• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juni 2019
    M T O T F L S
    « Sep    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland.

Maahanmuuttovirasto logo

Med en tiodubblad ökning av asylsökande i Finland år 2015 jämfört med år 2014, har det hos allmänheten börjat uppstå frågor kring asylärenden. En del tycker att vissa asylbeslut är orättvisa eller felaktiga. Kunskapen hos allmänheten i Finland är, liksom i Sverige (trots att Sverige har haft en massiv asylinvandring i decennier) låg, och känslor tar inte sällan över och man tycker och känner att ett negativt asylbeslut borde ha varit positivt. Migrationsverket förklarar och klargör för allmänheten hur asylsystemet fungerar i Finland:

Alla möjligheter att bevilja skydd genomgås vid asylbesluten

Idén med internationellt skydd är att en person kan få skydd i ett annat land om han eller hon hamnar i en situation där han eller hon inte kan få skydd i sitt eget hemland.

Sökanden kan beviljas asyl eller alternativt skydd om han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada. En allvarlig skada kan innebära exempelvis dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet. Alternativt skydd beviljas också om urskillningslöst våld mot civilpersoner i samband med en väpnad konflikt förekommer i personens hemregion.

Sökandens individuella asylsamtal och jämförelsen av uppgifterna som kommit upp under samtalet med informationen om läget i landet är alltid grunden till beslutet. Beslutet fattas inte utifrån en informationskälla. Verket har till sitt förfogande uppgifter exempelvis från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och från EU-ländernas gemensamma databank om läget i ursprungsländerna.

I beslutet framgår alla grunder till beslutsfattandet

När beslutet fattas går handläggaren igenom alla kriterier för internationellt skydd ett i taget och ser om de uppfylls i sökandens fall. Denna stegvisa genomgång och dess resultat registreras i beslutet till kännedom för klienten.

Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland. Flyktingslagstiftningen talar då om intern flykt. Detta kan komma i fråga om flytten faktiskt är möjlig, trygg, laglig och rimlig för personen som flyr.

Asyl beviljas heller inte om personen själv har exempelvis utövat förföljelse av andra eller begått grova brott. Detta kallas uteslutning. I beslutet går man även igenom alla andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd som nämns i utlänningslagen.

Påståenden av allvarliga och tunga rättskränkningar hanteras i samband med asylärenden

Asylsökandens upplevelser och berättelser innehåller ofta grymma och tunga händelser som väcker många känslor. Verket har en viktig uppgift att bevilja internationellt skydd till personer som behöver detta.

Alla den asylsökandes påståenden kan inte accepteras om sökandens berättelse inte är trovärdig, exempelvis på grund av dess motstridigheter eller om den är i strid med pålitlig landinformation. Besluten är ett av livets viktigaste tillfällen för sökandena och därför motiveras varje beslut så noggrant.

Beslutsfattarens känslor eller egna åsikter syns dock inte i beslutstexten. För att kunna behandla alla människor jämlikt måste tjänstemännen följa lagarna.

Texten ovan är citerad direkt från Migrationsverkets sajt.

Finländska medier serie grön

EASOs översikt över asylsituationen i EU

easo logoDen 8 juli publicerade EASO, European Asylum Support Office, en rapport om asylsituationen i EU och de senaste asylsiffrorna. Den ger en översikt över asylsituationen i EU+ (EU:s medlemsstater samt Norge och Schweiz). I pressmeddelandet sägs bland annat:

Under 2015 kom det in närmare 1,4 miljoner ansökningar om internationellt skydd i EU+, vilket är det största antalet sedan insamlingen av uppgifter på EU-nivå startade år 2008. Det största antalet registrerade asylsökande var medborgare i Syrien, länderna på västra Balkan räknade tillsammans och Afghanistan. De främsta mottagarländerna var Tyskland, Ungern, Sverige, Österrike och Italien. I slutet av 2015 överskred antalet personer som väntade på ett beslut om sin ansökan om internationellt skydd en miljon, eftersom mängden ansökningar under behandling mer än fördubblades jämfört med föregående år.

