Utlänningslagen kan komma att stramas åt ännu mer. Så här rapporterar Svenska Yle:
Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. Sannfinländarna driver på och inom kort tillsätts en arbetsgrupp.
Den 1 juli utvidgades kravet på tillräcklig inkomst för att en flykting ska kunna ansöka om familjeåterförening. För en familj med två barn betyder det i praktiken en månadsinkomst på 2.600 euro netto (ca 26.000 kronor. Efter skatt, alltså. Min anm.). Inkomstkravet gäller också ensamkommande barn.
Vidare i Svenska Yles text:
Försörjningsplikten bygger på EU:s direktiv om familjeåterförening. Direktivet är inte bindande för medlemsländerna men många tillämpar det åtminstone delvis. Till exempel utvidgade också Sverige i somras inkomstkravet men där gäller det inte minderåriga barn, som i Finland.
Klicka på textrutan för att komma till EU:s direktiv om familjeåterförening.
Ett antal förslag till skärpningar övervägs nu av en arbetsgrupp i riksdagen. Så här säger den sannfinländska riksdagsledamoten Simon Elo i Svenska Yles artikel:
Vi kan bland annat införa ett krav på att den som ansöker om familjeåterförening har bott i Finland i två år.
Dessutom:
Ett annat krav som möjliggörs i EU-direktivet handlar om minimiålder. Medlemsländerna kan, om de så vill, införa en lägsta ålder för maken och makan innan de kan återförenas. Tanken är att man sålunda kan undvika skenäktenskap.
Det finns motargument till en hel del av förslagen. Bland annat:
Om en minimiålder för äkta par eller sambor sägs att äktenskap bland minderåriga inte är ett problem ur finländskt perspektiv. Kravet på en tillräckligt bra bostad, som Sverige har infört, får back eftersom ”det är administrativt utmanande och möjligen kräver en ny tillståndsprocess”.
Följande fakta framhålls gällande familjeåterföreningar:
Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).
Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen
Pengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.
– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.
Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.
Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.
Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.
Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.
Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.
– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.
Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.
Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.
Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.
– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.
Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).
Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.
– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.
Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.
– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.
Migrationsverket – Migri – informerar om nya bestämmelser:
Endast familjen till en person som beviljats flyktingstatus kan i fortsättningen ansöka om familjeåterförening under tre månaders tid utan försörjningsförutsättning
Utlänningslagen ändras den 1 juli 2016 så att försörjningsförutsättningen i regel gäller även familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd när de ansöker om uppehållstillstånd i Finland.
Endast familjemedlemmarna till personer som beviljats asyl eller valts ut som kvotflyktingar kan ansöka om familjeåterförening inom tre månader utan försörjningsförutsättning, om familjebanden uppstod innan asylsökanden anlände till Finland eller innan kvotflyktingen blev uttagen i Finlands flyktingkvot. Tidsfristen på tre månader inleds när anknytningspersonen delges sitt beslut. Lagändringen tillämpas på familjemedlemmar till personer som får sitt asylbeslut eller väljs som kvotflykting den 1 juli 2016 eller efter detta.
Från den 1 juli 2016 gäller försörjningsförutsättningen alltid familjemedlemmar till personer som beviljats annat internationellt skydd, dvs. alternativt, humanitärt eller tillfälligt skydd. Ändringen gäller även sådana familjemedlemmar vars ansökningar är anhängiga (som är aktuella, som pågår. Min anm.).
Familjemedlemmarna ska lämna in sina ansökningar om uppehållstillstånd på en finsk beskickning utomlands. Den sökande ska boka tid på en finsk beskickning för att lämna in sin ansökan. Om tidsbeställning inte krävs för att lämna in ansökan, ska alla sökande ändå personligen besöka beskickningen inom tre månaders tid.
Tidsgränsen gäller inte om familjemedlemmen inte kan lämna in sin ansökan inom tre månader på grund av myndigheterna i Finland, till exempel på grund av köer i tidsbeställningen. Familjemedlemmarna ska dock boka den första möjliga tiden och använda den för att uträtta detta ärende. Om det tar över tre månader att lämna in ansökan och detta inte beror på myndigheterna i Finland, gäller försörjningsförutsättningen.
Migri meddelar vägledande gränser för tryggad försörjning:
Skriv en bildtext
Familjemedlemmarna till en person som beviljats asyl eller valts som kvotflykting kan ansöka om familjeåterförening också efter tre månader, men då måste familjemedlemmarnas försörjning vara tryggad. Med tryggad försörjning avses att familjen har egna inkomster och inte är beroende av stöd i Finland.
Lön, inkomster från företagsverksamhet, pension och andra tillgångar samt vissa förmåner, såsom barnbidrag, studiestöd och bostadsbidrag, anses vara inkomster. När beslutet fattas beaktas arbete alltid och de vägledande inkomstgränserna är inte bindande.
Försörjningsförutsättningen gäller sedan tidigare nya familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd, dvs. medlemmar av en familj som bildats efter att anknytningspersonen kommit till Finland.
Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).
Få ensamkommande minderåriga som söker asyl får sin familj till Finland
Ytterst få asylsökande barns och ungdomars familjer får komma till Finland.
På senare tid har det i offentligheten talats om att ensamkommande minderåriga asylsökandes situation försvåras om den nya utlänningslagen går igenom. Enligt den måste även en minderårig, som bevisats internationellt skydd, ha tillräckliga inkomster för att hans/hennes föräldrar ska kunna komma till Finland.
Migrationsverkets statistik visar dock att barn och unga som kommit ensamma inte heller hittills särskilt ofta fått sina föräldrar till Finland.
Under drygt fyra år har ansökningar gällande anhöriga till minderåriga asylsökande i cirka 8 procent av fallen beviljats, 92 procent har avslagits.
Under de fyra åren 2012-2015 beviljades 21 uppehållstillstånd åt vårdnadshavare till personer som kommit ensamma och sökt asyl i Finland. Samtidigt fattades 243 negativa beslut. Under tiden 1 januari – 30 april i år har fyra positiva och tre negativa beslut fattas.
