• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Från den 1 juli 2016 gäller försörjningsförutsättningen alltid familjemedlemmar till personer som beviljats annat internationellt skydd.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket – Migri – informerar om nya bestämmelser:

 

Endast familjen till en person som beviljats flyktingstatus kan i fortsättningen ansöka om familjeåterförening under tre månaders tid utan försörjningsförutsättning

Utlänningslagen ändras den 1 juli 2016 så att försörjningsförutsättningen i regel gäller även familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd när de ansöker om uppehållstillstånd i Finland.

Endast familjemedlemmarna till personer som beviljats asyl eller valts ut som kvotflyktingar kan ansöka om familjeåterförening inom tre månader utan försörjningsförutsättning, om familjebanden uppstod innan asylsökanden anlände till Finland eller innan kvotflyktingen blev uttagen i Finlands flyktingkvot. Tidsfristen på tre månader inleds när anknytningspersonen delges sitt beslut. Lagändringen tillämpas på familjemedlemmar till personer som får sitt asylbeslut eller väljs som kvotflykting den 1 juli 2016 eller efter detta.

Från den 1 juli 2016 gäller försörjningsförutsättningen alltid familjemedlemmar till personer som beviljats annat internationellt skydd, dvs. alternativt, humanitärt eller tillfälligt skydd. Ändringen gäller även sådana familjemedlemmar vars ansökningar är anhängiga (som är aktuella, som pågår. Min anm.).

Familjemedlemmarna ska lämna in sina ansökningar om uppehållstillstånd på en finsk beskickning utomlands. Den sökande ska boka tid på en finsk beskickning för att lämna in sin ansökan. Om tidsbeställning inte krävs för att lämna in ansökan, ska alla sökande ändå personligen besöka beskickningen inom tre månaders tid.

Tidsgränsen gäller inte om familjemedlemmen inte kan lämna in sin ansökan inom tre månader på grund av myndigheterna i Finland, till exempel på grund av köer i tidsbeställningen. Familjemedlemmarna ska dock boka den första möjliga tiden och använda den för att uträtta detta ärende. Om det tar över tre månader att lämna in ansökan och detta inte beror på myndigheterna i Finland, gäller försörjningsförutsättningen.

Migri meddelar vägledande gränser för tryggad försörjning:

Eurobelopp för försörjning av anhöriga Finland

Skriv en bildtext

Familjemedlemmarna till en person som beviljats asyl eller valts som kvotflykting kan ansöka om familjeåterförening också efter tre månader, men då måste familjemedlemmarnas försörjning vara tryggad. Med tryggad försörjning avses att familjen har egna inkomster och inte är beroende av stöd i Finland.

Lön, inkomster från företagsverksamhet, pension och andra tillgångar samt vissa förmåner, såsom barnbidrag, studiestöd och bostadsbidrag, anses vara inkomster. När beslutet fattas beaktas arbete alltid och de vägledande inkomstgränserna är inte bindande.

Försörjningsförutsättningen gäller sedan tidigare nya familjemedlemmar till personer som beviljats internationellt skydd, dvs. medlemmar av en familj som bildats efter att anknytningspersonen kommit till Finland.

Finländska medier serie grön

Finland. Juha Sipilä: ”Målsättningen är att regeringen ska kunna presenteras fredagen den 29 maj.”

Keskusta CenterpartietIntensiva regeringsförhandlingar har, i  olika arbetsgrupper som bereder olika frågor, pågått under flera dagar mellan de tre partier som ska ingå i regeringen: Centerpartiet (Keskusta), Samlingspartiet (Kokoomus) och Sannfinländarna Perussuomalaiset).

Sannfinländarna PerussuomalaisetKokoomus ny samlingspartiet

Här är ett mycket litet axplock om vad som hittills har sagts och skrivits.

13 maj
Vid presskonferensen bekräftade Alexander Stubb, Samlingspartiet, vad en del andra sagt om att de tre partierna agerar nästan som ett parti. Han talade också om ett öppet och mångkulturellt land. När det gäller EU sa Alexander Stubb att det fanns mycket mer som förenade de tre partierna än skiljaktigheter.

Vidare sades att de nya regeringsbildarna är starkt positiva till arbetskraftsinvandring från hela världen och att flyktingkvoten förblir densamma som förra året (1050 vilket är 300 fler än året innan).

Timo Soini, Sannfinländarna, talade, liksom Alexander Stubb, om att varje land har egen beslutanderätt gällande invandringen. Och att Finland bidrar i flyktingfrågan genom att man tar emot kvotflyktingar. Han sa vidare att:

Invandringen ska vara kontrollerad och de som inte får stanna ska utvisas snabbt. Missbruk och bedrägerier ska beivras.

Alexander Stubb framhöll att EU inte kan tvinga medlemsländerna att ta emot asylsökande, att varje land har egen beslutanderätt.

Finland tar emot 1050 kvotflyktingar, vilket gör att Finland på den punkten är i Topp 10 sett till antal invånare.

Information:
Finland har 5,4 miljoner invånare och tar således emot 1 kvotflykting per 5143 invånare.
Sverige har 9,6 miljoner invånare och tar således emot 1 kvotflykting per 5053 invånare. (Antalet kvotflyktingar som Sverige förbundit sig att ta emot är 1900)..

