Finland. Migrationsverkets bokslut för 2015.

För Migrationsverket i Finland var 2015 ett exceptionellt år på grund av det stora antalet asylsökande, över 30.000 fler ärenden än föregående år (2015: 88 273; 2014: 53 873). Det stora antalet asylsökande påverkade arbetet vid verkets alla enheter.

Migrationsverket informerar:

Enligt Migrationsverkets bokslut uppgick kostnaderna för Migrationsverkets verksamhet under räkenskapsperioden 2015 till sammanlagt 198,3 miljoner euro (1,854 miljarder kronor) efter det att intäkterna dragits av. Kostnaderna ökade jämfört med 2014 till följd av den signifikanta ökningen i antalet asylsökande. Migrationsverkets intäkter, som utgörs av behandlingsavgifter för ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap, minskade något i fjol.

Mottagande är den största utgiftsposten
Mest pengar gick åt till mottagande av asylsökande. De totala kostnaderna för detta var sammanlagt 168,2 miljoner euro (1,573 miljarder kronor) i fjol. På grund av det stora antalet asylsökande inrättades det i snabb takt över 120 förläggningar och nästan 60 enheter för minderåriga i Finland hösten 2015. Den stora ökningen i antalet förläggningar och klientplatser ökade kostnaderna för mottagandet klart jämfört med tidigare år.

Till förläggningarna betalades sammanlagt 128,7 miljoner euro1,204 miljarder kronor) i fjol. I detta belopp ingår 6,4 miljoner euro (57.7 miljoner kronor) i nödfinansiering för 2015 från Europeiska unionen. Kostnaderna som gäller flyktingslussen i Torneå uppgick till 1,7 miljoner euro (15.3 miljoner kronor). Sammanlagt 28,0 miljoner euro (252,3 miljoner kronor) användes för stöd, till exempel mottagningspenning, till mottagningsverksamhetens klienter. Omkostnaderna vid statens förläggningar i Uleåborg och Joutseno uppgick till sammanlagt 8,9 miljoner euro (80,2 miljoner kronor).

Anläggningskostnaderna höjde kostnaderna för mottagande
Kostnaderna av engångskaraktär för inrättandet av nya förläggningar gav upphov till kostnader. Deras andel framhävs i denna situation där enheterna är nya och hann vara verksamma endast i några månader i fjol. Dessutom är matförsörjningen på grund  av omständigheterna centraliserad vid många enheter, vilket är ett dyrare alternativ än att asylsökandena själva lagar sin mat.

Mer pengar än under tidigare år användes för säkerheten vid förläggningarna. Olika tekniska säkerhetslösningar och anställda väktare höjde kostnaderna.

Kostnaderna för mottagande vid olika typer av mottagningsenheter
Medelpriset för ett inkvarteringsdygn räknas enligt mottagningsenhetens totala kostnader som omfattar enhetens alla kostnader, till exempel lokalhyra och fastighetsservice, de anställdas löner, materialkostnader, tjänster samt mottagningspenningen som betalas till de boende.

Genomsnittspriset för ett inkvarteringsdygn inom hela mottagningsverksamheten var 66 euro/person/dygn (595 kronor). Detta är mer än medelvärdet på lång sikt, 43 euro/person/dygn (388 kronor), eller det eftersträvade priset 37 euro/person/dygn (333 kronor).

De genomsnittliga kostnaderna vid förläggningarna för vuxna och familjer var 63 euro/person/dygn (568 kronor). De genomsnittliga kostnaderna vid enheterna för minderåriga var 168 euro/person/dygn ( 1.515 kronor) i grupphemmen och 94 euro/person/dygn i enheterna för stödboende (848 kronor). Kostnaderna vid enheterna för minderåriga höjs av kraven på antalet anställda som föreskrivs i mottagnings- och barnskyddslagarna. Till exempel i grupphem som är avsedda för 15-åringar och yngre ska det finnas en anställd per klient.

Ett dygn vid en förvarsenhet kostade i genomsnitt 227 euro/person/dygn (2.046 kronor). Förvarsenheterna finns i Helsingfors och Joutseno. Förvarsenheten är stängd, vilket gör att priset på inkvarteringsdygnen höjs av kraven på bevakning och personal och av att enheterna inte varit fullsatta. I en förvarsenhet kan man placera en asylsökande vars identitet eller resrutt till Finland är oklar eller en asylsökande som fått ett negativt beslut och kan antas försvinna innan han eller hon avlägsnas ur landet.

Påpekande: Omräkningarna av de olika beloppen till svenska kronor varierar förstås med valutakursen för aktuell dag.

Finland. EU-kommissionen har beviljat 8 miljoner euro i nödfinansiering för kostnader i samband med mottagandet av asylsökande

EU-kommissionen har beviljat Finland 8 miljoner euro för kostnader för verksamheten i anslutning till mottagande av asylsökande under tiden 1.9.2015-31.1.2016. Stödet riktas till flyktingslussen i Torneå och till åtta förläggningar i Lappland.

