Finland. President Sauli Niinistö: ”Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land.”

Något om hur man ser på försvaret av sitt land i Finland.

Republikens president (som han alltid presenteras som i Finland), Sauli Niinistö, har hållit tal vid öppnandet av den 219:e försvarskursen den 7 november 2016. Han börjar med att gratulera dem som blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen och säger:

Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Presidenten fortsätter:

Det är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

President Niinistö är tydlig och klar när han framför detta till de finländare som nu ska genomgå den 219:de försvarskursen:

I Finland förs nu en öppen diskussion om säkerheten. De som diskuterar ivrigast representerar extrema ståndpunkter med helt motsatta utgångspunkter: det finns de som tycker att Finland borde gå med i Nato ”nu om någonsin”, och så finns det de som anser att vi inte ska gå med i Nato ”nu eller någonsin”.

Jag tar som exempel den livliga diskussionen om huruvida man fritt får säga sin mening om Ryssland. Jag ser inte riktigt längre någon mening med att älta detta. Statsledningen har i tydliga ordalag och snabbt fördömt Rysslands agerande såväl på Krim och i Ukraina som i Syrien. Under det senaste riksdagsvalet skapade man stora rubriker med att gå igenom alla de linjer längs vilka Ryssland skulle kunna tänkas anfalla Finland. Till och med Åland, som då glömdes bort, har numera ockuperats. Dessutom har det i offentligheten uttryckts misstankar om att Ryssland under vårt jubileumsår skulle förneka vår självständighet. Det är svårt att tänka sig att något skulle ha blivit osagt. Den som vill ha äran för att ha de hårdaste åsikterna om Ryssland måste vara påhittig.

Inga darrningar på manschetten, inga sneglingar hit eller dit  utan här adresseras saker och ting rakt på sak precis på det sätt man förväntar sig att landets högste ledare ska göra. Lika rakt, lika tydligt och utan ”humanitära stormaktsfasoner” (vilket Finland aldrig ens definierat sig som), säger presidenten följande:

 Finland bedriver militärt samarbete enbart utifrån sina egna utgångspunkter och behov. Finland bör utveckla sin militära beredskap och samarbetsförmåga, inte bara som en spärr och tröskel, utan också för att vara en intressant partner om de värsta farhågorna besannas. Det här tjänar även utvecklingen av Finlands eget försvar.

Det ligger inte i Finlands intresse att underblåsa motsättningar.  Den som är klok ser sig om efter något som skulle kunna minska motsättningarna. Det kallas dialog, diplomati. Det är Finlands långsiktiga utrikes- och säkerhetspolitiska linje. Det är min linje.

De realistiska tonen i talet finns också här:

Finlands modell för övergripande säkerhet siktar till att genom omfattande myndighetssamarbete garantera att samhället fungerar så störningsfritt som möjligt under alla förhållanden.

Som jag ser det kan Finlands beredskap att svara på eventuella hot härledas ur en ekvation med tre variabler: en korrekt lägesbild i realtid, nödvändiga befogenheter och tillräcklig kapacitet. Finland behöver fortfarande utvecklas på alla dessa punkter.

Inget hymlande. Inga blå dunster. Också här är presidenten tydlig och realistisk:

Hur vi svarar på eventuella hot beror ändå i sista hand på vår kapacitet. Här betonas försvarsmaktens prestationsförmåga, resurserna inom gränsbevakningen och den inre säkerheten samt hela det finländska samhällets krishanteringsförmåga.

Mycket har redan gjorts. I synnerhet försvarsmaktens beredskap har utvecklats på många sätt. Territorialövervakningen har effektiviserats särskilt på havsområdena och i luftrummet. Det har blivit lättare att använda trupper. Beväringar kan bättre användas i olika uppgifter tack vare en ny lagtolkning. Tack vare ändringar i lagstiftningen kan reservister träda i tjänst snabbare. Den materiella beredskapen för de trupper som snabbast kan tas i bruk av försvaret har förbättrats. Dessutom har våra truppers kompetens förhöjts genom övningar.

Ändå finns det ännu saker kvar att göra inom alla säkerhetssektorer. Under ekonomiskt svåra tider är det en tung, men samtidigt nödvändig uppgift för nationen att se till att beredskapen upprätthålls på ett tillbörligt sätt.