Situationen är annorlunda åt andra hållet. En vuxen som fått internationellt skydd får oftast sina barn till Finland. År 2012 och framåt har cirka 72 procent av dem fått uppehållstillstånd. När det gäller makar och makor har 55 procent beviljats uppehållstillstånd, 45 procent har fått avslag.
Enligt Migrationsverkets invandringsenhets chef Tiina Suominen fattas varje beslut på individuella grunder. När det gäller minderåriga är orsaken till de negativa besluten ofta att det inte har funnits ett existerande familjeliv eller att familjebanden har brutits.
”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning. Det förutsätts till exempel att det faktiskt förekommit ett familjeliv mellan barnet och en eller två föräldrar. Ofta kan de sökande inte visa att så har varit fallet”, konstaterar Tiina Suominen.
Enligt informatören Sanna Rummakko på Flyktinghjälpen har familjeåterföreningslinjen redan länge varit strikt när det gällt minderårigas vårdnadshavare. Lagen skärptes senast åren 2010 och 2012.
”Det har redan under många år varit svårt för ensamkommande minderåriga asylsökandes föräldrar eller syskon att få komma till Finland. Såväl lagen som tolkningen av den är ytterst strikt”, säger Sanna Rummakko.
”När det handlar om familjeåterförening så sprids det mycket felaktigt information och vilda påståenden. Det påstås att varje asylsökande som fått uppehållstillstånd hämtar hit flera familjemedlemmar. Det stämmer inte, enligt statistiken”, säger Sanna Rummakko.
Enligt Tiina Suominen är så kallade ankarbarn numera sällsynta. Med den termen menas barn, vilkas föräldrar skickar sina barn ensamma för att söka asyl för att de ska ordna uppehållstillstånd åt hela familjen.
”Det är inte vanligt. Några enstaka sådana fall om året, bara. Vanligare är skenäktenskap, och i sådana fall fattas 250-300 negativa beslut om året.”
Skenäktenskap misstänks till exempel när makarna inte har ett gemensamt språk och när paren bara har känt varandra en kort tid före giftermålet.
”Någon tidsgräns finns inte; i besluten tas även hänsyn till kulturella skillnader. Det finns kulturer där sällskapande före äktenskapet praktiskt taget inte existerar.”
Villkoren för familjeåterförening stramas åt (något sammandragen text)
Villkoren för familjeåterförening stramas åt i överensstämmelse med EU-direktivet. Tillräcklig försörjning ska vara en förutsättning för familjeåterförening för personer som får internationellt eller tillfälligt skydd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen, lämnades till riksdagen den 7 april.
Försörjningsförutsättningen ska gälla också så kallade gamla familjer till dem som beviljas internationellt eller tillfälligt skydd. Med gamla familjer avses att familjen bildats innan anknytningspersonen kommit till Finland. Redan enligt gällande lag förutsätts att anknytningspersonens försörjning är tryggad i de fall där familjeåterförening söks för en familj som bildats efter ankomsten till Finland.
Enligt förslaget kan familjemedlemmarna till personer som beviljats asyl ansöka om familjeåterförening utan försörjningsförutsättning inom tre månader från att anknytningspersonen fått sitt asylbeslut. Detsamma gäller för kvotflyktingar. Efter att tidsfristen löpt ut gäller försörjningsförutsättningen enligt förslaget. Tidsfristen på tre månader anges i EU-direktivet och är förpliktande för alla medlemsländer. Däremot gäller försörjningsförutsättningen alltid personer som fått alternativt skydd.
Försörjningsförutsättningen ska inte utsträckas till att omfatta familjemedlemmar till finska eller nordiska medborgare.
Förutom försörjningsförutsättningen tillåter EU-direktivet också andra kriterier för familjeåterförening. Under våren ska det vid inrikesministeriet inledas ett utredningsprojekt för att utreda ett fullskaligt ibruktagande av andra kriterier. Dessutom utreds tillämpningen av försörjningsförutsättningen gällande familjemedlemmar till finska och nordiska medborgare.
Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Yles sajt.
Reglerna för familjeåterförening för asylsökande har successivt skärpts sedan 2010. Det har lett till att antalet återföreningar har minskat. Nu vill regeringen skärpa reglerna ännu mer genom en rad ändringar i utlänningslagen (på finska). Så här rapporterar Yle:
I lagförslaget utvidgas och skärps kravet på en tillräcklig inkomst innan en flykting kan ansöka om återförening av sin familj i Finland.
För en familj med två barn skulle de belopp som ligger på bordet betyda en nettoinkomst på 2.600 euro (ca 26.000 kronor) i månaden. De är en bruttomånadslön på nästan 4.000 euro (ca 40.000 kronor), som är långt mer än genomsnittslönen inom till exempel den kommunala sektorn.
Inkomstkravet skulle gälla också ensamkommande minderåriga barn, dock med möjlighet till undantag ”om barnets bästa så kräver”.
Vidare rapporterar Yle:
Nästan 40 organisationer och instanser har gett utlåtanden om lagförslaget. Bland dem finns polisen, gränsbevakningen, Folkpensionsanstalten och många ministerier som inte har några invändningar mot de nya reglerna i sig.
De organisationer, ett tjugotal, som har anknytning till flykting- och integrationsarbetet är emellertid mördande i sin kritik. Också riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, Kommunförbundet och Helsingfors stad har dubier.
Flera organisationer kritiserar Inrikesministeriet för att inte alls ha bett om utlåtanden av instanser som arbetar med barn även om de nya kriterierna i högsta grad påverkar just barnens ställning. Av de här instanserna har en del ändå lämnat in ett utlåtande på eget initiativ.
————————————
Regeringen utgår i sitt lagförslag från att de skärpta inkomstgränserna vid ansökan om familjeåterförening ska underlätta integrationen eftersom flyktingar som vill ha hit sin familj tvingas ta ett större ansvar för utkomsten.
Men, säger bland andra Helsingfors stad, det kan gå tvärtom.
Migrationsinstitutet och flera andra instanser är på samma linje. Inkomstkraven är så höga att de är ägnade att skapa djup tröstlöshet och apati istället för att motivera till aktiv integration. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är också att du kan vara med din familj.
