Finland. ”Det har kommit färre asylsökande under årets första månader än tidigare.”

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Yles sajt.

 

Migrationsverket lägger ner 33 förläggningar

Vid flera andra förläggningar minskar också antalet inkvarteringsplatser.

Orsaken till nedläggningen är att Migrationsverket anpassar antalet inkvarteringsplatser till antalet asylsökande. Det har kommit färre asylsökande under årets första månader än tidigare. Samtidigt har platser blivit lediga i takt med att asylsökande lämnar landet frivilligt eller får beslut om vidare åtgärder.

Migrationsverket har fortfarande cirka 20.700 platser kvar vid enheterna för vuxna och cirka 1.700 platser vid enheterna för minderåriga.

Information: I Sverige ska Migrationsverket upphandla drygt 80.000 boendeplatser, detta för att alla deras boendeavtal löper ut i år.

Finland. 3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna.

3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna

Migrationsverket har beslutat att lägga ned fyra förläggningar före slutet av augusti 2016.

De tidsbegränsade avtalen med två förläggningar förlängs inte och verksamheten upphör inom utsatt tid (en del i mars, en del i april, en del i maj, en del i juni). Dessutom har verksamheten redan upphört i tre enheter i slutet av februari.

Två enheter för minderåriga ska också läggas ned. Antalet inkvarteringsplatser ska även minskas på några enheter för minderåriga asylsökande. Enheterna för minderåriga är avsedda för asylsökande som är under 18 år och som kommit till Finland utan vårdnadshavare. Ensamkommande minderåriga asylsökande bor också på folkhögskolor där de studerar. Samarbetet mellan Migrationsverket och några folkhögskolor upphör när terminen tar slut.

Inkvarteringskapaciteten minskas med cirka 2.700 platser vid förläggningar som är avsedda för vuxna och familjer och med cirka 300 platser vid enheter för minderåriga och vid folkhögskolor.

Nedläggningarna beror på anpassningen av mottagningsverksamheten, förläggningar öppnas och stängs efter behov. De aktuella nedläggningarna beror på att kapaciteten anpassas efter antalet asylsökande.

Förläggningarnas verksamhet, ekonomi och säkerhet bedöms som bäst, och alla dessa faktorer har tagits i beaktande när beslut om nedläggningar fattats. För närvarande är beläggningsgraden på mottagningsenheterna cirka 85 procent, vilket innebär att enheterna har lediga platser. Det kostar att ha ledig kapacitet, kostnaderna skärs ned genom att man minskar antalet lediga platser.

Finland. Migrationsverkets säkerhetsexperter besöker varje förläggning under årets första månader, först de som enligt polisen är de mest utmanande i fråga om säkerheten.

Migrationsverket informerar

Migrationsverket inledde i början av året en helhetsbedömning av förläggningarna. Verket undersöker verksamheten, ekonomin och säkerheten vid varje förläggning samt bedömer om det krävs ändringar i verksamheten eller om en del av förläggningarna helt kan läggas ner.

Som stöd för bedömningen får verket resultaten av en omfattande utredning som FRK, Finlands Röda Kors, gjort i sina egna enheter i februari. Resultaten av bedömningsarbetet används för att utveckla arbetet och säkerheten vid mottagningsenheterna samt för att stödja beslutsfattandet som gäller mottagningsenheternas framtid.

Många åtgärder har vidtagits för att öka säkerheten

Det har vidtagits många åtgärder för att öka säkerheten vid förläggningarna och i deras omgivning. Det har bland annat ordnats utbildning för förläggningarnas direktörer och anställda och de asylsökande har fått information om finländska seder och lagar. Bevakningsarrangemangen och de tekniska arrangemangen har också undersökts och förbättrats efter behov.

Säkerhetssituationen och utvecklingen av den stöds med fältarbete. Migrationsverkets säkerhetsexperter besöker varje förläggning under årets första månader. Först besöks de förläggningar som enligt polisen är de mest utmanande i fråga om säkerheten. Sammanlagt 80 besök har redan gjorts.

Övervakningen av förläggningarna har intensifierats

Migrationsverket har uppdaterat anvisningen för övervakning av förläggningar. Enligt anvisningen rapporterar förläggningarna regelbundet om sin verksamhet och upprättar planer som styr verksamheten vid förläggningen. Verket ordnar utbildning för förläggningarna samt ger anvisningar och råd.

Verket gör också stickprov vid förläggningarna för att säkerställa att verksamheten följer alla instruktioner. Verkets hälsovårdsexperter besöker till exempel förläggningarna varje vecka för att ge handledning och göra bedömningar.

