• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juli 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Ur förordet: ”Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?”

Ilan Sadé 2hq_ilan_framsidaIlan Sadé, chefsjurist på Nordbro AB; skribent och författare till Frommare kan ingen vara, har skrivit förordet till den tredje boken i serien ”Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar april 2014-oktober 2015”. De två tidigare böckerna omfattar 2008-2011 och 2012-mars 2014.

Ur texten:

Mot bakgrund av alla vittnesmål om Migrationsverkets oförmåga att tillämpa migrationsrätten såsom det var tänkt när antalet sökande var hanterbart, är det föga förvånande att systemet nu, i dessa dagar, helt är satt ur spel. Den noggranna, principfasta, individuella och rättvisa asylprövningen är sedan länge död och begraven. Att då komma igång med en sådan prövning i tider som dessa är givetvis omöjligt.

Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?

Någonting som jag som jurist tydligt har märkt är hur förvaltningen har blivit allt mer politiserad, varpå politikerna kan skylla på att viktiga frågor ligger bortom deras maktsfär. I stora drag har politikerna skyfflat över frågor som tidigare avgjordes av dem på Migrationsverket och på förvaltningsdomstolarna. Myndigheterna tackar för förtroendet och bedriver just politik – låt vara i juridisk fjäderdräkt. I debatten kan sedan politikerna, för att inte tala om folk från mitt eget skrå, ge svenska folket det ödesmättade beskedet att Sverige faktiskt inte längre politiskt (det vill säga demokratiskt) kan styra över invandringen. Den nuvarande ordningen sägs vara det enda tänkbara utfallet av en lojal tolkning av Sveriges internationella åtaganden och den EU-rätt som numera också inverkar på asylrätten. Exempelvis berättar en av miggorna i denna bok om EU-rättens kriterier för utvisning till ”tredje land”, alltså till ett annat land än den sökandes ursprungsland. Det intressanta här är förstås att EU-rätten är öppen för tolkningar, varvid Migrationsverket uppenbarligen gör tolkningen att Sverige inte ens kan utvisa en sökande som saknar asylskäl till vissa medlemsländer där vederbörande tidigare har bott! Frågan är förstås vem som har makten över en fråga som denna. Migrationsverket? Migrationsöverdomstolen? EU-domstolen?

Läs utdrag ur boken (och de två tidigare böckerna i serien) genom att klicka på bilderna nedan, och ladda ner dem som e-böcker eller beställ som pappersböcker direkt från Mummelförlaget.

Framsida miggbok 1 2008-2012Framsida miggbok 2012-mars 2014framsida miggbok 3

Finland tolkar EU-domstolens beslut annorlunda än Sverige

migriMigrationsverket i Finland avvisar ensamkommande minderåriga som anländer till landet för att söka asyl när deras asylärenden redan påbörjats i ett annat EU-land. Enligt Dublinförordningen ska asylprocessen genomföras i det första EU-land som den asylsökande kommer till. EU-domstolen (European Court of Justice) beslutade dock år 2013 att bestämmelsen inte ska gälla minderåriga.

Fram till mitten av maj 2015 har Finland avvisat asylansökningar från sex minderåriga asylsökande, året innan avvisades tre.

Den svenska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström säger att hon

är chockad över att ett demokratiskt land som Finland kan agera på det här sättet, det handlar om barn och inte paket som kan skickas vidare till ett annat land.

Men tjänstemän på den finländska migrationsmyndigheten tolkar EU-domstolens beslut annorlunda. De anser att ett barn eller en ung vuxen kan avvisas om hans eller hennes ärende redan har påbörjats i ett annat EU-land.

Chefen för Migrationsverkets asylenhet, Esko Repo, säger att när det gäller de sex minderåriga som avvisats från Finland i år så har Migrationsverket agerat enligt principen om ansvarsfördelning när tjänstemännen upptäckte att det fanns andra stater som ska ansvara för hanteringen av deras asylansökningar.

En afghan hade fått avslag på sin asylansökan i Sverige också och har nu, enligt Repo, försvunnit. En annan afghan nekades asyl i Finland och ska utvisas till Sverige, som accepterat att ta emot honom.

En tredje afghan ska skickas till en farbror i Tyskland. Enligt Esko Repo var det också dit den asylsökande själv ville komma.

