• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Maahanmuuttovirasto logotirsa-forssellRapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

  • Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
  • Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
  • I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
  • I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

  • Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
  • Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

  • Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
  • Ett kort samtal 1,5 h
  • Ett långt samtal 3,5 h
  • För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

  • Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
  • I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016) och Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126).

Vi är fem opinionsbildare från Sverige på ”asylresa” i Helsingfors. På eftermiddagen den 27 september tar Migri – så kallas Migrationsverket i Finland – emot oss på sitt kontor på Bryggerigatan 2 A.

Maahanmuuttovirasto logoDet är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och lansinformation.

pa-migri-27-9-2016Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda.

Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.

Ointresset från svensk sida är inte särskilt förvånande, självtillräckligheten hos svenska medier och politiker är skriande och är man så nöjd och belåten med Sveriges sätt att hantera den största kris som drabbat landet i många mannaminnet, ja då behöver man ju knappast åka till Finland för att lära sig något. Trots att den ordning och reda, den effektivitet och det välfungerande system som existerar där torde kunna fungera förebildligt till och med för länder med betydligt mindre ”utmaningar” (svensk omskrivning för ”stora problem”) än Sverige.

Rummet, möblerna, kaffekopparna, själva miljön skulle lika gärna kunna vara Sverige, där märks ingen skillnad. Men så snart Migris personal börjar prata är det nästan som att förflyttas till en annan planet. Bemötandet är respektfullt och seriöst och yrkeskunskaperna självklara. Presentationerna av olika områden inom asylprocessen genomförs professionellt och utan åthävor, sakligt, tydligt och korrekt. Generaldirektören sitter med under hela det drygt två timmar långa mötet och är hela tiden också andligt närvarande och genuint och positivt intresserad av vad hennes personal säger och vi får höra och av  vilka frågor vi ställer.

tirsa-forssellTirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten börjar. Som finlandssvensk talar hon svenska och även om en del begrepp och ord skiljer sig från de sverigesvenska är det lätt för alla att följa med och förstå vad hon talar om. Till stöd för sina ord har hon en utmärkt Power Point-presentation som också – utan krusiduller – tillställs oss för information dagen efter. Hon talar om asylprocessens förlopp. Och det skiljer sig rejält från det svenska asylprocessförloppet. Presentationen innehåller följande delar:

  1. Mottagande och registrering av asylansökan
  2. Automatisk sållning av asylsökningar
  3. Utredning av identitet, inresa och resrutt
  4. Bokning av asylsamtal
  5. Asylsamtal
  6. Beslutsfattande
  7. Delgivning av asylbeslut och överklagande

Polisen eller Gränsbevakningsväsendet tar alltså emot asylansökan och anhängiggör (inleder) ärendet i utlänningsregistret (UMA-systemet, se faktaruta i slutet av texten) och öppnar samtidigt inkvarteringsärendet i det elektroniska systemet. Därefter registreras basuppgifterna, man tar fingeravtryck, gör sökningar i olika datasystem (Eurodac osv.) och den asylsökandes identitetshandlingar kontrolleras och så görs en automatiskt sållning, till exempel till Fast track.

Följande sållningskriterir finns:

•  Interna förflyttningar inom EU
•  Fast track
– Personer som tagna i förvar/fängelse
– Nya ansökningar av samma person (efter negativt beslut)
– EU-medborgare
– Säkra ursprungsländer
– Asylorsaken endast ekonomisk eller hälsomässig

 Dublin (träff i Eurodac eller VIS, familjeband inom medlemstaterna)
 Dublin ensamkommande minderåriga
•  Personer som uppvisat identitetshandlingar
•  Övriga (personer som inte uppvisat identitetshandlingar)
•  Sårbara grupper

Så sållas de olika typerna av ärenden och först därefter börjar den faktiska asylhanteringen, asylprocessen.

Fortsättning följer snart i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera

profile* En migga: 13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.

Och:

profile ** En migga: Fingeravtryck tas ju också av dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Miggorna skriver numera ganska ofta i skov. De är så arbetstyngda att det kan gå ett bra tag mellan skriverierna, men så händer något som gör att de återigen låter mig – och er som läser min blogg – få en inblick i deras ”mad, mad, mad, mad world”.  Jag ställde en del frågor till tre miggor om multipla identiteter och det var som att öppna en dammlucka och låta vattnet forsa fritt. Om det här inlägget blir lite rörigt så får ni ursäkta. Det kom mängder av information både om det jag frågat om och om en hel del annat, så nu serverar jag den blandade kompotten så gott jag förmår.

