• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2020
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. ”Att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland.”

migri ny logoMigrationsverket informerar med anledning av oklarheter och många frågor hos allmänheten kring asyllagstiftningen, denna gång specifikt kring offer för människohandel:

Avvisningsbeslut grundar sig på lag, lagstiftarens vilja och domstolarnas rättspraxis
Avvisningen  av nigerianska kvinnor som fallit offer för människohandel till Italien och till hemlandet Nigeria har rört upp känslor i massmedia. Det är förståeligt att de avvisade människornas öde väcker känslor.

Migrationsverkets beslutspraxis grundar sig på gällande utlänningslag och den rättspraxis som fastställts av förvaltningsdomstolarna.

Människohandel är ett allvarligt brott, men att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland. Skydd kan beviljas om hotet kvarstår och offret inte kan få skydd av myndigheterna i sitt hemland.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt en sådan rättspraxis, att de nigerianska kvinnorna inte kan få internationellt skydd enbart på grund av att de fallit offer för människohandel, eftersom de enligt landinformationen kan söka sin tillflykt hos myndigheterna i hemlandet för att inte falla offer igen.

Lagstiftaren har satt ribban för sårbarhet högt
Offer för människohandel som saknar grund för att få internationellt skydd kan däremot beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. Då ska personen vara i en sårbar ställning eller det ska vara nödvändigt att personen vistas i Finland eftersom brottet utreds här.

I massmedia har man kritiserat att Migrationsverket har satt ribban för högt när man bedömer huruvida en person är i en sårbar eller särskilt utsatt ställning. Vår snäva tolkning grundar sig direkt på regeringens proposition, dvs. på lagstiftarens vilja och på den rättspraxis som domstolarna fastställt som lagenlig.

Att en person till exempel har problem med hälsan eller är ensamförsörjare av små barn räcker inte ensamt till för att personen ska få uppehållstillstånd som offer för människohandel på grund av en särskilt utsatt ställning. Dessutom krävs det att myndigheterna i hemlandet inte vill eller kan skydda offret till exempel från det hot kriminella organisationer utgör.

Dublinförordningen är bindande för EU-länderna
Bedömningen att avvisa ett offer för människohandel till Nigeria och Italien sker enligt olika principer, eftersom Italien är ett EU-land och bundet att följa Dublinförordningen som slår fast att en ansökan om asyl endast behandlas i en medlemsstat. Utgångspunkten är att Finland ska kunna lita på en medlemsstat som förbundit sig att följa avtal om mänskliga rättigheter och människohandel.

Dublinförordningen är en hörnsten i EU:s lagstiftning om internationellt skydd. Finland har förbundit sig att följa Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Enligt regeringens proposition får konventionen dock inte stå i vägen för Dublinförordningen.

Migrationsverket har inga befogenheter att ändra tolkningen av Dublinförordningen i fråga om ett enskilt land. Ändringar i tillämpningen av förordningen i fråga om enskilda medlemsstater sker efter avgörande i domstol.

Finland har inte rätt att följa upp personer som skickats tillbaka
Migrationsverket har kritiserats för att vi inte vet vad som händer med de offer för människohandel som vi avvisar. Det är skäl att komma ihåg att ingen finländsk myndighet har någon stadgad skyldighet, för att inte tala om någon rätt, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.

Finländska medier serie grön

Finland. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Bakom varje diarienummer i ett asylärende finns en eller flera människor. Deras öden är vitt skilda. De kan vara hjärtknipande och behjärtansvärda men ändå inte ge dem rätt att få uppehållstillstånd i Europa. De kan handla om personer som aldrig borde ha fått sätta sina fötter på europeisk mark. Och de kan röra sig om fall där den som söker asyl har absolut rätt att få skydd enligt utlänningslagen på grundval av vad han varit med om och kan dokumentera.

Oavsett av vilka anledningar människor lämnar sina hemländer – ett stort antal flyr inte krig och förföljelse utan söker stabilitet och trygghet och ett, som de tror och hoppas, bättre liv i ett land mycket långt borta både i tid och rum – så bär varje ut- och invandrande människa på just sin egen personliga historia och har sin egen personliga anledning till att han lämnar sitt land. En anledning kan vara flykt undan pågående krig (vilket oftast ger rätt till skydd), en annan kan vara att man vill bygga en bättre framtid i ett nytt land (vilket inte är skäl att beviljas skydd). Här är en historia som berättats i Yle och som är mångfacetterad och handlar om en mans (och hans familjs, som inte är med på resan) liv och framtid.