Lagändringsförslagen ska ges till riksdagen senare i vår.
Skärpning av förutsättningarna för familjeåterförening
Inrikesministeriet informerar om att kriterierna för familjeåterförening i enlighet med EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska preciseras och att projektet ingår i statsminister Sipiläs regeringsprogram.
Europeiska unionens råd antog år 2003 ett direktiv om rätt till familjeåterförening. EU-direktivet innehåller både grundläggande förutsättningar för familjeåterförening och valbara tilläggsförutsättningar, om vilkas tillämpning medlemsstaterna själva beslutar. Finland har inte tagit i bruk alla tilläggsförutsättningar som ingår i direktivet.
I projektet skärps kriterierna för familjeåterförening utgående från dessa tilläggsförutsättningar. I projektet utreds bland annat vilka metoder det finns att bredda tillämpningen av försörjningskravet samt att införa krav på integrering och bostad som en förutsättning för familjeåterförening.
Inrikesministeriet anger att:
Genom att ta i bruk integrering som en förutsättning för familjeåterförening stöder man regeringens mål att försäkra sig om att alla asylsökande som fått ett positivt uppehållstillstånd strävar efter att integrera sig.
Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen våren 2016.
Brottslingar avlägsnas alltid ur landet när lagen tillåter det.
Migrationsverket fattar beslut om avvisning eller utvisning av personer som gjort sig skyldiga till grova brott alltid då lagen tillåter detta.
—————————-
Om asylsökanden som gjort sig skyldig till brott inte har uttryckliga grunder för asyl, dvs. för flyktingstatus, och tryggt kan återvända till sitt hemland, fattas ett negativt beslut som innefattar avvisning. Om grunderna för asyl uppfylls eller om en trygg återresa inte är möjlig beviljas personen tillfälligt uppehållstillstånd för ett år åt gången.
En brottslings flyktingstatus kan upphävas
En person som fått flyktingstatus får inte utvisas till sitt hemland eller permanenta bosättningsland, beträffande vilket han eller hon fortfarande är i behov av internationellt skydd. En flykting får endast utvisas till en stat som samtycker till att emot personen.
Upphörande av flyktingstatus och alternativ skyddsstatus kan dock upptas till prövning till exempel om personen gör sig skyldig till brott. Polisen meddelar alla allvarliga brott som begåtts av utlänningar till Migrationsverket som med låg tröskel börjar undersöka om det finns förutsättningar att upphäva personens skyddsstatus.
Då en flykting gör sig skyldig till grova brott granskar Migrationsverket grunderna för skyddet särskilt noggrant. Personen utvisas om förutsättningarna för upphörande av flykting- eller skyddsstatus och återkallande av uppehållstillstånd uppfylls.
När det är fråga om brottslingar undersöks de individuella möjligheterna till tillbakasändning särskilt noggrant även om man vet att det är svårt att återsända personer till brottslingens hemland. Polisen verkställer besluten om avvisning och utvisning.
Även om en asylsökande inte genast skulle tvingas lämna Finland med anledning av ett brott som begåtts i Finland har personen ett straffrättsligt ansvar för sin gärning. Till flyktingstatus hör rätten till familjeåterförening, men familjemedlemmar som är i fängelse beviljas inte uppehållstillstånd. Efter fängelsedomen kan personen utvisas om omständigheterna som ledde till beviljande av flyktingstatus har förändrats.
Inrikesminister Orpo: Finlands invandringspolitik är med nordiska mått mätt sträng
Sverige, Norge och Danmark har meddelat att de kommer att skärpa sin utlänningslagstiftning. I Finland finns redan sådana lagar på plats som rör asylsökande och familjeåterförening, vilka i många delar rentav är strängare än i övriga Norden.
I Finland är tillstånden alltid tillfälliga och familjers resor betalas inte
Sverige planerar att, under de kommande tre åren, bevilja vuxna asylsökande tillfälliga uppehållstillstånd. Finland har alltid beviljat asyl och uppehållstillstånd endast för begränsad tid, såväl för vuxna som för barn. Permanent uppehållstillstånd kan sökas först efter att man bott i Finland i fyra år.
Danmark ämnar upphöra att betala familjemedlemmars resor vi familjeåterförening. I Finland måste de familjemedlemmar som beviljats uppehållstillstånd redan nu själva betala sina resor.
Finland kommer liksom Sverige att skärpa villkoren för familjeåterförening. Enligt det förslag till lagändring som nu bereds på Inrikesministeriet, kommer i fortsättningen endast den som fått asyl, det vill säga erhållit flyktingstatus, att kunna återförenas med sin familj i Finland utan att kraven på försörjning är uppfyllda. För en familj på fyra personer krävs en nettoinkomst på 2.600 euro (ca 26.000 kronor) i månaden.
Ålderstester effektiviseras, den som lämnat ogrundade ansökningar avvisas snabbt
Finland har många års erfarenhet av ålderstester av minderåriga ensamkommande asylsökande. Sverige planerar först nu att införa sådana. I Finland har dessa tester ytterligare effektiviserats
En första sållning görs när asylansökan registreras eller i samband med det förberedande förhöret. Om en asylsökande som säger sig vara minderårig inte har dokument som styrker hans ålder och om det finn grundad anledning att misstänka att han är vuxen, hänvisas han omgående till rättsmedicinsk åldersundersökning.
Snabbavvisning är inte möjlig enligt lag – snabbare hantering tillämpas däremot redan
Finlands lagstiftning medger inte snabbavvisning av asylsökande vid gränsen. Men ansökan hanteras i ett snabbförfarande om den anses uppenbart ogrundad.
– Finlands uppsnabbade process är i europeiskt perspektiv synnerligen effektiv eftersom avvisningen kan genomföras den åttonde dagen från det att ett negativt beslut meddelats. Till beslutet läggs ett återreseförbud till Schengen-området, konstaterar inrikesminister Orpo.
En överklagan till förvaltningsdomstolen hindrar inte att en avvisning enligt den uppsnabbade processen genomförs.
– Det är dock viktigt att vi förmår hjälpa dem som befinner sig i verklig nöd och är i behov av hjälp, påminner minister Orpo.