Jag vidarebefordrade följande historia – som jag själv hade fått berättad för mig – till tre, av varandra oberoende miggor för kommentarer:

En man som jobbar som reklamutdelare i en invandrartät stadsdel i en medelstor stad har lärt känna några somalier. En av dem berättade att han har tre hyreskontrakt på lägenheter. Att han kom till Malmö, fick asyl (eller PUT, jag vet inte vilket) och lägenhet. Och att han, efter en tid, tog färjan till Finland och när han kom till Sverige ändrade han några bokstäver i efternamnet, sökte asyl på nytt och fick det (eller PUT). Plus lägenhet. Därefter gjorde han samma sak ännu en gång och fick återigen asyl (eller PUT) och lägenhet.

Mannen, somaliern, berättar att han nu har asyl/PUT i tre identiteter, han har tre lägenheter och bidrag i tre identiteter. Han bor i en av lägenheterna och hyr ut de två andra. Somalierna berättar att ”det finns andra som också gör så här”.

Historien låter onekligen lätt osannolik (även om jag har hört liknande tidigare), så mina frågor till miggorna löd:

Migrationsverket har ju ett fingeravtrycksregister (ni kollar ju i Eurodac). Kontrolleras alltid alla asylsökandes fingeravtryck automatiskt – det vill säga har man det som rutin – i den databas där samtliga som beviljats asyl/PUT i Sverige finns? Alltså, för att vara så tydlig som möjligt: är det rutin att alla asylsökandes fingeravtryck alltid kontrolleras för att upptäcka att de inte har gjort som somaliern och sökt asyl tidigare i Sverige i flera identiteter?

•  Om svaret är ja: hur kommer det sig i så fall att somaliern – och enligt honom och hans kompisar flera andra – har kunnat söka asyl i flera identiteter i Sverige?

•  Om svaret är nej: varför görs inte alltid, rutinmässigt, kontroller av fingeravtryck i Migrationsverkets egna register för att upptäcka bedragare som söker asyl i Sverige i olika identiteter?

Vad gör MIG med fingeravtrycken

Här följer svar – och en hel del annan information på köpet – från en av de tre miggorna:

Först svarar miggan:

profileDet är omöjligt att få asyl i flera identiteter. Fingeravtrycken kontrolleras automatiskt och sparas i tio år i Eurodac. Undantaget är om man säger sig vara under 14 år, då tas det inga fingeravtryck. Eller om man kommit hit som kvotflykting eller genom anhöriginvandring, då finns fingeravtrycken inte i Eurodac.

Vi kontrollerar fingeravtryck av alla asylsökande. Det finns ingen chans att det inte skulle upptäckas att man sökt asyl tidigare.

Därefter berättar miggan följande:

profileJag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.

*13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna. 

Jag undrar vad som hänt i fallet med den 25-årige 13-åringen…

Miggan igen:

Det här fallet aktualiserades för ett par år sedan. Migrationsverket återkallade  hans PUT i två identiteter utan att träffa honom, han var ju oanträffbar. Ett av de tre PUT:en gick dessvärre inte att återkalla utan att först träffa honom och det gick inte heller att utvisa honom i den identiteten utan en muntlig utredning. Detta eftersom vi, enligt lagen,  inte får återkalla PUT eller utvisa personer utan att ha träffat dem.

Jag frågade om det är den dåvarande ”13-åringens” (som i själva verket var 25) PUT som inte kan återkallas?

En annan migga svarade:

Nej, det PUT som inte kan återkallas är den vuxna somalierns, han som fick PUT på grund av väpnad konflikt i Somalia 2010. Samme man som redan strax innan hade fått PUT som ”minderårig anhöriginvandrare”, typ 17 år, i en annan identitet vilket inte upptäcktes när detta PUT beviljades. Sedan blev han efterlyst för brott och sökte då – och fick – PUT som 13 -åring i en ny identitet.

