Finland. HBL har utrett vilka som begår våldtäkter i Finland.

Klicka på textrutan för att läsa artikeln i sin helhet på Hufvudstadsbladets sajt.

Tidningen Hufvudstadsbladet, HBL, har utrett vilka som begår våldtäkter i Finland och kommit fram till att:

I Finland bosatta utlänningar i åldern 21–40 år misstänks under perioden september – december 2015 för 61 våldtäkter medan finländska män i samma ålder under samma period misstänks för 153 våldtäkter. De finländska männen är dock cirka tolv gånger fler. Det visar statistik som HBL begärt att få från polisens databas vid Polisyrkeshögskolan.

Siffrorna tyder på att de nyanlända begår fler sexualbrott i förhållande till sitt antal än majoritetsbefolkningen, men betydligt färre än gruppen utländska män som bor i Finland.

Enligt polisens statistik misstänks asylsökande för elva våldtäkter. Uträknat på asylsökande i åldern 21–40 år blir det cirka en våldtäkt per 2.300 män. Motsvarande grupp finska män gör sig skyldiga till en våldtäkt per 4.267 män, men gruppen ”utlänningar i Finland” skiljer sig från dessa, de begår en våldtäkt per 918 män.

I artikeln jämförs antalet våldtäkter med antalet utländska män och antalet finländska män i den åldersgruppen 21 – 40 år för att utreda om det finns skillnader i finländska och utländska mäns beteende och  berövats bland annat följande:

År 2014 uppgick de utländska 21–40-åriga medborgarnas våldtäktsmisstankar till 56 under samma period, medan finländare i samma åldersgrupp misstänktes för 88. Utlänningarnas andel av våldtäkterna var alltså ännu större för ett år sedan, innan de asylsökande massorna kom hit och debatten satte i gång.

HBL informerar om att Polisen först i november 2015 började förse brottsmisstankar som gäller asylsökande med en särskild kod. HBL bad landets elva polisdistrikt om uppgifter för sexualbrott som de asylsökande misstänks för under perioden september – december 2015:

En viss bild ger siffrorna av de asylsökandes häftigt omdebatterade beteende visavi sexuellt ofredande. Under fjolåret anlände 32.000 asylsökande till Finland. Enligt Migrationsverket var 81,5 procent av dem män, de allra flesta i åldern 20–40. I den åldersgruppen kom det, enligt HBL:s uppskattning ungefär 25.000 män till vårt land (Migrationsverkets indelning i åldersgrupper skiljer sig lite från polisens). Största delen av sexualbrotten som de asylsökande misstänks för gäller just för den gruppen.

Ur de uppgifter vi erhållit, bland annat från de stora distrikten Helsingfors, Inre-Finland och Östra Finland, misstänks de asylsökande för elva våldtäkter, fyra våldtäktsförsök, nio sexuella handlingar mot barn och 37 fall av sexuella trakasserier (tafsande). I några fall kommer anmälningarna från andra asylsökande.

Finland. Polisöverdirektören, Pasanen och Inrikesministeriet

Detta kom upp i mitt Twitterflöde och jag tyckte att det var rätt informativt i all sin korthet. Översättning under bilden.

Polisöverdirektören  S J Kolehmainen:

Polisens informationsmaterial för asylsökande blir klart nästa vecka. Då finns material på nätet, en broschyr och en video på åtta olika språk.

Anna-Maria Pasanen till polisöverdirektören och Inrikesministeriet:

Ni tänker väl på att en del bäst tar till sig ny kunskap genom samtal och genom att fråga – inte genom att läsa broschyrer.

Inrikesministeriet:

Självklart. Därför pratar personalen på mottagningscentralerna (i Sverige asylboenden, min anm) med de boende om finländska seder och regler också i vardagen.

Det finns alltså personal på plats på de finska ”boendena”, vilket det inte gör på de svenska. I personalens uppgifter ingår att informera om stort och smått som är viktiga för nykomna att lära sig och känna till för att de ska kunna fungera i Finland.

Genom en del tidigare texter som jag citerat ur eller översatt ur finländska medier får man en bild av hur annorlunda saker och ting fungerar i våra två länder, också på asylmottagningssidan .

Föreslagna texter att läsa:
•  Finland. ”Vi förklarade att om en flicka ser en rakt i ögonen i Finland så betyder det absolut ingenting.”
• Finland. Hon föreläser i uniformskjol med pistol på höften och som ensamkommande kvinnlig polis får hon genast de asylsökandes fulla uppmärksamhet.

