Nya turer kring tvångsutvisning av afghaner från Sverige

Läs först: Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.” – 30 november 2016.

Nu kommer nya bud om Sveriges återtagandeavtal med Afghanistan. Från att första ha ansetts gälla (5 oktober 2016) meddelades att det inte gällde eftersom det afghanska parlamentet sagt nej (30 november 2016), ska det nu ändå gälla (6 december 2016).

Klicka på text- och bildrutan för att komma till inslaget hos Sveriges Radio. Ur inslaget:

Afghanistan fortsätter att ta emot de afghaner som tvångsutvisas från Sverige, trots att parlamentet i Kabul förra veckan avvisade återtagandeavtalet mellan de två länderna. Ett liknande avtal mellan Afghanistan och EU räcker för detta, meddelade den afghanska regeringen till den svenska i dag.

– Det betyder att vi kommer att kunna fortsätta att genomföra de planerade återresor som vi hade tänkt göra. Vi har fått klarat ut att regeringen i Afghanistan står fast vid det man har sagt från början, säger en nöjd migrationsminister Morgan Johansson.

Morgan Johansson har, under en halvtimme med den afghanska vice utrikesministern Hekmat Karzai som är på besök i Stockholm, fått ett besked från denne som Morgan Johansson anser är tillräckligt:

Afghanistan kommer att ta emot alla sina medborgare, inklusive de som utvisas med tvång.

Undran: Nu när Sverige alltså inte har ett eget återtagandeavtal med Afghanistan, hur blir det då med de utfästelser som Sverige gjort i det MoU sim undertecknades den 5 oktober? Som t.ex.:

Kommentar: Rörigt. Och kan man lita på detta som sagts under en halvtimmes möte? Borde inte Sverige ha ett eget skriftligt återtagandeavtal med Afghanistan (som Finland) för att det ska vara lite säkrare? Kan Sverige lita på Afghanistan? Ja, det svaret kommer förstås när Sverige nu (kanske lika snabbt som Finland) omgående börjar utvisa personer som fått avslag på sina asylansökningar och inte har rätt att vistas i Sverige.

© denna blogg. Vi citat eller uppslag ur denna text, vänligen länka till originalinlägget.

Skriftlig fråga 2016/17:437 Det svensk-afghanska återtagandeavtalet

Klicka på text- och bildrutan för att komma all texten.

Den 30 november 2016  skrev jag texten Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”.

Ur texten, uttalande av inrikesministeriets kanslichef och Finlands förhandlare med Afghanistan, Päivi Nerg:

Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller.

Moderaterna var snabba att ta till sig informationen och deras migrationspolitiska talesperson Johan Forssell har föredömligt snabbt ställt en skriftlig fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om varför Sverige inte klarat det som Finland (och Tyskland) klarat. Utdrag ur texten:

Nu framgår det att parlamentet i Afghanistan har röstat nej till återtagandeavtalet med Sverige (Ekot, 30 november 2016).  Samtidigt gör uppgifter från Finland gällande att deras avtal är i bruk. Det finsk-afghanska avtalet har, såvitt känt, inte underställts parlamentet i Afghanistan på motsvarande sätt som det svensk-afghanska.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör regeringen och ministern för att säkerställa att det svensk-afghanska återtagandeavtalet, i likhet med vad som gäller för det finsk-afghanska, tillämpas mellan Sverige och Afghanistan?

© denna blogg.

 

Finland. ”Att återsända människor med tvång till Irak är möjligt. De flesta har dock begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Från Finland har människor återsänts till Irak med tvång – antalet som frivilligt återvänder har minskat

Återtagandeavtal med Irak torde inte komma till stånd snabbt.

Finland återsände förra året också sådana personer till Irak som inte reste frivilligt.

Hittills har man i offentligheten sagt att man inte kan återsända människor till Irak eftersom det inte finns något återvändandeavtal mellan Finland och Irak och att Irak inte tar emot dem som återsänds mot deras vilja. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättar att det inte är hela sanningen.