Irakilainen Sabah Anzi odotti 18.7 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeltexten på Yles sajt (på finska). Mitt i artikeltexten finns ett ca 1,5 minut långt videoklipp med Sabah Anzi på engelska.

Irakiern Sabah Anzi väntade i fyra år på att lyckan skulle vända: Det här beslutet krossade mig

Över 17.000 asylsökande väntar fortfarande på besked om sitt öde i Finland. Efter att asylpolitiken skärptes i maj har tre av fyra irakier fått avslag på sina asylansökningar. För Sabah Anzi, 40, var besvikelsen över det negativa beslutet så stor att han inte ens förmådde berätta det för sin familj.

Den propert klädde mannen anländer till mottagningscentralens aula med en liten resväska. Han hälsar vänligt.

– Hej, jag heter Sabah. Sabah är mitt förnamn, Anzi är mitt efternamn.

Anzi säger att han ska lämna sin väska på rummet, han har just återvänt till mottagningscentralen efter att ha bott en tid hos bekanta.

Vi har kommit överens om att göra intervjun i klassrummet. Han lägger sina solglasögon på bordet och börjar berätta. Och det finns mycket att berätta.

Anzi höjer höger arm. Den är förvriden i en onaturligt ställning vid armbågen. Sådan blev den när fiender attackerade honom, krossade handleden och hotade att döda honom. Hans problem i Bagdad började redan 2005. Han drev en liten kiosk och framför den brukade amerikanerna sätta upp en kontrollstation. Eftersom Anzi talade engelska började soldaterna prata med honom och be om choklad, cigarretter.

När åtta män tillhörande en betydelsefull släkt vars namn Anzi inte vill avslöja, misstänktes för bland annat kontakter med Al Quaida, dök det upp hotfulla släktingar vid Anzis dörr.

– De såg mig som en förrädare och trodde att jag samarbetade med amerikanerna. De sa att eftersom deras söner fördes bort så för vi bort din son.

Anzi stannade inte kvar för att vänta på vad som skulle hända, han flydde med sin familj till Syrien. Med vid flykten var mamma, pappa, bröderna, hustrun samt två små döttrar.

I Syrien levde han i sju år. Anzi jobbade på ett internetkafé och lärde sig hantera och reparera datorer. 2012 var det så oroligt i Syrien att familjen beslöt att återvända till Bagdad.

– Jag tänkte att efter sju år skulle det gå bra för mig att återvända. Men jag hann bara sova en natt i mina föräldrars gamla hem innan jag attackerades igen.

Anzi, som har förtvinade muskler och ett ben som är kortare än det andra till följd av polio, flydde igen. Han var redan borta när beväpnade män kom till bostaden nästa natt och satte eld på fönster, dörr och väggar.

Den här gången flydde Anzi ensam. Han säger att resan från Mellanöstern till Sverige kostade 10.000–12.000 dollar. Han hade inte råd att ta med familjen.

– Jag tänkte att inom sex, åtta månader har jag fått nödvändiga dokument och då kan de komma till mig.

Anzi lämnade in sin asylansökan i Sverige. Efter det fylldes livet av enbart väntan. Han fick avslag, överklagade och väntade åter.

I slutet av år 2014, när det bara var fyra dagar kvar tills han skulle få svar på sitt överklagande i Sverige, föreslog en kamrat att de skulle åka till Finland.

– Han är som min kusin. Hans bror gifte sig med min moster och vi har känt varandra sedan barndomen. Han sa att han tänkte köra över några vänner till Finland och undrade om jag ville följa med. Jag var jättestressad, jag väntade på svar på mitt överklagande och jag var långt borta från min familj. En resa skulle få mig på bättre humör. Vi skulle bara vara där sex timmar och sedan komma tillbaka, sa min kamrat.

Anzi hade läst om Schengenområdet och om den fria rörligheten. Han tänkte att det inte skulle vara något problem att göra resan. Han åkte med.

I Finland greps de. Anzi och kamraten/kusinen åtalades för statsgränsbrott och grovt ordnande av illegal invandring. I rätten vittnade de män som skulle föras till Finland om att de inte kände Anzi sedan tidigare och att han inte bett dem om pengar.

