• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2021
    M T O T F L S
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Tyskland i blåljus – nödrop från en kvinnlig polis

Tania Kambouri BlaulichtFocus online logo

Klicka på bokomslaget för att läsa om Tania Kambouri och boken och på Focus logo för att läsa deras artikel ”Notruf” einer Beamtin (”Nödrop” från en tjänsteman – eller egentligen, ordagrant: ”Nödrop” från en tjänstekvinna).

För två år sedan kom den tyska polisen Tania Kambouris bok Deutschland im Blaulicht, som såvitt jag kunnat utröna, inte nämnts i några svenska medier, men som nu uppmärksammas här, på min blogg.

Det är en ganska skakande berättelse om hur det är att vara kvinnlig polis och möta total respektlöshet från ”nytyskar” (!). Nu intervjuas Tania Kambouri i olika medier med anledning av det hon för två år sedan berättade i sin bok och hur situationen på asylinvandringsområdet utvecklats i Tyskland.

Tania Kambouri Die Welt 7.10 2015Ur inslaget i Die Welt (klicka på bilden för att komma till det) sägs – med förbehåll för eventuell felhörning och därmed eventuell felöversättning. I Tyskland duar man inte varandra i sådana här sammanhang, i intervjun används därför genomgående ”Ni”. Men i översättningen har jag valt att använda det för svenska ögon och öron mer naturliga ”du”.

Reportern: Tania Kambouri, det är två år sedan du skrev ditt vredesbrev där du säger att ”i min vardag som polis är muslimer ofta ett problem”.

Nu har det med flyktingströmmen kommit många fler muslimer hit till Nordrhein-Westfalen, har situationen ändrats, har det blivit värre?

Tania Kambouri: Det är en svår fråga. Vi har sedan några veckor att göra med migranter/flyktingar och naturligtvis har vi insatser när det handlar om stöld, bostadsinbrott och slagsmål men vi får inte dra alla över en kam. Alltså jag känner inte varje flykting som finns i dessa boenden, vi får se upp så att stämningen inte slår om. Men vi måste ändå påtala de problem som flyktingarna för med sig.

Reportern: Hur är det för dig som kvinnlig polis, som kvinna, på asylboendena?

Tania Kambouri: Jag har hittills bara varit på ett asylboende en gång och då var de rätt så trevliga. En annan gång när det blev slagsmål och människor skadades, då respekterades vi inte. Man märkte tydligt, att vi sågs som fiender, jag blev betecknad som ”bitch” på engelska och man gjorde inte som jag sa och jag köade av respektlösheten.

Reportern: Hur skulle du säga att problemet generellt har utvecklats genom umgänget med migranter, inte bara muslimer, under de två senaste åren ?

Tania Kambouri: Det har förvärrats, man märker hur man förstärkt angrips av personerna, av de unga migranterna och det är en utveckling som jag inte vill acceptera.

Ni har grekiska rötter, är det därför lättare för er att säga er mening än för de andra kollegorna?

Tania Kambouri: Hade jag haft tyska rötter hade jag agerat precis så, det är min karaktär, jag frågar ingen när jag vill säga min mening, men jag märker hos vänner och kollegor att man genast blir betecknad som nazist om man yttrar sig negativt om utlänningar.

Reportern: Vad har ni för krav på migranterna i vårt land ?

Tania Kambouri: De ska hålla sig till de regler och normer och värden som vi har, de ska inte fullkomligt assimileras, de ska behålla sin kultur, jag är ju grekiska och älskar min kultur men trots det håller jag mig till reglerna, bara så är fredlig samlevnad möjlig.

Reportern: Räcker det med strängare straff eller måste det finnas strängare regler för invandring?

Tania Kambouri: När det gäller invandringen måste vi agera preventivt. De kommer från hemska krigsområden och blir förföljda och vi hade ju också flytt om vi befunnit oss i ett sådant land. De måste genast få våra värderingar förmedlade, bara så kan det fungera.

Deutschland om Blaulicht YouTube 5.10 2015Klicka på bilden för att komma till inslaget.

Och här följer översättning av de första knappt tre minuterna av intervjun i inslaget ”Deutschland im Blaulicht – Notruf einer Polizistin” Interview mit der Autorin Tania Kambouri, enligt samma principer som anges för det första inslaget. Läs mer

Die Welt: ”Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge.”

