Finland. Sverige. Irak. ”Faisal medger att han lämnade Irak av ekonomiska skäl.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Irakiern Wissam, 34, som är besviken på Finland, till Washington Post: ”Jag hade stannat kvar om ens 20 procent av mina förväntningar hade uppfyllts.”

34-årige Wissam Razzaq lämnade Irak för att ta sig till Finland i september. Han tillbringade en och en halv månad i Finland, blev besviken och återvände hem.

I Irak fick Wissam Razzaq sina inkomster genom att köra taxi. Han sålde bilen för att få pengar till resan till Finland, som tog 27 dagar. Pengarna gick åt och han återvände hem med två tomma händer.

Razzaq berättar för Washington Post (se nedan) att han var i Finland i 45 dagar. Under den tiden intervjuades han en gång i samband med sin asylansökan. Det skedde den första veckan.

”Jag skulle ha stannat kvar om ens 20 procent av mina förväntningar hade uppfyllts”, säger han.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i The Washington Post (på engelska).

I artikeln i Washington Post den 1 januari, berättar 25-årige Faisal Uday Faisal om sina höga förväntningar när han packade sina väskor för att resa till Europa i september. Han är ett typiskt exempel på de många ”bättre liv”-sökarna:

“My dream since I was a child was to go to Europe,” he said. “I was imagining a beautiful life, a secure life, with an apartment and a salary.”

En helt respektabel dröm, men det är knappast asyl en sådan person ska söka. Och en sådan person ska givetvis inte beviljas uppehållstillstånd på grundval av att han alltid, sedan han var barn, drömt om att resa till Europa, få ett underbart liv med en lägenhet och en lön! I artikeln sägs också:

But despite a grueling month-long journey to Sweden, he came back home — one of a surging number of returnees, Iraqi and international authorities say. The International Organization for Migration says it helped 779 Iraqis come back from Europe voluntarily in November, more than double the previous month, and those figures don’t include people like Faisal, who returned on his own.

Faisal Uday Faisal säger till Washington Post:

It was a boring life there, their food even a cat wouldn’t eat it,” Faisal said of his two months in an asylum center near the Swedish city of Malmö. “I went to Europe and discovered Europe is just an idea.

Faisal bönade och bad sin far, som redan spenderat $ 8.000 för att kunna sända honom till Europa, att skicka pengar så han kunde komma hem igen.

– Han saknade den uppassning han får här hemma, där allting görs för honom. Problemet är att orden Europa och Amerika har en magisk klang bland unga människor, säger Faisals far Uday Faisal Mohee.

Det sista stycket lyder, översatt från engelska:

Faisal medger att han lämnade Irak av ekonomiska skäl. Han är den sorts asylsökande som Europas myndigheter försöker sålla ut från dem som flyr undan våld. Han sa att han bestämt sig för att ”fixa en story” om att han hotats av den irakiska miliser.

– Om jag hade varit i fara så hade jag inte ha rest tillbaka tillbaka, sa Faisal.

Kommentar: Faisal – och många, många med honom – ”fixar en story” för att försöka få stanna i Europa. Det vore bra om Anders – som bara vill vara Anders (Migrationsverkets generaldirektör) – erkände det precis som Faisal Uday Faisal gör. Så att man kan tala om asylbedrägerierna på ett korrekt, sanningsenligt och faktabaserat sätt. Och inse att det finns de som behöver skydd och det finns de som inte behöver det. Inte svart eller vitt utan svar och vitt. Samtidigt.

© Översättning från finska och engelska, Merit Wager

Beställ böckerna här för 125 kronor per bok i pappersversion och för 40 kronor per bok som e-böcker.

Klicka på respektive bok för att läsa korta utdrag.

Tio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar”

Klicka på textrutan för att lyssna på programmet.

Fortfarande klarar man inte i Sveriges Radio, Studio Ett att hålla isär olika begrepp och programledaren börjar ett inslag om ensamkommande asylsökande barn och unga med att det ska handla om ”ensamkommande flyktingbarn och unga”.

Ska det vara så fruktansvärt svårt att lära sig att kalla dem asylsökande???

Klicka på textrutan för att lyssna på programmet.

