• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2019
    M T O T F L S
    « Sep    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare.

Svenska yle.fi logoUtlänningslagen kan komma att stramas åt ännu mer. Så här rapporterar Svenska Yle:

Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. Sannfinländarna driver på och inom kort tillsätts en arbetsgrupp.

Den 1 juli utvidgades kravet på tillräcklig inkomst för att en flykting ska kunna ansöka om familjeåterförening. För en familj med två barn betyder det i praktiken en månadsinkomst på 2.600 euro netto (ca 26.000 kronor. Efter skatt, alltså. Min anm.). Inkomstkravet gäller också ensamkommande barn.

Ny utl.lag RP 43:2016 Finland

Vidare i Svenska Yles text:

Försörjningsplikten bygger på EU:s direktiv om familjeåterförening. Direktivet är inte bindande för medlemsländerna men många tillämpar det åtminstone delvis. Till exempel utvidgade också Sverige i somras inkomstkravet men där gäller det inte minderåriga barn, som i Finland.

Rådets dir 200::86:EG om rätt till familjeåterförening

 Klicka på textrutan för att komma till EU:s direktiv om familjeåterförening.

Ett antal förslag till skärpningar övervägs nu av en arbetsgrupp i riksdagen. Så här säger den sannfinländska riksdagsledamoten Simon Elo i Svenska Yles artikel:

Vi kan bland annat införa ett krav på att den som ansöker om familjeåterförening har bott i Finland i två år.

Dessutom:

Ett annat krav som möjliggörs i EU-direktivet handlar om minimiålder. Medlemsländerna kan, om de så vill, införa en lägsta ålder för maken och makan innan de kan återförenas. Tanken är att man sålunda kan undvika skenäktenskap.

Det finns motargument till en hel del av förslagen. Bland annat:

Om en minimiålder för äkta par eller sambor sägs att äktenskap bland minderåriga inte är ett problem ur finländskt perspektiv. Kravet på en tillräckligt bra bostad, som Sverige har infört, får back eftersom ”det är administrativt utmanande och möjligen kräver en ny tillståndsprocess”.

Följande fakta framhålls gällande familjeåterföreningar:

Finland sv Yle fakta om familjeåterförening 2016-08-28 kl. 19.21.57

Texten i faktarutan från Svenska Yles sajt.

Finländska medier serie grön

Finland. För i år har reserverats knappt 600 miljoner euro för asylhanteringen

Turvapaikanhakijat tarvitsevat lisää rahaa Yle 4.8 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen

Paula Risikko sisäministeriPengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.

– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.

Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.

Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.

Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.

Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.

Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.

– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.

Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.

Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.

Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.

– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.

Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).

Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.

– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.

Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.

– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

 

Finland. Från den 1 juli 2016 gäller försörjningsförutsättningen alltid familjemedlemmar till personer som beviljats annat internationellt skydd.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket – Migri – informerar om nya bestämmelser:

 

Endast familjen till en person som beviljats flyktingstatus kan i fortsättningen ansöka om familjeåterförening under tre månaders tid utan försörjningsförutsättning

Utlänningslagen ändras den 1 juli 2016 så att försörjningsförutsättningen i regel gäller även familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd när de ansöker om uppehållstillstånd i Finland.

Endast familjemedlemmarna till personer som beviljats asyl eller valts ut som kvotflyktingar kan ansöka om familjeåterförening inom tre månader utan försörjningsförutsättning, om familjebanden uppstod innan asylsökanden anlände till Finland eller innan kvotflyktingen blev uttagen i Finlands flyktingkvot. Tidsfristen på tre månader inleds när anknytningspersonen delges sitt beslut. Lagändringen tillämpas på familjemedlemmar till personer som får sitt asylbeslut eller väljs som kvotflykting den 1 juli 2016 eller efter detta.

Från den 1 juli 2016 gäller försörjningsförutsättningen alltid familjemedlemmar till personer som beviljats annat internationellt skydd, dvs. alternativt, humanitärt eller tillfälligt skydd. Ändringen gäller även sådana familjemedlemmar vars ansökningar är anhängiga (som är aktuella, som pågår. Min anm.).

Familjemedlemmarna ska lämna in sina ansökningar om uppehållstillstånd på en finsk beskickning utomlands. Den sökande ska boka tid på en finsk beskickning för att lämna in sin ansökan. Om tidsbeställning inte krävs för att lämna in ansökan, ska alla sökande ändå personligen besöka beskickningen inom tre månaders tid.

Tidsgränsen gäller inte om familjemedlemmen inte kan lämna in sin ansökan inom tre månader på grund av myndigheterna i Finland, till exempel på grund av köer i tidsbeställningen. Familjemedlemmarna ska dock boka den första möjliga tiden och använda den för att uträtta detta ärende. Om det tar över tre månader att lämna in ansökan och detta inte beror på myndigheterna i Finland, gäller försörjningsförutsättningen.