Man kan också skriva in Finland. (punkten är viktig) för att få fram alla texter från Finland från början av september när den stora strömmen av migrerande människor rörde sig genom Europa och en del tog sig ända till Finland.

 

Finland får egna emoji som första land i världen

Klicka på bilden för att läsa om det finländska utrikesministeriets påhitt!

Ur texten:

Som första land i världen tar Finland i bruk egna emoji-ideogram. Finland-emoji illustrerar finländska känslor och ingår i julkalendern på webbplatsen ThisisFINLAND som produceras av utrikesministeriet.

”Finland-emoji har tagits fram med glimten i ögat, men vi hoppas att de ändå ska förklara våra särdrag lite grann, och särskilt våra styrkor, till exempel vår avväpnande ärlighet”, säger  chefen för utrikesministeriets enhet för offentlig diplomati Petra Theman.

Kommentar: När kommer Margot Wallströms departement med Sverige-emoji som visar svenska känslor?

”Kan svensken svenska?”

I Hufvudstadsbladet den 26 januari berättas följande under rubriken ”Kan svensken svenska?”:

De finländska myndigheterna anser inte att en svensk högskoleexamen i Sverige är bevis nog för att en person behärskar svenska. Språkprov förutsätts för medborgarskap.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér påtalade missförhållandet i december i riksdagen, men fick ingen förståelse av inrikesminister Päivi Räsänen (KD).

– Det är pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska utan tvingar dem att genomgå språkprov, säger Nauclér.

Päivi Räsänen försvarade i riksdagen språkprovet med att det garanterar att alla som ansöker om medborgarskap behandlas lika och med att handläggningstiden förkortas när myndigheterna inte behöver värdera betyg.

Ordföranden för Föreningen Norden Åland Erik Brunström berättar att han har nära bekanta som tvingats avlägga språkprovet i svenska trots att de är infödda svenska medborgare med svenska som modersmål.

Min kommentar: Nej, det är inte alls pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska eftersom svenskar alltför ofta inte behärskar sitt eget språk. Att de har gått i skola och avlagt prov i Sverige är ingen garanti för att de behärskar språket till fullo.

OBS! Hela artikeln av Staffan Bruun har inte citerats eftersom det inte är tillåtet att citera hela texter. Det går inte att länka till artikeln eftersom man måste vara prenumerant för att kunna läsa den.

Inte ”världens bästa skola” men ”en bra skola i hela landet för alla barn”.

Den 22 augusti skriver jag om den svenska resp den finländska skolan på Svenska Dagbladets ledarsida. Utrymmet är mycket begränsat och att få med förklaringar och fakta går inte så bra när man har 2900 tecken inkl blanksteg att hålla sig till. Så här följer lite mer information om den finländska skolan (den svenska känner de flesta läsare redan till). Och så här skriver norska Aftenposten i en stor artikel med rubriken Finland: 1800 studenter kjemper om 120 studieplasserfor å bli lærer:

Finska toppstudenter väljer lärarutbildningen i betydligt högre grad än andra européer. Det drar Heidi Krzywacki, universitetslektor vid lärarakademin på Helsingfors universitet, nytta av:

– Vi har (i Helsingfors, min anm.) 1800 sökande till 120 platser. Det betyder att vi kan välja ut dem vi anser passar bäst för yrket.

Det är likadant över hela landet.

– Det är stark konkurrens om att bli lärare i den finländska skolan. Endast de bästa och smartaste klarar att få sin dröm uppfylld, skriver skolexperten Pasi Sahlberg i sin bok Finnish Lessons.

Aftenposten skriver vidare:

Finland har blivit en förebild i den västliga världen inom utbildning, efter att finländska elever år efter år har legat i topp i de internationella PISA-testerna.

Finländarna kallar dem «PISA-turister», delegationerna med politiker, byråkrater, forskare och journalister som kommer for att försöka utröna hemligheten. Så många kommer att det har upprättats en egen statlig resebyrå som organiserar ”Edu-Tours” i den finländska skolan.

Statistiken visar att finländska lärare tjänar under genomsnittet i OECD-länderna i förhållande till landets bruttonationalprodukt. Men vad är det då som lockar?

