Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl

Miggorna och jag har i seriösa, informativa, förklarande texter under mer än ett decennium försökt få politiker och journalister att förstå skillnaden mellan orden/begreppen asylsökande, flykting, migrant, invandrare etc. Förgäves. Det är som om det finns en spärr, särskilt inom politik och media, mot att använda korrekta benämningar. Inte heller har politiker och medierepresentanter insett att det inte finns några ”ensamkommande flyktingbarn”, men väl asylsökande som är – eller säger sig vara – minderåriga (under 18 år gamla) som kommit hit – oftast men inte alltid – utan sina föräldrar, ofta för att få ett bättre liv, inte för att de har faktiska asyl- eller skyddsskäl.

Den 1 januari skriver Per Kågeson följande i Svenska Dagbladet, under rubriken ”Viktig skillnad mellan flykting och migrant”:

Vid några tillfällen under de senaste tio åren har jag ställt frågan till journalister och redaktionsledningar på våra två största morgontidningar varför man betecknar personer som illegalt försöker ta sig från Latinamerika till USA som migranter men konsekvent använder flykting som beteckning på alla som försöker ta sig över Medelhavet till Europa. Jag har aldrig fått någon förklaring.

För mig är det självklart att Europa ska ta emot människor som flyr för sina liv och att varje asylsökande ska få sina skäl prövade i en rättsprocess, men det är inte uppenbart att vi ska ge uppehållstillstånd till alla som flyttar i förhoppning om ett bättre liv. Medierna borde lära sig skillnaden på att fly och att flytta.

Det är helt obegripligt att det enbart är svenskar inte klarar av att skilja på de olika kategorierna människor som tar sig hit. Finlands president Sauli Niinistö sa i sitt nyårstal som han höll den 1 januari:

En del flyr undan nöd, andra söker något bättre.

och

Jag har uppfattat Finlands regerings lösningar så, att vi vill trygga resurserna för att kunna hjälpa dem som lider den största nöden.

Varför klarar man inte av att se det uppenbara, det faktabaserade i Sverige som man ser i andra länder? Att alla som kommer hit inte är vare sig flyktingar eller i övrigt skyddsbehövande? Varför har man i Sverige inte förstått detta? Är det så att man i Sverige under decennier låtsats  – enligt mantra från framträdande politiker med olika partibeteckningar om att ”de flyr för sina liv från krig och förföljelse” – som om det inte finns lögnare, bedragare, kriminella, terrorister, bättrelivsökare, asylsökande ”barn” som kan vara upp till 15-20 år äldre än de uppger sig vara bland de tiotusentals som söker sig till just Sverige? Jag har frågat många politiker, journalister och andra genom åren, men ingen har svarat, ingen har reflekterat och ingen har kommit ut ur de hörn de målat in sig i och sagt, frankt och uppriktigt:

Jag har haft fel.

De, som vägrat se, vägrat erkänna och vägrat berätta sanningen för svenska folket utan fortsatt att köra med sina osanna mantran, bär skulden till att det ser ut som det gör i Sverige idag. De har skapat ett icke fungerande system som förstört och förstör för det egna folket men också för dem – det relativa fåtalet i förhållande till de massor som kommit – som har asyl- eller skyddsskäl och faktiskt är på flykt undan krig och förföljelse i den mening utlänningslagen och internationella konventioner stadgar. Dessa flyktingar och skyddsbehövande kunde ha fått en bra start i det land de kommit till. Men den möjligheten har berövats dem på grund av det svenska sättet att klassa alla som tar sig hit som personer som vi måste ”ta hand om” och ge bostäder, utbildning, socialbidrag etc. Förödande är vad det har varit och förödande är vad det är. Det har varit både förödande att människor som inte inser skillnaderna enligt ovan, styrt landet och opinionsbildningen. Och det öår förödande att de fortsätter att göra det.

© denna blogg.

Öppet och fritt meningsutbyte på Facebook med anledning av förre statsministerns berättelse om en flygtur över Sverige

Här återges en lång tråd från Facebook med alla medverkandes tillåtelse, men utan att deras namn nämns. Varje medverkande anges endast med en bokstav. Dock: M = jag själv, detta eftersom jag vill stå för det jag säger under mitt eget namn. Texterna återges för att ge en bild av vilka tankar och åsikter en intervju med Fredrik Reinfeldt i den danska tidningen Politiken gav upphov till.

Låt mig först säga att jag är glad över att ha Facebook-kontakter som är seriösa och kan diskutera och debattera utan att förfalla till invektiv och elakheter. Lite skarpa formuleringar är okej, de är självklara i en debatt eller diskussion där man har olika synsätt – det ska vara högt i tak! Men påhopp och osakligheter är inte acceptabla och jag kan bara säga att sådant aldrig förekommer i mina Facebook-trådar. Stort tack till alla som medverkade i den här diskussionen!

