En socialtjänstanställd: ”Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.”

Det är märkligt att det skapas ”nya” regler, trots att det redan finns en gällande lag – utlänningslagen – som stadgar att en person som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Och som dessutom Migrationsverket hänvisar till i sitt beslut (11 § LMA 1994:137), där de ”nya” reglerna inte i något avgörande avseende är annorlunda än de regler som gällt tidigare.

De här ”dubblettlagarna” och ”dubblettreglerna”, som vi i allt större utsträckning ser på asyl- och migrationsområdet, är förbryllande. Det borde inte accepteras i en rättsstat att personer som sitter i regering och riksdag och sysslar med dessa viktiga frågor, inte har helt klart för sig vilka lagar som redan finns. Lagar som redan finns ska inte kunna stiftas på nytt utan de ska bara – helt enkelt – implementeras.  Och varför säger inte Migrationsverkets högavlönade rättschefer och andra i ledningen (som bör kunna utlänningslagstiftningen på sina fem fingrar) ifrån och förklarar för okunniga politiker att man självklart inte längre har rätt till dagersättning, kost och logi etc när man har ett lagakraftvunnet beslut om att man ska lämna landet? Det ligger ju i sakens natur när man fått beslut om att man ska lämna landet för att man inte har befunnits ha rätt till asyl eller PUT. Varför följer inte Migrationsverket bara gällande lagstiftning?

Hade lagarna efterlevts på det sätt det anstår en rättsstat hade sådana här ”tårta-på-tårta”-regler som sagt inte behövts och det självklara i att man ska lämna landet när man inte har rätt att vistas i det hade inte heller väckt någon uppmärksamhet. En socialtjänstanställd berättar:

Så här kan en konsekvens av Migrationsverkets nya regler från den 1 juni 2016, om att inte förse personer med avvisningsbeslut boende och liknande, se ut:

Vi på socialtjänsten beslutade skriva ut en ”ensamkommande” som fyller 21 år (alltså tre år över myndighetsåldern, min anm.) tillbaka till Migrationsverket. Sagt och gjort. Men nu tar Migrationsverket inte emot honom då han har ett beslut om avvisning som vunnit laga kraft. Vi blir alltså inte av med honom och enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling in i bostadslöshet så nu får kommunens invånare stå för hela den summa hans HVB-plats kostar… Tack för det, lagstiftare!

Kommentar och fråga: ”…enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling…”, skriver den socialtjänstanställda. Men var verkligen den 21-årige före detta asylsökande inskriven för ”behandling”? Var det inte bara så att han, trots att han var tre år över myndighetsålder och hade fått avslag på sin asylansökan år 2013 sedan bara helt enkelt var kvarboende på ett HVB? Och står inte utlänningslagen över socialtjänstlagen i vilket fall som helst? 

Den socialtjänstanställda igen:

De är med nuvarande regler kvar längre än till 18 år, som längst tills de är 21 år, för att ha chansen att gå klart gymnasiet, för att få någon form av Komvux-behörighet kan man kanske kalla det…

Han är somalier uppvuxen i Förenade Arabemiraten och fick avslag på sin asylansökan redan 2012/2013. Migrationsverket har inget land som tar emot honom och han medverkar ju knappast.

Han fick alltså avslag på sin ansökan om asyl och tidsfristen för när han skulle lämna landet gick ut för mer än tre år sedan. Här har vi ett praktexempel på när en myndighet – Migrationsverket – säger ”ut” och samma myndighet samtidigt säger ”vi tar hand om dig” och kommunen toppar det hela med ”klart du ska få exceptionellt bra och dyrt boende samt mat och sysselsättning av oss”.

Av våra 125 ensamkommande asylsökande ungdomar tror jag vi räknade att 44 är, eller blir, 18 år under första halvåret 2017. Men vi hoppas ju kunna skriva bort folk nu när det blir nya regler som säger att alla asylsökande över 18 ska återgå till Migrationsverket. Och det var då som vi hittade detta fall där verket inte vill ha honom. Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.

