Finland. MTV Uutiset rapporterar om att Storbritannien har rätt att begränsa förmåner för invandrare från EU.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på mtv uutisets sajt (på finska).

EU-domstolen: Storbritannien har rätt att begränsa förmåner för EU-invandrare

EU-domstolen stödjer Storbritanniens rätt att begränsa sociala förmåner för invandrare (i Sverige kallade ”EU-migranter”, min anm.) från andra EU-länder.

Storbritannien har velat begränsa bland annat barnbidrag till personer som flyttat dit från vissa andra EU-länder, om dessa inte har laglig uppehållsrätt i landet.

EU-kommissionen hade ifrågasatt detta, men nu har domstolen gett stöd åt Storbritanniens linje. Enligt domstolen har Storbritannien rätt att kontrollera EU-invandrarnas rätt att uppehålla sig i landet.

Att få stopp på invandringen till Storbritannien har varit en av de centrala frågorna inför folkomröstning om landets EU-medlemskap nästa vecka.

Enligt den senaste opinionsundersökningen är de som är för ett utträde ur EU nu i majoritet.

© Översättning Merit Wager

 

Jyllands-Posten: ”Varje gång ett brott har begåtts med koppling till invandring, asyl och integration, sänker sig mörkret över de svenska medierna.”

Ur ledarartikeln Gode og onde i danska Jyllands-Posten idag, den 18 augusti 2015, med underrubriken ”Sverige slår alle rekorder”:

När ledaren för det liberala svenska C, Annie Lööf, för några år sedan tillfrågades i svensk television hur många invandrare Sverige kan ta emot, svarade hon att det var möjligt att ta emot 30 miljoner nya invandrare. De skulle bara kunna arbeta, tala svenska och betala skatt. Så kunde de också bli en dynamisk del av den svenska välfärdsstaten, tillsammans med den nuvarande cirka 9,5 miljonerna invånare i Sverige.

TV-klippet kan hittas på YouTube sida vid sida med otaliga märkliga, underhållande och dråpliga klipp som dagligen kolporteras på sociala medier. Men Annie Lööf tänkte och sade det på fullaste allvar.
———-
Sveriges invandringspolitik har utvecklats till ett komplex. Eftersom den främst hänvisar till abstrakta humanitära skäl, blundar den för konkreta följder i form av miljardutgifter för sociala tjänster; ökande våld och kriminalitet, kulturell segregation; en skola och ett utbildningssystem i fritt fall, religiös radikalisering i de  större städerna. Till det kommer ett folkligt missnöje, något som allt fler svenskar anser: att invandringen omvandlat den sociala verkligheten. Många känner helt enkelt inte igen Sverige, som förvandlats med rekordfart, och som ingen verkar ha någon kontroll över. Inte heller eliten, som i mer än 30 år blundat ögon för förvandling, och som resultat, har oerhört svårt att erkänna att de har haft fel och måste revidera sin syn på utvecklingen och prognoserna.

Läs gärna hela artikeln, med hjälp av Google Translate om danskan inte är så stark.

Läs också vad Mikael Jalving skriver i samma tidning den 12 augusti under rubriken: Dobbeltmordet i IKEA, bland annat:

På området ”Vad hände, vem gjorde vad, hur och varför” är svenska medier absolut ledande. Varje gång ett brott har begåtts med koppling till invandring, asyl och integration, sänker sig mörkret över medierna. Allt förvrängs, vissa detaljer utelämnas, avgörande förtydligande frågor ställs helt enkelt inte.

Var det terror i Västerås? Frågan avfärdas som irrelevant. Läsarna leds aktivt bort från sanningen, eller det alla fruktar. Romer bli ”EU-migranter”, muslimska gäng är ”ungdomar” eller ännu mer anonymt endast ”personer”, såvida de inte kallas ”utsatta grupper”.