Skärpningar kommer
På Inrikesministeriet bereds ett flertal förslag till skärpningar för att strama upp på invandringsområdet. Villkoren för familjeåterförening skärps i enlighet med EU-direktivet, avvisningar av dem som begår brott kommer att ske snabbare och uppehållstillstånd av humanitära skäl kommer att upphöra.
Kommentar: Lite intressant är att ministern jämför hur det ser ut i Finland jämfört med i de andra nordiska länderna. Han framhåller ganska tydligt hur Finland varit först med en hel del åtgärder och synsätt som först nu inses vikten av i till exempel Sverige.
Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.
Somaliska Nadifo flydde från sitt hemland till Finland, men hennes barn som nu är 10 och 13 får inte komma hit. Migrationsverket anser att familjelivet upphörde när Nadifo flydde. Somalierna får oftare avslag än andra när de ansöker om familjeåterförening. Regeringen vill ytterligare strama åt lagen.
Nadifo lämnade sina två barn i sin mammas vård när hon flydde, och nu anser Migrationsverket att barnens mormor är vårdnadshavare för dem.
Lagen stramades åt år 2012 och ändrades så att familjeåterförening blev svårare än tidigare.
Dels krävs det att de familjemedlemmar som inte är i Finland lämnar in ansökningen vid närmaste finländska ambassad. Det kan innebära svåra och farliga resor, som för vissa är helt omöjliga. Dels letar Migrationsverket efter bevis på att familjen faktiskt har levt tillsammans i hemlandet.
Somalierna får mest avslag av alla. De senaste tre åren har i genomsnitt 73 procent av somalierna fått nekande beslut, när alla andra sökande med flyktingbakgrund oftast får jakande beslut.
Lagberedningen är i gång och ett lagförslag om krav på inkomster och integration för att flyktingar och andra som får internationellt skydd ska kunna återförenas med sina familjer.
Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln på Hufvudstadsbladets sajt.
Regeringen har planer på att införa betydligt strängare regler för familjeåterförening bland dem som fått asyl i Finland
Tjänstemännen bereder för tillfället ett förslag som bland annat innebär krav på en minimiinkomst för återföreningen. För en familj med två barn skulle kravet på nettoinkomst vara 2 600 euro (ca 25.500 kronor) per månad.
Regeringen kom redan vid regeringsförhandlingarna i våras överens om att reglerna ska skärpas i framtiden. Frågan ska behandlas av riksdagen före sommaren.
Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln (på tyska).
Bundesregeringen förbjuder familjeåterförening för syriska flyktingar
Bundesregeringen vill from nu ge krigsflyktingar från Syrien endast subsidiärt skydd. Därmed erhåller dessa först bara uppehållstillstånd för ett år. Dessutom är det enligt koalitionsbeslutet inte längre tillåtet för deras närmaste anhöriga att komma efter.
Subsidiärt skydd får personer som varken har flyktingstatus eller asylstatus, men som kan styrka att de i sina ursprungsländer hotas av allvarlig skada.
– Myndigheten för migration och flyktingar anvisas från och med nu att bara ge subsidärt skydd åt krigsflyktingar från Syrien, sade en talesman för inrikesministeriet (BMI) till tidningen FAZ på fredagen.
På torsdagen hade den stora koalitionen bland annat enat sig om att skjuta upp en familjeåterförening med två år för flyktingar med subsidiärt skydd. Detta krav hade ställts av Unionen (CDU/CSU).
Klicka på textrutan för att komma till artikeln (på tyska).
Bara några timmar efter att ovanstående rapporterades, kom i en nyhetssändning i tysk tv kl 21:45 sam i Frankfurter Allgemeine togs det tidigare beskedet i texten ovan, tillbaka. Man tror att inrikesminister Thomas de Maiziere blivit beordrad till detta ”uppifrån”. Det svänger hastigt och oberäkneligt nu…
Posted on söndag, 27 september, 2015 by meritwager
Ett av de bästa reportagen jag sett och läst på länge är Destination: Finland, gjort av Jeanette Björkqvist och Karl Vilhjálmsson för finlandssvenska Hufvudstadsbladet. Det bör också sägas, att Hufvudstadsbladet fattade rätt beslut när man gjorde det här viktiga och välgjorda reportaget tillgängligt också för alla dem som inte är prenumeranter!
Här följer utdrag ur texten, men klicka på länken ovan för att läsa alla texter och se bilder och videoklipp!
För de här irakierna (i reportaget finns en bild), två av dem pappor, kommer det som en chock att beskedet om asyl, eller ett avslag på ansökan, med högsta sannolikhet kan dröja närmare ett år och en eventuell familjeåterförening lika länge till.
Av de asylsökande i Europa, och Finland, är kring 70 procent män. Bland dem har det florerat livliga berättelser om paradiset Finland – landet som är generösare än Sverige med att bevilja asyl till särskilt irakier, och landet där ens ärende prövas i snabb ordning. Men i motsats till vad många tror finns det ingen automatik i hur Finland avgör irakiernas sak. Och framför allt finns det ingen genväg för dem som trodde att familjen snart ska få följa efter.
Det var inte så Finland presenterades för dem, av de egna landsmännen och av de smugglare de mött på sin väg genom Europa. De falska förhoppningarna om ett generöst land med snabba processer har börjat klarna de senaste dagarna och resultatet har varit att en del av dem som kommit har dragit tillbaka sin asylansökan. De fem män vi träffar, som av säkerhetsskäl väljer att vara anonyma, kommer alla från Bagdad och frågan om vad de ska göra nu lämnar dem tysta. Två har familjer i hemlandet som väntar på att räddas men kan de vänta nästan två år till? Eller borde männen återvända till ett osäkert irakiskt samhälle, när de precis satsat betydande resurser på att fly det? Hur de än gör så är konflikterna ständigt närvarande i många delar av Irak.