En minderårig är från Angola och har en farbror i Portugal, som inte har fått svar på sin asylansökan ännu. Ytterligare två asylsökande minderåriga är från Marocko och kommer att överföras till Sverige, som accepterat att ta emot dem. Esko Repo:

Förvaltningsdomstolen har inte funnit några som helst fel i hanteringen.

Migrationsverket i Finland fattar beslut om avvisning av personer som inte beviljats asyl och själva avvisningen utförs av polisen. Esko Repo igen:

Vi följer de regler som gäller. Om regelverket förändras, då kommer vi att följa de nya reglerna.

(Sammandrag och översättning av Yle-artikel 19 maj 2015)

I mejl från en lagkunnig: ”Har någon i det här dramat funderat på unionsrätten? ”

svd_logoDen 27 november skrev jag för andra gången en OP ED-artikel i Svenska Dagbladet om Helena på Finlands ambassad som inte får folkbokföra sig här trots fem års bosättning i Sverige.

Artikeln från den 27 november har rubriken Svenskfödd i Sverige uppmanas invandra, den tidigare texten som publicerades den 13 mars har rubriken Svenskfödd får inte folkbokföra sig i Sverige. Dessutom skrev tidningens politiska chefredaktör Tove Lifvendahl den 9 april om saken på Ledarbloggen: Blågul armbågsbjudning.

Här på bloggen har jag skrivit om fallet under rubrikerna:
Nu skriver också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena som inte får folkbokföra sig i Sverige den 16 mars
Det tog Skatteverket fem månader att svara… den 5 april
Utrikesdepartementet backar… den 27 maj

Med anledning av ovanstående skriver en lagkunnig i ett mejl följande:

En liten kort understreckare (och tankeväckande)

eu flagHar någon i det här dramat funderat på unionsrätten? Finland är EU-stat. Den berörda är unionsmedborgare. Hennes rörelsefrihet är enligt hennes unionsmedborgarskap. Se vidare Unionsfördraget, Funktionsfördraget, EU-förordning 492/2011, EU-direktiv 2004/38, och EU-domstolens avgöranden sedan Hedenhös.

Det är välkommet med goda förslag från människor som försöker se lösningar där tre svenska myndigheter ger olika svar och den ena inte vet vad den andra säger. Jag kan inte bedöma huruvida de uppgifter som den lagkunnige mejlaren tar upp är tillämpliga i ”fallet Helena” eller inte. Men texten är vidarebefordrad till den det berör och, via henne, därmed också till Finlands ambassad där förre ambassadören själv varit involverad, bland annat när inget svar inkom från den statliga myndigheten Skatteverket på fem månader… Läs texterna som länkas till ovan, det är häpnadsväckande läsning!

© denna blogg.

Beslut från EU-domstolen om att EU-länder kan vägra betala socialbidrag till invandrare i andra EU-länder.

EU-domslut om soc förmåner

Ur pressmeddelandet:
För vistelser som överstiger tre månader, men understiger fem år (vilket är fallet i förevarande mål), uppställer direktivet som villkor för uppehållsrätt bland annat att personer som inte utövar förvärvsverksamhet ska ha tillräckliga tillgångar. Direktivet syftar således till att förhindra att unionsmedborgare som inte utövar förvärvsverksamhet utnyttjar den mottagande medlemsstatens välfärdssystem för att finansiera sina levnadsomkostnader. En medlemsstat ska således ha möjlighet att neka unionsmedborgare sociala förmåner när dessa inte utövar förvärvsverksamhet, utan uteslutande har utnyttjat den fria rörligheten för att komma i åtnjutande av socialt stöd från en annan medlemsstat trots att de saknar tillräckliga tillgångar för att ha uppehållsrätt där. Härvid ska en konkret bedömning av varje persons ekonomiska situation göras varvid de sökta sociala förmånerna inte ska beaktas. Under dessa omständigheter bedömer domstolen att direktivet om ”unionsmedborgare” och förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen inte utgör hinder för nationella bestämmelser som innebär att personer som är medborgare i andra medlemsstater inte har rätt till vissa ”särskilda icke-avgiftsfinansierade förmåner” trots att dessa förmåner beviljas personer som är medborgare i den berörda medlemsstaten vilka befinner sig i samma situation, i den mån som de personer som är medborgare i andra medlemsstater saknar uppehållsrätt enligt direktivet i den mottagande medlemsstaten.