Av tingsrättens dom mot Anzi framgår att han överträtt Finlands gräns med endast ett asylkort i fickan, trots att han är irakisk medborgare. Anzi framhöll i rätten att han begått ett misstag och att han inte kände till reglerna men rätten ansåg inte att hans utsaga var trovärdig.

–  Om jag hade varit människosmugglare så hade jag väl haft pengar? När jag greps hade jag inte en cent i mina fickor. Om jag hade varit smugglare så hade jag väl smugglat min familj till Sverige? försvarar han sig.

Anzi dömdes till fängelse i 1 år och 5 månader. En jurist sa att det inte lönade sig att överklaga. Som förstagångsförbrytare skulle han sitta av halva strafftiden och flera månader av den hade redan gått medan han väntade på sin dom. Ett överklagande skulle bara innebära längre väntetid under bedrövligare omständigheter.

I augusti 2015 hade Anzi avtjänat sitt straff. Han överfördes till Krämertsskogs förvarsenhet för att därifrån skickas till Sverige. Enligt Dublinförordningen återsänds en asylsökande till det land där han sökt asyl. Det finns dock giltighetstider för såväl begäran om återtagande som för återtagandeskyldighet.

I Anzis fall misslyckades av en eller annan anledning återsändandet till Sverige. Han lämnade då in en asylansökan i Finland. Anzi visste dessutom att irakier lättare fick uppehållstillstånd i Finland än i Sverige, där man hade skärpt reglerna.

– Jag hade haft sådan otur och lidit orätt i åtta månader. Jag tänkte att nu kommer jag att ha tur, nu kommer jag att få dokument och kan få hit min familj.

Medan Anzi väntade på asylbeslutet sökte han jobb men det var förstås inte lätt för en asylsökande som suttit i fängelse att få arbete. Han utförde diverse frivilligarbeten, tack vare sina kunskaper i engelska fick han till exempel tolka på mottagningscentraler. Anzi hann också bli bekant med finländare. Efter sin asylintervju flyttade han för att bo privat hos sina vänner.

Asylintervjun ägde rum i december 2015. Han kallades två gånger, den 7 och den 21 december. Det skulle dröja ytterligare sex månader och två veckor innan han fick sitt beslut.

Beslutet delgavs Anzi på Böle polisstation den 29 juni. Han hade fått kallelsen sex dagar tidigare.

– De sex dagarna var fruktansvärda. Hela mitt liv hängde på det här beslutet.

Tjänstemannen  informerade kortfattat att Migrationsverket inte anser att det finns grund för att bevilja uppehållstillstånd. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Anzi skakar oförstående på huvudet. Drog man med flit ut på tiden med hans beslut till juni? I maj bestämde Migrationsverket att man kan återsända människor till alla områden, att de väpnade konflikterna inte utgör en direkt fara för dem.

Anzi tror att han skulle ha fått uppehållstillstånd enligt de gamla kriterierna, men enligt de nya fick han det inte. Varför måste han vänta så länge när en del andra asylsökandes ärenden behandlades på några månader? Varför måste en del av hans bekanta vänta ännu längre?

Enligt Migrationsverkets asylenhets chef Esko Repo är det dock ”en helt absurd tanke” att myndigheten först skulle utreda vilket beslut som kan komma att fattas och sedan underlåta att fatta beslutet.

– Vi har mycket tuffa mål hängande över oss, säger Repo och hänvisar till de måluppfyllningskrav som inrikesministeriet upprättat.

Enligt Migrationsverket har det fattats fler beslut i juni än tidigare bland annat för att man har anställt mer personal på enheten. Dessutom har det stora antalet negativa beslut påverkat myndighetens interna arbete: i början av sommaren har man avgjort många så kallade uppenbart negativa ärenden och ärenden där ytterligare utredning inte behövt göras.

Anzi säger att han älskar finländare, han har till och med förståelse för polisens verksamhet. Men tjänstemännen på Migrationsverket förstår han inte alls. Han skulle vilja skicka de finska beslutsfattarna till Bagdad, de som tycker att Irak är ett säkert land att skicka tillbaka människor till. Eller är det normalt att en shoppingtur slutar i en bilbombsattack och hundratals människor dör?