Hur som helst, inslaget tog för första gången såvitt jag vet, i Public Service upp problematiken (ja, för det är problem) med den enorma inströmningen av påstått och faktiskt minderåriga asylsökande i Sverige, på ett försiktigt verklighetsbaserat sätt. Heder åt de två reportrarna som på riktigt verkar ha ansträngt sig för att, tyvärr tio år för sent, försöka ge den bild av det här asylområdet som så många av dem som möter verkligheten har. Att det här är en kategori unga män som skickats till Sverige av föräldrar och släktingar i hopp om ett bättre liv för dem själva och för familjerna. Utan asyl- eller skyddsskäl så som de anges i utlänningslagen.”Ett bättre liv”, ”en bättre framtid” är vare sig skyddsgrundande eller – ännu mindre – skäl för flyktingstatus.

Och notera gärna när – vilket står att läsa om i en del av mina texter nedan – att sådana här volymer, sådana enorma mängder ”minderåriga” som kommer till Sverige inte kommer till något annat land i hela Europa.

Varför inte? Jo, eftersom man i andra länder sett verkligheten för länge sedan, den verklighet som svenska medier och politiker så hårt knipit ihop ögonen inför att de knappt förmår öppna dem nu. Lyssna bara på det korta verklighetsfrämmande klippet med två riksdagspolitiker alldeles i början av inslaget…

Dock var panelen i Studio Ett lika verklighetsfrämmande (eller om den var feg och rädd för eventuella etiketter?) som vanligt. Tyvärr. Synd, eftersom det nu äntligen, efter många års asylbedrägerier och -missbruk när det gäller ”ensamkommande barn” görs – som det ter sig – ett försök att berätta det som så många av oss redan vetat länge. Det vill säga ett försök att rapportera sanningsenligt istället för att fortsätta hålla liv i ”myter”.

Under ett decennium har miggor, familjehem och HVB-hemspersonal rapporterat om dessa unga män (till största delen) som man slarvigt refererar till bara som ”ensamkommande”. Har det nu äntligen, på riktigt, nått ut också i det Public Service som aldrig tidigare har levt upp till sitt uppdrag om opartiskhet och korrekt rapportering på det här området? Hoppas det och hoppas att detta inslag inte bara är en engångsföreteelse som snabbt glöms bort och så återgår man till overklighetsrapporteringen. Den sista bland nedanstående texter från min blogg är förresten ett exempel på ett okunnigt, dumt, felaktig och kanske aningslöst inslag i Public Service. Det är från juni i år…

Läs gärna de här texterna – och det finns massor till! – som under nära tio år publicerats här på bloggen och som med all önskvärd tydlighet visat hur det ser ut men som aldrig någonsin på ett seriöst och sanningsenligt sätt tagits upp i svenska medier eller trängt in hos politiker, alltså hos dem som kallar sig ”ansvariga”:

•  Tre landshövdingar vill att ansvaret för ensamkommande barn ska delas – 4 april 2007
•  Om “ensamkommande flyktingbarn” – 22 juni 2007
•  En migga: ”Apropå de s.k. ensamkommande barnen igen.” – 23 juli 2008
•  En migga om asylsökande ”ensamkommande barn” – 4 mars 2009
•  Svar från Migrationsverkets rättsenhet om ensamkommande asylsökande unga – 10 juli 2009
•  Asylsökande s.k. ensamkommande barn trakasserar och hotar personal – 22 december 2009
•  Om att det inte är självklart att det alltid skulle vara bäst för ensamkommande asylsökande unga att bo i Sverige – 10 maj 2010
•  Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomisk jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011
•  Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012
•  En anställd vid ett hvb-hem för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m. – 25 juli 2012
•  Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 19 maj 2013
•  En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien.” – 4 februari 2014
•  En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014
•  Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014
•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015
•  Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” – 17 juni 2015

© denna blogg.

 

 

Finland. Nytte Ekman tells it like it is.

I programmet Slaget efter tolv i Radio Vega (21 oktober) diskuterar Nytte Ekman som driver organisationen Nada Hope och Ida Schauman, ordförande i integrationsutskottet i SDP, asylsituationen främst i Finland och, delvis också i EU.

Diskussionen var föranledd av att Nytte Ekman hade skrivit en, för många av dem som känner till henne och hennes 20 år långa engagemang för flyktingar och asylsökande, oväntad debattinsändare i Hufvudstadsbladet den 15 oktober. Läs om det i inlägget Finland. ”Nu har dagen kommit när det är dags att stänga gränserna.” Ida Schauman skrev en replik den 18 oktober: Ansvarslöst av Nada Hope.