– Läraryrket har alltid haft hög status i Finland. Föräldrarna sätter stort värde på lärarnas insats, och jag hade respekt för lärarna som elev. Det är ett jobb där vi kan göra skillnad, säger lärarstuderande Iina Salmela.

– Finländska lärare får jobba väldigt självständigt. Du kan själv bestämma hur du vill lägga upp undervisningen, och vi blir inte kontrollerade av andra. Det er väldigt inspirerande, säger lärarstuderande Iris Vainio.

Lärarutbildningen i Finland sker vid universitet. Alla som ska bli lärare måste ha en femårig mastersutbildning – också förskollärare. I Finland överlåter politikerna åt proffsen att bestämma innehållet i lärarutbildningen utifrån forskningsbaserad kunskap. Därför har det också varit få reformer sedan 70-talet. Det är i Finland uteslutet att politiker skulle blanda sig i lärarutbildningen.

Så här berättar Nina Sandås, som själv började i Gerby skola utanför Vasa i Österbotten år 1959, på Fri fagbevegelses sajt efter att hon gjort ett återbesök där:

– Redan i första klass får de hemläxor fyra dagar i veckan, två i matte och två läsläxor. På det sättet lär vi barnen rutiner, men läxorna kan göras på under en halvtimme. I går hade vi prov och det gick bra. Under ett läsår har vi tio oanmälda stickprov, berättar Maj-Britt Andersèn som är klasslärare i en förstaklass med 13 elever, medan barnen själva läser uppgifterna i matteboken och räknar staplar med euro och cent.

Lärarna har stor frihet att lägga upp undervisningen och de pedagogiska metoderna så att de på bästa möjliga sätt kan nå kunskapsmålen. Nationella prov existerar inte, inte heller skolinspektioner.

Nina Sandås har begett sig till Pedagogiska Fakulteten vid Åbo Akademi och talat med Torbjörn Sandén, tidigare rektor men nu direktör på Centret för livslångt lärande (CLL):

– Vårt skolsystem bygger på en gammal tradition som har moderniserats och utvecklats med mer modern pedagogik. Men vi har inte öppnat för friskolor som Sverige. Alla partier, också de borgerliga, är eniga om att den kommunala gemensamhetsskolan inte ska experimenteras med.

CLL ger ut en broschyr – Allt börjar med en bra skola – för dem som önskar göra studiebesök i en finländsk skola.

Så här jämförs den finländsk skolan med den norska i Nina Sandås artikel:

• Barnen börja skolan ett år senare än norska barn och har har kortare skoldagar.
• Läroplanen i den nioåriga grundskolan har många fler naturkunskapstimmar, men färre modersmåls- och mattetimmar än den norska.
• Lärarna genomgår en 5-årig mastersutbildning.
• Finland har i fyra PISA-undersökningar, som mäter 15-åringars kunskaper i läsning och matematik och naturorienterande ämnen, legat i topp bland 65 länder.
• Nivån är hög helt igenom och det finns få svaga elever.
• Hälften av 15-åringarna väljer yrkesinriktad, praktisk utbildning.
• 2 procent av grundskoleeleverna går i privatskolor som är ickevinstbaserade (Steiner- och Montessori-pedagogik).
• En undersökning i 27 land visar att finländska skolbarn har god psykisk hälsa. Finland er nummer två på listan, Norge är nummer tio.
• Alla finländska barn får varm skolmat, plus mellanmål.
• Källa: OECD «Education at a glance» 2012.

Också NRK berättar i en lång artikel om den finländska skolan under rubriken Mens lærerstudieplasser står tomme i Norge, er det kun plass til 1 av 15 søkere i Finland. Bland annat att:

Så många vill bli lärare i Finland att det bara var knappt 7 procent av dem som sökte in på lärarutbildningen som kom in förra året. 11.365 kvalificerade ansökte till den femåriga utbildningen, endast 779 av dem kom in.

I Finland måste alla som är kvalificerade att söka in på lärarutbildningen genomgå intagningsprov. Det första provet är skriftligt. De som går vidare till andra omgången måste gå igenom en intervju eller en form av test som ska visa om de är lämpliga att bli lärare. Därefter blir de som har bäst resultat erbjudna studieplatser.

En bok av en lärare planeras komma ut på Mummelförlaget hösten 2013, en lärare i svenska för invandrare.

© Vid citat, var vänlig länka till detta inlägg.