• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Maahanmuuttovirasto logotirsa-forssellRapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

  • Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
  • Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
  • I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
  • I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

  • Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
  • Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

  • Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
  • Ett kort samtal 1,5 h
  • Ett långt samtal 3,5 h
  • För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

  • Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
  • I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

En migga: ”Det håller på att bli bättre i och med att vi fått VIS.”

En migga:

profileDet håller på att bli bättre i och med att vi fått VIS*. Det innebär att nästan alla våra ärenden blir Dublin-ärenden och vi på asylprövningen får sparken.

Det finns inte många sökanden som rest med kamel, lastbil eller gummibåt till Sverige! De allra flesta har turistviseringar till något Schengenland. Och nu kommer vi ibland (!) att kunna se att den asylsökande inte ens kommer från det land som han eller hon påstått sig komma ifrån och att han eller hon inte heter det som han heller hon sagt sig heta. Hoppsan!

Oftast har de inte heller satt sin fot i Spanien, Slovakien eller vilket Schengenland det än var som gav dem viseringen, utan de har (säger sig ha) åkt direkt till Sverige. Men sedan kan de ha dröjt med att ansöka om asyl för att slippa bli skickade till viseringslandet och en del till och med förstör sina fingrar med lim eller genom att fila fingertopparna för att slippa åka fast. Uppfinningsrikedomen är lika stor som viljan att få asyl här. Och jag förstår faktiskt inte varför.

Ofta är inte de som kommer hit och söker uppehållstillstånd (som alltså har kommit hit med visering som de vill dölja) några fattiglappar, utan snarare väletablerade personer utan några som helst problem i sina hemländer. Ändå vill de få ”asyl” i Sverige! Varför? De kommer ändå inte att vara här särskilt ofta, även om de skulle få ”asyl”, eftersom de måste åka hem hela tiden och bygga sina hus och se efter sina egendomar.

Kommentar: Är det någon annan som tycker att det här är missbruk av asylrätten å det grövsta?

* Schengenstaterna har enats om att införa ett gemensamt europeiskt system för utbyte av viseringsinformation (VIS). Syftet med VIS är att förebygga hot mot den inre säkerheten och så kallad viseringsshopping samt att underlätta gränskontroll, inre utlänningskontroll och kampen mot bedrägerier. VIS ska används av samtliga länder som deltar i Schengensamarbetet. För att säkerställa identifieringen av den som söker visum registreras fingeravtryck och foto (s.k. biometriska uppgifter) i systemet vid varje förstagångsansökan om visum. Uppgifterna lagras i en central VIS-databas och skickas även till Eurodac och polisens fingeravtrycksregister. Uppgifterna kan därför användas för att enligt Dublinförordningen avgöra vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen av en asylansökan samt vid identitetsutredningar.
Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.