Den pågående krisen i Syrien fortsatte att vara en nyckelfaktor för asylansökningar i EU+: antalet ansökningar från syrier var över 380.000, en tredubbel ökning jämfört med 2014. Afghanistan fortsatte att vara ett av de främsta ursprungsländerna under förra året, med 196.170 inkomna ansökningar (en ökning med 359 procent) och med den högsta andelen ensamkommande barn som ansökte om internationellt skydd i EU+ (25 procent av alla afghanska sökande).

EASO Annual report for 2015För att läsa hela rapporten, klicka på bilden.

 

Nära hälften av alla ensamma barn och unga från Afghanistan som kom till Europa förra året, sökte sig till Sverige

easo logo

Av EASOs (European Asylum Support Office) årsrapport för 2015 om asylsituationen i EU och de senaste asylsiffrorna, framgår bland annat att:

Afghanistan fortsatte att vara ett av de främsta ursprungsländerna i EU+ (+ = Norge och Schweiz) under förra året, med 196.170 inkomna asylansökningar (en ökning med 359 procent jämfört med 2014) och med den högsta andelen ensamkommande barn som ansökte om internationellt skydd i EU+ (25 procent av alla afghanska sökande).

Afghanistans flagga med text

Det kan – borde – vara av intresse för alla som på olika sätt kommer i kontakt med asylsökande från Afghanistan: handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket, HVB-personal, domare och nämndemän, socialsekreterare, lärare och rektorer, poliser, gode män, journalister med flera –  att ta del av den sammanställning av information och citat ur några nyligen skrivna rapporter om varför barn och unga lämnar Afghanistan som publiceras här på bloggen (se längre ner). Nämnas kan också att det från Syrien, där det till skillnad från Afghanistan pågår strider och regelrätta krig i delar av landet, under 2015 kom 3.777 ensamkommande minderåriga asylsökande till Sverige. Jämför det med 23.490 som angav sig komma från Afghanistan där det inte pågår något krig…

När det gäller de hitkommande från Afghanistan ter det sig nästan som om Migrationsverket har glömt bort att även minderåriga måste ha asyl- eller skyddsskäl enligt utlänningslagen för att uppehållstillstånd ska få beviljas. Och att man ska veta vilka de är och hur gamla de är, borde vara basala krav. Att vara ”barn” eller att söka ett bättre liv utgör självklart inte asylskäl. Dessutom är det fel att det sällan görs åldersbedömningar av personer som säger sig vara under 18 år gamla. För att få uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det för med sig räcker det ofta för Migrationsverket med att personer 1) säger sig vara ”barn” och 2) säger sig vara från Afghanistan.

Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket, 2015Klicka på bildrutan för att se den i större format.

Under 2015 beviljades hela 74 procent av den här kategorin asylsökande uppehållstillstånd i Sverige. Det gällde då främst personer som kommit året innan och en del som hann få beslut under samma år de kom (alltså 2015) –  en hög siffra med tanke på dels att det inte utbrutit krig eller skett något annat som generellt gjort det omöjligt för unga afghanska pojkar och män att leva i sitt eget land; dels med tanke på vad som framkommer om skälen till varför de lämnar Afghanistan i rapporter som gjorts om detta (se längre ner).

Migrationsöverdomstolen klargör i sin dom UM 2437-13 daterad den 11 februari 2014:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant. Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.

Dessutom är det alltså fortfarande så att det enligt lag är den som söker skydd i Sverige som ska visa att den har behov av det. Lagen medger inte ”bättre-liv-invandring” för 16, 17, 23- och 28-åriga afghanska pojkar och män som vill få jobb, utbildning och annat i Sverige. Dessutom är det förvånande hur många av dessa ”skyddsbehövande” som mycket snart efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige, reser hem och hälsar på i Afghanistan. I andra länder dras uppehållstillståndet in när sådant sker; det visar ju tydligt att personen ifråga inte har något skyddsbehov gentemot hemlandet.