”Att återsända människor med tvång är möjligt hela tiden, men detta lång tid och är besvärligt. I huvudsak har det handlat om människor som har haft kriminell bakgrund, men det har också handlat om andra enskilda fall. De flesta är dock personer som har begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem”, säger Päivi Nerg.

Också till Afghanistan har tvångsdeportationer skett redan innan ett återtagandeavtal tecknades mellan Finland och Afghanistan i början av oktober.

Antalet tvångsavvisningar har dock, enligt Polisstyrelsen, varit litet. Förra året knappt tio till Irak, till Afghanistan sammanlagt tio under förra året och i år.

Tvångsavvisning lyckas generellt endast om den som ska avvisas har ett giltigt pass. Om det inte finns ett sådant och man ändå vill återsända en person, försöker Helsingforspolisen identifieringsgrupp att säkerställa personens identitet och skaffa honom ett hemreseintyg. Ett hemreseintyg ska kunna fås av hemlandets ambassad. Det har visar sig inte vara lätt.

”De som ska återsändas har ofta haft pass och då har det varit lättare att ordna”, säger kommissarie Liisa Lintuluoto.

Efter att återtagandeavtalet med Afghanistan undertecknades har återsändanden ännu inte gjorts.

Med Irak har Finland sedan förra hösten försökt få till stånd ett återtagandeavtal. Att det inte finns ett återtagandeavtal har inte stoppat alla tvångsavvisningar, men ett avtal skulle märkbart underlätta och snabba på dem. Nu finns ett speciellt tryck på att ett avtal ska tecknas, eftersom antalet personer som stannar i landet illegalt väntas växa under vintern. Det beror på att det börjar komma flera beslut på de överklaganden som gjorts av Migrationsverkets negativa asylbeslut.

Efter beslut i Helsingfors förvaltningsdomstol har ett negativt beslut vunnit laga kraft och kan verkställas.Om personen inte efter att ha fått avslag går med på att lämna landet frivilligt och inte kan avvisas, blir han kvar i Finland utan papper.

”Det finns ett tryck på att återtagandeavtal ska tecknas. Vi vill inte att det ska finnas personer här som inte lämnar landet efter att de har fått avslag på sin asylansökan”, säger regeringsrådet Eero Koskenniemi på Inrikesministeriet.

Till Irak har under det gångna året ca 1500 personer lämnat frivilligt med Polisens flyg. 16 flygningar har ordnats. Dessutom har med hjälp av IOM (International Organization for Migration) i år återsänts 1161 personer. Exakt antal återvända kan inte anges eftersom en del har rest hem utan hjälp av vare sig Polisen eller IOM.

På senare tid har intresset för frivilligt återvändande tydligt avtagit, meddelar Polisen i Helsingfors. Den senaste återresan som arrangerats av Polisen skedde förra veckan och då reste 32 irakier från Finland.

”Det har blivit allt färre som anmält sig för frivillig återresa. När nästa flygning ska ske har ännu inte beslutats. Vi följer läget och hur många som anmäler sig”, säker kommissarie Pekka Kallio vid Helsingforspolisen.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Inrikesministeriet sänkte prognosen för asylsökande som kommer till Finland med flera tiotusen tack vare ”beslutsamma åtgärder”

Klicka på bilden får att komma till text och videoklipp i Helsingin Sanomat (på finska).

Inrikesministeriet publicerade nya siffror: 20.000 färre asylsökande till Finland än man tidigare trott

Inrikesministeriet har avsevärt sänkt sin prognos gällande antalet asylsökande för innevarande år. Enligt en färsk bedömning kan 30.000 asylsökande komma att anlända till Finland 2015. Tidigare uppskattningar har varit uppåt 50.000. Hittills i år har lite drygt 20.000 personer sökt asyl i Finland.