Kommentar: I samband med den stora inströmningen av människor i våra länder – och detta är mycket viktigt! – upprepar jag mitt motto: Hjärta &hjärna, och uppmanar alla berörda:
Behåll både hjärta och hjärna, låt inte någondera ta över och överskugga den andra. Bland dem som kommer och söker asyl eller skydd finns personer som inte har någon rätt att begära skydd. Det finns terrorister, kriminella, ekonomiska och bättre liv-”flyktingar. Men det finns också människor som faktiskt flytt från hemska förhållanden, som behöver få skydd och trygghet och ett medmänskligt bemötande. Förfall alltså inte till blåögdhet men inte heller till att förhärda hjärtat mot människor i nöd!
I det nya regeringsprogrammet sägs detta om invandringspolitiken:
Regeringen uppmuntrar till en öppen diskussion om invandringspolitiken, men rasism tillåts inte. Vi främjar en tolerant nationell diskussionskultur som respekterar människovärdet. En oberoende utredning om invandringens kostnader och effekter ska tas fram, och detta möjliggör en faktabaserad diskussion och en bättre integrationspolitik samt ett bättre beslutsfattande.
Om flyktingpolitiken sägs:
Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen. Staten ska öka sitt samarbete med kommunerna och det ska riktas tillräckliga resurser till detta.
Om invandrare från länder utanför EU och EES sägs:
Invandringen ska vara balanserad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar påskyndas, besluten om återsändande fattas utan dröjsmål och missbruk avvärjs. Medverkan i organisationer som FN eller EU klassificerat som terroristorganisationer ska kriminaliseras.
Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och personer som är farliga för den allmänna ordningen ska avlägsnas ur landet snabbare än hittills.
Inställningen till arbetskraftsinvandring är positiv. När det gäller prövningen av behovet av arbetskraft är huvudregeln att nuvarande praxis fortsätter. Behovsprövningen vad gäller arbetskraft från länder utanför EU lindras när detta är motiverat med tanke på sysselsättningen och de offentliga finanserna, så att sysselsättning av specialsakkunniga vid enskilda företag påskyndas, den regionala och branschspecifika tillgången på arbetskraft tryggas och de praktiska processerna underlättas. Kollektivavtalen ska respek- teras.
Integrationen ska effektiviseras t.ex. så att språkundervisningen ökas genom att utgångsnivån för personerna beaktas bättre än för närvarande, verksamheten med stödpersoner förbättras och genom att barnen deltar i förskolverksamheten. Kriterierna för familjeåterförening preciseras i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv.
Det tas i bruk terminsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES, och utexaminerade uppmuntras att stanna kvar i Finland och arbeta t.ex. med stöd av en skatteavdragsrätt. Sysselsättningen av internationella studerande som studerat i Finland främjas och det satsas på kunskaperna i finska.
Verksamheten ska vara förvaltningsövergripande och informationsutbytet mellan myndigheter ska stärkas. Vi uppmuntrar olika samhälleliga aktörer att öka kontakten mellan ursprungsbefolkningen och invandrarna. Den särskilda risken för utslagning bland unga invandrare identifieras och särskild vikt ska fästas vid integreringen av icke utbildade kvinnor som stannat hemma.
I DHS (Den Humanitära Stormakten) finns knappt någon asylsökande som omfattas av luftpastejen ”försörjningskrav” (någonstans läste jag att det endast gäller i cirka 3 procent av fallen). Om detta har det skrivits en hel del, nu senast i en text av Sanna Rayman i Svenska Dagbladet: Försörjningskravet finns bara i teorin.
I dessa texter – och så gott som alltid när försörjningskravet diskuteras – handlar det om asylsökande. Men hur många vet om att kravet inte (heller) gäller arbetskraftsinvandrare? De flesta lär tycka att det är ganska självklart att den som vill invandra till Sverige ska kunna försörja sig. Skaffa bostad och jobb så att han/hon och hans/hennes eventuella familj kan leva här på vad de själva tjänar. Arbetskraftsinvandrare – i själva ordet finns liksom inbyggt att man ska arbeta, betala skatt och klara sig på sin inkomst. Men så är det inte i Sverige.
Av Migrationsverkets egen handbok, under rubriken Försörjningskrav, framgår att:
Utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen (6 kap. 2 § första stycket 1 UtlL). Kravet gäller både vid första ansökan och vid förlängning.
Så långt är allt gott och väl. Vidare informeras om att en person som söker arbetstillstånd:
…anses kunna försörja sig om bruttolönen överstiger riksnormen samt kostnaden för boende m.m. samt skatt. Hänsyn ska inte tas till om personen vid bosättning i Sverige skulle vara berättigad till offentliga bidrag, såsom barnbidrag eller bostadsbidrag. Bidrag av denna typ får inte tas med i beräkningen av lägsta inkomst före skatt.
Med stöd av ovanstående krävs för att tillstånd ska beviljas att bruttolönen uppgår till minst 13.000 kr/månad. – Observera dock att lönen inte heller får vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det innebär att en person som har en heltidstjänst och där lönen enligt kollektivavtal ligger på t.ex. 20.000 kr, måste få 20.000 i lön för att kunna beviljas arbetstillstånd.
13.000 kronor brutto, tänker man. Inte lätt att betala bostad, mat och allt annat på en sådan lön. Tja, det går om man bor mycket billigt, men lätt att klara alla utgifter på en sådan summa är det förstås inte. För en ensam arbetskraftsinvandrare går det, om än med nöd och näppe. Men betänk nu, att en arbetskraftsinvandrare också har rätt att ta med sig sin familj. Make/maka och barn. Hyra för bostad ska betalas. Mat åt kanske fem personer. Reskort åt alla i familjen. Kläder. Medicin. Tandvård. Sjukvård. Oförutsedda utgifter.
Klart och tydligt anges också att:
Om arbetstagaren inte kan försörja sig på anställningen, dvs. om lönen ligger under den nämnda miniminivån, bör ansökan avslås.
Men – och det nu det stora men:et kommer, att ta in till fullo:
Försörjningskravet omfattar bara arbetstagaren vilket innebär att lönen inte behöver täcka försörjningen för medföljande familjemedlemmar.
En gång till, för säkerhets skull:
Försörjningskravet omfattar bara arbetstagaren vilket innebär att lönen inte behöver täcka försörjningen för medföljande familjemedlemmar.