UNHCRAREU
I slutet av texten
finns en länk till
en sammanställning
av fakta och berättelser
ur rapporter gjorda av

Hur mycket vet egentligen personer i de tidigare uppräknade kategorierna, de som på olika sätt kommer i kontakt med den här gruppen hitkommande, om dem? Har de läst rapporter som gjorts av seriösa organisationer om varför barn och unga tar sig/skickas hit från Afghanistan? Med mängder av information som är ytterst viktig att känna till för ett land som ensamt tagit in nästan hälften av alla ensamkommande minderåriga afghanska asylsökande som kommit till sammanlagt 30 Schengenländer under 2015? Hur många som arbetar med asylsökande – och då främst med afghaner, särskilt ensamkommande påstått och faktiskt  minderåriga – har på ett seriöst sätt försökt lära sig om deras kultur, traditioner, bakgrund, historia, levnadssätt, klansystem, olika folkslag och språk, kvinnosyn, utbildning etc?

Ensamresande barn Afghanistan bildKlicka på bilden för att komma till sammanställningen.

Förutom rapporten här intill
finns det en sammanställning
av citat och fakta baserade på rapporten
Men and Masculinities in Afghanistan.
Den kan läsas här:
Afghanistan är inte som Sverige.

© denna blogg.
Kommentarer, relevanta uppgifter, information, reflektioner, eventuella rättelser kan skickas via formulär under fliken Info. Alla meddelanden behandlas konfidentiellt, ingenting publiceras utan medgivande av den som skrivit.
Tillägg: Eftersom en anonym twittrare väljer att starkt på Twitter fokusera på att jag har skrivit att det ”inte pågår något krig i Afghanistan”, förtydligar jag här enligt nedan, så att poängen med mitt inlägg och min sammanställning av rapporten från AREU och UNHCR inte går förlorad om man fokuserar på fel sak.
Det pågår väpnade konflikter i delar av Afghanistan. Det finns provinser där sådana inte pågår. Afghanistan klassas inte som ett land i krig. Migrationsverket har gjort ett rättsligt ställningstagande beträffande hur det ska se på afghaner som söker asyl, vilket var och en som är intresserad av själv kan ta fram och läsa. Här ett mycket kort utdrag (eftersom min text inte på något sätt handlar om detta):
Eftersom säkerhetsläget och våldsnivån varierar mycket både inom och mellan de provinser där det råder inre väpnad konflikt, måste en individuell prövning av den sökandes utsatthet göras mot sökandens hemort i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Detta innebär att när säkerhetsläget är allvarligt utifrån aktuell landinformation behöver den individuella risken inte vara så hög.
Min text handlar alltså inte om ifall det pågår krig i Afghanistan eller inte. Min text handlar till 100 % om varför ensamkommande unga asylsökande pojkar och män söker sig till Europa och också om att hälften av alla som kom tog sig till ett enda av de 30 berörda länderna i Schengen-området: Sverige.

EASO Quarterly Asylum Report Q1 2014

Ur EASO Quarterly Asylum Report Q1 2014

EASO logoGermany, France and Sweden were the main countries of destination, receiving 55% of all asylum applicants registered in the EU+.

Germany and Sweden continued to receive more than half of Syrian applicants (53%).

In Q1, Germany, France and Sweden were the main countries of destination, receiving 55 % of all asylum applicants registered in the EU+, with France becoming the second main receiving country.

Germany (21.285, 23 % of the total), France (16. 685, 18 % of the total), and Sweden (10.035, 11 % of the total) recorded the highest number of first instance decisions in Q1 2014 and produced more than half of all decisions issued in the EU+.

In Sweden (79 % of 10,035 = 7.928) more than half of the decisions issued during Q1 2014 at first instance were positive. In Denmark 51 % of 1.650 = 841 decisions were positive at first instance, in Norway 67 % of 2.130 = 1.427 and in Finland 57 % of 550 = 313 decisions were positive at first instance.

Germany, France and Sweden received together 87 % of all the applications made by Western Balkan nationals in Q1 2014.

Germany, France and Sweden are also the ones coping with the largest caseload of WB applicants registered at the end of March 2014.

As observed in 2013, during Q1 2014, the protection rates issued to Afghan applicants across EU+ countries differed significantly. Italy, Switzerland, France and Sweden were the only countries granting protection rates above the EU+ average of 63 %.

EASOs kvartalsrapport kan läsas i sin helhet här.