• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Migris överdirektör Jaana Vuorio i lång intervju med Newsmakers på Helsingin Sanomats sajt.

jana-vuorio-migri-in-hs-tv-19-10-2016Klicka på bildrutan för att komma till intervjun på HS:s sajt (på engelska).

Överdirektör (i Sverige generaldirektör) Jaana Vuorio, Migrationsverket – Migri – intervjuas i det här videoklippet från Newsmakers (utlagt på Helsingin Sanomats videokanal) på engelska om asylsituationen i Finland. Större delen av den 18 minuter långa intervjun har nedtecknats med tanke på att man inte vet hur länge videoklipp ligger kvar och det som sägs här kan vara intressant att ta del av också om några år eller ännu längre fram, när länken kanske inte längre fungerar. Det mesta är nedtecknat på engelska men en del är översatt till svenska.

David Mac Dougall: Norway has radically revised their estimate downwards, of the number go people who will come to claim asylum, to a 19 year low. What’s the situation  going to be like in Finland this year and what’s it going to be? How many people did you think would come and what’s the reality?

Jaana Vuorio: Our estimate was 10.000 for the entire year of 2016. It seems that we don’t go that much up so now the estimate is around 6000, 7000 at the most.

David Mac Dougall: Comparing it to last year – we had more than 32.000 last year if I remember correctly.

Jaana Vuorio: Yes, in Finland actually, in the European and Nordic context, our asylum seeker figure has been exceptionally stable. It has varied between 3.000 and 4.000 annually and then, all of a sudden last year, we git nearly ten times more applicants.

Intervjuaren säger att det var uppenbart varför det kom så många asylsökande förra året men undrar:

David Mac Dougall: So why has it dropped off so much this year, what are some of the reasons behind fewer asylum seekers?

Jaana Vuorio: Of course there are many reasons for that but the main reason, compare to last year, are the border controls that have been put in place and also the movement from Turkey to Greece, the numbers have gone down, as we all know.

David Mac Dougall: Do you think ut plays into it that Finland is not granting so many asylum applications; not granting so many asylum requests? Do people realize that its not such an easy country to come to and claim asylum?

Jaana Vuorio: Probably that is one of the reasons,  as well as… actually the asylum criteria remains the same but we used to have a national category of ”humanitarian protection” and that was taken away from the immigration law in May this year.

David Mac Dougall: Who did that affect the most, when it was taken away from the law?

Jaana Vuorio: Actually applicants from countries like Irak, Afghanistan and Somalia. Earlier applicants from those countries, they – or most of them – qualified for the category of ”humanitarian protection”.

David Mac Dougall: We’ve seen some of the worst fighting with ISIS in Irak, so somebody fleeing ISIS wouldn’t automatically get their asylum application approved in Finland anymore?

Jaana Vuorio: Of course we look at the situation all the time as it is at the moment and now we know that the situation in Mosul has really deteriorated so the fact that a person comes from Mosul… if he returns there he would face serious harm for his security. But then of course for Iraqis we have to consider whether the person could return safely to some other part of the country. Läs mer

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts. Läs mer

Finland. President Niinistö är rekordpopulär.

Presidentti Sauli Niinistö nauttii huippusuosiota HS 3.7 2016mavbild 2016-07-03 kl. 07.14.09Klicka på bild- och textrutan för att komma till texten på Helsingin Sanomats sajt (på finska).

President Sauli Niinistös är rekordpopulär – endast en procent av finländarna ger honom dåligt betyg

Hela 89 procent av dem som svarat på Helsingin Sanomats enkät anser att Niinistö har lyckats mycket bra eller ganska bra i sitt uppdrag. Nära hälften gav honom betyget mycket väl godkänd, dåligt betyg gav endast en procent av de svarande.

Niinistö har varit populär under hela sin tid som president, men nu har populariteten stigit till president Tarja Halonens nivå under hennes rekordår. Halonen hade under nästan hela sin 12-åriga presidentperiod stöd av 70-80 och som bäst nådde hennes popularitet 90 procent i opinionsundersökningarna.