Finland ansökte i oktober 2015 om nödfinansiering ur EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Med nödfinansieringen kan man täcka sådana behov av nödvändig tilläggsfinansiering som föranleds av mottagandet och som inte har kunnat inkluderas i den nationella finansieringen. På detta sätt svarar man på det tryck som utgifterna i den belastande migrationssituationen medför.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

Sverige: Kraven för gränskontroll är inte uppfyllda. Finland: Kraven för gränskontroll är uppfyllda.

Klicka på bilderna för att komma till hela texterna.

Sverige

Rikspolischefen Dan Eliasson:
Kraven för gränskontroll är inte uppfyllda. Här kan vi inte ha allmänt tyckande för eller emot. Vi är en rättstillämpande myndighet som följer gällande rätt. Då gör vi en juridisk analys och bedömning. Det har vi gjort och de polisiära kraven för gränskontroll i lagen är inte uppfyllda. Men som vanligt följer vi utvecklingen noga.

Finland

Finland agerade snabbt och och effektivt och inom en dryg vecka efter att människor i stora skaror börjat ta sig över gränsen från Sverige, fanns flyktingslussen i Torneå på plats, bemannad med folk från Polisen, Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten och Migrationsverket. Den finländska regeringen är handlingskraftig. Det behövs inga långbänkar, inga debatter, inga utredningar, inga fegningar och blöta fingrar i luften för att den ska fatta beslut.

Kommentar: Både Finland och Sverige lyder under Europaparlamentets och rådets förordning om gränspassage. Artikel 25 anger:

Om hänsyn till en medlemsstats allmänna ordning eller inre säkerhet kräver att en brådskande åtgärd vidtas, får den berörda medlemsstaten i undantagsfall och omedelbart återinföra gränskontroll vid de inre gränserna.

Hur kommer det sig att två grannländer tolkar Europaparlamentets och rådets förordning om gränspassage, artikel 25, så olika och överhuvudtaget ser den katastrofala inströmningen av okända människor så olika?

© denna blogg. Vid ev kort citat vänligen länka till originalinlägget.

Finland. Polisen förbryllad – antalet asylsökande från Sverige avstannade plötsligt.

Klicka på bilden för att läsa texten och se videoklippet (på finska) på Ilta-Sanomats sajt.

I artikeln Poliisi aivan ymmällään – Ruotsista saapuvien pakolaisten määrä tyrehtyi äkkiä (Polisen förbryllad – antalet asylsökande från i Sverige avstannade plötsligt) rapporteras:

Under de senaste tre veckorna har det anlänt flera tusen asylsökande från Sverige till Torneå. Under de senaste dagarna har det dock skett ett tydlig nedgång när det gäller antalet.

Enligt kommunikationsexperten Jukka Matikainen vid flyktingslussen i Torneå kunde det  vissa dagar komma så många som 500-600 asylsökande från Sverige till Torneå. Nu har det skett en mycket tydlig vändning.

Enligt polisen uppskattas antalet asylsökande som kommer över gränsen till Torneå idag vara färre än 130, vilket är det lägsta antalet asylsökande på en dag under de senaste tre veckorna.

Polisen är förbryllad och vet inte varför antalet asylsökande har minskat så kraftigt.

– Anledningen kan jag inte ange med säkerhet, det skulle bara bli spekulationer, säger Matilainen. Och jag har ingen lust att spekulera.

Migrationsverket har tidigare lyft fram det allt kallare vädret som en anledning till att strömmen av hitkommande minskar. En annan anledning kan vara att Sverige börjat övervaka asyltrafiken. Och som ytterligare en möjlig anledning ses det faktum att man i Finland fryste all hantering av asylansökningar för irakier och somalier tills man har gjort nya säkerhetsbedömningar av Irak och Somalia.

Vidare berättas att:

Försvarsmakten fortsätter att bistå Polisen vid flyktingslussen, Tullen fortsätter med sin effektiviserade tullkontroll och Gränsbevakningsväsendet utövar skärpt utlänningskontroll. Enligt Migrationsverket har 21.889 sökt asyl i Finland i år.

Finland. ”Asylsituationen är under kontroll.”

I artikeln, publicerad på Yles sajt: Turvapaikanhakijatilanne saatu hallintaan – ”Ei enää kädestä suuhun” (Asylsituationen är under kontroll – ”Inte längre ur hand i mun”) sägs bland annat:

Myndigheterna har nu fått ordning på asylinvandringssituationen. I början av förra veckan var trycket hårdare. Flyktingslussen som inrättats i Torneå har haft stor betydelse för att få läget under kontroll.

– Trafiken från flyktingslussen flyter på bra. Just nu är situationen jämn och i slutet av veckan har man fått till en liten buffert. Nu är det inte längre frågan om ur hand i mun, berättar Jouko Salonen, projektchef vid Migrationsverket.