Anzis egen familj har levt inom fyra väggar de senaste fyra åren. De är rädda för bomber men också för fiender som kanske kan komma för att hämnas.

I Anzis avslagsbeslut står att mycket i hans asylhistoria enbart är sådant som han själv berättat. Det fanns knappt några dokument till stöd för hans berättelse. Man har låtit Anzi göra en språktest och myndigheten har ansett att han talat sanning om sitt ursprung.

Migrationsverket ”godtar som ett faktum” även det att Anzi har varit h otadi Irak år 2005. Delvis är dock historien inkonsekvent och myndigheten tror inte att han fortfarande skulle vara i fara i sitt hemland på grund av vad som hände för över tio år sedan.

Anzi har berättat sin historia lugnt, tittat i ögonen, även smålett emellanåt. Något gör att han ännu håller ihop, är det något som ändå ger honom hopp?

– Nej. Ingenting. Min situation är så svår. Jag tror att jag ännu är i chock över beslutet för ibland sitter jag bara inne och … jag vet inte.

Men du kan överklaga beslutet?

– Jag kan överklaga och vänta ett år till. Men sedan? Jag har inga bevis.

Vad tänker du göra?

– Jag tänker återvända till Irak, men jag kommer inte att stanna där. Jag ska försöka föra min familj till Turkiet eller Libanon eller ordansen, eftersom i Syrien… ja, du vet hur situationen är där, den är ännu sämre än i Irak.

Att man har begått brott är inte anledning att neka en person uppehållstillstånd. Domen mot Anzi ledde dock till att han meddelades återreseförbud. Han är tillsvidare inte välkommen till något enda Schengenland.

I avslagsbeslutet står skrivet för hand: ”Jag accepterar att utvisning sker innan beslutet vunnit laga kraft. Jag ämnar inte överklaga beslutet”. Anzi har skrivit under.

Väntan är ändå inte över än, nu väntar han på besked om när han ska flyga tillbaka till Irak. Han har nu också berättat för sin familj att han kommer tillbaka och försäkrat dem om att han redan planerar för nästa resa ut ur Irak. Den verkliga andningen till att han fick avslag på sin asylansökan har han inte förmått berätta.

Anzi har varit skild från sin familj i fyra år och sett sina döttrar växa upp till tonåringar via WhatsApp och Skype. Hustruns bröder har försörjt familjen när han inte kunnat göra det. I fyra år har han drömt om att skapa ett bättre liv för sig och sin familj i ett nordiskt land. Nu återvänder han hem med tomma fickor och med ett avslag på sin asylansökan.

– Nej, jag har bara inte klarat att berätta det för dem.

Läs mer

Finland. Asylbeslut 1 januari – 31 maj 2016.

Så här ser fördelningen av asylbeslut i Finland ut för perioden 1 januari – 31 maj 2016. Först en tydlig ruta som gäller irakier:

5869 asylbeslut irakier 1.1-31.5 2016 Migri

Afghaner
1.474 har sökt asyl
333 har fått positiva beslut (knappt 23 %)
496 har fått avslag
17 ansökningar var uppenbart ogrundade
124 ansökningar avskrevs.
481 personer fick avslag enligt Dublinförordningen.
5 hade fått skydd i andra EU-länder
18 fick avslag av andra orsaker

Syrier
439 har sökt asyl
342 har fått positiva beslut ( 78 %)
1 ansökning var uppenbart ogrundad
13 ansökningar avskrevs
69 personer fick avslag enligt Dublinförordningen
8 hade fått skydd i andra EU-länder
6 fick avslag av andra orsaker

Sammanlagt fattades under den här tidsperioden 9.610 asylbeslut. Lite mer än 26 % av dem var positiva.

2.566 beslut var positiva, resten – 7.044 – var negativa, uppenbart ogrundade, avskrivna, Dublinärenden eller rörde personer som hade skydd i andra EU-länder.

Finländska medier serie grön

En migga: ”Potentiellt kan hundratusentals komma att sätta sig på bussar till Sverige så fort gränskontrollerna lyfts i sommar.”

En migga delar med sig av sina tankar och farhågor:

profileTysklands agerande är ju närmast en fientlig handling. De dumpar över tusentals asylsökande som de solklart, enligt Dublinförordningen, ska ta hand om.