President Niinistö avslutar sitt tal med dessa ord innan han önskar deltagarna en givande och framgångsrik försvarskurs:

Många känner sig olustiga inför den tid vi lever i. Jag tycker ändå inte att Finlands situation är dyster. Vår säkerhetsstatus är god och kan på många sätt förbättras ytterligare. Detta kräver emellertid att vi utnyttjar våra nationella styrkor, har ett starkt internationellt samarbete och själva vill satsa på vår gemensamma säkerhet.

Hela talet kan läsas här.

Klicka på rutan för att läsa mer om försvarskurserna och annat på Försvarshögskolans sajt (på svenska).

 

Finland. Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen: ”Det finns 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på sajten Ruotuväki (på finska).

 

 

Gränschefen: Beredskapen ska hållas på hög nivå

Gränsbevakningsväsendet samlar inför sommaren en grupp pensionerade gränsbevakare. Anledningen är att det blivit svårare att förutspå situationen vid gränserna.

I vintras öveträdde 1.700 personer gränsen illegalt. De hänvisade till att de var i behov av internationellt skydd. Personerna ifråga sökte asyl efter att de kommit till Finland utan relevanta resedokument. Tidigare år har högst några tiotal sådana gränsöverträdelser skett.

Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen säger att fenomenet var märkligt.

– I början rörde det sig om personer som under lång tid bott i Ryssland, som är ett säkert land. Så småningom förändrades profilen och större delen av dem som kom var människor som hade skaffat visum i utlandet, rest till Moskva och där använt sig av kriminella organisatörer av resor till gränsområdet.

Till Finland försökte människor från 37 stater ta sig. Situationen klarades upp den sista februari när Rysslands högsta ledning lade sig i saken och uppmanade den ryska säkerhetstjänsten FSB att vidta åtgärder för att stoppa fenomenet.

– Rysslands gränsbevakningstjänst, som är en del av FSB, är en hårt centralstyrd organisation med yrkesfolk av högsta klass. När de fick sin order, tog de tag i situationen, konstaterar Kaukanen.

Han vill inte spekulera i möjliga anledningar till det som skedde. I början av april medgav inrikesminister Petteri Orpo i ett tal vid ett gränssäkerhetsseminarium, att Rysslands agerande inte varit helt enligt regelboken.

– Det är självklart att något förändrades i den ryska gränsbevakningsmyndighetens agerande i det nordliga gränsområdet. Samarbetet för att förhindra illegal invandring fungerade inte; asylsökande utan resedokument lyckades ta sig till Finlands gränsstation för att söka asyl, svarade Orpo på en fråga från publiken.

Gränsbevakningsväsendet har börjat vidta åtgärder sedan osäkerheten i gränsområdet ökat. Till sommaren anställer man för första gången en grupp gränsbevakningsmän som gått i pension.

– De har utsetts och utrustats och står redo under sommaren även om inget skulle hända. Om man inte kan förutse vad som händer i morgon så bör man ha reserver i beredskap.

Enligt Kaukanen är läget vid Finlands östra gräns nu lugnt, men det kontrolleras och övervakas kontinuerligt. Han påminner om att det som skedde i vintras kan komma att ske också i framtiden.

– De människor som sökt sig norrut går inte upp i rök. Det finns cirka 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm. Vi kan inte garantera att det som skedde inte sker igen.

I Gränsbevakningsväsendets uppgifter ingår att kontinuerligt göra upp nya krisplaner. Enligt Kaukanen lever vi i osäkra tider när det gäller tryggandet av våra gränser eftersom möjligheten att förutse framtiden märkbart har försvagats.

– Beredskapen måste hållas hög. Hela Europa skakas av en oerhörd folkvandring och vi har bara sett en glimt av den. Vi befinner oss vid den yttersta gränsen och de kommer vi aldrig ifrån. Det innebär en viss grad av sårbarhet, betonar Kaukanen.

Finland och Ryssland samarbetar ständigt vad gäller gränssäkerheten och har mellan 300 och 400 kontakter årligen med den ryska gränsmyndigheten på organisationsnivå.

Gränsbevakningsväsendet är i Finland den myndighet som håller de tätaste kontakterna med ryska myndigheter.

– Samarbetet har varit en framgångssaga och gränsen mellan länderna har varit ytterst stabil och lugn. Förra vintern var ett undantag, konstaterar Kaukanen.

© Översättning Merit Wager