Bedrägerier, lögner, förfalskningar

Klicka på bilden för att komma till pdf-dokumentet.

Jag har samlat ett urval – ett axplock – av alla de texter som publicerats här på bloggen genom åren om bedrägeri och förfalskning på asylområdet. Alltså ett urval, långt ifrån alla. Korta utdrag ur texter från november 2007  till juni 2016, en tidsperiod på nästan nio år med länkar till varje så att man kan läsa dem i sin helhet.

Det borde inte behövas en brasklapp om det självklara, men i det svenska åsiktsklimatet är det kanske bäst ändå att göra det: Nej, alla asylsökande ljuger inte. Nej, alla asylsökande bedrar inte. Nej, alla asylsökande har inte falska identiteter och falska asylhistorier. Bara väldigt många

Här är den första och den sista texten.

“Det finns en risk…” – 13 november 2007. Ur texten:

Samma svenska pass används flera gånger, av olika personer. Irakiska G-pass förfalskas, pass från EU-länder florerar på smugglarmarknaden och kan köpas med visering till eller uppehållstillstånd i något Schengenland. Det är människor av alla möjliga nationaliteter och med alla möjliga bakgrunder (också kriminella och terrorister) som tar sig till Sverige och lever här under falsk identitet. Långt ifrån alla är alltså ens irakier, som en del vill försöka få det att verka som. Och bland dessa finns också ”äkta” asylsökande – men vem kan veta vem som är vem och vem som är vad?

Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. – 9 juni 2016. Ur texten:

Texten fick mig att tänka på hur medier rapporterat och rapporterar om det svåra området asyl & migration. Och på att det har tagit så lång tid innan man på lite mer allvar tagit upp frågan om asylbedrägerier när det gäller dem som söker asyl som minderåriga utan att vara det, men också asylbedrägerier generellt.

Synpunkter, kommentarer, tillägg etc kan kommuniceras här.

© denna blogg. Vid citat ur texterna, vänligen länka alltid till originalinlägget.

En migga: ”Hallå, hallå! Det handlar om bedrägeri och inget annat.”

Klicka på textrutan för att komma till inslagen:

•  Sveket mot barnen: Del 1 – De ensam­kommande vuxna
•  Grafik: Asylsökande – barn eller vuxen?
•  Justitieministern om de ensamkommande vuxna
•  Sveket mot barnen: Del 2 – Guldrusch i asylmottagningen

Klicka på bild- och textrutan för att
komma till SVT-inslaget.

Ur inslaget:

På Litorina Folkhögskola i Karlskrona förenas de ensamkommande flyktingbarnen för att, som skolan själva beskriver det, ”bara få vara grabbar under sommaren”.

”Flykting” är ingen medan han söker asyl, det borde SVT veta efter 20 års stor asylinvandring till Sverige. Och om det handlar om ”barn” det får väl var och en som ser inslaget ha sina egna tankar om. I Sverige görs som bekant inga åldersbedömningar utan säger en 32-åring att han är 17 år så behandlas han som ett barn. Precis som läraren så glatt och välvilligt säger om de ”ensamkommande flyktingbarnen” som förekommer i inslaget:

De ska ha så roligt som möjligt, känna att de är på gång, att de har det bra och att de har ett bra liv här.

En migga har sett inslag från Sveriges Television och lyssnat på Sveriges Radios serie om ”ensamkommande vuxna” och säger:

Ack ja, vad ska man säga? Det är väl dansen kring guldkalven i kombination med alltför många människor med behov av att vara världsförbättrare som gör att detta är möjligt i en rättsstat. Det handlar ju också om skattemedel och då brukar man allmänt anse att det ”inte drabbar någon fattig”.

Reportagen i Sveriges Radio är bra och viktiga. Men jag noterar att man, utan att tänka på det, låter de asylsökande framställa sig själva som offer: det är liksom synd om dem för att vi har ett system som gör att dom måste ljuga.

Men hallå, hallå! Det handlar ju om bedrägeri, inget annat. De försöker genom ett bedrägligt förfarande tillskansa sig förmåner de inte har rätt till. Sist jag kollade så var det brottsligt!

Min kommentar: Ja, det handlar om förfalskningar och bedrägeri. Men det låtsas man inte om i Sverige. Gör man det så är man ond och rasistisk mot ”barnen som flyr undan krig och förföljelse”. Detta trots att det är väl känt att många inte alls är barn och många inte heller flyr från vare sig krig eller förföljelse utan – ofta enligt egen utsago – söker ett bättre liv och vill ha en god utbildning samt få hit sina familjer för att de också ska få ett bättre liv och/eller vård för sjukdomar och annat. Utan att det kostar dem något.