Det är, enligt TNS Gallup som gjort undersökningen, omöjligt att säga om Niinistö är populärare än Halonen var, eftersom TNS Gallups skala ändrades i början av 2010-talet. Tidigare saknades ”inte bra och inte dålig” bland alternativen.

I enkäten som gjordes i juni deltog drygt tusen finländare. Felmarginalen är 3 procentenheter.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende.

hs_fi_department_page_logoHbl.fi logoIdag blev jag besviken på några stora, viktiga finländsk medier som jag alltid haft – och har – höga tankar om. Självklart drar jag inte alla över en kam och självklart räknar jag inte ut ens de medier som jag blev besviken på idag – de är oftast mycket bra och hederliga. Men just idag var det inte roligt att ta del av rapporteringen som i Hufvudstadsbladet hade rubriken HS: Pappan och babyn får stanna, mamman och 3-åringen utvisas. HS är Helsingin Sanomat, Finlands och, såvitt jag vet, Nordens största dagstidning (har i alla fall varit det). Där fanns artikeln med samma namn på finska: Äiti ja kolmevuotias aiotaan käännyttää Suomesta – isä ja vauva saavat jäädä.

Ur artikeltexten i Hufvudstadsbladet (läs gärna hela texten via länken ovan):

En irakisk familj bosatt i Riihimäki hotas av splittring med anledning av Migrationsverkets beslut, skriver tidningen Helsingin Sanomat. Fallet har väckt starka reaktioner på sociala medier.

Familjens pappa har fått uppehållstillstånd i Finland och bott här i sju år, men mamman och deras treåriga barn ska avvisas. Familjen har även en 3 månader gammal baby som fortfarande ammas. Hon får tills vidare stanna i Finland med pappan, eftersom något beslut angående babyn inte ännu fattats.
—————-
Utvisningsbeslutet har väckt starka reaktioner på sociala medier. Bland annat president Tarja Halonen tar ställning till fallet på Twitter och skriver att det är familjer som håller ihop samhället.

Det märkliga är att det nu ”rasas” på sociala medier och på alla möjliga håll utan att de som ”rasar” verkar ha varit intresserade av att få svar på några enkla men synnerligen relevanta frågor som medierna inte sagt något om:

1)  Hur kunde paret få två barn om mannen vistats sju år i Finland med så starka skyddsbehov att han inte kunnat återvända till Irak?

2)  Har mannen, trots att han hävdat skyddsbehov gentemot Irak (fortfarande, efter sju år), ändå besökt sitt hemland ett antal gånger under dessa år, varvid hans fru blivit gravid?
eller
3)  Har kvinnan vistats så länge i Finland att hon hunnit både bli gravid, vara gravid och föda sitt andra barn i Finland? Hur kommer det sig, i så fall?

5)  Om det är så, vilket borde gå att kontrollera, att mannen varit i Irak en eller flera gånger under dessa år varvid åtminstone det äldre barnet blivit till, så kan han knappast anses ha skyddsskäl mot det landet. Då faller behovet av uppehållstillstånd i Finland, då finns inga hinder för familjen att tillsammans resa till sitt hemland. Det finns ju då ingen anledning att de ska ”återförenas” just i Finland.

4)  Ingen – utom tydligen Migrationsverket i sitt beslut – tycks heller ha uttryckt någon förundran över varför man skaffar två barn när ens livssituation är så ytterst osäker och man bor i i länder lagt ifrån varandra, i olika världsdelar.

Nu har de här personerna gjort det här valet och det finns två barn i familjen så är det är enligt internationella konventioner och lag i de flesta länder, föräldrarna som har ansvar för sina barn, inte staten och allra minst en annan stat än den där man är medborgare.

Jag tycker inte att det är rätt att tidningarna inte med ett ord förklarar hit det ligger till och lämnar viktiga frågor obesvarade. Det här sättet att beskriva ”ömmande fall” är väldigt likt det rikssvenska och det har varit förödande för Sverige att människor inte fått ta del av helheter utan har serverats just den här typen av halvkvädna visor.