Klicka på bilden för att komma till programmet (på svenska).

Nytte Ekman har 20 års erfarenhet av arbete med asylsökande och flyktingar i Finland genom organisationen Nada Hope. Det hon säger är till stor del sådant som också jag känner till efter lika lång tids samlad erfarenhet och kunskap på området dels som asylombud (under ca 15 år), dels som debattör och skribent, det vill säga sedan 1995. Ur diskussionen mellan Ida Schauman och Nytte Ekman sades bland annat:

Nytte Ekman: Jag har arbetat 20 år för flyktingar och tycker att alla som har flyktingskäl ska få stanna i Finland. Det är många som inte uppfyller kriterierna för att klassas som flyktingar. Man måste hålla begreppen isär. Man måste veta vad en asylsökande är, vad en flykting är, vad en immigrant är och vad en folkvandring är. Det pågår en verklighetsförfalskning i samhället och medierna kallar till exempel alla för flyktingar. Men så är det inte!

Om man verkligen skulle vilja ha ordning på den här enorma folkvandringen så borde man stänga gränserna åtminstone tillfälligt för att reda opp allting. Då skulle man gå igenom alla som finns här.

Massor, massor av de här nyanlända ”flyktingarna”som jag har träffat – jag har besökt många flyktingförläggningar i södra Finland – säger: ”Jag är inte flykting, jag ville komma hit för att få ett bättre liv”. Jag tror inte att de flesta bland dem som kommer har asylskäl. De säger själva uttryckligen att de inte är flyktingar utan att de söker ett bättre liv. De säger det ärligt och öppet. Jag känner många andra som också har kommit till Finland som säger direkt när de träffar sin jurist att: ”Jag är alltså ingen flykting, jag vill bara ha ett bättre liv.” Och då pressar juristen dem och säger att: ”Ja, ja, men du ska söka asyl”. De försöker själva protestera och säger: ”Men jag är inte det, jag vill ha ett bättre liv!” De är så kallade ekonomiska flyktingar.

Hon tar sedan upp frågan om de olika benämningarna och begreppen igen och framhåller att det är viktigt att man lär sig dem och nämner också vikten av att man i ett land vet vilka man släpper in och beviljar asyl eller uppehållstillstånd:

Nytte Ekman: Det är ju också en fråga om finländarnas säkerhet när det gäller IS-terrorister och andra. När gränserna är flyttande och folk kan röra sig fritt inom EU så är det klart att det finns risker för att något tråkigt ska inträffa.

Ida Schauman får frågan om vad hon tycker om det som Nytte Ekman säger och det hon har skrivit.

Ida Schauman: Jag och många andra som har följt Nytte Ekmans arbete blev ganska förvånade när vi läste den här debattartikeln och också ganska chockade över att man nu går ut med att Nada Hope vill stänga gränserna. Faktum är ju det där om att stänga gränserna att vi måste ju ändå behandla alla ansökningar om asyl. Och det är ju vad vi gör nu: vi har en registrering vid gränsen och det började man med  för någon månad sedan. Stänger man gränserna så försvårar det för jättemånga människor som lever och rör sig över gränsen. Så jag ser inte hur stängda gränser skulle kunna vara en lösning.

Nytte för fram ganska många saker som jag ifrågasätter som att de flesta inte söker asyl och det tycker jag är ganska farliga saker att säga. Det handlar ju ändå om manga tusentals människor och om du inte ar en undersökning som säger att ”så här är det”, om du inte har fakta så tycker jag att det är ganska stämplande.

Ida Schauman talar vidare om att det är väldigt få brott som begås av personer med flyktingbakgrund. Nytte Ekman för fram tanken på att man skulle kunna söka asyl på utländska ambassader i krisområden vilket Ida Schauman inte verkar vara helt emot.

Man bör lyssna på hela intervjun (klicka på Slaget efter tolv-bilden ovan) som omöjligt kan återges i sin helhet här. Men det kan vara bra att ta till sig detta som Nytte Ekman säger:

Lyssna på den här intervjun om fem år så förstår alla vad jag menar.