Och vidare i informationen från Migrationsverket:
Upplysningsvis kan nämnas att regeringen i propositionen hänvisade till den då pågående utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring och angav den som skäl för att inte ta upp frågan om försörjning för familjemedlemmarna (prop. 2007/08:147 s. 28). Det försörjningskrav som senare kom att införas (5 kap. 3 b § UtlL) är dock inte tillämpligt vid ansökningar från familjemedlemmar till de arbetstagare som avses här
Notera att här citeras ur Migrationsverkets egen dokumentation i fråga om försörjningsansvaret (även om det också länkas till några andra texter) gällande arbetskraftsinvandrare och deras familjer. Som jag läser det så behöver den som kommer hit för att arbeta och har ett jobberbjudande, endast kunna försörja sig själv. Övrig familj kan försörjas av… ja, vilka?
En migga förtydligar, eftersom det här är lite svårt att tro på:
Angående försörjningskrav på anhöriginvandrare har jag behövt göra en genomgång av Europakonventionen och EUs direktiv om rätten till familjeåterförening. Det sägs ofta att familjeåterförening är en mänsklig rättighet och att staten därför inte kan ställa försörjningskrav. Detta stämmer inte vad jag kan se.
Europakonventionens artikel 8 säger: Artikel 8 – Rätt till skydd för privat- och familjeliv
1. Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.
Notera sålunda att här finns inget om återförening och notera också den villkorade skrivelsen om ”landets ekonomiska välstånd”. Familjeåterföreningsdirektivet i sin tur anger i sin artikel 7 att när en ansökan om familjeåterförening lämnas in får medlemsstaten kräva att referenspersonen (den mottagande) har en a) bostad, b) en sjukförsäkring som även omfattar familjemedlemmar, samt c):
”c) stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och får beakta nivån för minimilöner och -pensioner samt antalet familjemedlemmar.”
Vad jag kan se faller därmed hänvisningarna till Europakonventionen och familjeåterföreningsdirektivet från dem som hävdar att man inte kan införa mer omfattande försörjningskrav för anhöriginvandrare. Om jag på något sätt misstolkar direktiven, är kritik välkommen. Här är länkar:
Addendum: Familjeåterförening för flyktingar regleras på följande sätt i direktivet:
Preambelns punkt 8 säger att flyktingars rätt till familjeåterförening bör regleras av förmånligare villkor. Dessa förmånligare villkor utvecklas under artikel 12. Punkt 1 i den artikeln säger att flyktingen inte behöver styrka att han uppfyller villkor som listas under artikel 7. Dock kan sådana krav ställas om familjeåterföreningen är möjlig i ett tredje land. Dessutom får staten i fråga kräva att villkoren i artikel 7 uppfylls om ansökan om familjeåterförening inte lämnats in inom tre månader efter det att flyktingstatus beviljats.
I sak innebär det att undantaget från det svenska försörjningskravet bara kan gälla flyktingar som fått uppehållstillstånd och bara om ansökan om familjeåterförening lämnats in senast tre månader efter tillståndets beviljande.
Ett allvarligt kunskapsproblem här är huruvida det är möjligt med tredjelandsåterförening. Eftersom 85 procent av flyktingarna saknar dokumentation när de ansöker om asyl och det finns tydliga indikationer på att en mycket stor del kommer via tredjeland till Sverige, vet vi inte hur stort mörkertalet är.
Likväl kan sakernas tillstånd inte vara det, att färre än en procent av anhöriginvandrare skulle uppfylla försörjningskravet och att 99 procent undantas från det. Inte minst med tanke på att en mycket stor del av anhöriginvandringen inte handlar om familjeåterförening utan är ”nyetablerade anknytningar”, alltså sådana som är på kortare tid än två år – helt enkelt människor som är bosatta i Sverige och som (ofta) gifter sig med en person från sitt hemland. Som Hanif Bali påtalat: ”En tredjedel av kvinnor som anhöriginvandrar går direkt till ett liv i socialbidrag”.
En migga om nu- och framtiden i det udda – nästintill aparta – landet Sverige:
Nej tack!
Så är det då snart dags för regimskifte. Fast det var ju synligt redan för några år sedan. När Alliansen inte fick egen riksdagsmajoritet var det som att de slog över till en expeditionsministär, med en rätt apatisk inställning till det mesta. Så här i efterhand var det som att hela mandatperioden handlade om det femte jobbskatteavdraget. Gäsp.
Dock: Alliansen höll den ekonomiska krisen borta. Vi kunde ha haft en tvåsiffrig arbetslöshet, stort budgetunderskott och en bostadsmarknad i kollaps. Men den saken blev undanskymd av passivitet och oppositionens framgångsrika mantra om vård, skola och omsorg. Så nu får oppositionen visa vad den går för. De rödgröna lär dock få göra en Hollande – han fick backa från det mesta ett halvår in i presidentperioden – efter ett halvår eller så, med alla vallöften de strött omkring sig. För de snålar inte precis på sockret: sextimmars arbetsdag med bibehållen lön; sjutimmars arbetsdag med bibehållen lön och friår, också det helt betalt; sextimmars arbetsdag och gratis kollektivtrafik; höjda ersättningar över hela linjen i försäkringssystemen. Det ska bli intressant att se när de återinför fastighetsskatten, för det är en riktig lågoddsare att de skulle kunna låta bli.
Och så var det då det där med SD. Som ensamt kunde utesluta en egen riksdagsmajoritet för Alliansen, eftersom det partiet äter upp väljarna från höger. Och som skulle isoleras. Så att partiet tynade bort.
Man bör inte utgå från att väljare är dumma. Men man bör inte heller utgå från att politiker är dumma. Och jag utgår från att åtminstone Alliansens politiker förstår att det mesta de sysslat med i frågan migration och integration är retorik och endast retorik. ”Härtill var vi nödda och tvungna…” i syftet att isolera SD. Och med facit i hand är frågan till politikerna enkel: gick det bra? Gick det bra att med retorik och uppgörelser strypa flödet till SD? Eller gick det tvärtom?
