13 november 2007: En kvarts miljon svenska pass är på drift – en kvarts miljon! Av dem används många av look-alikes, andra manipuleras på olika sätt så de kan användas av andra än sina innehavare. Samma svenska pass används flera gånger, av olika personer.

Apropå Thomas Gürs text i föregående inlägg

Läs först Be my guest # 107: Thomas Gür. Och sedan följande oerhört upprörande och sorglig läsning om oacceptabla förhållanden som varit kända för den förra regeringen under hela dess regeringstid. Förhållanden som Allians-regeringen underlät att befatta sig med vilket gjorde att den allvarligt skadade sitt eget land, men samtidigt förstås gladde asylbedragarna.

•  “Det finns en risk…” – 13 november 2007 (ja, redan då, för drygt sju år sedan, fanns det risker och ”ansvariga” var medvetna om dem…)
•  Nu börjar utländska medier vakna – 14 november 2007 för drygt sju år sedan…)
En kvarts miljon svenska pass är förkomna eller stulna – Sverige: lär av Finland! – 12 november 2007 (påpekade jag då, för drygt sju r sedan…)
•  I Finland kan man inte, som i Sverige, få ut hur många nya pass som helst… – 15 november 2007 (konstaterade jag redan då, för drygt sju år sedan…)
•  Om svensk slapphänthet vad gäller svenska pass – 27 november 2007 (skrev jag då, för drygt sju år sedan…)
•  Varför stoppar Sverige inte handeln med svenska pass? Går det i Finland så borde det gå även här… – 12 december 2007 (undrade jag då, för drygt sju år sedan…)
•  På tiden – regeringen ska sätta stopp för missbruket av svenska pass! – 24 juni 2008 (trodde jag då, för snart sju år sedan…)
•  Nu ska svenska pass äntligen inte kunna missbrukas längre – 13 maj 2009 (trodde jag då, för nästan sex år sedan…)
•  ”När kommer andra länder, som nu ser hur Sverige ger ut medborgarskap till identitetslösa efter åtta år, att börja vägra erkänna passen som giltiga?” – 20 juli 2010 (undrade jag redan då, för snart fem år sedan…)
•  Jag skrev om bedrägerierna med svenska pass redan för snart sju år sedan… – 29 mars 2014 (och vad hjälpte det?)
•  Är pass inte värdehandlingar i Sverige? – 17 april 2014 (med anledning av min artikel på Svenska Dagbladets ledarsida: Pass är värdehandlingar – 17 april 2014)
•  Viss (…) frustration på Rikskrim – 18 april 2014 (också där oroar man sig…)
•  Om problemen med förlorade pass och osäkra identiteter… – 27 augusti 2014 (en bloggläsare reflekterar)

Kommentar från en utlandssvensk (England):
•  ”Jag ska hjälpa Sverige att spara in på kostnaden för nästa passförnyelse. Mitt nästa passbyte blir till ett brittiskt pass.” – 30 mars 2012

Kommentarer från en utlandssvensk (Tyskland):
•  ”Jag måste alltså åka 55 mil till Berlin, förmodligen övernatta på hotell, gå på ambassaden, betala 1400 SEK för passet och så åka hem 55 mil igen.” – 29 mars 2012
•  ”Ett svenskt pass är inget bevis på svenskt medborgarskap” – 31 augusti 2014

Kommentarer från en rikssvensk som flyttat till Finland och blivit finsk medborgare:
•  Handläggare vid svensk passexpedition till svenskfödd svensk medborgare som utvandrat till Finland: ”I och med att du inte har ett intyg från Finland som styrker att du är svensk medborgare så tar vi ditt fotografi och bifogar de handlingar du just skrivit under och sedan låter vi ditt fall ligga i vänteläge tills du kan få fram intyget från Finland att du är svensk medborgare och alltså har rätt till ett svenskt nationellt ID-kort. Ha en bra dag.” – 13 maj 2014
•  ”Kontrollanterna vet att finska id-handlingar sällan missbrukas till skillnad mot svenska motsvarigheter.” – 12 oktober 2014

© denna blogg. Vid ev citat, var vänlig länka till detta inlägg.

 

 

Är pass inte värdehandlingar i Sverige?