Kommentar: Jag känner till viss del igen mig själv i Nytte Ekman. Jag var asylombud i 15 år varav fem år som Medborgarnas flyktingombudsman) och har också, precis som hon, 20 års faktisk och praktisk erfarenhet på asyl- och migrationsområdet. Den långa tiden och de många mötena med asylsökande på asylboenden och i förvar har gett många kunskaper och vetskaper som man inte kan läsa sig till och som inte alltid kan brytas ner i ”statistik” eller backas upp i ”undersökningar som stöder…”.

Man lär sig väldigt mycket genom att vara på plats, att lyssna på och prata med asylsökande, att agera asylombud, att delta i allehanda seminarier och träffa myndighetspersoner, politiker och regeringsmedlemmar och att själv skriva och att läsa många asylansökningar och beslut från myndigheterna etc. Men givetvis lär man sig också viktiga saker genom att ta del av statistik (hårda fakta) och undersökningar.

Hade myndigheter och medier tagit del av – och tagit till sig – information och larm som miggor framfört här på bloggen i åtta år, hade det kunnat se annorlunda ut i Sverige idag. Jag har, precis som Nytte Ekman, redan för flera år sedan sagt att så kallade ansvariga borde lyssnas å dem som vet och kan. Inte sticka huvudena i sanden.

Slutsats och uppmaning till ansvariga i Finland – men också i Sverige – är:

Det kan vara av vikt för ansvariga och involverade och intresserade att lyssna på Nytte Ekman, hon vet vad hon talar om. Ida Schauman har en hel del att lära av Nytte Ekman, men är också värd att lyssna på eftersom hon dels verkar uttala sig genuint i enlighet med vad hon verkligen tror på; dels helt säkert också vill såväl Finlands som de skyddsbehövandes bästa.

Lyssna gärna på Nytte Ekman nu i stället för att titta i backspegeln om fem år!

© denna blogg.

Irakier som vill till Finland: ”Jag talar med syrisk brytning om det behövs.”

I Washington Posts artikel Iraq fears a ‘brain drain’ as educated young people head to Europe berättas om utbildade irakiska män som vill till Europa – manga till Finland – och de sager uttryckligen att det handlar om att de vill ha ett bättre liv. Alltså inte att  de ”flyr från krig och förföljelse”, utan just att de vill ha ett bättre liv.

It is part of what Iraqi officials describe as a new “brain drain” as young graduates seize what they perceive as a rare opportunity to leave a country racked by violence.

På svenska:

Det är en del av vad irakiska tjänstemän beskriver som en ”brain drain” av unga akademiker som tar den sällsynta chansen att lämna ett land plågat av våld.

Inga asylskäl, således. men ett sätt att ”invandra” på felaktiga grunder till länder i Europa.

Vidare i texten:

Iraqi officials, however, say a disproportionate number of those leaving are not among the displaced, but educated young men who can afford the journey.

“I saw this wave of young people who were going, many of my friends going, and I saw this as a chance,” said Falah, who hopes to make it to Germany. “I’m in a better position than many people, but I want to make a better future for my family.”

På svenska:

Irakiska tjänstemän säger dock att en oproportionerligt stor andel av dem som lämnar är inte internflyktingar (dvs behöver inte fly. Min anm.), utan utbildade unga män som har råd med resan.

”Jag såg den här vågen av unga människor som var på väg, många av mina vänner reser, och jag såg detta som en chans”, säger Falah, som hoppas att kunna ta sig till Tyskland. ”Jag är i en bättre position än många människor, men jag vill skapa en bättre framtid för min familj.”

En man som alltså själv säger att han har det bättre än många andra, att han inte behöver fly, men att han passar på att resa till Tyskland och falskeligen utge sig för att vara asylsökande.

Iraks regering har ingen statistik över hur många som lämnar landet, men Joseph Sylawa, medlem i parlamentskommittén för migration och internflyktingar (displaced persons) tror att det kan röra sig om så många som 1.000 per dag.

Det är en dödsstöt. Utan sina unga människor kommer Irak aldrig att kunna återuppbyggas.

I texten berättas också:

På flygplatsen är de unga migranterna lätta att känna igen. Två unga män med ryggsäckar avskedskramar sina vänner.

