• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2018
    M T O T F L S
    « Sep    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Migrationsverket underlättar för asylsökande som vill arbeta och för arbetsgivare som vill anställa asylsökande.

Tphakija voi leikata nurmikkosi Migri 8.7 2016

Chefen för asylenheten vid Migrationsverket i Finland, Juha Similä, informerar via Twitter:

Asylsökande kan klippa din gräsmatta – så här går det till. Migrationsverket öppnar ett servicenummer för arbetsgivare den 11 juli 2016.

Servicenr till arbgiv för asylsök Finland

Migrationsverket meddelar att man inte längre utfärdar skriftliga intyg över en enskild asylsökandes rätt att utföra avlönat förvärvsarbete i Finland. Istället ska arbetsgivaren försäkra sig om att en asylsökande har rätt att arbeta – tjänsten blir telefontjänst enligt ovan. Migrationsverket:

Maahanmuuttovirasto logoNär en arbetsgivare önskar anställa en asylsökande ska han eller hon i första hand ta reda på om personen har rätt att arbeta genom att fråga personen själv om detta. Personen har med säkerhet rätt att arbeta om det har gått minst ett halvt år sedan han eller hon har lämnat in sin asylansökan, om beslutet inte redan har vunnit laga kraft.

Då det gäller personer som endast vistats en kort tid i Finland bör arbetsgivaren kontrollera rätten att arbeta med Migrationsverket.

Om rätten att arbeta informerar Migrationsverket:

Maahanmuuttovirasto logoRätten att arbeta börjar tre eller sex månader efter ankomsten till Finland. Den asylsökande har rätt att arbeta med början antingen tre eller sex månader efter att han eller hon har sökt asyl.

  • Gränsen är tre månader för asylsökande som uppvisat ett giltigt och konstaterat äkta pass eller annat resedokument för myndigheten i samband med att han eller hon har ansökt om asyl.
  • Gränsen är sex månader om asylsökanden inte visat upp ett resedokument.

Asylsökandes rätt att arbeta utgår från lagen. Han eller hon behöver alltså inte ansöka separat om denna rätt. Om arbetet är kontinuerligt, kan den asylsökande ansöka om uppehållstillstånd för arbetstagare.

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sig om att en utländsk person som han eller hon anställer har rätt att arbeta. Arbetsgivaren ska alltså med jämna mellanrum kontrollera att den asylsökande fortfarande har rätt att arbeta. Även den asylsökande själv är skyldig att se till att han eller hon har rätt att arbeta samt informera arbetsgivaren om rätten upphör. Såväl arbetstagaren som arbetsgivaren kan bestraffas för arbete som utförts utan rätt att arbeta.

Migrationsverket utfärdar inte längre skriftliga intyg gällande rätten att arbeta, eftersom den tid som används för detta innebär mindre tid för att avgöra asylansökningar. I lagen ingår inga krav på att utfärda ett separat intyg utan rätten att arbeta existerar även utan intyg.

När antalet asylsökande var lägre än det är i dag ansåg vi att det bästa sättet att betjäna arbetsgivarna var att utfärda skriftliga intyg. Eftersom efterfrågan på tjänsten har ökat betydligt är det mer effektivt att besvara förfrågningar per telefon och detta innebär även att asylsökande snabbare kan börja jobba.

Migrationsverket hoppas att förändringen ska innebära att asylsökande inte behöver vänta i onödan på att börja jobba.

Reflektion: Det låter onekligen som en mycket god idé och som en reell förbättring som dessutom både snabbt och billigt har kunnat införas.

Finländska medier serie grön

 

Thomas Gür om arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons uttalanden och påståenden på DN Debatt

Thomas Gür, foto Åke GunnarssonSå här skriver Thomas Gür, på Facebook idag. Med vederbörlig tillåtelse får även mina bloggläsare ta del av hans ord:

DN Debatt logoYlva Johanssons debattartikel i DN idag, hade varit framsynt om den hade publicerats på 1970-talet, kanske före statskuppen i Chile september 1973… eller den i Turkiet mars 1971.

Tre väsentliga element saknas i det närmaste helt i denna text och gör den därför trots alla ”måste”-satser i den (jag räknade sju sådana, utöver alla ”bör”, ”vill” och ”ska”), till i huvudsak en text av politiska besvärjelser och schamanism.

Men först om den axiomatiska utgångspunkten som sig redan den är mycket problematisk: ”Att så många människor som vill och kan bidra till vårt lands utveckling söker sig hit är en möjlighet som vi måste tillvarata.”

i)  Problemet är inte de som vill och kan bidra, utan de som varken vill (är intresserade) eller kan.

ii)  Vad vet Johansson ifall alla som kommer, kommer för att de vill ”bidra”? Migration, oavsett formen, sker inte med statsaltruistiska bevekelsegrunder, utan av individuella skäl på grundval av grupprekrytering.

iii)  Det är den här problemfria ansatsen, som längre varit och fortfarande är problemet.

Så till vad som saknas:

a) Johansson listar åtgärder validering, utbildning och stöd till de med högskoleutbildning. Men hälften av de som är inskrivna i AF:s etableringsuppdrag saknar gymnasiekompetens, och och en tredjedel har en utbildning som inte ens når upp till grundskolenivå. (Och då handlar det om självdeklarerade utbildningar från deras hemländer.) Johansson prioriterar hjälp till utbildade personer som har relativ goda utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt gör regeringen det ännu svårare för lågutbildade att få sitt första jobb, t ex genom att höja arbetsgivaravgiften för unga och att försämra rutavdraget. Närmare hälften av rut-sektorns anställda är utlandsfödda. Vidare är höga anställningskostnader har lett till att andelen svenska enkla jobb är lägst i EU.

Att hon därmed skall förkorta mediantiden till första förvärvsarbete från idag nästan 8 år till 2 år, framstår som inget annat än verbala eskamotage – abrakadabra och hokuspokus.

b)  Inflödesperspektivet saknas helt. Johansson ställer inte ens frågan om Sverige som den sociala välfärdsstat som hennes parti slår vakt om, förmår att både behålla sina grundläggande system och samtidigt klara av det som hon med en eufemism kallar för ”befolkningstillväxt”, som i sak innebär ett inflöde av 80.000 – 100.000 nyanlända per år i minst fem år framöver.

c)  En analys om vilka resultat åtgärderna kan få saknas helt. Hur ser debet och kredit inom ramen för inflödet å ena sidan och åtgärderna å den andra. När kan de olika målen nås inom ramen för de åtgärder som föreslås?

Kommentarer: Överflödiga. Allt är sagt.