Tysklands flaggaKort rapport från min nytyske (svensk som utvandrat till Tyskland) korrespondent:

I Bayern börjar man också få problem med kostnaden för ”ensamkommande flyktingbarn” så man ska nu börja med fördelning över hela landet.

Kostnaden per ”flyktingbarn” ligger här på 60.000 euro/år, alltså hälften/tredjedelen av i Sverige.

Die WeltI artikeln Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge i Die Welt den 13 juli, sägs bland annat:

In einem Interview der «Mainpost» (Montag) erläuterte er, für jeden unbegleiteten minderjährigen Flüchtling müssten jährlich rund 60.000 Euro ausgegeben werden.

«Bei aktuell 8500 unbegleiteten Flüchtlingen in Bayern kommt man da auf eine Summe von rund 510 Millionen Euro. Und wir haben erst Jahresmitte.»

Med viss översättningshjälp ser texten ut så här på svenska:

I en intervju med ”Main Post” (måndag), förklarade han (Landkreistagspräsident Christian Bernreiter, CSU) att varje ensamkommande minderårig flykting årligen kostar cirka 60.000 euro (cirka 592.000 kronor).

”Med nuvarande 8.500 ensamkommande flyktingar i Bayern blir summan cirka 510 miljoner euro per år (drygt 5 miljarder kronor ). Och vi har bara kommit till halvårsskiftet. ”

sveriges-flaggaI Sverige kostar 8.500 ensamkommande minderåriga asylsökande långt över det dubbla (nästan tre gånger så mycket), jämfört med i Bayern. Och hit kommer, enligt Migrationsverkets prognos, i år uppåt 12.000.

MIG logo2014 kom 7.049 ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga personer till Sverige och sökte asyl. Samma år avgjordes 4.334 ärenden gällande den här kategorin. Av dem fick 3.269 bifall. Endast 509 fick avslag. I 83 fall skulle asylprövningen övertas av annan stat inom ramen för den så kallade Dublinförordningen, det vill säga Sverige prövade inte ansökan i sak. I 473 fall handlade det om

övriga ansökningar Migrationsverket ej prövat i sak, exempelvis avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bland annat när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.

sverigesdomstolarAtt bifallsandelen är så hög är något förvånande eftersom utlänningslagen inte undantar ”barn” från kravet på skyddsskäl och inte anger att de lättare ska kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige enbart för att de är barn. Även Migrationsöverdomstolen (Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”) har klart och tydligt i en dom från februari 2014 uttalat sig och konstaterat att:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant.

Och i texten En migga resonerar om kravet på att asylsökande ska ”göra sin identitet sannolik” anges att:

profileEnligt Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande så ska asylsökande göra sin identitet sannolik, annars beviljas inget PUT. Detta gäller såväl ensamkommande barn som vuxna asylsökande.

En migga undrar, med anledning av ovanstående:

profileVarför bemödar rättschefen sig om att skriva ställningstaganden som blir meningslösa när de sedan inte följs i praktiken?

Det finns väldigt mycket att undra över när det gäller den svenska ”asylindustrin” – som den med rätta torde kunna kallas idag eftersom systemen blivit allt mer industrilika på grund av de stora mängder asylsökande som kommer till Sverige. Men politikerna har abdikerat (eller aldrig på riktigt orkat sätta sig in i hela problematiken); medierna har inte tillräckligt kunnigt folk som skulle kunna ge en allsidig bild. De journalister som är kunniga kan inte tala klarspråk om hur det ligger till eftersom sanningen inte är vad som kallas ”politiskt korrekt” på de redaktioner där de arbetar. Därför får allmänheten inte veta det de i ett fritt land har rätt att få veta: hur det ser ut i verkligheten. Det vill säga hela bilden av asylinvandringen, inte minst vad gäller de ”ensamkommande barnen”, varav 80 % år 2013 var mellan 15 och 17 år (enligt egen utsago), de flesta pojkar/unga män.

Den som vill veta ner om vad främst miggor men öven andra aktörer i ”branschen” (HVB-hemsanställda, familjehem m.fl.) berättar, kan skriva in sökordet ”ensamkommande” i sökrutan här på bloggen, så kommer några hundratal texter upp i ämnet.
© denna blogg.