Kommentar: Bra jobbat i Finland!

Läs också: Finland. Flyktingslussen i Torneå blir exempel för andra EU-länder. – 26 september 2015.

© Översättning Merit Wager. Denna blogg.

Syrisk familj vill tillbaka till Sverige: ”Finland är en stor besvikelse.”

I artikeln Syyrialainen perhe haluaa takaisin Ruotsiin: ”Suomi on suuri pettymys” (Syrisk familj vill tillbaka till Sverige: ”Finland är en stor besvikelse”.) i tidningen Iltasanomat säger syrierna Leila och Nahmud att de vill tillbaka till Sverige. De har varit i Kemi och Helsingfors, sett Finland under tre dagar. Finland är för dem en stor besvikelse. Pappan i familjen, Nahmud säger upprört:

Vi har varit på gatan många timmar. Polisen kom och beordrade oss att gå därifrån. Vi trodde att Finland var ett bra och artigt land, men det är det inte.

Mamman Leila sitter med sina tre söner i Haparanda resecenter. Hon är orolig, bestört och förvirrad:

Vi har inte fått någon hjälp. Ingenting. Inte mat, inte någonstans dit vi kan gå. Ingen har hjälpt oss.

Familjen vill fort bort från Finland. Pengar att köpa biljeter till Luleå eller Umeå har de inte. De frågar:

Vad ska vi göra? Hur kan vi komma härifrån?

Personer som hjälper flyktingar gissar att bland de några tiotal som återvänt till Sverige fanns ett antal irakier som redan länge bott i Sverige. De har begett sig till Finland i hopp om att myndigheternas hantering skulle vara snabbare i Finland än i Sverige. I Sverige finns människor som väntat i åratal på asylbeslut.

”Människorna är bra, men Finland är inte bra”, säger en irakisk man. Men han talar inte om vad som inte är bra i Finland.

Också Ahmed Nashis tålamod prövades, där han väntade i duggregn i kön till flyktingslussen i Torneå. Han presenterar sig som en 16-årig irakier och säger att han vill till stadens centrum. Eller tillbaka till Sverige.

Texter i skärmdumpen från Iltasanomat:
”Vi har inte fått någon hjälp. Ingenting.”
och:
Även om flyktingströmmen tydligt fortfarande går mot Finland, har några tiotal under veckoslutet redan påtervänt till Sverige. För alla visade sig Finland inte vara ett drömland.

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”En taxiresa på 1400 euro känns ingenstans.”

Ur texten Turvapaikanhakijat taksilla eri puolille Suomea – ”1400 euron matka Turkuun ei tunnu missään: (Asylsökande åker taxi till olika delar av Finland – ”1400 euro för en taxiresa till Åbo känns ingenstans”.)

Pengar är inget problem för dem som kommer hit

Innan flyktingslussen öppnade var den stora inströmningen av asylsökande en god affär för taxichaufförerna i Torneå. De har haft rekordmånga körningar.

”Huvudsakligen har jag kört till Kemi”, men jag har också haft körningar till Jyväskylä, Vasa och Åbo”, säger en av dem i Torneå.

”Många har stora sedelbuntar med antingen euro eller dollar. Money no problem, det säger de först av allt”, säger en taxichaufför.

Chauffören berättar att en taxiresa exempelvis till Åbo kostar 1400 euro (ca 14.000 kronor): ”Vi har fått massor av extra jobb och vi kör dem nog, det är inga problem”.

Stora sedelbuntar har väckt förundran hos taxichaufförerna

”Jag törs påstå att de här nog inte är några sämre lottade flyktingar i alla fall”, säger en av chaufförerna.

Kommentar: När har man i Sverige kunnat läsa om något sådant här? Men är inte detta också en sanning, en verklighet som bör belysas och berättas om (vilket miggorna har gjort här på bloggen, se nedan)? Eller vill man inte störa den bild  som svenska medier ger av att alla är stackare, fattiga och traumatiserade och kommer direkt – svenskt mantra – ”från krig och förföljelse”? Man vill inte rapportera om att en del har mycket gott om pengar för att det inte passar in i den bilden. Som om inte också förmögna människor skulle kunna ha anledning att fly! Men de ska också deklarera för Migrationsverket att de har egna medel, vilket inte verkar ske särskilt ofta (läs nedan).

Jag har sagt det oräkneliga gånger – och mina två miggböcker heter också så:

det är

Lästips:
En migga: ”Kommer Sverige att ge oss pengar för smugglingsresan hit, den kostade ju mycket pengar?” – 7 oktober 2012

En migga: ”Jag får frågor om hur de kan föra in sina pengar från Syrien till Sverige. Dessa frågor ställs av personer som samtidigt till Migrationsverket deklarerar att de är helt panka och måste få dagbidrag för att kunna äta!” – 3 januari 2013

© denna blogg,  översättning Merit Wager.