Nästa inlägg kommer att ta upp en del av de texter som publicerats här på bloggen sedan 2008 och som handlar om asylbedrägerier.

© Alla texter på denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till ursprungsinlägget.

 

Fyra statliga myndigheter i Sverige: ”Vi är ledsna, vi kan inte hjälpa dig.”

En asylinvandrad man, Hamzah Tibah, som nyligen fått uppehållstillstånd, berättar i SR P1 idag att hans arbetsgivare, som anställt honom med stort instegsjobbsbidragg (= pengar som de som arbetar vitt betalat in i skatt…). När Hamza Tibah inser att arbetsgivaren varje månad stoppar 6.000 kr i egen ficka av lönebidraget på 16.000 kronor, medan han själv får 10.000 kronor i lön, går han till Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket och Polisen för att anmäla detta. Och vad händer? Ingenting! ”Vi är ledsna, vi kan inte hjälpa dig”, säger, enligt Hamzah Tibah, samtliga instanser.

Så här ser det ut i Sverige idag. Myndigheter tar inte ansvar, de gör inte det jobb de ska göra och människors solidaritet med gemensamma system, vilja att betala skatt och tilltro till samhället, sjunker givetvis i takt med rättsosäkerheten och otryggheten. Att de har mage på dessa fyra myndigheter att säga: ”Vi är ledsna, vi kan inte hjälpa dig”, som om det här enbart vore något som drabbar Hamzah Tibah!

Det är farligt för oss alla att landet har inkompetenta, kanske till och med rent intelligensmässigt obegåvade myndighetsföreträdare. Som till exempel i detta fall, när de inte förstår att det är mot Sverige, mot oss alla och inte minst mot alla som arbetar och betalar skatt, som dessa bedrägerier begås! Inte enbart mot den som direktdrabbas. Och såvitt jag vet så ingår ovan beskrivna typ av agerande i listan över kriminellt beteende, det brukar kallas ”bedrägeri” och är ett grovt brott.

Hur kan svenska folket tillåta att deras land blir allt mer ociviliserat och att de ändå måste fortsätta att betala höga skatter för att upprätthålla tandlösa, handlingsförlamade och helt ansvarsbefriade (av dem själva) myndigheter som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket och Polisen??? Myndigheter där människor (miss)sköter sina jobb genom att säga: ”Vi är ledsna, vi kan inte hjälpa dig” till den som vill anmäla ett allvarligt brott.

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio P1: Arbetsgivare skor sig på instegsjobb.

© denna blogg.

En migga: ”Det går alldeles utmärkt att enligt utlänningslagen återkalla ett tillstånd som delats ut efter bedrägeri. Men vi sysslar inte med sådant här på verket.”

En migga skriver:

Fenomen i rötmånaden

För ett år sedan såg det ut som om Alliansen skulle skänka bort regeringsinnehavet till valet 2014. Sedan dess har de stundtals uppträtt som prinsessor på ärter. Nu står de som åsnan mellan två hötappar.

När en Allians bestående av fyra partier först tränger ihop sig i den socialliberala mittfåran – begreppet liberal är nästan på utdöende i den svenska politiken – och därmed lämnar ena flygeln fri för ett numer, enligt titeln, socialkonservativt parti, och samtidigt gör upp med ett miljöparti vars modus operandi är att attackera till och med de egna uppgörelserna så fort de hamnat på pränt för att vara ”för lite” eller ”fel” – ja då har man nästan skjutit sig själv i foten. Men jag undrar ändå hur den partistrateg resonerade som fick statsministern att offentligt slå fast att Alliansen hellre stöder vänsterblocket än tar stöd från SD.  Syftet var ju hyfsat klart – att försöka förmå väljare att inte proteströsta på SD. Fast om den snuggan slår tillbaka? Om väljarna istället uppfattar det som att en röst på Alliansen är en bortkastad röst? När moderater inte längre ser det som lönt mödan att stödrösta på KD och C? Utan tvivel är man inte klok.

