• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2021
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Enligt inrikesminister Orpo har 24,5 procent av de asylsökande fått positiva asylbeslut.

Sisäministeri Orpo oikoo huhuja 11.2 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

 

Inrikesminister Orpo om rykten om positiva asylbeslut

Europaparlamentariker Jussi Halla-aho (sannf) ifrågasatte inrikesministeriets uppskattning om ca 10.000 positiva asylbeslut. Han ansåg att siffran var för låg och att den rätta siffran skulle vara 70 procent, om man såg till hur många procent som fick positiva beslut förra året. Bland irakierna fick då  600 personer uppehållstillstånd medan 119 fick avslag på sina ansökningar.

Inrikesminister Petteri Orpo (saml) presenterade de aktuella siffrorna i riksdagen. Enligt honom har 24,5 procent av de asylsökande fått positiva asylbeslut.

2.300 positiva och 1.500 negativa asylbeslut har fattats hittills i år. Över 1.500 ansökningar, så kallade Dublinärenden, har varit ogrundade och antalet avskrivna ansökningar har uppgått till 4.100.

– Inrikesministeriets uppskattning grundar sig på asylbeslut fattade under tidigare år där länder som Irak, Afghanistan och Somalia har legat i topp, säger kanslichefen Päivi Nerg

Enligt inrikesminister Orpo gör Migrationsverket striktare bedömningar gällande säkerhetsläget i Somalia, Irak och Afghanistan och skärpt kriterierna för personer från dessa länder.

– Vi kommer först under de kommande veckorna och månaderna, allt eftersom asylbeslut fatta, att se hur de stridare bedömningarna påverkar statistiken, sa Orpo.

Under de närmaste veckorna och månaderna handläggs ett stort antal asylansökningar från personer som kommit till Finland under hösten 2015.

– Slutgiltiga siffror – hur många som får skydd – vet vi när ansökningarna har slutbehandlats individuellt, konstaterade inrikesminister Orpo.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

En migga: ”Åtta månader med VIS har ökat Dublinärendena markant.”

profileEn migga har skickat information som publicerats på Migrationsverkets verksnät och säger:

Man kan ju inte låta bli att dra slutsatsen att genom åren så är det väldigt många ärenden som inte borde ha prövats av Sverige.

En mycket intressant och mycket viktig information är denna:

Hittills har drygt 90 procent av alla träffar i VIS-databasen gällt personer vars ärenden — sett till tidsaspekten — skulle kunna bli Dublinärenden. Övriga träffar kan också vara värdefulla för asylhandläggaren eftersom de då får kännedom om visum, foto, passuppgifter m.m.

Här följer delar av informationen. Namnen på dem som uttalar sig är borttagna:

Åtta månader med VIS – Visa Information System – har ökat Dublinärendena markant
I mitten av maj 2012 fick Migrationsverkets asylprocess tillgång till VIS-databasen. Sedan dess skickas alla fingeravtryck av asylsökande automatiskt dit. Det har hittills resulterat i knappt 1.400 träffar som i sin tur lett till cirka 700 Dublinärenden. Utan VIS hade Migrationsverket inte hittat de här ärendena och kunnat handlägga dem enligt Dublinförordningen.

Hittills har förfrågningarna i dessa ärenden resulterat i att 365 personer har accepterats för överföring till ett annat Schengenland. Detta antal kommer med all sannolikt att öka eftersom det finns en viss eftersläpning i processen. I dagsläget har Migrations­verket i 61 förfrågningar fått svaret att det aktuella landet inte accepterar överföringen.

En annan effekt av träffarna i VIS är att verkets personal som hand­lägger asylärenden som gäller ensamkommande barn får uppgifter om deras ålder.

VIS är alltså Schengen­ländernas gemensamma system för visum. I dagsläget innehåller VIS-databasen visum­ansökningar från drygt 2,2 miljoner människor. De sparas där i fem år. VIS har varit igång sedan oktober 2011. Schengenländernas utlandsmyndigheter i Nordafrika var de första som blev upp­kopplade mot VIS-databasen. Sedan dess har VIS införts även på utlandsmyndig­heterna i Mellanöstern, Gulfstaterna, Iran och på den arabiska halvön. Det innebär att alla som söker visum till Schengenområdet på utlandsmyndigheter i dessa länder lämnar fingeravtryck, person­uppgifter och foton som skickas till VIS-databasen.

Under 2013 ska VIS tas i drift på utlandsmyndigheterna i resten av Afrika, Sydamerika, Sydostasien, Centralasien och Palestina. Enligt planerna kommer resten av världen, bland annat ”visumtunga” länder som Ryssland, Kina och Turkiet, att kopplas upp mot VIS under 2014.

Det tar bara några minuter för Migrationsverket att få besked om en asylsökandes fingeravtryck finns i VIS-databasen. Det innebär att den sökande har eller har haft visum till Schengenområdet och att något annat land därmed är ansvarigt för att pröva hans eller hennes asylansökan med stöd av Dublin­förordningen.

Hittills har drygt 90 procent av alla träffar i VIS-databasen gällt personer vilkas ärenden skulle kunna bli Dublinärenden. Övriga träffar kan också vara värdefulla för asylhandläggaren eftersom de då får kännedom om visum, foto, passuppgifter m.m.

Migrationsverket sparar mycket pengar genom att mottagnings- och biträdeskostnaderna minskar för de sökande som förs över till andra Dublinstater. En analys har gjorts om vilken nytta Migrationsverket har av VIS. Man räknar med att verket i runda tal sparade 20 miljoner förra året och att besparingen 2013 blir 40 miljoner — och då handlar det enbart om minskade mottagningskostnader.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras  tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.