Alliansens uppgörelser med MP var ett bra exempel. MP som, redan innan bläcket torkat på någon överenskommelse gällande migration och integration, alltid gått ut och kritiserat densamma. MP som ger uttrycket ”dolkstöt i ryggen” en ny innebörd. Sedan blir det ju också ett stigma av ”guilt by association” när en allians som på papperet förordar reglerad invandring gör upp med ett miljöparti som vill ha motsatsen. För vi fick bland annat systemet med subventionerad vård för ”papperslösa” och skolgång och annat för deras barn som gör att ingen i den berörda myndighetsvärlden längre är riktigt säker på vad som är legal respektive illegal vistelse. Illegal vistelse är tydligen legal vistelse i vissa fall. Det påminner lite om Tage Danielssons monolog om Three Mile Island. Det hade varit bättre för Alliansen att avstå från sådana utflykter.
Försörjningskravet för familjeåterförening var ett annat bra exempel. Försörjningskrav ska vi ha, men eftersom SD ville ha kraftiga försörjningskrav blev det nästan slagsmål inom Alliansen om vem som kunde införa flest undantag från kravet. Så nu sitter vi här med försörjningskrav som existerar som teorem, men som i praktiken omfattar ungefär 3 procent av anknytningspersonerna och 0 procent av de anhöriga. Och när M understundom nämnt att kravet borde utvidgas har småpartierna skrikit högt i falsett.
Frågan om hur många invandrare som går att med framgång integrera per år fick komma fram vid ett tillfälle, fast då blev det lite galet. Migrationsministern satt i tevestudion och nämnde att ”volymerna” var för stora. Det blev som när Nuder yttrade sig om ”köttberget” – botgöring i riksdagen för migrationsministern och sedan var frågan död.
Arbetskraftsinvandringen från tredjeland var en bra idé – som sedan kom att pryda löpsedlarna i den del som gäller icke yrkesutbildad arbetskraft. För till skillnad mot andra länder så är den svenska arbetskraftsinvandringen helt generell och omfattar därför lokalvårdare, diskare, servitörer, bärplockare etc. Vi har hittills inte sett något exempel med en forskare vid Astra Zeneca som hamnat i blåsväder, men däremot har de okvalificerade arbetsinvandrarna dels blivit ett tacksamt mål för utnyttjande och dels har de funnit ett nytt bedrägerispår. För lika väl som det går att betala 100.000 kronor för en resa till Sverige med en vidhängande asylberättelse, lika väl går det att betala 100.000 kronor för en skenanställning.
De ensamkommande barnen – eller unga männen som det främst handlar om – var ett annat bra exempel. Har jag hört någon allianspolitiker yttra att detta inte är en eftersträvansvärd trafik? Har någon minister gjort som president Obama gjorde när samma typ av trafik uppstod från Centralamerika till USA, det vill säga konfronterat regeringarna i de berörda länderna och framfört att barnen kommer att skickas tillbaka? Har någon öppet uttalat det rätt självklara, att i de fall det verkligen handlar om barn så har de inte kommit hit på egen hand, eller träffat en okänd välgörare någonstans i hemtrakten, utan familjen sitter kvar därhemma och har ordnat allt? Svar nej, nej och åter nej!
Fast storleken på invandringen är det bästa exemplet på att säga en sak och hålla inne med vad man egentligen tycker. För som sagt – jag utgår inte från att politiker är dumma. SCB för statistik på invandring, sorterat efter personnummer – vilket betyder att den verkliga siffran är betydligt högre – och om inte jag minns fel blev bruttoinvandringen sexsiffrig redan 2007. Vi hade en kö av 7.000 i mottagningssystemet redan för två år sedan. Vad kön kommer att vara vid nästa årsskifte kan man bara spekulera om. Men retoriskt sett är Alliansen nästan övertydlig: Det finns inget tak.
Fast i antalsfrågan har det funnits en spricka i fasaden. Migrationsministern ville inte riktigt att Sverige ensamt skulle var en magnet för asylinvandrare – vilket Sverige är med sitt system av PUT och sedan allt betalt – utan försökte få de andra i EU-familjen att göra detsamma. Undrar hur mycket hånflin det kostade Sverige nere på kontinenten? För tanken på att andra länder i EU skulle göra som Sverige gör – kvotuttagningar är en annan sak – lär inträffa samma dag som grisar lärt sig flyga. Och Alliansens vallöfte om 350.000 nya jobb fram till 2020 blev nedplockat av KI redan samma dag det kom – hela det antalet är så gott som intecknat av invandring.
Så nu står vi där, med ett mantra som kan sammanfattas så här:
• Det finns inget tak alls för vad som är genomförbart med invandringen.
• Försörjningskrav ska vi ha fast helst inte alls.
• Vi ska ha okvalificerad arbetskraftsinvandring fast vi inte behöver det.
• Alla asylsökande – och framförallt barnen – är alltid sanningssägare.
• Vi ska ge PUT direkt och allt betalt.
• Vi ska ha ett parallellsamhälle där illegal vistelse i själva verket är legal. Och den som säger motsatsen är rasist eller främlingsfientlig eller dåligt informerad.
• Alla asylinvandrare och deras familjemedlemmar är högt utbildade och yrkeskvalificerade – det kommer absolut inga analfabeter från Afghanistan, Somalia, Kurdistan, Eritrea.
• Går det dåligt i kommunerna eller om Arbetsförmedlingen rapporterar att det är rätt svårt att hitta lämpliga arbeten för icke yrkesutbildade analfabeter så råder strukturell rasism i kommun och på arbetsmarknad. Skulle alla dessa personer hamna i utanförskapsområdena – vilket är det enda ställe socialbidragstagare kan hamna i eftersom det är där som allmännyttan har sina lägenheter – så råder det rasism på bostadsmarknaden också.
Som sagt: Jag utgår från att politiker inte dumma. Och att de fattar att denna retorik inte håller. Och försöket att förneka bort SD slutade med att detta parti i opinionsmätningarna nu får runt 10 procent. För väljare är inte dumma heller. Men väljare, till skillnad mot politiker, har inte haft något motiv för att syssla med den slags retorik och tyföljande politiska vansinnesdåd som vi sett de senaste fyra åren.