Regeringsförhandlarna sa också att utvisningar ska ske snabbare än idag. En obunden utredning om hur mycket invandringen kostar utlovas också av den nya regeringen. Alexander Stubb påpekade två gånger att:

I alla lägen ser vi förstås i första hand till fosterlandets bästa.

14 maj
Kort uttalande av Alexander Stubb, Samlingspartiet avseende de strategiska åtgärderna:

Vi har avklarat ”hjärtat”, det vill säga berättat hurudan regeringen kommer att vara i de stora frågorna. Nu är det ”förnuftets” tur, det vill säga ekonomin. Efter det följer ”händerna.”

15 maj
Juha Sipilä, Centerpartiet:

Målsättningen är att regeringen ska kunna presenteras fredagen den 29 maj.

Klicka på bilden nedan för att se alla fotografier från regeringsförhandlingarna på regeringens sajt.

Regeringsförhandlingarna 2015

hs_fi_department_page_logo”Kaikki olemme siskoja ja veljiä” – artikel i Helsingin Sanomat den 13 maj 2015.

I artikeln berättas om hur de partier som nu formar den kommande regeringen – Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna – entusiastiskt ser sig som ett enda stort regeringsparti.

Toimi Kankaanniemi (Sannf), säger att ännu är vi inte ETT parti, men sedan är vi det, när regeringen slutligen är bildad.

”Det blåvita märks i hela den här koalitionen”, säger Mirja Vehkaperä (C). Enligt henne bör partibakgrunderna nu blekna bort.”Vi formulerar ett överlevnadsprogram för Finland”.

”Vi är väl inte riktigt ett parti. Men nu när vi formar Finlands vision och viktigaste frantidsmål så måste de till stor del vara likadana”, säger Sanna Lauslahti (Saml).

Och så kommer Mauri Pekarinen (C) och skojar till det lite:

Kaikki olemme siskoja ja veljiä, Eskokreetta, Kreettaesko”.
(Alla är vi systrar och bröder, EskoGreta och GretaEsko”).

Regeringsförhandlingarna 2015regeringens hemsida (i Finland kallas regeringen för ”statsrådet”) kan man på svenska följa vad som händer.

Finlands inrikesminister: ”Finland ska prioritera flyktingar som har lättare att integreras här.”

Inrikesminister Päivi RäsänenFinland ska prioritera flyktingar som har lättare att integreras här.

Det säger inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som ansvarar för migrationsfrågorna, i en intervju i Hufvudstadsbladet den 4 november.

Hon säger vidare:

Kvotflyktingsystemet är en ganska bra mätare för hur beredda vi finländare och kommuninvånare är att ta emot flyktingar. I kommunerna är det verkligen medborgarna som tar emot de här flyktingarna.

Största delen av kommunerna är inte redo att ta emot. Men man måste komma ihåg att det är en svår tid för kommunerna då ekonomin är trängd. Det här är ändå också en fråga om solidaritet, flyktingarna kommer från svårigheter av helt andra proportioner än dem finländarna möter i kommunerna.

Och flyktingar finns det av helt andra proportioner än den finländska flyktingkvoten. Det gäller alltså att prioritera då man väljer ut vilka som får komma till Finland. Linjen är att prioritera särskilt utsatta grupper, som barnfamiljer, ensamma kvinnor, ensamföräldrar med barn och sjuka.

För en vecka sedan hamnade Päivi Räsänen i rubrikerna efter att hon uttalat sig om hur prioriteringen av vilka kvotflyktingar som ska väljas ut och få komma till Finland, ska ske. Hon sa då i Sunnuntaisuomalainen att:

Finland ska prioritera lättintegrerade grupper, till exempel förföljda kristna och vietnameser.

I intervjun i Sunnuntaisuomalainen (här Karjalainen) kunde man läsa:

Karjalainen logoSuomeen ei haluta terroristeja eikä tahoja, jotka ovat sotatoimissa osapuolina. Tällaisissa sotaoloissa ei saa olla sinisilmäinen, Räsänen sanoo. Sisäministeri arvioi, että islamististen terroristiryhmien värväystoiminta on lisääntynyt myös Suomessa.

Översättning:
Till Finland vill vi inte ha terrorister eller personer som är parter i krig. I krigssituationer får man inte vara blåögd. Inrikesministern tror att terroristgruppers värvningsverksamhet har ökat också i Finland.

På frågan i Hufvudstadsbladet om inrikesministern menar att Finland ska prioritera till exempel kristna flyktingar, svarar hon:

Nej, religion är inte en urvalsgrund. Men Finland bestämmer själv hur vi gör urvalet. Och visst funderar vi i de här övervägandena över vilka som är sådana grupper som har lättare att integreras i Finland.

Utsikterna för integration är en aspekt, och den är viktig. Andra aspekter är utsatthet och säkerhet, att inte personer som är med i extrema rörelser eller part i kriget kommer med.

Jämför man med till exempel Sverige eller Italien är antalet asylsökande i Finland försumbart. Ändå skickar Finland tillbaka till exempel syrier till Italien med stöd av Dublinförordningen. Inrikesministern:

Fördelningen av flykting- och migrantströmmen har diskuterats mycket inom EU, och Dublinförordningen gäller. Det första EU-land som tar emot en asylsökande behandlar ansökan. Visst har Migrationsverket utrymme för egen bedömning. Men de följer ju också lagen och gemensamma spelregler.

HBL logoLäs hela intervjun i Hufvudstadsbladet.