Och det kan inte vara lätt att samtidigt försöka göra något alls åt invandring och integration. När moderater försöker höja ribban i försörjningskraven så kontrar de små partierna med att det är ”orimligt” och ”främlingsfientligt”. Och då är ändå de befintliga försörjningskraven så utformade att de bara omfattar så många anknytningspersoner i Sverige som går att räkna på ena handens fingrar – våra försörjningskrav omfattar nämligen inte några familjemedlemmar alls. Det är bara anknytningspersonen som ska visa att han eller hon för egen del lever på existensminimum – och det gäller bara vid första beslutet. Om den berörde dagen efter att sju familjemedlemmar fått PUT medger att hans anställningsbevis är ett falsarium och att hans lägenhet i själva verket innehas av en kompis sker ingen sanktion. LEAN kallar vi det för på Migrationsverket. Det går alldeles utmärkt att enligt utlänningslagen återkalla ett tillstånd som delats ut efter bedrägeri. Men vi sysslar inte med sådant här på verket. På en del enheter inom verket – och jag ska inte vara så snäll att jag berättar vilka – är det till och med officiellt att man inte utreder eventuella återkallelser.

Men integrationsministern kungjorde härförleden att det nu ska ställas krav på dem som får PUT i asylprocessen, att de åtminstone ska göra något för att uppnå egen försörjning. I nådens år 2013. För det har nämligen inte funnits några krav tidigare. Så det var väl bra att det blev medgivet – det har på sina håll ansetts som främlingsfientligt att ens peka på den rätt märkliga skillnad som gäller mellan landets egna medborgare och dem som får PUT i asylprocessen – man kunde ju tänka sig att det förnuftiga vore att kravnivåerna skulle vara detsamma. Det har varit så fult, så fult med krav. Men bättre sent än aldrig.

Sedan finns det ett tveeggat svärd som seglat upp som argument i debatten – den att vi absolut måste ha invandring för att lösa problemet med en åldrande befolkning. Om argumenten bara hade varit de som följer grundlagarna för en liberal marknadsekonomi – att flöde av varor, tjänster, kapital, arbetskraft, företagsetableringar och studerande ökar tillväxten – hade det ju varit gott och väl.  Vad anhängaren av dogmen om att arbetskraftsinvandrare ska lösa äldres problem inte verkar ha tänkt på är att även invandrare blir äldre. Om ett land har ett födelsetal på 2,1 – vilket Sverige nästan har – så reproducerar befolkningen sig. Är talet lägre går det åt helskotta. Men är talet högre måste alla därpå kommande generationers tal också bli högre för att klara den ökande och åldrande befolkningen – det är enkel matematik. Högre och högre och högre som i ett pyramidspel. Tills någon generation till sist förlorar. Det finns – förutom att försöka vässa själva pensionssystemet – bara tre bra sätt för att komma till rätta med att vi blir 90 år istället för 75: högre förvärvsgrad före pension, högre pensionsålder, och – det smärtsammaste av allt – högre pensionsavsättningar. Det sista samma som minskade löneökningar. Fast det är väl med den här debatten som med miljön – det är något som ligger i framtiden och därför ointressant.

Att ställa grupper mot varandra är också ett värdeladdat begrepp. Sådant sker dagligen och stundligen i politiken – bättre vägar eller fler lärare, sänkta brytpunkt för statlig skatt eller sänkt skatt för pensionärer. På invandringens område är det däremot absolut tabu – här får vi inte ställa grupper mot varandra. I am confused… Regeringen har i flera år tagit finansiering av Migrationsverket från budgeten för utlandsbiståndet, så att det blivit färre skolor och vattenreningsanläggningar i Sudan mot fler totalförsörjda i Rinkeby. Så om vi inte ska ställa grupper mot varandra har jag ett förslag – återställ budgeten för u-landsbistånd och låt Migrationsverket köra sin verksamhet på löpande räkning. Då försvinner visserligen en god portion av det utlovade reformutrymmet, men det kan det väl vara värt för att följa en princip?

Och jag tror slutligen inte att vare sig Danderyd eller Vellinge ramlar baklänges av att den statliga etableringsersättningen ska bli mindre i de kommuner som tar emot få asylinvandrare. Eller att ersättningen ska betalas ut under längre tid än två år. De kommuner däremot som tar emot många ser nog snarare den här utlovade moroten – högre ersättning till dem som tar emot många – som betalning av en redan förfallen skuld. Det har gått lång tid sedan det gick att integrera någon på två år eller fyra år eller sex år.