Dessutom fortsätter Migrationsverket att betala ersättning för personer som beviljas PUT och har fyllt 18 år om de fortsatt är placerade på HVB eller liknande. Dock längst tills de är 21 år gamla.

Skattebetalarna i Sverige betalar 1.900 kr/dygn för en HVB-plats för en ensamkommande minderårig asylsökande. I det ovan beskrivna fallet alltså 693.500 kr/år, 2.080.500 kr för tiden då mannen inte ens var minderårig (”barn”) utan mellan 18 och 21 år gammal och inte ens hade tillstånd att vistas i Sverige. Plus kostnaden för skolan, cirka 108.000 kr per år = cirka 324.000 kr för tre år. Han kan också ha fått studiebidrag à 1.050 kr per månad. I så fall handlar det om ytterligare drygt 30.000 kronor. Och allt detta betalas av skattebetalarna efter att Sverige sagt att ”du har inte rätt att stanna här”. Totalt närmare 2,5 miljoner skattekronor… För en person som inte har rätt att vistas i landet.

Kommentar: I ovanstående kostnadsberäkning är inte sådant som till exempel eventuell sjukvård och tandvård inräknat.

Migrationsverket klarar inte sina uppgifter. Lagar och regler – inte sällan dubblettlagar och dubblettregler – är mer eller mindre skrivbordsprodukter och inte något som självklart implementeras i verkligheten. Allmänheten luras att tro att nu har regeringen tagit krafttag och att nu blir det ordning. Men det är lika långt från sanningen som månen är från solen.

© denna blogg.

En migga om att hantera avhysningarna av personer som fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverkets boenden

Idag är tredje dagen sedan bestämmelserna om att den som har lagakraftvunna beslut om utvisning ska lämna boenden och att deras dagersättning upphör. En migga skrev vid lunchtid:

En märklig sak är att rättschefen verkar ducka i frågan. Ett rättsligt ställningstagande om vad som är ”uppenbart oskäligt” skulle ha kommit i god tid före lagens ikraftträdande. Men detta har ännu tre dagar efter att lagen trätt i kraft inte kommit, vilket är en smärre skandal.

Någon halvtimme senare kom det. Ett fyra och ett halvt sidor långt dokument som borde ha kommit för minst två veckor sedan, så att miggorna hade haft en chans att läsa in sig på hur de förutsätts förhålla sig till de nya bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juni.

I dokumentet kan man bland annat läsa:

Det här kan tolkas som att man faktiskt – för en gångs skull, frestas man utbrista – verkar mena allvar med att lagen ska efterlevas och de, som inte har rätt att vistas i landet inte heller ska ha tillgång till skattefinansierat boende och försörjning. När det gäller undantagen, som alltså ska tillämpas restriktivt, så upphör rätten till bistånd inte om det är uppenbart oskäligt:

Migrationsverkets rättsavdelning, genom rättschefen Fredrik Beijer, påpekar dock ytterligare en gång att:

För att ytterligare poängtera innebörden i lagen och sammanfatta vad som tidigare angetts, skriver Migrationsverket i det rättsliga ställningstagandet:

I förarbetena namns två exempel på när det kan anses vara uppenbart oskäligt att rätten till bistånd upphör. Det är i båda exemplen fråga om att utvisning inte kan verkställas på grund av omständigheter utom utlänningens kontroll.

Exempel 1: Verkställighet kan inte ske trots att personen har verkat fullt ut för att verkställighet ska kunna genomföras.

Sådana fall är ytterst ovanliga, så gott som alla kan få pass eller en resehandling som gäller just för hemresan, från sina ambassader. Själv hade jag, som jag minns nu, endast två fall under alla mina nästan 15 år som asylombud då det förelåg absoluta verkställighetshinder. Det ena fallet rörde en vietnamesisk man (fallet beskrivs här) och det andra rörde sig om en palestinier från Saudiarabien som inte kunde utvisas dit eftersom den tid då han varit utanför landet, sex månader, hade överskridits och han då inte längre beviljades inresevisum. Hade Migrationsverket lagt på ett litet kol så hade man gott och väl hunnit utvisa honom inom de sex månaderna som han hade rätt att vistas utanför Saudiarabien. Så på grund av verkets sölighet beviljades en person utan asyl- eller skyddsskäl uppehållstillstånd i Sverige.