Jag har skrivit otaliga gånger sedan november 2007 om hur svenska pass missbrukas och inget görs för att stoppa det. Den 17 april 2014, 6,5 år senare, skriver jag i Svenska Dagbladet om samma sak under rubriken Pass är värdehandlingar.

Många har mejlat och haft synpunkter. Någon har talat om vad ordet ”makulera” betyder, vilket givetvis inte på något sätt är okänt för mig. Det betyder att man- i dessa fall – förstör eller gör passen obrukbara till exempel genom att stansa hål i dem och stämpla ”makulerat” på passidorna. De pass som återfinns eller lämnas in eller på annat sätt kommer/lämnas in till polisen, makuleras. Övriga, som är ute på villovägar, blir inte avregistrerade i Sverige så som de förmodligen blir i många andra länder, bland dem Finland, där man är mer rädd om sina pass och vill ha kontroll på vilka som reser in och ut och därför inte accepterar att det görs på stulna eller sålda pass.

En person skriver så här:

En del säger att i Sverige är allt förbjudet. Det är tvärtom, inget går att förbjuda här. Skulle vara intressant om tidningarna kollade varför t.ex tiggeri kan vara förbjudet i andra länder, eller mobilprat i bil, eller hur exempelvis USA hanterar tappade pass. Tänk om en svensk myndighet skulle säga: ”Tappat passet, då får du väl stanna hemma”. Ett ämne jag skulle vilja läsa mer om är hur vi i Sverige blev så menlösa, hur staten kunnat släppa makten ifrån sig.

En annan skriver:

En del pass må försvinna till ”ligor” men denna risk är inte tillräckligt stor för att inskränka på en av våra mest grundläggande rättigheter. Det vore intressant om det fanns statistik på hur stor denna försäljning till människosmugglare är, finns det inga sådana siffror är det svårt att argumentera för att det här är ett problem som är stort nog för att lösas genom kränkning av vår fria migration. I vår fria demokratiska värld vi lever i bör det också i fortsättningen vara tillåtet för folk att få röra sig fritt mellan gränser, inte begränsas av papprena.

Lite naivt, kanske, att tro att man ska kunna föra statistik över försäljning av stulna och förkomna pass, ens i ett av de mest statistiktäta länderna i världen… Och lite naivt att tala om ”kränkning av vår fria migration” när ju just detta användande av andras pass för att på falska grunder ”migrera” till Sverige är både olagligt och i sig kränkande.

Ytterligare en person tycker att det jag skrev i Svenska Dagbladet är:

Bra belysning av problemet! Skicka Din artikel till partiledarna och Rikspolisstyrelsen! Jag frågar mig många gånger vad den svenska slappheten beror på?

© denna blogg.

 

 

 

 

 

Jag skrev om bedrägerierna med svenska pass redan för snart sju år sedan…

Läs bland annat 170 000 svenska pass på drift (SvD 28 mars 2014) och Ask vill utreda försvunna pass (SVT 29 mars 2014, samt regeringens senkomna meddelande (som borde ha kommit för sju pr sedan, eller ännu tidigare…): Uppdrag att överväga åtgärder för att motverka missbruk av svenska pass. Regeringen verkar tro att det här är ett nytt fenomen – synd att den inte läste min blogg och de tidningsartiklar som skrevs kring detta enorma problem för snart sju år sedan… Notera också regeringens överdrivet mesiga och icke-förtroendeskapande försiktiga ordvalet ”överväga åtgärder”…

Apropå att regeringen först nu börjar vakna till när det gäller passbedrägerierna – som verkligen inte ens behöver utredas eftersom fakta redan finns på bordet och det för en ansvarstagande justitieminister bara är att skrida till verket och skärpa kontrollen, som i andra länder –  vill jag påminna om vad jag bland annat skrev den 12 november 2007, alltså för snart sju år sedan, i inlägget En kvarts miljon svenska pass är förkomna eller stulna – Sverige: lär av Finland! (klicka gärna på länken och läs hela texten!)