Jag har alltid varit stolt över finländsk och finsk journalistik (seriösa medier, det finns ju mindre nogräknade medier i Finland också, precis som i Sverige). Men det här är något jag inte är stolt över. Nu rasar folk i sociala medier och planerar manifestationer och startar namninsamlingar på ofullständiga grunder och det är inte rätt! Det bär medierna skulden för. Det är journalisters uppgift att rapportera sakligt och korrekt och allsidigt, inte slarvigt och ofullständigt. Den här artikeln är helt felaktig genom att så mycket lämnas oförklarat.

Om den irakiske mannen inte längre har skyddsbehov, om det inte varit större än att han kunnat återvända dit en eller flera gånger (läsarna får ju inte veta hur länge hustrun varit i Finland…), då ska uppehållstillståndet dras in och han och hela familjen återvända till sitt hemland. Då finns inga skäl till att de ska stanna i Finland. Jag vet inte, hur det ligger till. Eftersom medierna inte ger hela historien så kan man inte annat än spekulera.

Familjen har själv ställt upp och berättat sin historia offentligt. Varför ställdes inte ovanstående frågor i samband med intervjun? Kanske ställs de nu när Hufvudstadsbadet lagt till i sin text at:

Inrikesminister Petteri Orpo har bett om en utredning från Migrationsverket.

Men är det verkligen en ministers sak att lägga sig i ett enskilt asylärende? Är det inte det oberoende Migrationsverkets och de oberoende domstolarnas sak att avgöra det? Om en minister önskar en utredning så vore väl det mest korrekta att han ber om den efteråt, inte mitt under pågående hantering.

Jag ska med intresse följa vad som ser i det här fallet och hoppas på mer allsidig och korrekt rapportering i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga medier.

© denna blogg. Vid ev citat ur texten, vänligen länka till detta inlägg.

Finländska medier serie grön

Finland. Inrikesministern: ”Inga beväpnade soldater till gränsen.”

Sisäministeri Orpo tyrmää HS 25.2 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

 

Inrikesminister Orpo förnekar nyheten i Helsingin Sanomat: Inga beväpnade soldater till gränsen

Inrikesminister Petteri OrpoInrikesminister Petteri Orpo (saml.) tillbakavisar Helsingin Sanomats uppgifter om att man i invandringsgruppen, som består av ett antal ministrar, skulle ha diskuterat användandet av beväringar och reservister för att hjälpa gränsbevakarna.

–Saken har inte hanterats i ministergruppen och någon aktiv lagberedning pågår inte, säger Orpo till MTV Uutiset.

Han säger att det är självklart att det görs upp olika beredskapsplaner och att de uppdateras kontinuerligt.

–Men nu finns inget behov av att skicka värnpliktiga eller annan hjälp till gränsen. Problemet med asylsökande vid östgränsen hanteras i förhandlingar med Ryssland, konstaterade Orpo.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

 

Finland. Exceptionell vädjan från samtliga partiledare till alla finländare att hjälpa till att integrera de nyanlända människor som i och med flyktingkrisen har kommit till Finland

Kaikkien panosta tarvitaan HS 29.11 2015Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska).

Allas insatser behövs för att klara flyktingkrisen

Samtliga riksdagspartiers partiledare har i en tidningsartikel gemensamt uttalat sig om flyktingkrisen och asylsituationen i Finland. Den exceptionella texten publiceras i sin helhet i Helsingin Sanomat idag den 29 november, och kommenteras i många andra medier. Partiledarna skriver bland annat (tre stycken i den texten i Helsingin Sanomat är inte översatta: styckena 2, 3 och 4):

Till Finland har de senaste månaderna kommit fler flyktingar än någonsin tidigare. Finland och andra europeiska länder har inte kunnat på förhand vara beredda på den stora mängden asylsökande. Detta orsakar, fullt förståeligt, förvirring och rentav rädsla bland finländarna.
—————————
Vi har i Finland i mycket snabb takt tvingats öppna nya mottagningscentraler för asylsökande. Det har skapat både motstånd och rädsla på många orter.

I omgivningarna kring mottagningscentralerna har störningar och våldsdåd ökat. Band de skyldiga finns såväl personer ur majoritetsbefolkningen som asylsökande.

Alla måste följa Finlands lag. Lagen är densamma för alla. I Finland står Polisen för att upprätthålla ordningen i samhället och för att klara upp brott. Rättsväsendets uppgift är att döma dem som gjort sig skyldiga till brott.

