Skatteplikt eller inte för EU-medborgare? Del 2.

Jag skrev en text – Skatteplikt eller inte för EU-medborgare? Del 1. om försäljningen av tidningar som, när 60.000 ex hade sålts, genererat en vinst på ca 4,5 miljoner. Vad Skatteverket hade att säga – och inte säga – om detta försökte jag fånga i min text (det var inte lätt). Nu har också HEM, föreningen för hemlösa EU-migranter (?!) uttalat sig och säger att:

Enligt Skatteverket räknas tidningsförsäljningen som välgörenhet och är därför momsfri. För de som säljer den gäller också att så länge man inte tjänar mer än 18.824 kronor per år så betalar man inga arbetsgivaravgifter.

Jag kände inte till att försäljning av produkter kunde falla inom begreppet ”välgörenhet”. Jag visste inte ens att det begreppet existerar inom skattelagstiftningen. Att en person som tjänar under 18.824 kronor är skattebefriad nämnde jag också tydligt i min text, men man måste fortfarande vara registrerad och deklarera sina inkomster. Och inkomster över 18.824 kronor är väl skattepliktiga, eller? Om moms säger Skatteverket, till skillnad från HEM, att:

Moms ska dock erläggas utom om försäljningen är minimal, till exempel så att någon har sålt endast två tidningar och momsen då bara skulle röra sig om några tior.

Hur det är med arbetsgivaravgifter, om det är så att HEM har anställt romerna som säljer deras tidning är befriade från dem så som de påstår, det vet jag ännu inte. Men om man anställer människor så har man skyldighet att ha koll på vilka regler som gäller, annars kan det komma att stå en dyrt. Så jag gissar att de vet vad de talar om.

Jag har som sagt uppmärksammat de här frågorna i ett tidigare inlägg och nu igen – andra medier har inte varit intresserade. Det är givetvis bra om EU-medborgarna som kommer hit kan sälja tidningar i stället för att tigga och därmed försörja sig själva, vilket ju är en av de grundläggande avsikterna med den fria rörligheten inom EU. Men att sälja produkter och tjäna pengar genom den sortens verksamhet är ju något annat än att ta emot pengar i en pappmugg och de skatte-, moms- och arbetsgivarregler som gäller för andra som idkar näringsverksamhet i Sverige torde väl gälla alla EU-medborgare, såvitt några undantagsregler inte lagts till i skattelagstiftningen i Sverige. Men eftersom inte ens Skatteverket självt verkar ha full kontroll på vad som gäller (se mitt förra inlägg) så kanske någon av lagstiftarna kan reda ut begreppen. För nog måste det väl vara av intresse om 4,5 miljoner kronor i vinst går direkt till familjer i Rumänien, som Sveriges Radio rapporterade – Gatutidningen Sofia Z ger miljoner till EU-migranter – eller om en del går till Skatteverket, om nu reglerna är sådana.

© denna blogg.

Skatteplikt eller inte för EU-medborgare? Del 1.

Det kan knappast vara orimligt att anse att samma regler och lagar ska gälla alla som bedriver verksamhet och försörjer sig i Sverige enligt principen ”likhet inför lagen”. Men sedan EU-medborgare från främst Rumänien i allt stridare ström tagit sig till Sverige för att försörja sig genom tiggeri och på senare tid även försäljning av tidningar, har en del nya frågor uppstått kring vad som är ”försörjning”, vad som är ”verksamhet” och vad som därmed ska – eller inte ska – beskattas i Sverige.

I Sveriges Radios inslag Gatutidningen Sofia Z ger miljoner till EU-migranter den 10 april 2015, rapporteras om att fram till den dagen hade 60.000 ex av tidningen (vars upplaga var 70.000) sålts. Försäljarna köper den enligt uppgift för 25 kronor och säljer den för 100 kronor och, sägs det:

Mellanskillnaden får de behålla själva. Om alla försäljare fått fullt pris har alltså totalt 4,5 miljoner kronor gått från köpare till säljare.

Det är bra att människor försörjer sig själva och initiativet att hjälpa människor att kunna göra just detta är lovvärt. Men det som kan få andra egenföretagare och självförsörjare i landet att bli en aning undrande är när det sägs att ”vinsten går oavkortad till familjerna i Rumänien”. Ingen annan i Sverige kan låta vinster från försäljning eller annat arbete gå oavkortade till sina familjer. Pengarna fördelas i stället genom skatter och avgifter på många familjer, på samhällsservice, infrastruktur, sjukvård, skola och mycket annat.

Skatteverket verkar en aning taget på sängen och någon absolut klarhet i hur skattereglerna för EU-medborgare som idkar försäljning i Sverige ser ut går inte att få. Av det snåriga svaret från en vänlig rättslig expert går att extrahera att skatteplikt föreligger om det finns

– ett fast driftställe, det vill säga en stadigvarande plats varifrån verksamheten bedrivs
– om personen kan anses vara obegränsat* skattskyldig
– om det rör sig om skattepliktig försäljning

och att skatteplikt inte föreligger om

– verksamheten inte bedrivs från ett fast driftställe
– om personen anses vara begränsat* skattskyldig

Att moms ska erläggas gäller dock alltid, utom om försäljningen är minimal, till exempel att någon har sålt endast två tidningar och momsen då bara skulle röra sig om några tior.

Någon djupare analys av läget gällande beskattning av denna och annan typ av verksamhet som bedrivs av EU-medborgare i Sverige ger Skatteverket inte i detta skede. Frågorna kring hur EU-medborgares näringsverksamhet i Sverige ska hanteras torde dock vara något som verket behöver komma med anvisningar om; invandringen av medellösa EU-medborgare som får hjälp att sälja varor och produkter här med god vinst kan komma att öka. Fler kan lockas att försöka sig på samma sak, när det blir känt att försäljning av en tidning under en begränsad tid kan ha gett en så stor sammantagen vinst som 4,5 miljoner kronor och att hela vinsten oavkortad går till dem som säljer den. Utrymmet här medger inga längre utläggningar, men det finns givetvis många aspekter att ta hänsyn till, som till exempel att inkomster under 18.824 kronor/år inte är skattepliktiga och vad som kan anses vara ett ”fast driftställe”, om inkomsterna eventuellt ska beskattas i hemlandet etc.

Det svenska välfärdssamhället är – eller har varit – byggt på den solidaritet som den starka skattebetalarmoralen inneburit och de absoluta krav på inbetalning av skatter, sociala avgifter och moms som gällt alla. Ett klarläggande av andra länders medborgares skattskyldighet eller icke skattskyldighet i Sverige behöver definitivt göras när nya situationer på grund av den fria rörligheten inom EU uppstår. Att man tycker synd om människor och ”unnar dem” att tjäna lite pengar i stället för att sitta och tigga kan aldrig vara en ursäkt eller grund för att frångå stiftade, gällande lagar. Börjar man tillämpa sådana kriterier i rättsliga sammanhang då brakar samhället samman totalt.

* Om innebörden av begreppen ”begränsat” och ”obegränsat skattskyldig” kan man läsa i Inkomstskattelag 1999:1229.