Potentiellt kan hundratusentals komma att sätta sig på bussar till Sverige så fort gränskontrollerna lyfts i sommar.

Om tyskarna står fast vid detta är ju hela Schengensamarbetet de facto avslutat.

Varför skulle andra länder ta emot asylsökande från Tyskland som ska överföras därifrån när tyskarna nu ensidigt bestämt sig för att strunta i reglerna?

Jag tror inte att det kommer att vara några som helst problem att ta sig från Tyskland till Sverige via Danmark med bil/båt/tåg, men vi får se. Frågan är väl bara hur många av de 600.000 i Tyskland som verkligen sticker, nu när det går upp för dem att Sverige inte kan skicka dem tillbaka till Tyskland…

Säg att ”endast” 10 procent väljer att ta sig till Sverige. Bara det kommer bli närmast omöjligt att lösa.

Tänk sedan semestertider, tänk att alla campingboenden vi hyr under vinterhalvåret är upptagna av sommargäster… Herre Gud.

Kommentar: Hur ska Sverige klara ett sådant scenario? Hur? Ingen ska komma och säga om några månader att ”det kunde vi inte förutse”, så hur ser planen ut för att skydda landet Sverige från att gå från det asylhaveri vi redan har till total asylkollaps med allt vad det innebär för folket och landet? Det är en fullt realistisk undring.

Regeringen har beslutat om en förordning med specifika bestämmelser om ID-kontroller vid resor till Sverige från Danmark. Förordningen gäller från och med den 4 januari 2016 och är giltig i 6 månader. Den kan upphävas tidigare om regeringen anser att situationen förbättras. Den kan även förlängas ytterligare, efter en karenstid på två veckor, om det finns skäl för det.

Reflektion: Varför skrevs en ”karenstid” om två veckor in i förordningen? Vad var tanken med det? När man nu stiftade en lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, varför i hela fridens dar menar man att det ska vara en karenstid även om/trots att ”allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet” kanske inte alls har upphört under ”karenstiden”? För mig är detta helt obegripligt, men kanske kan någon klokare person som vet hur tankegångarna gick, svara på det?

© Denna blogg.

Finland. Finansminister Stubb ”Den viktigaste frågan för EU just nu är övervakningen av de yttre gränserna.”

Dublinförordningen slopas inte Yle 21.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

Finansminister Alexander Stubb (Saml) tror inte att den så kallade Dublinförordningen kommer att slopas. Den viktigaste frågan för EU just nu är övervakningen av de yttre gränserna.

Stubb kommenterade Dublinförordningen i Yles Morgon-tv på torsdag morgon. Han sa att förordningen knappast kommer att slopas, men att den måste ses över.

– Den viktigaste frågan för EU just nu är övervakningen av de yttre gränserna. Om vi har ett system som baserar sig på fri rörlighet är det allra viktigaste att de yttre gränserna inte läcker. Täta gränser föder förtroende, sa Stubb.

Stubb påpekade också att frågan om asylsökande är en större fråga än Dublin eller Schengen.

Här hemma har bland annat inrikesminister Petteri Orpo sagt att han ser det som problematiskt om Dublinförordningen slopas.

Finland. Utrikesminister Soini: ”Finland följer Dublinförordningen.”

Suomi noudattaa Dublinin sopimusta MTV 20.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV:s sajt (på finska).

 

Utrikesminister Soini: Finland följer Dublinförordningen – ”Regeringen agerar inte på grundval av spekulationer”

Timo Soini ploki headerUtrikesminister Timo Soini tar på sin blogg ställning i frågan om huruvida Dublinförordningen borde annulleras. Enligt förordningen ska en asylansökan processas i det EU-land dit den sökande först har anlänt.

Soini betonar i sin text att Finland fortsättningsvis stöder Dublinförordningen, även om många andra EU-länder inte har efterlevt den. Regeringen har, enligt Soini, inte ännu diskuterat saken.

Utrikesministern tycker att det mest väsentliga är att EU:s yttre gränskontroll fås att fungera.

MTV lägger till, i slutet av sin artikel:

Financial Times rapporterade idag att EU-kommissionen planerar att låta förordningen upphöra att gälla på grund av att den inte fungerar.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Regeringen informerar om sina asylpolitiska åtgärder. Del 2.