I pressmeddelandet sägs också om den rumänska kvinnan och hennes son som ärendet gäller, att:

Vad avser Elisabeta Dano och hennes son konstaterar domstolen att de inte förfogar över tillräckliga tillgångar, varför de inte kan göra anspråk på uppehållsrätt i Tyskland med stöd av direktivet om unionsmedborgare. De kan därmed inte åberopa den icke-diskrimineringsprincip som föreskrivs i direktivet och i förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Ansökan, förslag till avgörande och dom kan läsas här.

Nedan utdrag ur rapporteringen om ovanstående dom i finländska YLE. EU-domstolens beslut berör givetvis också Sverige…

Utdrag ur text med rubriken EU-domstolen: Tyskland kan vägra betala bidrag (YLE)

Svenska yle.fi logoDet var ett domslut som många i Europa spänt gick och väntade på. EU-domstolen i Luxemburg tog i dag (11 november 2014) ställning till om Tyskland i vissa fall kan vägra betala socialbidrag till invandrare från andra EU-länder. Jo, det är helt möjligt, slår domstolen fast.

Helt konkret handlar fallet om en rumänsk kvinna som flyttade till Tyskland år 2010. Under de fyra år hon har bott i landet har hon aldrig haft ett arbete.

Domstolen slår fast att varje medlemsstat har möjlighet att låta bli att betala ut sociala förmåner till personer som inte arbetar, utan endast har utnyttjat den fria rörligheten för att kunna ansöka om bidrag. I Tyskland var man rädd för att en fällande dom skulle ha lett till en störtflod av nya ansökningar.

Domslutet, som nu alltså slår fast att det finns vissa begränsningar för den fria rörligheten inom EU, tas utan tvekan med tacksamhet emot av Camerons regering.

I Tyskland talar man allmänt om så kallad ”socialturism” främst från Rumänien och Bulgarien. För att begränsa inflyttningen överväger man också att sluta betala ut barnbidrag genast från och med flyttdagen.

Om EU-domslut gällande socialbidrag 11.11 2014I Finland har Katriina Alaviuhkola vid Social- och hälsovårdsministeriets försäkringsavdelning omedelbart uttalat sig.

Utdrag ur texten (YLE):

Svenska yle.fi logoDet var ett efterlängtat beslut i den bemärkelsen att en enhetlig linje tidigare inte har funnits. EU har beslutat om fri rörlighet men inte tagit ställning till följderna.

De sociala förmåner som domstolen slog fast att kvinnan inte hade rätt till i Tyskland är enligt Alaviuhkola jämförbara med den finländska utkomststödet. I dagsläget får en invandrare i Finland som varken arbetat eller sökt arbete inte en månatlig bidragssumma, men beviljas enstaka klumpsummor då det behövs. Det kan nu förändras. Katriina Alaviuhkola:

– I situationer där man i kommunerna väger mellan att bevilja eller inte bevilja utkomststöd, är det nu troligt att man väljer att inte betala ut några pengar.

Hon menar att domstolsbeslutet antagligen kommer att påverka linjedragningen i andra länder mer än i Finland. Framför allt i Tyskland och Storbritannien har den fria rörligheten i Europa länge kritiserats för att möjliggöra utnyttjande av sociala förmåner.

– Det här har inte varit ett problem i Finland, men det har varit en öppen fråga och därför är det viktigt med en tydlig linje.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.

En migga om ”Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar. RCI 12/2014. ”

En migga om Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar. 140424201:

profileMigrationsverkets senaste RCI som har skrivits med anledning av en dom i EU-domstolen är helt obegriplig, i alla fall för mig. Vad vill rättschefen säga? Vad är ”väpnad konflikt”? Vad är ”svåra motsättningar”? Vilka stater är ”failed states”? Och framför allt: hur är det tänkt att vi ska tillämpa denna RCI?

Dessutom, med tanke på att vi ska skriva begripligt så borde ju rättschefen också göra det… Läs i synnerhet sista stycket under rubriken som handlar om ”svåra motsättningar” – egentligen är allt under den rubriken obegripligt! Är ”svåra motsättningar” samma sak som ”andra svåra motsättningar”? Finns det någon lista på ”failed states” eller hur ska vi veta vilka stater som är ”failed states”? Varför är en ”liten” väpnad konflikt ibland en ”väpnad konflikt” men ibland inte?