– Det finns ingenting här för oss, säger en 24 år gammal man som är utbildad revisor och bodybuilding-fantast. Han vill inte uppge sitt namn eftersom det kan komma att påverka hans asylansökan. Han planerar att resa till Finland, ett allt populärare resmål för unga utvandrare, som tror att asylreglerna där är mildare. – Jag hoppas få ett jobb där, säger mannen.

Mohammed Jassim, 25, planerar också att ta sig till Finland. Han säger att han var en av de tio bästa eleverna i sin avgångsklass (ingenjörsutbildning) för två år sedan, men att han har haft svårt att få jobb. Nu arbetar han på en biltvätt.

Han berättar att hans fru och vänner uppmanar honom att resa och säger, innan han stiger på bussen till flygplatsen:

Det finns tusentals som jag som lämnar landet. Jag förväntar mig att se döda under min resa, men jag förlitar mig på Gud. Jag är beredd att tala med syrisk brytning, om det behövs.”

Det gäller för migrationsmyndigheterna i EU att kunna skilja agnarna från vetet. Och vara beredda på att det kommer massor av människor som inte alls har de skäl som enligt utlänningslagen krävs för att de ska få uppehållstillstånd, än mindre för att de ska ges flyktingstatus i våra länder. Att människor söker sig bättre liv och att livet i Irak är svårt, det kan alla förstå. Men människor utan skyddsskäl i Irak, så som lagen anger, ska inte få asyl i Europa. Inget land i EU har fri invandring till ”ett bättre liv” eller av andra skäl än de som anges i våra lagar och förordningar. Därför måste varje asylansökan utredas mycket noga och endast de, som med fullgod säkerhet kan konstateras vara skyddsbehövande, ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Europa. Något annat är otänkbart.

© översättning Merit Wager.

Illegala invandrare är inte detsamma som flyktingar – eller vice versa

SR P1 rapporterar under rubriken Hundratals migranter på Paris gator om att:

Sedan några veckor tillbaka skyfflas flera hundra flyktingar runt i olika områden i Paris.

Även den med det allra öppnaste hjärtat måste ju med sitt förstånd inse att det inte kan fungera! Att det inte kan fungera att människor illegalt tar sig till ett land och säga att ”vi är här nu och tänker stanna”. Det existerar ju faktiskt en världsordning som innebär att det finns nationer, gränser och regler för invandring. Det finns en anledning till att ordningen ser sådan ut.

Youssif från Sudan kom för tre veckor sedan, men känner sig inte välkommen.

Nej, tacka för det, ingen som kommer oinbjuden och i strid med landets lagar är väl välkommen!?! Det är ju som om någon bröt sig in i ens hem och sa att han tänker bo här nu. Det är – i större skala – precis samma sak, faktiskt. Och det är ju inte heller accepterat.

Det är märkligt att SR P1 Public Service kallar alla som tar sig till EU för ”båtflyktingar”. Hur kan de veta det – ingen har ju genomgått någon asylprocess – och därmed påstå att alla är ”flyktingar”? Nog borde väl SR P1 Public Service vid det här laget veta hur begreppet ”flykting” definieras, och att det här snarare handlar om mängder av ”vill ha ett bättre liv”-personer som tar sig till Europa; att långt ifrån alla är ”flyktingar”. Då ska man också säga som det är, att många är illegala invandrare, eftersom det är vad de faktiskt är.

De människor som flyr hit och söker asyl, konstateras efter en rättslig asylprocess antingen vara flyktingar (relativt få) eller bedöms ha skyddsskäl. Dessa människor befinner sig då inte i Europa illegalt utan deras asyl- eller skyddsskäl har prövats och de har befunnits vara i behov av skydd och har getts laglig rätt att stanna i det land där de sökt skydd. Men en stor andel av dem som kommer till Europa är ofta arbetslösa, fattiga människor i jakt efter ett bättre liv, inte flyktingar. Och någon ”bättre liv”-invandring existerar inte i något enda land i världen, såvitt jag vet. Om man har jobb och en bostad ordnade i ett annat land kan man arbetskraftsinvandra, men att bara ta sig in i andra länder, ofta på falska handlingar så att ingen ens vet vilka de är som kommer, och säga att ”jag är här nu och tänker bo här nu”, kan inte accepteras så länge nationalstater, gränser och lagar och konventioner finns.

© denna blogg.