Praktiskt taget allt som har någon som helst anknytning till invandring är inflammerat, farligt, tabu. Att läsa svenska medier är som att se på natten. Därför kom det inte som en överraskning att en intern varning igår rusade genom nyhetsbyrån TT som tillhandahåller material åt flera svenska medier, att gärningsmannens etniska bakgrund skulle bli komma att tillkännagivas:

”Alla nyheter redaktörer som inte vill det, måste manuellt ta bort informationen från de texter”.

Så förvarnade TT förvarnat redaktionerna för den konkreta verkligheten.

Som sagt: läs gärna artiklarna och ta hjälp av Google translate. Och än en gång påpekar jag vad jag så många gånger genom åren har påpekat:

Sverige skiljer sig från alla andra länder. Det är Sverige som är annorlunda, inte resten av EU.

© denna blogg.

En anställd vid Kriminalvården: ”Kommunikationen mellan Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fungerar ganska dåligt.”

En anställd vid Kriminalvården skriver och berättar (och har givetvis gett sitt tillstånd till publicering):

Inte sjutton trodde jag att jag någonsin skulle komma att skicka ett mejl till dig!

Jag är anställd inom Kriminalvården. För mer än ett år sedan bad en kollega mig att uppmärksamma vilka som sitter på vår avdelning och det blev början på något nytt – en slags insikt om att jag burit ett filter över mina ögon. Jag började läsa domar, dra paralleller, titta på REVA-samarbetet och allt detta fick mig att se att det fanns en del saker som inte stämde.

Något som man borde titta närmare på är utvisning i dom som skiljer sig mycket åt beroende på domstol och beroende på domarnas dagsform. Vi upprepar om och om igen på jobbet att det inte finns någon logik när det handlar om utvisning i dom.

Det skulle också vara intressant om någon uppmärksammade de så kallade EU-migranterna och hur många av dem som faktiskt begår brott. Efter tredje gången kanske de blir utvisade i dom, vilket ofta också ganska smärtfritt kan verkställas. Det är dock inte särskilt ovanligt att de dyker upp i Sverige igen, en kort tid därefter. I vissa fall för att det inte finns någon inre kontroll inom EU och i vissa fall för att gränserna mot yttervärlden inte heller är vattentäta.

Som EU-medborgare får man enligt reglerna bara uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader utan försörjning och därefter ska man registrera sig hos Skatteverket eller motsvarande myndighet i annat EU-land. Men vem kontrollerar att detta efterlevs?

Jag skulle kunna beskriva många enskilda fall om jag tar mig tid. Berättelserna man får höra här är av synnerligen märkligt slag. Såsom dessa:

1)  En yngling som uppger sig vara från Syrien och står under övervakning efter tidigare villkorlig frigivning, dyker upp med en annan identitet på häktet och får ringa hem till sin far och syster i Tunisien utan att någon höjer det minsta på ögonbrynen. Han körs fram och tillbaka till ett av Migrationsverkets förvar för daktning, vilket han vägrar låta göras, samtidigt som fingeravtrycken redan finns hos Polismyndigheten.

2)  En est som efter flera avtjänade fängelsestraff äntligen får ett avvisningsbeslut från Polismyndigheten och fem års återreseförbud, dyker strax därefter upp vid ett villainbrott i Stockholm med argumentet att han ville uttrycka sitt missnöje över hur han bemötts i Sverige.

Kommunikationen mellan Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fungerar ganska dåligt. De fall där kommunikationen ofta fungerar bra är fallen som gäller utvisning i dom. I andra fall haltar det något otroligt. Information finns ofta tillgänglig enbart i domen och gränspolisen får sällan information om andra klienter om ingen på anstalten tar sig tid att meddela dem, och då kan det finnas något gammalt avvisningsbeslut som ingen annars skulle ha uppmärksammat.

Hos Kriminalvården handlar det främst om bristande förståelse och dålig insyn i andra myndigheters verksamhet och beslut. Sammantaget kan inte REVA sägas ha gett så mycket, utom att utvisning i dom uppmärksammats och att det finns klara instruktioner för hur man ska gå till väga i förekommande fall.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av det som står här.