Exempel 2: Personen har en allvarlig sjukdom av tillfällig karaktär.

Detta kommenteras i det rättsliga ställningstagandet bland annat så här:

Vidare skriver rättschefen Fredrik Beijer följande:

Här ter det sig som om han inte riktigt tänkt på vad han skrev. En person som är ”ett vuxet barn” har knappast några vårdnadshavare eftersom han är myndig… Men om de fall där en vuxen person bor med sina föräldrar och sina minderåriga syskon anges följande:

Som var och en kan förstå är det ett tufft arbete miggorna har framför sig. Ett arbete som inte hade behövts om Sverige hade följt sin egen utlänningslag genom åren och om man inte haft verklighetsfrämmande politiker (inte minst den förre statsministern), som inte sett till att det rått ordning och reda och att reglerna för asyl- och annan invandring hade efterlevts.

I en kommande text ger jag några ganska tuffa exempel på vad miggor har att ta ställning till. Då kan också den som själv vill fundera över hur den skulle agera i de olika fallen, så att beslutet överensstämmer med de lagar och regler som finns.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!

© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska medier. Tack!

En migga varnar: ”Vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.”

En migga skriver:

En intressant sak som jag aldrig sett eller hört förut på min arbetsplats är att vi nu ska informera dem som omfattas av regeländringarna att de inte längre är asylsökande. Det är ju självklart att det förhåller sig så, men jag har aldrig sett en tillstymmelse till att verket ens tänkt, än mindre uttryckt sig, i de banorna förrän nu.

Det finns de hos oss som har ifrågasatt varför personer som fått avslag på sina asylansökningar fortfarande kallas ”asylsökande”. De har framfört att de tycker att vi bör sluta att kalla dem med avslagsbeslut för ”asylsökande” eftersom de ju faktiskt inte längre är det. Men det har de inte fått något gehör för hos verkets egna jurister! men nu är det alltså annat ljud i skällan…

Apropå de nya reglerna från 1 juni om att den som fått avslag ska återvända till sitt hemland (vilket ju är vad lagen säger) och inte längre får bo kvar på ett asylboende eller erhålla dagersättning, så frågar jag mig hur det ska gå. Jag är främst rädd för tre saker.

För det första: att avhysningarna inte genomförs på grund av långa handläggningstider hos kronofogden/polisen.
För det andra: att vi börjar tillämpa undantagen för generöst, vilket alltid är en risk när det gäller Migrationsverket.
För det tredje, den största farhågan: att vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.

Jag befarar att den första prövningen kommer i mitten av månaden när många märker att inga nya pengar satts in på deras ICA-kort.

Sedan ska det bli intressant att se hur vården hanterar detta. Efter den 1 juni kommer vårdcentraler och sjukhus etc ju inte att ersättas av Migrationsverket och jag undrar om man inom vården verkligen har förstått det.

Många före detta asylsökande är storkonsumenter av offentlig vård och nu står inte längre skattebetalarna via Migrationsverket för notan. Den som vistas här utan tillstånd ska därmed själv betala sin vårdkostnad, om jag förstått det hela rätt.

Kommentarer
Vad gäller patientkostnader etc så är det ju så att de som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska lämna landet. Det ska de göra så snart som möjligt, men en del har levt – tillåtits leva – här i upp till tio år illegalt och att få dem och andra att förstå att det är slut med det, att Sverige inte längre ska vara ett hotell som andra betalar för, kan bli svårt. Vad justitie- och migrationsminister Morgan Johansson sa kan man läsa på bilden till vänster, från tidningen Metros förstasida.

Apropå bland annat att man äntligen inom Migrationsverket tycks ha förstått att en person som fått avslag på sin ansökan om skydd i Sverige inte längre är ”asylsökande”:

1)  Ingen som har fått avslag på sin asylansökan är då längre asylsökande. Personen är någon som har sökt asyl och fått avslag. Stannar han eller hon kvar i landet trots beslut om att uppehållstillstånd eller asyl inte beviljats, befinner han/hon sig här illegalt. Illegalt = olagligt.
Och dessutom:
1)  Ingen av dem som kommer till Sverige och söker asyl är ”flykting” innan beslutet kommer som säger att han/hon enligt utlänningslagen och den så kallade flyktingkonventionen har flyktingskäl och därför ska klassas som flykting.