Och om SD har kunnat le i mjugg under de senaste fyra åren så kommer de att känna sig som prinsar i en bagarbod när de rödgröna vunnit valet. För de rödgröna har drivor med fiffiga uppslag i påsen. Svensk sjukvård ska vara helt universell – eller rätt sagt så ska utnyttjandet av svensk sjukvård vara helt universell. Asylbegreppet ska utvidgas ännu mer och familjebegreppet ska nu omfatta föräldrar, syskon och kusiner. Och andra med, det är inte så noga. Försörjningskravet ska strykas helt. Så SD kan nog se fram emot 15 procent av rösterna framåt 2018. Och det gör det hela till ett absolut exit för Alliansen som fenomen.
Och så till mitt eget val. Än en gång: Jag utgår från att politiker inte är dumma. Alltså talar de inte sanning. Och de får ha vilka bevekelsegrunder de än vill, och vilka vackra motiv som helst – jag röstar inte på sådana. Och jag kan inte få för mig att rösta på något annat parti i riksdagen heller. Så jag stannar hemma på valdagen.
Kommentar: Ingen, egentligen. Men här kan man ta del av Eurostats rapport Migrant integration in the labour market in 2013 med underrubriken: Unemployment rate for non-EU citizens notably higher than for nationals in the EU28, och se hur (illa) Sverige ligger till. Och om någon tror att det blir bättre 2014, 2015, 2016, 2017, 2018 så torde den vara rejält ute och cykla. Eller vara både blind och döv.
Ur texten:
In 2013 across Member States, the largest differences between the employment rates for non-EU citizens and for national were recorded in Sweden (50.2% for non-EU citizens compared with 81.3% for nationals.
I landet som tar in förkrossande många fler asylinvandrare än något annat EU-land per capita, har också det lägsta antalet utomeuropeiska invandrare arbete.
Ja, Migrationsverket höjer nu prognosen för antalet hitkommande asylsökande till mellan 75.000 och 89.000. Om någon frågar mig så kommer det snarare att röra sig om närmare 100.000. Men om fem månader vet vi…
Under perioden januari-juni 2014 ökade antalet asylsökande till det lilla landet Sverige (9,5 miljoner invånare) med 70 procent. Alltså sjuttio procent! Om även bifallsprocenten fortsätter att vara nära 60 procent ( jan-jun 2014) så kan jag inte förstå hur och var detta ska sluta. Men det vet förstås den, som är högste ansvarig i landet.
Vi får säkert höra statsminister Fredrik Reinfeldts lugna statsmannaaktiga uttalanden i alla nyhetssändningar idag. Det blir intressant att höra var – om någonstans – gränsen går för den humanitära stormaktens generositet på asylområdet. Den går uppenbarligen inte vid katastrofhöga 90.000 asylsökande (budget: minst 20 miljarder kronor…), så var går den? 200.000 om året? En miljon om året? Vem ska betala? Har statsministern och andra politiker haft någon dialog med folket om var deras gräns går? Eller har gått.
Läs hela Migrationsverkets skakande prognos här och tänk själva! Lita absolut inte på medierna, att de ska ge allsidig och sanningsenlig information. Lita inte heller på politikerna; lyssna på dem för det är ju snart val (!), men tro inte på dem. Och lita inte heller på bloggar som min, utan ta reda på fakta själva, de finns för alla att ta del av eftersom statistik och budgetuppgifter etc är offentliga i Sverige. Än så länge.
Ska fyrbarnsmamman anmäla sig hos Migrationsverket och söka ”familjeåterförening”?
Någon/några har hittat på att man inte ska ”ställa grupper mot varandra”. Det ska man självklart göra och det görs också, hela tiden. Politikerna ställer ständigt äldre mot yngre, invandrade mot svenskar, arbetslösa mot icke arbetslösa etc. Så då kan vi också ställa bostadslösa svenskar mot hitkommande asylsökande. Svenskar som inte kan flytta hemifrån för att det inte finns bostäder medan bostäder ordnas åt helt nykomna som inte betalat en krona i skatt i landet. Fast det ska man inte tala så mycket om för ”humanitet kan ju inte mätas i pengar”. Att tänka är dock inte förbjudet. Än. Men är det humanitet att låta landets folk – som väl nog folkrättsligt måste anses ha vissa rättigheter av hävd och långvarig tradition i sitt land – stå tillbaka och se för dem helt främmande människor ta över de bostäder som de trodde var till för dem? Om man inte förstår den frustration som uppstår hos folket i den humanitära stormakten Sverige, och vad det föder för känslor mot de nykommande, då har man inte alla hönsena hemma. Och det har inte med illvilja eller ondska hos svenskarna att göra – svenskarna är osedvanligt tåliga och toleranta nästan intill sjuklighet – det har enbart med regeringens och andra politikers monumentala inkompetens att göra.
Lyssna gärna på dokumentären Om lyxen att få bo med sina egna barn, om fyrbarnsmamman som inte får en bostad för att det inte finns bostäder som hon har råd med, och som därför inte kan bo med sina barn. Hon har inte råd med en trea för 9.000 kronor medan asylinvandrade ju får sina hyror betalda av, ja av henne själv och andra skattebetalare, och inte behöver fundera över om de har råd att bo i en viss lägenhet eller inte. OBS! Det är inte de asylinvandrades fel att det ser ut som det gör, det är till 100 procent era politikers, svenska folk!
Kanske ska 41-åriga Jenny Hellron anmäla sig hos Migrationsverket och ansöka om ”familjeåterförening”, något som alla asylsökande har rätt till? Eller gäller rätten att leva med sin familj inte svenskar?
P.S. Vilka är det ni anser att ni är ”humana” mot, Sveriges regering och riksdag?
Utlänningslagen kan komma att stramas åt ännu mer. Så här rapporterar Svenska Yle:
Pengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.
Ja, Migrationsverket höjer nu prognosen för antalet hitkommande asylsökande till mellan 75.000 och 89.000. Om någon frågar mig så kommer det snarare att röra sig om närmare 100.000. Men om fem månader vet vi…
Merit Wager 