Mannen fortsatte att begå brott och ”straffades” med inlåsning i ett SIS-boende. När han var där ville han återta sin första identitet (han hade inte åkt fast för något brott i just den identiteten). Ingen trodde på honom så han rymde från SIS-boendet.  Ingen vet förstås om hans rätta identitet är den första eller den andra. Den tredje är absolut inte den rätta med tanke på åldern. Men somalier är han i alla fall och det gick inte att återkalla hans andra tillstånd utan att träffa honom. För att återkalla ett PUT krävs det att den sökande ”medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit avgörande för ärendets utgång”. Här var det inte så.  Alla somalier fick ju PUT på grund av konflkten från 2009 till 2011.

Rörigt? Ja. Rörigt. Betänk då också att just det här handlar om ett enda fall, en enda människa. Miggorna är också bara människor och de har inte alltid det fulla stöd de skulle behöva vare sig från sin ledning, från riksdag och regering, från medier eller ens från samhället. Ändå ska de hantera en röra av bedrägerier och lögner blandade med äkta skyddsbehövande, och försöka kryssa mellan alla rättsliga riktlinjer och annat som står som spön i backen och rör till allting ännu mer.

Jag påpekar att en annan migga sagt att fingeravtrycken raderas ur databasen när man fått PUT. I så fall, om det stämmer, då kan man ju inte kolla om personen har fått PUT tidigare för då finns ju inga fingeravtryck kvar?

Den flesta miggan svarar:

profileAsylsökandes fingeravtryck lagras i olika databaser. Det finns en nationell databas som var av betydelse innan Eurodac fanns ( jag tror Eurodac kom 2002/2003).  Det är från den databasen sökandes fingeravtryck raderas när den sökande får UAT. Däremot lagras den sökande fingeravtryck i databasen Eurodac i minst 10 år.

När en person lämnar fingeravtryck i samband med sin asylansökan kontrolleras fingeravtrycken mot databasen Eurodac och lagras där. Om den sökande sedan söker asyl igen, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat EU-land,  kommer de tidigare asylansökningarna att synas i Eurodac, med datum för ansökan och med ärendenummer.

Jag frågar om miggan vet varför fingeravtryck inte alltid tas av precis alla på samma sätt som av asylsökande, alltså också av anhöriginvandrare och studerande?

Den första miggan svarar en aning uppgivet:

** Fingeravtryck tas ju också på dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Läs också En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

Råd: Man kan alltid fråga Migrationsverket om man undrar över något.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka dock alltid till originalinlägget.

Finland: Lagförslag om skyddsgrundsdirektivet på remiss

SisäasiainministeriöInrikesministeriet har sänt sitt utkast till regeringens proposition om skyddsgrundsdirektivet på remiss. I skyddsgrundsdirektivet fastställs vem som kan få internationellt skydd i EU-länderna. I direktivet bestäms också om rättigheter och förmåner för dem som får internationellt skydd och anknyter till lagstiftningshelheten om ett gemensamt europeiskt asylsystem.

I förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten (Dublin II) bestäms vilket land som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som lämnats inom medlemsstaternas område.

Genom Eurodacförordningen har man inrättat ett fingeravtryckssystem (Eurodac), vars huvudsakliga syfte är att effektivisera tillämpningen av förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten.

Målet med propositionen om skyddsgrundsdirektivet är att inom Europeiska unionen fastställa en enhetlig definition av statusen för dem som får skydd. Målet är dessutom en enhetlig status för flyktingar och personer som beviljats alternativt skydd samt ett enhetligt innehåll i det beviljade skyddet i enlighet med direktivet.

Projektet inleddes med en utredning om skyddsgrundsdirektivet våren 2013. Utöver skyddsgrundsdirektivet ska även direktivet om asylförfaranden samt förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten och Eurodacförordningen behandlas inom ramen för projektet. Till lagstiftningshelheten om ett gemensamt europeiskt asylsystem hör också det omarbetade mottagandedirektivet, men dess genomförande verkställs inom ramen för ett annat projekt eftersom effekterna av direktivet huvudsakligen hänför sig till mottagningslagen.

Bestämmelserna i den gällande utlänningslagen i Finland motsvarar redan i huvudsak direktivet. Det är dock nödvändigt att till vissa delar precisera utlänningslagen i enlighet med vad som anges i direktivet. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft senast 2015.

Källa: Inrikesministeriet