Kommentar: Ingen. Det som sagts i texten ovan har sagts med stor tydlighet i en välskriven och kunnig text. En text som i andra länder skulle skaka om de flesta, särskilt politiker i riksdag och regering.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister.)

En migga: ”I de blindas rike är den enögde kung.”

En migga skriver nedanstående text ”med tanke på att en moderat i Borås fick gå sin väg denna veckan”:

I de blindas rike är den enögde kung

En moderat kommunpolitiker i Västsverige fick nyligen silkessnöret efter att ha framfört sin mening om en av anledningarna till upploppen i Stockholms förorter och på andra ställen. Så kan det gå.

Men om detta med en invandring som sväller över alla kanter skulle visa sig vara är en bidragande orsak?

1)     Det har etablerats en bruttoinvandring till Sverige som pendlar mellan 95.000 till 103.000 personer årligen. Se gärna SCB:s statistik och kom då gärna ihåg att detta är de personer som får personnummer. Sedan tillkommer alla asylsökande, gäststuderande, säsongsarbetare och papperslösa.
2)     Att det samtidigt förekommer en utvandring på 39.000 till 51.000 hamnar vid sidan om ämnet: behov av bostäder, skola, sjukvård, sfi är lika stort ändå för den nyanlända.
3)     Vi har i Sverige en LEAN-baserad asylprocedur som bygger på att så snabbt som möjligt göra en antaglighetsbedömning – trots att lagstiftningen säger att vi ska hålla oss till sannolikhetsbedömningar
4)     Vi har en därpå följande anhöriginvandring där försörjningskravet kan räknas på ena handens tumme. Försörjningskravet gäller dessutom bara den som är här i Sverige – det finns ingen anhöriginvandrare annat än inom EU som har försörjningskrav på sig
5)     Och sedan är reglerna för arbetskraftsinvandring vidöppna för missbruk och bedrägeri
6)     Och alla dessa personer – som inte kan svenska, som till stor del kommer från länder där utbildningssystemen varit sönderslagna i decennier, som självklart inte har pengar för att hålla sig flytande i det prisläge som råder i Sverige – hamnar i miljonprogrammen. I förorterna. Och fastnar där – inte alltid men alltför ofta.

Varför ska det vara så svårt att medge att vi fyller förorterna snabbare än något integrationsprogram klarar av att tömma dem?

Kommentar: Var och en får bilda sig en egen uppfattning och skapa sig en egen åsikt.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa.

En migga: ”Eftersom en del av de berörda afghanska männen har pågående asylärenden så är den politiska inblandningen minst sagt osmaklig.”

En migga, apropå bland annat texten Afghanska parlamentariker och regeringsföreträdare ska ”ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas situation med den svenska riksdagen”!!! från den 13 maj 2013, men också apropå hjälpare och fusk inom arbetskraftsinvandringen:

Tankar från roten

När nu afghanska politiker kastar sig in i leken så kanske deras svenska kollegor som är inblandade som hjälpare i hungerstrejken tar sitt förnuft till fånga. Eftersom en del av de berörda afghanska männen har pågående asylärenden så är den politiska inblandningen minst sagt osmaklig.

Hjälpare, ja. Vi har nog alla en del episoder rörande hjälpare lagrade i våra minnens skafferier. Ett av mina två värsta exempel under de gångna åren var den gamla tanten – och hon var faktiskt blond och blåögd – som med näbbar och klor skulle pressa in en ung medföljande kvinna i asylprocessen. Den unga damen såg mest förvirrad ut medan tanten förklarade att vi var ett andetag från att ärendet skulle hamna i FN:s Generalförsamling. Det tog ett par timmar att prata hem det paret – den unga kvinnan  var en brittiska som var här och studerade en termin och den gamla tanten var hennes hyresvärdinna. Ett annat käckt fall var den frikyrkopastor som nästan hoppade upp och ner för att pressa in en medföljande medelålders man i asylprocessen. Det där tog också sin tid att bli av med – mannen var från Indien och var här på släktbesök och ville bara förlänga sin vistelse med några veckor.