Läs också
•  En migga: ”Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år med utvisningsbeslut.”  – 6 maj 2016
•  En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.” – 31 maj 2016
•  En migga: ”Instruktionen till oss är daterad den 23 maj, nio dagar innan lagen träder i kraft.” – 31 maj 2016
•  Justitie- och migrationsministern säger det självklara: ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.” – 1 juni 2016

© denna blogg.

Justitie- och migrationsministern säger det självklara: ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.”

Reflektioner

Äntligen! Idag säger justitieminister- och migrationsminister Morgan Johansson det som har gällt i decennier, men som inte visats i handling:

(Texten kan läsas här, efter en annan text som handlar om en person som ”vill stanna i Sverige”. För övrigt en mycket ”grund” text som visar att skribenterna inte behärskar det ämne de skriver om. Eller inte vill skriva nyanserat, informativt och korrekt.).

Överhuvudtaget har betydligt mer handlingskraft på asyl & migrationsområdet visats av den nuvarande regeringen (även om det tog lite tid innan den kom i gång), än under den på detta område katastrofala Reinfeldt-regeringen. Dock har de borgerliga partierna varit med på ett hörn, det ska sägas. Morgan Johansson i artikeln:

– Det är en uppgörelse vi gjort med de borgerliga partierna som vi gjorde i höstas när antalet asylsökande ökade kraftigt. Den innebär att om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.

Men så har det ju egentligen alltid varit. Det är faktiskt inget nytt, det har bara inte tillämpats, det som ministern uttrycker:

 ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.”

Det är att slå in öppna dörrar att säga så. Det som ändå är bra är att man nu äntligen ska börja (försöka) efterleva och tillämpa lagen och att ministern tydligt markerar det.

När jag twittrade att:

Så svarade alltid lika alerta Migga_X:

Och Migga_X har givetvis rätt. Det finns massor att göra för att rensa upp på asyl & migrationsområdet som vanskötts så till den grad att det hotar inte bara vår välfärd utan också vår trygghet, säkerhet och Sveriges framtid som ett öppet, fritt och demokratiskt land. Den förra regeringen bär den största skulden till att det ser ut som det gör i Sverige, tillsammans med det minsta och mest verklighetsfrämmande riksdagspartiet som Reinfeldt lyssnade alldeles för mycket på, Miljöpartiet. Samma parti som nu sålt ut all sin heder och sina vackra ideal för att få sitta i regeringen! Det är osmakligt och illa att Socialdemokraterna har tagit in dem i Sveriges regering.

Men åter till att ”lagändringen” – som inte alls är någon egentlig lagändring eftersom lagen alltid har stipulerat att den som inte beviljats uppehållstillstånd ska lämna landet. I sammanhanget, och som motvikt till ministerns uttalande om att Sverige inte ska bli (”vara” är ett mer korrekt verb) ett hotell, bör man läsa dessa två texter:

•  En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.” – 31 maj 2016
•  En migga: ”Instruktionen till oss är daterad den 23 maj, nio dagar innan lagen träder i kraft.” – 31 maj 2016

Dessutom kan man googla fram och ta del av olika inslag i SR, SVT, Tv4 med flera medier, där de personer som det handlar om – alltså före detta asylsökande som vistas illegalt i Sverige – får utrymme att klaga över att de inte får bo gratis och inte får dagersättning i eviga tider. Och man får ta del av uttalanden om att de nu kommer att gömma sig och att det finns risk att de blir kriminella. Detta är oroande och gör att mycket måste göras kraftfullt och handfast för att se till att de som olagligen vistas i Sverige lämnar landet. Alla, nästan utan undantag, kan få återresedokument från sitt hemlands ambassad så att köra med att ”de kan inte utvisa mig för jag har inget pass” fungerar inte. Ministern (ministrarna) som nu verkar ha förstått åtminstone en del av vidden av vad slapphäntheten i minst ett decennium har lett till, måste orka se till att det skapas ordning på asylområdet och att svensk utlänningslag efterföljs.

