sjundeå avslutar sin verksamhet i slutet av april 2014. Efter avvecklingen av och platsminskningarna vid förläggningarna återstår 2.814 inkvarteringsplatser vid förläggningarna.
(Källa: Migrationsverket)

Och:

Grankulla tar i mars emot en flyktingfamilj och nu skall staden ordna en invånarkväll för att informera Grankullaborna om det här. Familjen på fyra personer har flytt från Kongo.

Om flyktingarna behöver hjälp så kan det ordnas på många sätt, så att det är grannar som hjälper och inte alltid myndigheter som gör allt.

Det säger socialservicechef Jaana Myhrberg. Hon oroar sig inte för att flyktingfamiljen skall känna sig utpekad för att staden ordnar en invånarkväll enbart för familjens skull. Och fortsätter:

Det kan kännas bra för dem. De kommer från Afrika som inte har en så individualistisk kultur. De kan till och med tycka om att de sugs in i samhället på det här viset, att folk känner dem. Jag har ingen tanke på att här skulle kastas stenar eller dylikt, utan hoppas att Grankullaborna vill ta hand om dem.
(Källa Yle)

© Copyright denna blogg. Var vänlig och kopiera inte texter utan länka till dem!

Om Sverige tog emot proportionerligt lika många (få) asylsökande som Tyskland, skulle antalet mottagna asylsökande i Sverige under 2013 vara ca 11.500, inte 50.000

Spiegel Online logoI tyska Der Spiegels engelskspråkiga version, Spiegel Online International, berättas under rubriken German Asylum System Hits Breaking Point bland annat:

Germany has recently seen a significant rise in the number of asylum seekers arriving in the country. Its shelters are overwhelmed and opposition to new ones has recently turned ugly. Refugees themselves argue that the system is broken.

Bundesamt für Migration und Flüchtline logoAccording to Germany’s Federal Office for Migration and Refugees (BAMF), more asylum seekers arrived in the country in the first half of this year than in any six-month period since 1999, with the total for 2013 expected to top 100,000. Thus far, 52,000 refugees have arrived in Germany, an increase of 90 percent over the same period one year ago. The newcomers are primarily from Syria, Afghanistan, Iraq and Chechnya.

Cities are struggling to keep up with the influx, but the problem has been particularly acute in Berlin. Many asylum seekers come here first and, even if they will ultimately be relocated elsewhere in the country in accordance with Germany’s geographical allocation system, they have to be housed initially. But all the city’s shelters are now full, and the reserve capacity established for spikes in arrival numbers has proved insufficient. Officials are currently rushing to establish new housing.

Inströmningen av asylsökande anses nästan, som framgår av texten, i det närmaste ha raserat det tyska asylsystemet och är snart helt ohanterligt. Tyska myndigheter räknar med att ca 100.000 nya människor kommer att komma under 2013. I Sverige räknar Migrationsverket med att ca 50.000 kommer under året.

tysklandsveriges-flaggaTyskland  har 82 miljoner invånare, Sverige har 9,5 miljoner invånare.

Sverige har en inströmning av  1 asylsökande per 190 invånare. Tyskland, vars asylsystem krackelerar och nu anses ha ”hit the breaking point” (= nått bristningsgränsen), har en inströmning av 1 asylsökande per 820 invånare.

Tyskland tar emot cirka fem gånger färre asylsökande än Sverige per invånare. Siffran för Sverige är ca 50.000 och för att Tyskland skulle ligga på samma nivå som Sverige skulle de behöva ta emot ca 432.000 asylsökande under 2013 i stället för 100.000.

Om Sverige tog emot proportionerligt lika många (få) asylsökande som Tyskland, skulle antalet mottagna asylsökande i Sverige under 2013 vara ca 11.500, inte 50.000.

Sverige tar emot ca 4,5 gånger fler asylinvandrare per invånare än Tyskland.

I Sverige talar politiker och media aldrig någonsin, som i Tyskland, om någon ”breaking point” och att systemet håller på att – eller har redan – kollapsa/t. De svenska resurserna är oändliga och det svenska folkets önska, som politikerna – folkets representanter – uppfyller, är att ha den högsta asylmottagningen i västvärlden. Därför behövs det heller inte föras några diskussioner kring huruvida man här klarar av att hysa, bekosta och integrera så många människor från andra länder och kulturer. För, som Sveriges utrikesminister konstaterat: ”Sverige är en humanitär stormakt”.

Till slut: ”Refugees themselves argue that the system is broken”, berättas i Spiegels artikel. Samma sak säger asylsökande i Sverige, men det är ingen som lyssnar, än mindre rapporterar svenska medier om det.

För undvikande av missförstånd – som kanske kan förekomma trots att jag är så tydlig jag kan – så gäller siffrorna asylsökande, vilket inte är detsamma som beviljad asyl eller beviljade uppehållstillstånd. Asylsökande är personer som söker asyl (=flyktingstatus) eller som söker skydd (=uppehållstillstånd).
Källor för ovanstående fakta är Spiegel Online International för uppgifterna om den tyska asylinvandringen, Migrationsverket om den svenska asylinvandringen, Wikipedia för invånarantal i Tyskland resp Sverige.
Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)