Jari Lindström Juha Sipilä Petteri OrpoRegeringen, genom statsminister Juha Sipilä, inrikesminister Petteri Orpo och justitie- och arbetsminister Jari Lindström, höll den 8 december ett informationstillfälle om sina hittills genomförda, men främst kommande, asylpolitiska åtgärdsprogram (tillgängligt på finska + min översättning nedan). Så här presenteras det på svenska på regeringens hemsida:

Regeringen offentliggjorde sitt asylpolitiska åtgärdsprogram tisdagen den 8 december. Finlands mål är att på kort sikt åtgärda den okontrollerade strömmen av asylsökande till vårt land och få asylkostnaderna under kontroll samt på ett effektivt sätt integrera dem som har beviljats asyl. Dessutom effektiviserar Finland sina asyl- och återsändandeprocesser samt strävar efter att kontrollen av EU:s yttre gränser förbättras.

Jag skriver i två delar om detta, i form av översättningar av regeringens informationsmaterial. Läs först del 1: Bakgrundsinformation, genomgång av läget hittills.

Del 2: Regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram

OBS! Klicka på valfri bild eller textruta för att förstora den.

Toimenpideohjelman lähtökohdat 8.12 2015Utgångspunkter för åtgärdsprogrammet

•  åtgärdsprogrammet grundar sig på regeringsprogrammet och det rådande säkerhetsläget
•  i åtgärdsprogrammet koncentrerar vi oss på asylsituationen som är en del av den större invandringspolitiken
•  i det uttrycks regeringens strategiska avsikter för att få kontroll över den okontrollerade invandringssituationen i Europa
•  programmet innehåller över 80 olika åtgärder som kommer att övervakas och mätas. De viktigaste kommer att prioriteras
•  genom programmet ska de nationella strategierna förnyas för att möta den krävande situationen också i framtiden

Toimenpideohjelman tavoitteena on 8.12 2015Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att

 1.  stoppa okontrollerad invandring av asylsökande till Finland
2.  i
dentifiera personer som är skyddsbehövande
3.  effektivt integrera dem som beviljas asyl
4.  kontroll över kostnaderna på asylområdet
•  Dessutom är målet att:
  förbättra säkerhetssituationen i ursprungsländerna
–  få kontroll av EU: s yttre gränser
  få kontroll över asylströmmen i Europa och konvergerande asylpraxis i EUs medlemsländer
  ha effektiva asyl- och återvändandeprocesser
  ha ett kostnadseffektivt och en flexibel mottagningskapacitet i förhållande till det antal asylsökande som kommer
–  ha en effektiv styrning till kommuner och ett effektivt integrationssystem.

Toimenpideohjelman sisältö 8.12 2015Åtgärdsprogrammets innehåll

 1.  vi deltar genom vårt exempel och genom samarbetet mellan EU: s medlemsstater till att genomföra gemensamt överenskomna beslut i tredje land och i att behärska och kontrollera den storskaliga migrationen i Europa
2.  vi harmoniserar praxis för asyl tillsammans med EU och de nordiska länderna
3.  vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och
att ha kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet
4.  vi erbjuder endast nödvändiga mottagningstjänster för asylsökande, med respekt för människovärdet
5.  vi förbättrar och effektiviserar återvändande och återsändande
6.  vi upprätthåller säkerheten och förbättrar vår kommunikation
7.  vi stöder på mångsidiga sätt att asylsökande förflyttas till kommuner och blir föremål för kostnadseffektiva integrationsåtgärder
och övergången kostnadseffektiv integration av
8.  vi ser till att det sociala skyddet fungerar och förebygger missbruk av social- och hälsovårdstjänster

Utdrag ur innehållet i åtgärdsprogrammet

1. Osallistumme esimerkillämme ja EUjäsenmaiden 8.12 20151.  Vi deltar genom vårt exempel och genom samarbetet mellan EU: s medlemsstater till att genomföra gemensamt överenskomna beslut i tredje land och i att behärska och kontrollera den storskaliga migrationen i Europa

  Finland kommer att med kraft kräva av EUs medlemsländer att en ordentlig kontroll av de yttre gränserna införs samt skyldighet att registrera asylsökande
  den oregistrerade rörligheten inom Schengenområdet måste fås att upphöra
  Finland kommer att delta i gemensamma europeiska operationer, Frontex etc.
  Rysslands goda och stabila gränssituation samt beredskap för olika
alternativ