Migri meddelar vägledande gränser för tryggad försörjning:

Eurobelopp för försörjning av anhöriga Finland

Skriv en bildtext

Familjemedlemmarna till en person som beviljats asyl eller valts som kvotflykting kan ansöka om familjeåterförening också efter tre månader, men då måste familjemedlemmarnas försörjning vara tryggad. Med tryggad försörjning avses att familjen har egna inkomster och inte är beroende av stöd i Finland.

Lön, inkomster från företagsverksamhet, pension och andra tillgångar samt vissa förmåner, såsom barnbidrag, studiestöd och bostadsbidrag, anses vara inkomster. När beslutet fattas beaktas arbete alltid och de vägledande inkomstgränserna är inte bindande.

Försörjningsförutsättningen gäller sedan tidigare nya familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd, dvs. medlemmar av en familj som bildats efter att anknytningspersonen kommit till Finland.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning.”

Harva yksin turvapaikkaa hakeva HS 11.6 2016hs_fi_department_page_logoKlicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Få ensamkommande minderåriga som söker asyl får sin familj till Finland

Ytterst få asylsökande barns och ungdomars familjer får komma till Finland.

På senare tid har det i offentligheten talats om att ensamkommande minderåriga asylsökandes situation försvåras om den nya utlänningslagen går igenom. Enligt den måste även en minderårig, som bevisats internationellt skydd, ha tillräckliga inkomster för att hans/hennes föräldrar ska kunna komma till Finland.

Migrationsverkets statistik visar dock att barn och unga som kommit ensamma inte heller hittills särskilt ofta fått sina föräldrar till Finland.

Under drygt fyra år har ansökningar gällande anhöriga till minderåriga asylsökande i cirka 8 procent av fallen beviljats, 92 procent har avslagits.

Under de fyra åren 2012-2015 beviljades 21 uppehållstillstånd åt vårdnadshavare till personer som kommit ensamma och sökt asyl i Finland. Samtidigt fattades 243 negativa beslut. Under tiden 1 januari – 30 april i år har fyra positiva och tre negativa beslut fattas.

Situationen är annorlunda åt andra hållet. En vuxen som fått internationellt skydd får oftast sina barn till Finland. År 2012 och framåt har cirka 72 procent av dem fått uppehållstillstånd. När det gäller makar och makor har 55 procent beviljats uppehållstillstånd, 45 procent har fått avslag.

Enligt Migrationsverkets invandringsenhets chef Tiina Suominen fattas varje beslut på individuella grunder. När det gäller minderåriga är orsaken till de negativa besluten ofta att det inte har funnits ett existerande familjeliv eller att familjebanden har brutits.

”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning. Det förutsätts till exempel att det faktiskt förekommit ett familjeliv mellan barnet och en eller två föräldrar. Ofta kan de sökande inte visa att så har varit fallet”, konstaterar Tiina Suominen.

Enligt informatören Sanna Rummakko på Flyktinghjälpen har familjeåterföreningslinjen redan länge varit strikt när det gällt minderårigas vårdnadshavare. Lagen skärptes senast åren 2010 och 2012.

”Det har redan under många år varit svårt för ensamkommande minderåriga asylsökandes föräldrar eller syskon att få komma till Finland. Såväl lagen som tolkningen av den är ytterst strikt”, säger Sanna Rummakko.

”När det handlar om familjeåterförening så sprids det mycket felaktigt information och vilda påståenden. Det påstås att varje asylsökande som fått uppehållstillstånd hämtar hit flera familjemedlemmar. Det stämmer inte, enligt statistiken”, säger Sanna Rummakko.

Enligt Tiina Suominen är så kallade ankarbarn numera sällsynta. Med den termen menas barn, vilkas föräldrar skickar sina barn ensamma för att söka asyl för att de ska ordna uppehållstillstånd åt hela familjen.

”Det är inte vanligt. Några enstaka sådana fall om året, bara. Vanligare är skenäktenskap, och i sådana fall fattas 250-300 negativa beslut om året.”

Skenäktenskap misstänks till exempel när makarna inte har ett gemensamt språk och när paren bara har känt varandra en kort tid före giftermålet.

”Någon tidsgräns finns inte; i besluten tas även hänsyn till kulturella skillnader. Det finns kulturer där sällskapande före äktenskapet praktiskt taget inte existerar.”

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

Finland. Villkoren för familjeåterförening stramas åt.

StatsrådetVillkoren för familjeåterförening stramas åt
(något sammandragen text)

Villkoren för familjeåterförening stramas åt i överensstämmelse med EU-direktivet. Tillräcklig försörjning ska vara en förutsättning för familjeåterförening för personer som får internationellt eller tillfälligt skydd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen, lämnades till riksdagen den 7 april.

Försörjningsförutsättningen ska gälla också så kallade gamla familjer till dem som beviljas internationellt eller tillfälligt skydd. Med gamla familjer avses att familjen bildats innan anknytningspersonen kommit till Finland. Redan enligt gällande lag förutsätts att anknytningspersonens försörjning är tryggad i de fall där familjeåterförening söks för en familj som bildats efter ankomsten till Finland.