Identiteter i asylprocessen, ja. För några år sedan slog polisen upp stort att det kunde finnas så många som 1500 misstänkta krigsförbrytare gömda i Sverige. I andra identiteter än deras riktiga, alltså. Vi tyckte kanske att den siffran lät lite väl magstark, men vi kan ju faktiskt bara gissa. Även om Migrationsverket är en myndighet som följer den lag som är uppsatt – att den sökande åtminstone ska kunna göra sin identitet sannolik – så kan vi inte klara ett mål på noll fall av fusk och bedrägerier. Det är som att försöka uppnå noll offer i trafiken – för att det ska bli verklighet måste vi först avskaffa trafiken. Men vi gör inte heller det vi ska göra, nämligen sannolikhetsbedömningar, vi gör i stället antaglighetsbedömningar. Och när bevismaterialet är att en person säger att denne är X så kan han/hon lika gärna vara Y eller Z. Vi kan bara gissa. Eller anta. Eller tro. Och sedan är fältet fritt för spekulationer.

Och hur tröttsamt är det inte att fortsätta läsa om hur arbetskraftsinvandringen blev till sin värsta sida. Att det skulle uppstå missbruk och bedrägerier var rätt klart redan när det infördes. En hel del arbetstillstånd är köpta, och köpare och säljare vet mycket väl att det inte finns något arbete – det är tillståndet att vistas i Sverige som är det intressanta, det eftertraktade. Och det finns fall där asylsökande i princip säljer sina kroppar till vrakpris för att få ett arbetserbjudande. Men när till synes vanliga branschanslutna företag – inom skogsnäringen, bärplockeriet, hemtjänsten, städtjänsten, byggföretagen – konstant dyker upp med fuffens så börjar man till sist se spöken överallt.

Kommentar: Jag upprepar, med en papegojas envishet, att miggorna har rapporterat här på bloggen sedan 2007. Men de ansvariga politikerna och medierna som ska rapportera allsidigt, ser inget, hör inget, säger inget.

Chockerande: ”Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

I en artikel – ”Man utnyttjar arbetskraften och missbrukar systemet” – tar idag Svenska Dagbladet upp just den frågan som rubriken beskriver.

Det här har miggorna – och även jag (men inte medierna) – varnat för i många år  (se länkar nedan), det är absolut inget nytt. Och det här, det är den s.k. rättsstaten (eller jag kanske ska säga ”den före detta rättsstaten) Sverige i ett nötskal:

Enligt polisen har människosmugglarna upptäckt bristen i lagstiftningen och ett jobberbjudande kan kosta upp till 200 000 kronor.

Det har ju varit känt hur länge som helst att människor betalar stora summor för att få komma hit som påstådda arbetskraftsinvandrare, men ingen har tagit tag i det. Det är ju bara lite brott mot utlänningslagen… Även om brotten skett i tämligen stor skala. Och trots att det rör sig om såväl bedrägeri som urkundsförfalskning och det säkert finns ytterligare juridiska termer att ta till. Varför följs inte svenska lagar i Sverige?

Arbetsgivaren erkände för domstolen att underlaget för arbetstillståndet var påhittat. Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

Vad har man lagar till i detta land om de inte behöver följas? Utlänningslagen får man ju bryta mot hur mycket som helst; ju mer man bryter mot den desto mer ordnas kampanjer och upprop och ställs krav på att man ska fortsätta att bryta mot den! Vilket land Sverige har blivit, helt snurrigt!

När nu enstaka medier (långtifrån alla vill låtsas om att dessa brott begås…), många år för sent, yrvaket och försiktigt tar upp bedrägerierna och laglösheten kring arbetskraftsinvandring, inställer sig frågan:

När ska medierna ta upp det gigantiska asylbedrägeriet som beskrivits av miggorna här på bloggen sedan 2007 och samlat i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt (2008-2011)? Boken borde läsas av varje journalist, varje riksdagsledamot och alla andra som har med asyl & migration att göra. Också allmänheten, som är den som bekostar verksamheten.

När nästa del, som omfattar åren 2012 + 2013, kommer i februari 2014, kommer det att finnas en i bokform (pappers- och e-bok) samlad dokumentation som sträcker sig över sex år. Sex år av asylbedrägerier som man under alla år vägrat låtsas om! Bedrägerier som pågått och pågår på precis samma sätt som bedrägerierna gällande arbetskraftsinvandring, fast i mycket, mycket större skala och till kostnader som det skattetyngda folket inte har en aning om. Kostnader som deras politiker har låtit dem betala i stället för en bättre skola, bättre sjukvård, humanare äldrevård etc. Och, inte minst viktigt: till ett gott mottagande av dem som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl! För det hade Sverige haft råd med och möjlighet till om man tagit itu med bedrägerierna. Så är det. Men också om detta kommer man en vacker dag att bli tvungna att börja berätta i de hittills hukande ”gammelmedierna”. Precis som man nu –  äntligen – om än lite försiktigt och i en näringslivsbilaga, skriver om arbetskraftsinvandringens avigsidor. Och många, många år för sent.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa! DET ÄR ALLTSÅ INTE TILLÅTET ATT TA MIN TEXT I SIN HELHET OCH KLISTRA IN PÅ SIN BLOGG ELLER HEMSIDA!  Om detta inte respekteras kan bloggen komma att bli sluten och endast öppen för dem som ges tillgång till den.