Vad man i Sverige har gjort är att förstöra asylrätten! Vi har inte längre någon aning om vilka som kommer hit, vilka nationaliteter de egentligen har, vilka som är släkt med varandra, om en del är terrorister eller grovt kriminella. Hur ska vi då veta vilka som behöver asyl eller skydd i Sverige? Det här är en katastrof för alla dem som behöver skydd, och en katastrof som kommer att få mycket långtgående och svåra följder för landet. Och ingen i detta land klarar av att göra något åt det! Vi kan lika gärna slopa asylprocedurerna och ta bort alla invandringsregler och öppna gränserna för alla som vill komma hit. För så är det redan nu, i praktiken.
250 000 svenska pass är anmälda förkomna eller stulna. Det är otroligt många, en kvarts miljon! Ett ganska stort antal av dessa pass tillhör människor som fått asyl och så småningom medborgarskap i Sverige. När personen ifråga anmält att passet är borta får han ett nytt. När han anmäler att även det passet ”förkommit” får han ett nytt igen. När han, för tolfte eller femtonde gången anmäler att han ”tappat sitt pass” så får han ett nytt pass…
———-
Sverige, lär av Finland:
I Finland (med fem miljoner invånare mot Sveriges nio miljoner) förkommer eller stjäls ca 7.000 finska pass per år. 2.000 av dem kommer tillrätta, det faktiska antalet förkomna pass är således 5.000. De förkomna finska passen makuleras omedelbart och stryks ur passregistret och kan inte användas över Schengen-områdets yttre gräns.

Den 15 november (för 6,5 år sedan), skrev jag om att I Finland kan man inte, som i Sverige, få ut hur många nya pass som helst… bland annat:

I Sverige kan en och samma person få ut 12, 15 svenska pass utan att något händer. På det sättet uppmuntrar, enligt min mening, Sverige människor i deras brottsliga gärningar. Alla vet att inget händer hur många gånger de än falskeligen tillskansar sig det dokument som i de flesta andra länder (s.k. i-länder åtminstone) ses som en av de viktigaste och mest värdefulla handlingarna. Varför är skillnaderna så stora mellan Sverige och Finland?

Den 27 november 2007, för 6,5 år sedan, skrev jag också den här texten:  Om svensk slapphänthet vad gäller svenska pass .

Den 12 december 2007, också för 6,5 år sedan, skrev jag texten: Varför stoppar Sverige inte handeln med svenska pass? Går det i Finland så borde det gå även här… Citat ur inlägget, som bör läsas i sin helhet:

Kanslirådet Jan Sadek på utrikesdepartementet uttrycker sig betydligt rakare:

”Flertalet av de som upptäcks med falska handlingar kommer från Irak och då är väl Istanbul en lämplig väg. Men pass som säljs på plats i Istanbul är förmodligen bara en rännil av de problem som polisen har i Sverige med pass som skickas ner till Irak och Turkiet.”

Men – och det här är det märkliga med Sverige – så här säger säger polisintendent Staffan Tilling på Rikspolisstyrelsen:

”Tyvärr kan vi med dagens lagstiftning inte göra någonting åt det här problemet. Vi kan inte vägra att lämna ut pass oavsett hur många gånger någon tycks ha tappat sitt”.

Nog är det ju märkligt att man ”misstänker” ett omfattande bedrägeri med svenska pass och att man också kan räkna ut att människor tjänar stora summor på handeln med passen, men att man ändå fortsätter att lämna ut pass oavsett hur många gånger folk än ljuger om sina ”tappade” pass! Varför i hela fridens dar låter man i Sverige detta ske och bara står och slår hjälplöst ut med armarna och säger att det inte går att stoppa? Varför gör man inte som till exempel i Finland?

Den 24 juni 2008 (för snart sex år sedan) , skrev jag inlägget På tiden – regeringen ska sätta stopp för missbruket av svenska pass! Läs också den texten och förundras över att åren bara går och man i Sverige inte gjort något åt de allvarliga brott så som passbedrägerier är.

Och – som miggorna också berättat här i snart sju år – det finns massor av människor här i landet som kommit hit på falska handlingar (inte minst de ”förkomna” svenska passen…) och som vi inte har en aning om vilka de är och varför de är här. När ska också det börja tas upp av regeringen? Här på bloggen har miggorna som sagt rapporterat om asylbedrägerier i sju år, hur många år till ska de behöva göra det innan regeringen lyssnar på deras berättelser?

Läs Inte svart eller vitt utan svart och vitt som innehåller miggornas berättelser åren 2008-2011 samlade i bokform (beställ här)! En uppföljare till den kommer i april och omfattar åren 2012-mars 2014.

© Gäller alla mina texter. Vid citat var vänlig ange källan!