Ett flertal mottagningsenheter stängs.

Finland. EU-kommissionen har beviljat 8 miljoner euro i nödfinansiering för kostnader i samband med mottagandet av asylsökande

EU-kommissionen har beviljat Finland 8 miljoner euro för kostnader för verksamheten i anslutning till mottagande av asylsökande under tiden 1.9.2015-31.1.2016. Stödet riktas till flyktingslussen i Torneå och till åtta förläggningar i Lappland.

Finland ansökte i oktober 2015 om nödfinansiering ur EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Med nödfinansieringen kan man täcka sådana behov av nödvändig tilläggsfinansiering som föranleds av mottagandet och som inte har kunnat inkluderas i den nationella finansieringen. På detta sätt svarar man på det tryck som utgifterna i den belastande migrationssituationen medför.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

Finland. Iraks ambassadör: ”De flyr för att de vill leva ett drägligt liv utan att dagligen frukta för sin överlevnad.”

I detta fall kommer min kommentar först, inte sist:

Hur ser det ut i Sverige? Vad händer på Iraks ambassad här? Hur många söker pass för att återvända från Sverige till Irak? Jag har aldrig någonsin sett en svensk tidning eller hört en svensk radio- eller tv-kanal rapportera om det.

Klicka på bilden för att läsa hela texten.

Nedan följer ett utdrag/sammandrag ur artikeln. Med tillstånd av Staffan Bruun som skrivit den för finlandssvenska Hufvudstadsbladet, kan hela texten läsas via länken kopplad till bilden:

Iraks ambassadör i Finland, Saad J. Kendeel, vet inte vad han ska tro. Hans landsmän väller in över gränsen i tusental och ansöker om asyl. Ambassaden erbjuder assistans, men de finska myndigheterna vill inte ha hjälp.

– Vi vill hem, säger en av flyktingarna som gjort den långa resan genom Europa bara för att upptäcka att han ändå trivs bättre hemma än i Finland.

Ambassadör Saad J. Kendeel tar emot på ambassadens andra våning och bekräftar att många flyktingar anser sig ha blivit fel informerade om Finland och ångrat resan.

– Vi har beviljat hundra pass till sådana som vill återvända. Ytterligare hundra står i kö, men våra pass är slut. Vi får en försändelse nästa vecka och kan skriva ut flera.

Varför väljer så många irakiska flyktingar att komma till Finland?

– Jag undrar samma sak. Jag har frågat många, men får inget entydigt svar. De flesta säger att smugglarna uppmanade dem att söka sig till Finland. Ryktet gick att Finland är bäst.

Ambassadör Kendeel försäkrar att han varit i kontakt med de finska myndigheterna och erbjudit hjälp.

– Vi har bett om tillstånd att besöka förläggningar och utreda vilket slag av hjälp våra landsmän behöver. Vi vill försäkra oss om att de har det de behöver. Vi har sakkunskap om situationen i Irak och kan därför hjälpa asylmyndigheterna. Men vi har inte fått svar. Därför kan vi bara hjälpa dem som personligen söker upp oss på ambassaden.

Varför vill inte de finska myndigheterna samarbeta med er?

– Det måste du fråga dem. Vår utgångspunkt är att de är irakiska medborgare och att vi är ansvariga för deras välbefinnande. Vi vill ge dem hjälp som underlättar deras dagliga tillvaro.

Varför flyr de från Irak?

– För att de vill leva ett drägligt liv utan att dagligen frukta för sin överlevnad. Vår regering är i krig med Daesh (ambassadören talar inte om Islamiska staten, utan om Daesh).

Ambassadör Saad J. Kendeel understryker att de som lämnar Irak för att fly till Europa och Finland är högtutbildade och förmögna irakier.

Är det en bra sak om Helsingfors blir lilla Bagdad?

– Den tanken är mig främmande. Den kamp vi för i Irak mot terrorismen borde Finland och resten av världen uppfatta som en värdefull tjänst. Misslyckas vi i Irak sprids kampen till Europa och till era hemländer. Då är det ni som måste slåss. Alla vinner på att ni nu hjälper oss i vår kamp.

– Regeringen uppmuntrar självfallet ingen att bli flykting och lämna landet. Vi uppmuntrar unga män att delta i kriget. Men vi kan inte tvinga dem, valet är frivilligt.

Upplåter ni plats på ambassaden för flyktingar?

– Ambassaden står öppen för alla som behöver råd och hjälp. Och vi ger pengar till dem som är utan, vi hjälper vid behov med tillfälligt logi. Men vem som helst förstår att vi inte kan förvandla ambassaden till en förläggning. Här pågår verksamheten för fullt.