En migga: ”Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering och återgivning i sin helhet av texterna är inte tillåtet.

En migga:

Det är omöjligt att undvika de hemska scenerna från Syrien och känna medlidande med detta lands civilbefolkning som drabbas av krig och våld utan att ens ha valt sida i den pågående konflikten. Att Sverige valt att ge dessa människor en fristad tills konflikten är över är hedervärt och jag har varit stolt över att som tjänsteman fatta beslut enligt denna politik .

Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder.

En av mina senaste asylsökande ”från Syrien” visade sig vara medborgare i ett annat EU-land! Även om det land där han är medborgare är hårt drabbat av ekonomisk kris så förstår jag inte poängen med att han kommer som asylsökande till Sverige och ljuger ihop en asylberättelse som kan ge honom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år. Fast han får ju förstås då, efter beviljat UAT, både bostad, svenskundervisning  och även försörjningsstöd i tre år, om han inte kan försörja sig själv. Det är givetvis en stor fördel framför att han i stället kommit hit som EU-medborgare för då hade han måst försörja sig själv från första början.

Det känns inte bra att tänka på att detta kan vara förklaringen till att en person med ursprung i Syrien, som har sitt på det torra i ett  EU-land där han är medborgare och där han slipper krig och förföljelse, cyniskt  utnyttjar det fruktansvärda läget i sitt forna hemland för att få försörjning i Sverige i tre år.

Det är svårt att inte tappa hoppet om mänskligheten..

Det här är egentligen inget nytt. Bland folk i alla de stora asylländerna ( eller utvandrarländerna, som det för många handlar om) är det väl känt att Sverige – landet i norr – tar emot flest utomeuropéer och fixar och betalar allt, inte sällan rentav mer än vad det gör för sina egna medborgare: bostad, försörjning, läkarvård, skolgång, svenskundervisning, högre utbildning etc.

Det här är av någon anledning inget som svenska politiker vill låtsas om. Inte journalister heller. De slår dövörat till och lever i sitt eget La La Land. Det här låter dessutom lite för mycket som ”social turism” (egentligen grova bedrägerier…) och det existerar ju, enligt Kejsarens-nya-kläder-maximen, absolut inte, det har man slagit fast i svensk offentlighet. Så det ska man alltså inte tala om. Dock är dessa bedrägerier och bedrägeriförsök tämligen vanliga. De har pågått under lång tid och är väl kända bland miggor som konfronteras med den här verkligheten. De ser bland annat att före detta asylsökande människor (inte bara med syriskt ursprung) som redan har fått uppehållstillstånd – och i vissa fall också medborgarskap – i andra länder, kommer till Sverige just som ”sociala turister” för att utnyttja de svenska systemen där ”nånannan” betalar. Det finns många exempel på detta också här på bloggen. Några texter kan läsas här:

En migga: ”Varför kommer man till Sverige och ansöker om asyl trots att man redan har fått asyl i ett annat EU-land?” – 22 juli 2012

En migga: ”Det finns ingen anledning för Sverige att också bevilja asyl för att de tröttnat på att bo i det EU-land som redan gett dem asyl!” – 26 augusti 2012

En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 26 februari 2013

Verkligheten försvinner inte för att man inte låtsas om den…

Sverige har tillåtits att ha noll koll på sina asylsystem

Citat ur artikeln Billström varnar för att asylskillnader består i Riskdag & Departement_

Han (migrationsminister Tobias Billström) menar att även om de länder som i dag har undermålig hantering av asylströmmarna skulle lyfta sig, kommer de ändå inte under överskådlig tid att nå samma nivåer på mottagandet som exempelvis Sverige. Och för en asylsökande kommer det alltid att vara attraktivare att lämna in sin ansökan i ett land med ett välorganiserat mottagande och med ett system som uppfattas som rättssäkert.