Det är också bra att idag genom inrikesminister Anders Ygeman få bekräftat att Regeringen förlänger gränskontrollerna till och med den 11 november 2016. Så att inte Hotell Sverige fylls på ytterligare och så att man kan hinna få en överblick och åtminstone delvis en kontroll över den situation som den enorma och helt okontrollerade invandringen av utomeuropeiska medborgare i slutet av 2015, skapade.

Hur det ska gå i framtiden för Sverige vet ingen. Det ser inte ljust ut just nu, men om regeringen kan fortsätta att agera och inte låta migrationen (60 procent av de kommande till Europa sägs vara ekonomiska migranter och sådan invandring tillåter inte svensk utlänningslag) att fortsätta gå över styr och se till att de som inte har rätt att vistas här lämnar landet, så är åtminstone något vunnet. Då kan Sverige också på ett bättre sätt ta emot och integrera dem som faktiskt har asyl- och skyddsskäl.

© denna blogg.

En migga: ”5800 asylansökningar på en vecka. 1200 på en dag.”

En migga skriver så här på Twitter:

De senaste sju dagarna = 10-16 september 2015. I går = 16 september 2015.

Om vi räknar med att det kommer 5000 asylsökande i veckan i genomsnitt, så blir det 260.000 människor på ett år. 2 x hela staden Örebro! Alla dessa ska utredas av Migrationsverket, de ska under tiden bo någonstans och få dagersättning, sjukvård, skola åt sina barn. Därefter ska de som får stanna ha bostäder, svenskundervisning, bidragsförsörjning. Och ”komma i arbete” genom en massa dyra, givetvis skattefinansierade ”komma-i-arbete”-projekt. Kostnaderna för alla asylprocesser (som ofta överklagas och det görs nya ansökningar), alla juridiska ombud, alla gode män åt ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga och tolkar är också skyhöga.

Men det finns ju inte bostäder, det finns ju inte lärare och det finns ju inte skolor till alla! Det finns inte heller sfi-lärare och det finns inte jobb. Och våra skatter kommer inte att räcka till att ta in en kvarts miljon människor på ett år (förutom alla de hundratusental som redan kommit och som inte heller har ”integrerats”, inte har jobb och måste bidragsförsörjas).

Sverige kommer inte heller att kunna försörja, utbilda, ”få i arbete” och ordna skolgång åt alla anhöriga som kommer när deras anknyntningsperson har fått PUT. Sverige kommer inte heller att kunna se till att de som inte får uppehållstillstånd lämnar landet; det har Sverige förresten inte klarat på många år, vilket lett till att tiotusentals människor (som vi inte heller vet vilka de är) lever i landet illegalt…

Hur ska Sverige klara detta? Konkret, praktiskt, faktiskt: Hur? Och – mycket viktigt – hur ska vår säkerhet garanteras när Sverige inte vet vilka som tagit sig in i landet, det krävs ju inte ens att människor styrker sin identitet! Inte heller vet man i Sverige anledningen till att människor kommer hit, det barnsliga mantrat som bland annat Sveriges statsminister och många andra pinsamt nog upprepar med dårars envishet : ”De har flytt undan krig och förföljelse” stämmer ju absolut inte för alla. Långt därifrån.

I Finland säger nu bortskämda unga män som inte gillar hur de behandlas i Finland att de hellre åker hem till Irak och Syrien igen än stannar där. Varför kom de överhuvudtaget hit?

Sveriges ansvarslösa och naiva hållning störtar landet i fördärvet. Hade man lyssnat på miggorna som enträget berättat och även gett mycket goda, insiktsfulla råd på asylområdet genom åren, hade en hel del varit vunnet. Men de (van)styrande sitter i sina bubblor och fattar helt enkelt inte vidden av vad som hänt och händer. Och de vägrar hårdnackat att lyssna på dem som vet,

© denna blogg.