– Antalet personer som söker asyl är nu lägre än 200 per dag, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Enligt ministeriet har antalet nya asylsökande minskat under den senaste veckan då 1.636 anlänt, medan det fortfarande i september under en vecka kunde komma kring 3.000.

Enligt inrikesministeriet är minskningen av antalet asylsökande en följd av regeringens ”beslutsamma åtgärder för att kontrollera invandringen” och att Sverige effektiviserat sin inre utlänningskontroll.

– I Sverige har antalet registrerade asylsökande ökat kraftigt. Till Sverige väntas i år 150.000 asylsökande, säger Päivi Nerg.

I Finland utgjordes den viktigaste åtstramningen av inrättandet av flyktingslussen i Torneå i september. Innan den stod klar kunde människor fritt ta sig in Finland via norra Sverige och sedan resa vidare in i landet som de ville. Nu registreras alla som söker asyl i Torneå och skickas därifrån till mottagningscentraler (i Sverige ”asylboenden”) eller nödinkvarteringar på andra håll i Finland. De flesta asylsökande varit från Irak.

Migrationsverket har fryst alla asylbeslut gällande personer från Irak och Somalia medan det görs nya säkerhetsbedömningar av dessa länder. Finland förhandlar också med Irak om ett återtagandeavtal för att, när det träder i kraft, kunna återsända de irakier som har fått  avslag på sina asylansökningar.

© Översättning Merit Wager.

En migga: ”Det hela är ju så vansinnigt så man knappt tror det är sant.”

En migga skriver, apropå den presskonferens som migrationsminister Morgan Johansson och generaldirektören för Migrationsverket, Anders Danielsson, höll lördagen den 3 oktober och som man bland annat kan läsa lite om under rubriken ”Det kommer att behövas nya boendelösningar” på Migrationsverkets hemsida:

Ministern har nu alltså insett att Sverige ska utvisa de som ska utvisas(!?). Så var alltså inte fallet innan vi helt plötsligt och akut behöver plats för alla dem som kommer nu? Eller?

Det är bara det att det finns ett problem med det utspelet, och det är att det ju finns en anledning att alla dessa människor bor kvar. Och problemet är inte, som ministern verkar tro, att vi bara låtit saken bero, utan att problemet är att vi saknar möjlighet att skicka hem många av dem, exempelvis iranier. Så bollen ligger – och har länge legat – helt och hållet i regeringens knä.

Det är regeringen som borde ha sett till att återtagandeavtal slutits med länder som försöker vägra att ta emot sina egna medborgare, vilket de är förpliktade att göra. Det här har ju pågått i decennier, så jag tvivlar starkt på att det kommer att fixas nu.

Kort sagt: Det är fullkomligt orealistiska åtgärder som nu i panik levereras från regeringen.

Dessutom, om vi övergår till de 10.000 människorna med uppehållstillstånd som är kvar på asylboenden och som ministern nu vill få ut i kommunerna. Låt säga att man skulle åstadkomma det – hur lång tid tror ministern att det kommer att ta innan 10.000 andra med PUT också står klara att flyttas ut i kommuner med den takt vi ser i mottagandet?

Som sagt: Det är fullständigt orealistiskt och även skrämmande att varken ministern eller generaldirektören inser hur allvarligt läget är.

Och de 75.000 så kallade modulhusen, som egentligen är fraktcontainrar som ska inredas som bostäder. Är det någon enda människa som verkligen tror att det går att smälla upp 75.000 sådana containerhus på några månader? Har Migrationsverkets generaldirektör tappat fotfästet totalt? Mår han bra? Behöver han vård? Ingen kan väl tro på det han säger, så varför säger han det alls?

De verkar inte förstå att läget varit akut länge,och att det som händer nu bara är nådastöten för systemet. Ju längre man förnekar det, desto värre blir det när det slutgiltigt inte går längre.

Det hela är ju så vansinnigt så man knappt tror det är sant.