Yhdenmukaistamme turvapaikkaa 8.12 20152. Vi harmoniserar praxis för asyl tillsammans med EU och de nordiska länderna

•  vi följer kontinuerligt andra länders asyllagstiftning och praxis och analyserar behovet av att utveckla nationell praxis samt reagerar snabbt på förändrade behov
  vi föreslår nordiska samarbetsprojekt särskilt vad gäller harmonisering av integrationsåtgärder för de asylsökande
  vi beviljar alltid tidsbegränsade uppehållstillstånd åt skyddsbehövande och när det är dags att överväga permanent uppehållstillstånd kontrollerar vi hur situationen är i ursprungslandet
•  vi kontrollerar säkerhetssituationen i ursprungsländerna två gånger om året. Uppehållstillstånden omprövas på grundval av förändrat säkerhetsläge i de olika länderna.
  vi tar större hänsyn än tidigare till den nationella säkerheten som grund för återkallande av uppehållstillstånd för skyddsbehövande

Tehostamme turvapaikkamenettelyä 8.12 20153.  Vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och att ha kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet (1/2)

  Vi förbereder skyndsamt nationella lagstiftningsprojekt som rör asylhanteringen och påskyndar lagändringar som är nödvändiga för att snabba upp domstolsförfarandet
•  Vi tillför personalresurser till migrationsmyndigheterna, Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen
•  Vi anser att Ryssland på grundval av sina bindande åtaganden, är ett säkert asylland
•  Vi återsänder snabbt personer som kommit från Ryssland och andra länder som får avslag på sina ansökningar för att deras asylansökningar är uppenbart ogrundade

Tehostamme turvapaikkamenettelyä 8.12 20153.  Vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet (2/2)

•  personer som överklagat ett negativt asylbeslut till förvaltningsdomstolen får inte stanna i Finland under tiden som överklagandet behandlas
  ny bedömning av säkerhetssituationen i Afghanistan har gjorts
  vi förväntar oss att Dublinförordningen åter ska fungeraatt varje säkert transitland registrerar sina egna asylsökande
  om Dublinförordningen inte återställs förbereder regeringen exceptionella nationella åtgärder för att säkerställa motsvarande effekter av den
  vi kommer att omedelbart återsända så kallade Dublin-fall.

Tarjoamme vain välttämättömät 8.12 20154.  Vi erbjuder endast nödvändiga mottagningstjänster för asylsökande, med respekt för människovärdet

•  vi grundar särskilda evakueringscentraler med minimiservice för dem som fått avslag på sina asylansökningar och utreder också behovet av olika typer av mottagningssystem samt ser till att mottagningscentralerna placeras förståndigt i de olika regionerna
•  vi utvärderar snabbt olika mottagningscentraler: säkerhet, funktionalitet, kostnader, hur social- och hälso- och sjukvårdstjänster används. Vi överväger en minskning av dagersättningen och/eller att i stället för att betala ut pengar ge naturaförmåner och/eller betalkort samt att införa ett system med ett eget socialskydd.
  vi bedömer funktionaliteten av alla mottagningscentraler och gör nödvändiga förändringar

Tehostamme paluuta ja palauttamista 8.12 20155.  Vi förbättrar och effektiviserar återvändande och återsändande

•  vi ökar effektiviteten i kommuniceringen av asylbeslut, beslut om återsändande och därtill hörande myndighetsarbete samt förbereder oss för en betydande ökning av personer som ska sändas ut ur landet: Polisen utarbetar en handlingsplan och förbereder sig för att snabbt öka återsändandet
•  vi effektiviserar, inom ramen för internationell lagstiftning, deportationer av personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsförbrytare samt personer som bedöms vara farliga för den allmänna ordningen
  vi kriminaliserar deltagande i organisationer som terroristklassats av FN och EU, resor till utlandet för att begå terroristbrott samt finansiering av sådan verksamhet
•  i enlighet med ovanstående lagstiftar vi om återkallande av finskt medborgarskap från person med dubbelt medborgarskap som deltagit i terrorverksamhet