Enligt förslaget kan familjemedlemmarna till personer som beviljats asyl ansöka om familjeåterförening utan försörjningsförutsättning inom tre månader från att anknytningspersonen fått sitt asylbeslut. Detsamma gäller för kvotflyktingar. Efter att tidsfristen löpt ut gäller försörjningsförutsättningen enligt förslaget. Tidsfristen på tre månader anges i EU-direktivet och är förpliktande för alla medlemsländer. Däremot gäller försörjningsförutsättningen alltid personer som fått alternativt skydd.

Försörjningsförutsättningen ska inte utsträckas till att omfatta familjemedlemmar till finska eller nordiska medborgare.

Förutom försörjningsförutsättningen tillåter EU-direktivet också andra kriterier för familjeåterförening. Under våren ska det vid inrikesministeriet inledas ett utredningsprojekt för att utreda ett fullskaligt ibruktagande av andra kriterier. Dessutom utreds tillämpningen av försörjningsförutsättningen gällande familjemedlemmar till finska och nordiska medborgare.

© denna blogg.

Finländska medier serie grön

Finland. Om skärpta krav för familjeåterförening (igen).

Målet är att garantera att Finland Yle 26.2 2016

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Yles sajt.

 

 

Reglerna för familjeåterförening för asylsökande har successivt skärpts sedan 2010. Det har lett till att antalet återföreningar har minskat. Nu vill regeringen skärpa reglerna ännu mer genom en rad ändringar i utlänningslagen (på finska). Så här rapporterar Yle:

I lagförslaget utvidgas och skärps kravet på en tillräcklig inkomst innan en flykting kan ansöka om återförening av sin familj i Finland.

För en familj med två barn skulle de belopp som ligger på bordet betyda en nettoinkomst på 2.600 euro (ca 26.000 kronor) i månaden. De är en bruttomånadslön på nästan 4.000 euro (ca 40.000 kronor), som är långt mer än genomsnittslönen inom till exempel den kommunala sektorn.

Inkomstkravet skulle gälla också ensamkommande minderåriga barn, dock med möjlighet till undantag ”om barnets bästa så kräver”.

Vidare rapporterar Yle:

Nästan 40 organisationer och instanser har gett utlåtanden om lagförslaget. Bland dem finns polisen, gränsbevakningen, Folkpensionsanstalten och många ministerier som inte har några invändningar mot de nya reglerna i sig.

De organisationer, ett tjugotal, som har anknytning till flykting- och integrationsarbetet är emellertid mördande i sin kritik. Också riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, Kommunförbundet och Helsingfors stad har dubier.

Flera organisationer kritiserar Inrikesministeriet för att inte alls ha bett om utlåtanden av instanser som arbetar med barn även om de nya kriterierna i högsta grad påverkar just barnens ställning. Av de här instanserna har en del ändå lämnat in ett utlåtande på eget initiativ.
————————————
Regeringen utgår i sitt lagförslag från att de skärpta inkomstgränserna vid ansökan om familjeåterförening ska underlätta integrationen eftersom flyktingar som vill ha hit sin familj tvingas ta ett större ansvar för utkomsten.

Men, säger bland andra Helsingfors stad, det kan gå tvärtom.

Migrationsinstitutet och flera andra instanser är på samma linje. Inkomstkraven är så höga att de är ägnade att skapa djup tröstlöshet och apati istället för att motivera till aktiv integration. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är också att du kan vara med din familj.

Lagändringsförslagen ska ges till riksdagen senare i vår.

Om detta skrev också Hufvudstadsbladet den 17 november 2015: Finland. Skärpta krav för familjeåterförening för dem som fått asyl i Finland.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Genom att ta i bruk integrering som en förutsättning för familjeåterförening stöder man regeringens mål att försäkra sig om att alla asylsökande som fått ett positivt uppehållstillstånd strävar efter att integrera sig.”

inrikesministeriet 2Skärpning av förutsättningarna för familjeåterförening

Inrikesministeriet informerar om att kriterierna för familjeåterförening i enlighet med EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska preciseras och att projektet ingår i statsminister Sipiläs regeringsprogram.

Europeiska unionens råd antog år 2003 ett direktiv om rätt till familjeåterförening. EU-direktivet innehåller både grundläggande förutsättningar för familjeåterförening och valbara tilläggsförutsättningar, om vilkas tillämpning medlemsstaterna själva beslutar. Finland har inte tagit i bruk alla tilläggsförutsättningar som ingår i direktivet.

I projektet skärps kriterierna för familjeåterförening utgående från dessa tilläggsförutsättningar. I projektet utreds bland annat vilka metoder det finns att bredda tillämpningen av försörjningskravet samt att införa krav på integrering och bostad som en förutsättning för familjeåterförening.

Inrikesministeriet anger att:

Genom att ta i bruk integrering som en förutsättning för familjeåterförening stöder man regeringens mål att försäkra sig om att alla asylsökande som fått ett positivt uppehållstillstånd strävar efter att integrera sig.

Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen våren 2016.

Finländska medier serie grön