Det kan ju hända att det är bara jag som är dum och att alla andra förstår vad rättschefen menar. Vi har inte diskuterat denna RCI ännu, men kanske är RCI:n kristallklar för alla andra?

‘Diakite-målet” har fått helt oanade konsekvenser för oss. Jag vet inte vad vi förväntas att göra om det åberopas ”inre väpnad konflikt” eller ”andra svåra motsättningar”… Här är en sammanfattning av EU-domstolens dom den 30 januari 2014 i mål C-285/12 (Diakité mot Commissaire général aux refugiés et aux apatrides):

EU-domstolen uttalar att ”intern väpnad konflikt” i artikel 15 c skyddsgrundsdirektivet är en situation då de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper, eller då två eller flera väpnade grupper drabbar samman. Det krävs inte en viss grad av organisation av de väpnade styrkorna och inte heller en viss intensitet eller varaktighet av konflikten.

Frågan gällde tolkning av begreppet ”intern väpnad konflikt” i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet (2004/83/EG)[1].

I internationell humanitär rätt definieras väpnad konflikt som en konflikt på en stats territorium mellan dess stridskrafter och upproriska väpnade styrkor eller andra organiserade grupper som under ansvarigt kommando utövar sådan kontroll över en del av dess territorium att de kan utföra sammanhängande och samordnade militära operationer[2].

Definitionerna i internationell humanitär rätt syftar inte till att identifiera situationer där skydd är nödvändigt, vilket däremot är syftet med skyddsgrundsdirektivet. Unionens lagstiftare har önskat tillhandahålla skydd till personer vid internationella och interna väpnade konflikter under förutsättning att de präglas av urskillningslöst våld. Alla kriterier i den internationella definitionen behöver inte vara uppfyllda. I skyddsgrundsdirektivet finns ingen definition av begreppet intern väpnad konflikt, och betydelsen ska enligt EU-domstolens fasta praxis, bestämmas i överensstämmelse med begreppets normala betydelse i vanligt språkbruk. Intern väpnad konflikt är då en situation då de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper, eller då två eller flera väpnade grupper drabbar samman. Det krävs inte en viss grad av organisation av de väpnade styrkorna och inte heller en viss intensitet eller varaktighet av konflikten. Det räcker att striderna genererar ett urskillningslöst våld som medför att en person löper en verklig risk att lida allvarliga och individuella skador mot liv och lem.

EU-domstolen har tidigare i dom den 17 februari 2009 i mål C-465/07 (Elgafaji) uttalat att när våldet är så urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det, anses det föreligga ett personligt hot mot sökandens liv enligt 15 c i skyddsgrundsdirektivet, även om det inte föreligger något specifikt hot mot sökanden. Ju högre grad av det urskillningslösa våldets intensitet, desto lägre krav ställs det på de individuella hoten mot sökanden.
________________________
[1]Artikeln har samma lydelse enligt det omarbetade skyddsgrundsdirektivet 2011/95/EU.
[2]Artikel 1 i tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter (Protokoll II) av den 8 juni 1977.

Kommentar: Det kan inte vara lätt att vara migga…

© denna blogg.

 

En migga: ”Om Nederländerna får sin vilja fram, leder det givetvis till att minderåriga och påstått minderåriga kan åka runt hela Europa och få avslag i varje land, eller att de kan åka till flera länder och få PUT i varje land. ”

En migga:

profileNu är det så, att Nederländerna inte vill ta emot ensamkommande minderåriga asylsökande som faktiskt redan har fått sina asylansökningar prövade där och sedan ändå valt att åka vidare till Sverige.

Nederländernas tolkning av EU-domstolens dom från förra året – att ensamkommande minderåriga har rätt att få sin ansökan prövad i det sista asyllandet – är nämligen den, att dessa ensamkommande minderåriga måste få sin ansökan  prövad på nytt (!) om de väljer att åka till Sverige efter att de redan fått sin ansökan prövad i Nederländerna. Och naturligtvis tycker svenska Röda Korset osv detsamma. Man ska, enligt dem inte överföra minderåriga från Sverige till något annat europeiskt land oavsett om de fått PUT eller avslag där! Detta eftersom ”det kan vara jobbigt för de minderåriga att åka tillbaka till de europeiska länder där de fått sina asylansökningar prövade”.