6. Varmistamme turvallisuuden 8.12 20156.  Vi upprätthåller säkerheten och förbättrar vår kommunikation

•  vi upprätthåller polisens och gränsbevakningsväsendets bevakning och
förebyggande åtgärder, samt tillskjuter tillräckligt med medel till Skyddspolisen (i Sverige Säkerhetspolisen)
  vi förbättrar säkerheten i mottagningscentralerna och deras omgivningar; mottagningscentralerna får ordningsregler; anmälningsplikt som förutsättning för att erhålla dagersättning införs; asylsökande förutsätts ta del i grundutbildning för att få kunskaper om grundläggande finska samhällsregler
•  bevakningen av mottagningscentralerna ska förstärkas
•  vi informerar aktivt och lämpligt i de asylsökandes ursprungsländer om förändringarna i Finlands asylpolitik samt ger en realistisk bild av den rådande situationen
•  v
i kommunicerar öppet om asylsökandets utmaningar och möjligheter

7. Tuemme monipuolisin keinoin 8.12 20157. Vi stöder på mångsidiga sätt att asylsökande förflyttas till kommuner och blir föremål för kostnadseffektiva integrationsåtgärder

•  vi genomför integrationsåtgärder på ett sätt som stärker möjligheten att få ett arbete och förebygger social utslagning – vi förutsätter aktiva integrationsåtgärder och motprestationer
•  vi  stärker dialogen mellan olika befolkningsgrupper och kulturer i civilsamhället
•  vi välkomnar civilsamhällets – företag, stödpersoner, invandrarorganisationer och religiösa samfund,
– medverkan i integrationsfrämjande verksamheter
•  vi förväntar oss av dem som kommer till vårt land att de tydligt förbinder sig att sätta sig in i och följa det finska samhällets regler och införa ett samhällskontrakt.

8. Huolehdimme sosiaaliturvasta 8.12 20158.  Vi ser till att det sociala skyddet fungerar och förebygger missbruk av social- och hälsovårdstjänster

•  vi undersöker möjligheten att ändra det sociala trygghetssystemet att asylsökande som fått uppehållstillstånd inte omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten, utan omfattas av ett separat integreringssystem
  nivån på det ekonomiska stödet till asylsökande är lägre än på det arbetsmarknadsbaserade stödet och kräver ett aktivt deltagande i integrationsåtgärderna
•  för att kvalificera sig för det ekonomiska stödet införs skyldighet att anmäla sig hos arbetskraftsmyndigheterna
•  vi kommer, där så är möjligt, att i stället för att betala ut dagersättning i pengar göra det i form av mat- och klädkuponger

Flera invandringsrelaterade lagförslag pågår redan

Maahanmuuttoon liittyviä, 8.12 2015Pågående invandringsrelaterade lagstiftningsarbeten (nationella)

1.   påskyndande  av utvisningar av utländska förövare av vissa brott
2.   klargörande av kriterier för familjeåterförening
3.   kontroll av förutsättningar för uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd
4.   överföring av vissa av polisens och gränsbevakningsväsendets uppgifter till Migrationsverket
5.   kontroll över mottagningscentralerna; ändring av lagen om mottagande
6.   alternativ till att ta utlänningar i förvar
7.   ändring av utlänningslagens 193 §
8.   lagstiftning om civilspaning
9.   behov av lagändringar i samband med polisens bekämpning av cyberbrottslighet
10.  lagstiftning inom den privata säkerhetssektorn, steg II
11.  förnyelse av regeringar i polisens tilläggssystem
12.  förändringar i i lagstiftningen för att påskynda asylförfarandet i förvaltningsdomstolarna
13.  kommunernas finansiering av förberedande undervisning till grundutbildning

Maahanmuuttoon liittyviä, käynnissä olevia 8.12 2015Pågående invandringsrelaterade lagstiftningsprojekt (EU)

1.  Smart Borders-projektet
2.  direktivet om användning av flyg
passagerarregister (PNR) för brottsbekämpning
3.  ändring i Dublin III-förordningen som rör fastställande av ansvarig medlemsstat för asylansökning som inges av minderårig utan vårdnadshavare
4.  kommissionens förslag om ändring av Dublinförordningens krismekanism gällande interna överföringar
5.  kommissionens förslag till förordning om gemensam förteckning i EU över säkra ursprungsländer

OBS! © Översättning Merit Wager med förbehåll för ev missförstånd i samband med översättning. Skulle du som läser detta upptäcka något som inte stämmer, hör gärna av dig här.

Finländska medier serie grön