Har man tagit del av vad till och med gammelmedia nu rapporterar om när det gäller mottagandet av de tusentals och åter tusentals om kommer till Sverige för att söka asyl eller söka lyckan varje månad*, så kanske det inte riktigt känns rätt att tala om ”ett land med ett välorganiserat mottagande”. Och har man läst vad miggorna berättat här på bloggen i flera års tid så håller man kanske inte heller helt med om att man i Sverige har ett asylsystem ”som uppfattas som rättssäkert”!

Ministerns uttalande:

Grekland har tillåtits att ha noll koll på sina asylsystem

borde kanske reflekteras något lite över. Alltså gör jag det det här:

Sverige har tillåtits att ha noll koll på sina asylsystem

Det framgår med all önskvärd tydlighet om man orkar ta del av vad miggorna berättat och fortsätter att berätta – här på bloggen sedan slutet av 2007 och i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt under åren 2008-2011!

* Läs och lyssna på artiklarna och inslagen här (och dessa är enbart från Sveriges Radio!), som visar hur ”välorganiserat” mottagandet av asylsökande (med och utan skäl att söka asyl) är i Sverige:

Flyktingar går utan skor och varm jacka i november – SR P4 Blekinge 30.11 2012
11 grader på asylboende i Glava – SR P4 Värmland 5.12 2012
Asylsökande barnfamiljer tvingas dela lägenhet – SR P4 Gävleborg 9.12 2012
Dålig standard på asylboenden i landet – SR P4 Göteborg 10.12 2012
Många asylboende för dyra och dåliga – SR P4 Väst 10.12 2012
Asylboende döms ut – SR P4 Östergötland 10.12 2012
Usel standard på asylboende – SR P4 Skaraborg 10.12 2012
Asylboende i Ställdalen tvingas bo mitt i renovering av snuskiga lokaler – SR P4 Örebro 10.12 2012
Avtal förlängs med kritiserat asylboende – SR P4 Sörmland 10.12 2012
Asylsökande oroliga för skolundervisningen – SR P4 Göteborg 11.12 2012
Kommunen vill inte ta ansvar för boendemiljön – SR P4 Östergötland 11.12 2012
Planerat asylboende i Fagersta oroar kommunalråd – SR P4 Västmanland 13.12 2012
Asylboende döms ut – SR P4 Jönköping 13.12 2012
Kritik mot förlängt avtal med asylboende  -SR P4 Sörmland 15.12 2012

Detta är bara ett litet axplock som berättar om det som migrationsministern kallar ”ett välorganiserat mottagande”. När det gäller rättssäkerheten, som han också påstår är hög i Sverige, så vet nog de flesta vid det här laget att det inte är sant. Än en gång hänvisas till miggornas berättelser för den som vill veta mer om hur det ser ut på asylområdet, där bedrägerier, oklara identiteter, lögner, hot, utpressning etc är vardagsmat och där brist på tolkar, pressade och stressade handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket och en pressad situation vid migrationsdomstolarna, i verkligheten gör systemet synnerligen o-rättssäkert.

Så länge det sitter verklighetsfrämmande godhetsapostlar i Sveriges riksdag, personer utan kunskap och förståelse för vad som sker på det här omvälvande samhällsområdet (asylinvandring), så länge kommer tyvärr galenskaperna att pågå. Och det finns inte tillräckligt många med kunskap och mod att sätta ner foten, så katastrofen – som till stor del redan är här – förvärras vecka för vecka. Det är den krassa och obehagliga sanningen. Svenska folket kan bara sitta på parkett och titta på när välfärd och humanitet raseras och fientlighet mot människor från främmande kulturer, religioner och länder ökar. Svenskarna vill hjälpa och ta emot asylsökande och flyktingar, men inte i hur stor mängd som helst och absolut inte bedragare med falska identiteter som serverar lögnaktiga historier – ”berättar amsagor”, som miggorna brukar säga.

Att migrationsministern genom Riksdag & Departement går ut med så märkliga uttalanden som ovan citeras, gör ingenting bättre. Han borde istället använda all sin tid, kunskap, energi och vilja till att informera riksdagsledamöterna om verkligheten; han har kunskapen! För det är ytterst få bland dessa ledamöter som har en realistisk bild av asylverkligheten i Sverige och alldeles för få som verkar ha förmåga att tänka längre än deras korta näsor räcker.

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras skriftliga tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.