Detta – om Nederländerna får sin vilja fram, leder det givetvis till att minderåriga och påstått minderåriga kan åka runt hela Europa och få avslag i varje land, eller att de kan åka till flera länder och få PUT i varje land.  Så ser det ju redan också ut för vuxna asylsökande eftersom de avviker på en gång när det kommer fram att de har ett pågående asylärende, ett tillstånd eller ett avslag i något annat land och de håller sig undan så länge att de inte längre kan överföras till det första landet där de ansökt om asyl då tidsfristen för överföreningen passerats.

Kommentar: Dårskaperna inte bara fortsätter, de eskalerar.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.

Om följderna av EU-domstolens dom den 6 juni 2013 i mål MA, BT och DA mot Secretary of State for the Home Department (mål C-648/11) och om hur svenska medier rapporterar om dem

Att söka asyl, alltså att söka skydd i enlighet med de kriterier som anges i utlänningslagen och FN:s flyktingkonvention (läs mer här) och olika förordningar, är inte detsamma som att att invandra och själv kunna välja vilket land man vill bo i. Som så mycket annat på asyl & migrationsområdet verkar journalister inte förstå skillnaden. Det kanske inte är så konstigt när de själva under minst ett decennium alltmer blandat ihop begreppen, medvetet eller omedvetet, i stället för att vinnlägga sig om att lära sig dem och använda korrekt vokabulär.

Jag vet inte om det är omedvetet som svenska medier så ofta far med osanning och felaktig information, eller om de ”bara” är djupt okunniga eller slarviga i sin rapportering från asyl & migrationsområdet; eller om det är medveten vilseledning av allmänheten (vilket strider mot journalistisk etik i en demokrati). Allmänheten bör kunna kräva att journalister som rapporterar om dessa – och andra – frågor vet vad de talar och skriver om och inte tillåts påstå eller antyda saker som inte stämmer.

SR logoNu senast har bland annat reportrar på Sveriges Radio inte förstått vad en dom i EU-domstolen gällande (faktiskt, inte påstått) minderåriga ensamkommande asylsökande innebär. I ett inslag med rubriken Trots dom i EU-domstolen – flyktingbarn skickas tillbaka  talar Ekot-reportern felaktigt om ”flyktingbarn” när det handlar om minderåriga asylsökande, och påstår också felaktigt att de ”skickas tillbaka” trots domen när så inte är fallet. Sanningen, som tyvärr ganska ofta får stryka på foten i svenska mediers rapportering på asyl & migrationsområdet, är följande:

Minderåriga, ensamkommande asylsökande som redan fått sin sak prövad i ett EU-land kan inte söka asyl igen i ett annat EU-land. Har man redan fått sin asylansökan prövad , så har man. Man kan inte resa runt och söka asyl i olika länder för att man antingen inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl i ett annat lands asylprocess eller när man redan har fått ett positivt beslut, dvs beviljats asyl eller uppehållstillstånd i ett annat land.

Detta borde inte vara svårt att förstå eller på minsta sätt kontroversiellt för journalister på Sveriges Radio eller annorstädes! Det är inte svårt att ta del av de rättsliga ställningstagandena, som redogör för vad som ligger till grund för olika tolkningar. Man kan till exempel ta del av den rättsliga kommentaren till EU-domstolens dom den 6 juni 2013 i mål MA, BT och DA mot Secretary of State for the Home Department (mål C – 648/11) från Migrationsverkets tillförordnade rättschef, Fredrik Beijer. Här är några korta citat (men läs gärna texten i sin helhet!) om målet och domen:

MIG logoMålet rör tre ensamkommande barn som sökt asyl i Storbritannien och som dessförinnan hade sökt asyl i andra medlemsstater. Barnen hade inte någon familjemedlem, i Dublinförordningens mening, som lagligen befann sig i någon medlemsstat.

Kommentar: Det är inte heller svårt – eller borde åtminstone inte vara det – för journalister och andra intresserade, att skaffa sig texten i målet C-648/11 och läsa exakt vad det rör sig om och vad domen anger och innebär. Man kan inte sitta och gissa eller haka sig fast vid någon enstaka mening; det räcker inte för att kunna rapportera korrekt. Domen handlar om följande tre fall:

EU CURIAMålet MA
MA är eritreansk medborgare och född den 24 maj 1993. Den 25 juli 2008 kom hon till Förenade kungariket (alltså Storbritannien, min anm.) där hon redan vid sin ankomst ansökte om asyl. Myndigheterna i Förenade kungariket kunde konstatera att MA redan hade gett in en asylansökan i Italien. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i förordning nr 343/2003 anmodade de därför de italienska myndigheterna att överta den asylsökande. De italienska myndigheterna gick med på detta den 13 oktober 2008.