Så här började det hela, med denna statusuppdatering. Så här kan en diskussion om en av de största – om inte rentav den största – samhällsfrågan (som till och med lett till regeringskris) rulla på när alla öppet skriver vad de tycker, tänker, tror och vet. Det hela fick sin upprinnelse i förre statsministern, förre moderatledaren Fredrik Reinfeldts uttalande i den danska tidningen Politiken, se nedan. Alltså:

M: Nu har det slagit slint helt hos den här mannen! Om hans efterträdare går i samma fotspår så blir partiet högst tredje största parti när väljarna har sagt sitt den 22 mars. Ur artikeln Fredrik Reinfeldt: Gott om plats för flyktingar (Expressen 7 december):

”Fredrik Reinfeldt i en intervju med danska Politiken.
– Vad betyder ordet ”nog”? Är Sverige fullt? Är Norden fullt? Är vi för många människor? Vi är 25 miljoner människor som bor i Norden. Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra. Där finns oändliga fält och skogar. Där finns mer plats än man kan föreställa sig. De som hävdar att landet är fullt, de bör visa var det är fullt.”

M: Och här är originalartikeln: Reinfeldt: Der kan være mange flere asylansøgere i Norden.

K:  Ja, jag undrade lite i morse hur han tänker när han flyger över landet.

M: Nils Holgersson på en gås, typ. På 1800-talet, typ. Verklighetsfrämmande. Typ.

K: Kanske tänkte han på svedjebruk och savolaxare.

S: De skogar och fält han sett då han flugit över Sverige är inte bostäder, jobb, infrastruktur, skolor mm.

M: Just det, S! Hur korkad får man vara som (ex)statsminister i Sverige? Tydligen hur korkad som helst.

T: Sverige är i praktiken tomt. Det har han ju rätt i.

M: T, Och där, i skogarna och ödemarkerna i det ”tomma” Sverige ska han placera asylsökande?! Vad är det för människosyn

T: Jag tror många asylsökande skulle föredra att bo i skogen än under IS styre. Och vi har tomt.

M: Det missnöje som många, främst personer som kommer – och som säger sig komma – från Syrien visar gentemot de undermåliga asylboenden där de inhyses (JAG har varit där…) visar att det inte stämmer, T. Det är ofta välbärgade eller åtminstone .medelklass-människor som kommer, vana att bo bra med trädgård och inte sällan tjänstefolk. De är chockade när de kommer hit. Den där nedlåtande bilden av asylsökande är typiskt svensk, typisk för dem som inte vet ett dugg om asylsökeri och aldrig besökt några asylboenden. Varför skulle de vilja bo i det glest befolkade Sveriges skogar? Vad skulle de göra där? Skärpning! Här är min rapport från ett av dessa boenden där svenskar tycker att asylsökande ska vara tacksamma att få bo och där knappast någon svensk skulle stå ut en dag, ens: Blinkarp lilla stjärna där (reportage från ett asylboende).

H: Det normala är ju tyvärr, för att parafrasera salig Frank Zappa, att politikernas devis är ”We’re only in it for the money”… När det gäller Reinfeldt så måste man dock misstänka att något ”flipprat ur” totalt…

M: Han svävar ovanför marken, dvs har tappat fotfästet och verklighetsförankringen, FR.

T: Hur många syrier vänder hem? Om det är så dåligt? Undermåliga asylboenden i Sverige är lyx i ett globalt perspektiv. På många sätt.

För att fortsätta att läsa hela tråden, klicka här:

”Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige.”

Citat ur riksdagens protokoll 1989/90:46, torsdagen den 14 december

Statsrådet, invandrarminister Maj-Lis Lööw (S):

Herr talman!

Regeringen har därför funnit att andra åtgärder måste vidtas för att man skall komma till rätta med situationen. Asyl kommer endast att ges till de asylsökande som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.

Förändringen innebär att det inte längre blir möjligt att få asyl som krigsvägrare eller s.k. de facto-flyktingar, om inte särskilt starka skyddsbehov föreligger.

Det nu aktuella beslutet har fattats med stöd av bestämmelserna om ”särskilda skäl” som anges i utlänningslagen 3 kap. 4§ andra stycket 2. För att dessa särskilda skäl skall kunna tillämpas krävs enligt proposition 1988/89:86 ”att förhållandena är sådana att det bedöms vara nödvändigt för att reglera invandringen”.

Det skall ”vara fråga om så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige”. Det är den situationen som vi anser att vi i dag befinner oss i.

Herr talman!

Ökningen av antalet asylsökande i Sverige har föranletts av flera samverkande faktorer; den snabba handläggningen av asylansökningar, bra mottagning i kommunerna och en generös lagstiftning. Detta har gjort det naturligt för många att söka asyl i Sverige i stället för i andra länder i Europa.

Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige. Jag vill för säkerhets skull än en gång understryka att asyl kommer att ges till dem som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.

Detta sades den 14 december 1989, då:

Under andra halvåret 1989 beräknas drygt 20.000 personer söka asyl i Sverige. Denna siffra motsvarar vad som beräknades för hela budgetåret 1989/90. Totalt uppskattas ca 29.000 söka asyl i Sverige under 1989, mot drygt 19.000 under 1988. I denna siffra finns en ny stor grupp, nämligen ca 5.000 turkbulgarer.

Samtidigt finns närmare 7.000 människor, som har fått arbets- och uppehållstillstånd, på förläggningar i väntan på en kommunplats. Sammanlagt finns för närvarande 23.000 människor på invandrarverkets förläggningar.

Kommentar: Idag kommer tre gånger så många asylsökande till Sverige. Plus ett ännu okänt antal anhöriga.

Hela protokollet kan läsas här, med början under rubriken 9 § Information från regeringen om asylpolitiken.

© denna blogg.