Kommentar: Som miggan skriver:”Ju längre man förnekar det, desto värre blir det när det slutgiltigt inte går längre.” Så har jag tänkt i många år när jag publicerat miggornas rapporter och berättelser här på bloggen.

När miggorna började skriva och jag började publicera det de skrev (för cirka åtta år sedan), trodde jag naivt nog att deras ofta hårresande, rättsvidriga och helt sanslösa upplevelser som handläggare och beslutsfattare som de delade med sig av, skulle få konsekvenser. Att ”gammelmedia” skulle plocka upp vad som berättades och rapporterades och att politikerna definitivt skulle reagera. Men åren gick, texterna lästes av såväl journalister som av riksdagsledamöter och folk i regeringen, förutom av många, många andra. Och ingenting plockades upp, ingenting fick någon offentlig respons. Ingen orkade, iddes eller förmådde ta till sig galenskaperna, än mindre reagera och agera på dem. Hade man tagit tag i bedrägerier och annat från början när dessa började rapporteras, samt utvisat alla som fått avslag på sina asylansökningar och inte i stället ”belönat” dem med benämningen ”papperslösa” och gett dem fri sjukvård och skolgång åt deras barn (vilket dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt, M, och Miljöpartiet kom överens om stick i stäv med gällande utlänningslag), då hade situationen inte varit sådan som den är idag, det är lika säkert som amen i kyrkan. Men, som min salig mormor brukade säga:

Nu  är det för sent att stiga tidigt opp.

Och ingen – ingen! – ska för ett ögonblick tro att någon enda av alla dessa svenska vivetbästare till politiker – de som så högljutt kräver att andra i andra länder helt utanför Sveriges jurisdiktion ska ”ta ansvar” – själva ens för ett ögonblick skulle drömma om att ta ansvar för sin del av skulden till att det nu ser ut som det gör i Sverige. Att en svensk politiker idag – på allvar och på riktigt – skulle ta ansvar för sina handlingar och sina underlåtenheter, det är lika utopiskt som att helvetet skulle frysa till is.

© denna blogg. Vid korta citat ur texten, vänligen länka till detta inlägg.

Finland. Utrikesminister Timo Soini förhandlar om återsändande av irakier.

Klicka på bilden för att komma till artikeln (på finska).

Soini förhandlar om återsändande av irakier: ”Det här är något jag prioriterar.” 

Utrikesminister Timo Soini ska samtal med Iraks utrikesminister om ett återtagandeavtal mellan länderna. Timo Soini befinner sig i New York där han den 30 september hade ett möte med Somalias utrikesminister Abdusalam Omer och diskuterade den ekonomiska utvecklingen i Somalia, främjandet av demokrati i landet och samarbete gällande invandringen.

Senare samma dag hade han också ett officiellt möte på tumanhand inbokat med Iraks utrikesminister Ibrahim al-Eshaiker al-Jaafari. Då diskuteras återtagandeavtalet mellan rak och Finland, som behövs för att Finland ska kunna återsända irakier till hemlandet när de fått avslag på sina asylansökningar. Att ett sådant avtal saknas har väckt förundran i en situation där det har anlänt tusentals irakier till Finland på kort tid. Sverige, till exempel, har ett sådant avtal och kan därmed återsända irakier till de delar i landet som anses vara säkra.

–Det är nu mycket viktigt att också Finland får till stånd ett avtal, säger Timo Soini. Det är något jag nu prioriterar.

Migrationsverket i Finland meddelade idag, den 30 september, att det fryser alla beslut gällande asylsökande från Irak och Somalia för att uppdatera uppgifterna om säkerhetsläget i respektive land. Enligt Timo Soini ingår såväl hans möten

– Migrationsverkets beslut är en del av regeringens åtgärder. Det syftar till att få kontroll på flyktingsituationen, på samma sätt som mina samtal med Iraks utrikesminister, konstaterar Soini.

© Översättning Merit Wager.