MA skulle ha överförts till Italien den 26 februari 2009, vilket dock inte skedde. Hon överklagade vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court) och gjorde därvid gällande att överföringsbeslutet var olagligt. Med tillämpning av artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 beslutade Secretary of State den 25 mars 2010 att pröva hennes asylansökan, varpå hon beviljades status som flykting.  Secretary of State anmodade MA att återkalla sitt överklagande, vilket hon dock inte gjorde.
———-
EU CURIAMålet BT
Även BT är eritreansk medborgare, och hon är född den 20 januari 1993. Den 12 augusti 2009 kom hon till Förenade kungariket där hon redan dagen därpå ansökte om asyl.

Myndigheterna i Förenade kungariket kunde konstatera att BT redan hade gett in en asylansökan i Italien. De anmodade därför de italienska myndigheterna att överta den asylsökande, vilket de italienska myndigheterna gick med på den 28 september 2009.

BT överfördes till Italien den 4 december 2009. Hon överklagade vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court) och gjorde därvid gällande att beslutet att överföra henne till Italien var olagligt. Till följd av ett avgörande som meddelades av High Court den 18 februari 2010 kunde BT återvända till Förenade kungariket den 26 februari 2010. Med tillämpning av artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 beslutade Secretary of State den 25 mars 2010 att pröva hennes asylansökan, varpå hon beviljades status som flykting. BT har dock inte gått med på att återkalla sitt överklagande.
———-
EU CURIAMålet DA
DA är irakisk medborgare Den 20 november 2009 kom han till Förenade kungariket där han den 8 december 2009 ansökte om asyl. DA medgav att han redan hade ansökt om asyl i Nederländerna, varpå de nederländska myndigheterna anmodades att överta den asylsökande. De nederländska myndigheterna gick med på detta den 2 februari 2010.

Secretary of State beslutade den 14 juli 2010 att DA skulle överföras till Nederländerna. Han överklagade den 26 juli 2010 vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court), som beslutade att överföringsbeslutet inte skulle verkställas. Secretary of State har sedermera gått med på att pröva hans asylansökan utifrån artikel 3.2 i förordning nr 343/2003.

Efter att ha tagit del av domen har Migrationsverkets tillförordnade rättschef Fredrik Beijer bland annat konstaterat att

MIG logoMed hänvisning till att en asylansökan enligt förordningen bara ska prövas av en medlemsstat och att domstolen uttalat att det inte ska vara möjligt att få sin ansökan prövad i flera medlemsstater måste domstolens dom tolkas som att Dublinförordningen fortfarande kan tillämpas i de fall den sökande redan har fått en materiell prövning i första instans i en annan medlemsstat.

En avslagen ansökan i en medlemsstat torde också falla inom ramen för Dublinförordningens tillämpning om det gjorts en materiell prövning av ansökan. Att den sökande beviljats tillstånd på annan grund än som flykting innebär att han eller hon har fått sin sak prövad. I sådana fall ska ansökan avvisas och den sökande överföras till den medlemsstat som ansvarat för prövningen. Läs mer

En migga ger råd till GD för Migrationsverket: ”Inför LEAN. Bland dina byråkrater. Och sluta inte förrän det bara återstår en person för en arbetsuppgift. Så inget mer av fem byråkrater för en arbetsuppgift där samtliga gett sig själva fribrev att inte jobba.”

En migga skriver om verkligheten bakom Migrationsverkets väggar:

Förslag till förbättring: LEAN

profileVår GD efterlyser i sin nya kampanj ”bra ska bli bättre” förslag från medarbetarna om hur vi kan bli just bättre. Så var vi där igen.

Snälla lilla GD! Du leder en myndighet som för tankarna till västerländska parodier om kommunistisk byråkrati. Du har i ditt fögderi först och främst din egen stab av överbetalda pärmbärare plus en Internrevision. Sedan har du sex centralt placerade verksamhetsområden med egna enheter: dessa heter
• Rättslig Styrning
• Operativt Samordningscentrum
• Strategiskt Utvecklingscentrum
• Administration”
• Europeiskt och Internationellt Samarbete
• Planering och Styrning

Säger inte detta dig något? Är du helt blind inför den byråkrati du själv leder?

Under dessa byråkratlegioner finns sedan fyra verksamhetsområden som arbetar
• Asylprövning
• Mottagning
• Besök, bosättning och medborgarskap
• Förvaltningsprocess

Här har dina småpåvar till verksamhetsområdeschefer först byggt upp egna staber och expertenheter. Inbyggt i dessa byråkratorganisationer finns nu också ytterligare 100 kollegor som blivit ”hangarounds” – de är navigatörer och kommunikatörer. Hälften av dem tycker detta är så roligt att de är bortkopplade från asylprövningen och numera bär på pärmar och powerpoint-presentationer.

Under allt detta finns sedan de som arbetar. Det vill säga vi. Bland annat jag. Och när det gäller ord från exempelvis mig så har du stor nytta av dina uppskattningsvis 500 byråkrater som står mellan dig själv och verkstadsgolvet – de kan nämligen filtrera bort allt. Framförallt måste de också göra skäl för sina egna tjänster. Genom nya powerpoint-presentationer. Nya planscher. Nya projekt. Nya utredningar. Allt som genererar mer byråkrati och som garanterar dessa 500 byråkrater jobb ad nauseam.

Och vad har du för kvalitet i ditt fögderi, GD? Har det blivit bättre? Jag jobbade här för 10 år sedan och den kvalitet som rådde då var ljusår från hur det är idag. Idag har du handläggare som inte har behörighet att flytta på ett gem om det inte stämmer överens med en powerpoint-presentation, du har beslutsfattare som inte kan skilja på främlingspass och resedokument, du har teamledare som knappt vet vad uppehållstillstånd är och som hämtar sin länderkunskap ur Wikipedia. Och framförallt har du alla dina förbannade byråkrater som verkligen gör skäl för devisen ”ju fler kockar desto sämre soppa”.

För hur var det nu, lille GD, med exempelvis EU-domstolens avgörande C-648/11, om ensamkommande barn och Dublinförordningen, som kom i förra veckan? Jo, dina underhuggare blev varse att detta var viktigt när det bara var några dagar kvar till avgörandet i EU-domstolen. Och hur kom dina underhuggare fram till detta? Jo de hade varit på konferens med kollegor från andra EU-stater. För dina underhuggare klarade ju inte av att begripa detta på egen hand. Och det här målet var ju knappast någon statshemlighet, målet tillkom redan i december 2011 och generaladvokatens rekommendation kom i februari. Men vad var det nu som tre av dina verksjurister hade sagt innan de blev varse att alla andra EU-stater satt och väntade på detta? Jo, de hävdade att vi ”inte behöver bry oss om EU-domstolen för det är svenska domstolar som avgör vilken unionsrätt vi ska ha i Sverige”. Eller med andra ord alibi för att slippa göra något. Det var väl någon powerpoint-presentation som kom före.

Så ett gott råd lille GD: Inför LEAN. Bland dina byråkrater. Och sluta inte förrän det bara återstår en person för en arbetsuppgift. Så inget mer av fem byråkrater för en arbetsuppgift där samtliga gett sig själva fribrev att inte jobba.

Kommentar: Ja, vad ska man säga? Ni i regeringskansliet läser väl miggornas texter? Ni – en del av er – i riksdagen läser väl miggornas berättelser ? Många journalister läser miggornas berättelser, för att inte tala om er, ni som kallas ”allmänheten”, ni läser också både vad miggorna berättar och vad jag skriver. Finns det verkligen ingen/inga som orkar ta till sig vansinnigheterna? Svaret har åtminstone hittills under fem, sex år varit ”nej”, men man kan ju alltid hoppas på en förändring… Läs denna mening ur miggans text en gång till och försök – försök! – förstå vidden av den:

Idag har du handläggare som inte har behörighet att flytta på ett gem om det inte stämmer överens med en powerpointpresentation, du har beslutsfattare som inte kan skilja på främlingspass och resedokument, du har teamledare som knappt vet vad uppehållstillstånd är och som hämtar sin länderkunskap ur Wikipedia.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!