En del brott som begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen är allvarliga. Också asylsökande misstänks för synnerligen grova brott.

Alla brott ska dömas på samma sätt, oavsett om de begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen eller om de skyldiga är asylsökande. Brotten utreds, de misstänkta ställs inför rätta och döms oavsett bakgrund.

Det är viktigt att hela grupper av människor inte anklagas för att en del individer begår motbjudande brott som vi starkt fördömer. Konfrontation mellan befolkningsgrupper bör inte uppmuntras. Också i sociala nätverk bör man hålla sig till fakta och ha en respektfull ton.

Vi finländare är ett sansat och förnuftigt folk. Vi har alltid sett till att respektera lag och rätt, på lika villkor för alla. Låt oss se till att göra det också nu.

Endast en del av dem som söker asyl kommer att få det i Finland. Men vi talar ändå om en stor grupp människor. Vi behöver alltså arbeta långsiktigt så att de asylsökande som stannar i Finland så snart som möjligt ges utbildning så att de kan komma ut i arbetslivet.

För det finländska samhället är det en stor utmaning att lyckas integrera de här nya människorna. Det är av största vikt att de lär sig språk, kultur och traditioner och i det här arbetet behövs varenda finländare.

I vårt land har det alltid bott människor med rötter i olika länder. Också invandrare är med och bygger Finland. Det handlar alltså nu om många års arbete och det kräver gemensamma insatser från alla partier.

Texten är underskriven av samtliga partiledare:

Juha Sipilä, puheenjohtaja (Centern)
Timo Soini, puheenjohtaja (Sannfinländarna)
Alexander Stubb, puheenjohtaja (Samlingspartiet)
Antti Rinne, puheenjohtaja (Socialdemokraterna)
Ville Niinistö, puheenjohtaja (De Gröna)
Paavo Arhinmäki, puheenjohtaja (Vänsterförbundet)
Carl Haglund, puheenjohtaja (Svenska Folkpartiet)
Sari Essayah, puheenjohtaja (Kristdemokraterna)

© Översättning Merit Wager. Om etablerade medier vill använda sig av den översatta texten  vänligen kontakta mig.

Finländska medier serie grön

 

 

Finland. Opinionsundersökning i HS: ”En övervägande majoritet av finländarna kräver en stramare linje när det gäller invandringen.”

Turvapaikan saaneille alempi sosiaaliturva HS 21.10 2015Klicka på bilden för att läsa artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

En majoritet av finländarna i Helsingin Sanomats opinionsundersökning: Lägre socialstöd åt dem som fått uppehållstillstånd än åt infödda finländare

Helsingin Sanomats opinionsundersökning visar  att attityderna mot invandring har hårdnat. 59 procent skulle dock acceptera asylsökande i sitt grannskap.

En övervägande majoritet av finländarna kräver en stramare linje när det gäller invandringen. Nästan 70 procentsägen att Finland måste skärpa sin linje när det gäller att godkänna asylansökningar. En majoritet anser också att socialskyddet åtminstone i början bör vara lägre än för infödda finländare.

Tankarna kring irakiers och somaliers förmåga att anpassa sig till Finland delar folket i två delar. Varannan finländare anser att integration inte kan ske när man har så olika kulturell bakgrund; varannan tror att det kan lyckas.

”Attityderna är verkligen hårda. Å andra sidan förvånar den negativa attityden mot invandring inte eftersom löpsedlarna under den tid undersökningen gjordes dagligen har skrikit om asylsökande”, säger Ismo Söderling, Migrationsinstitutets chef, som nyligen gått i pension. ”Men att man skulle acceptera fler asylsökande i sitt närområde visar att människor fortfarande har kvar sitt hjärta.”
———————-
Uppemot 70 procent av 15–24-åringarna kräver en stramare linje på invandringsområdet lika starkt som de som är över 50 år. I övriga åldersgrupper ställer man sig en aning mer positiva.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

Finland. Självständigt nytänkande direktör vid Skatteförvaltningen.

Almedalen skulle ha kokat och journalisterna hade sprungit runt som upphetsade yra höns om det svenska Skatteverkets direktör självsvåldigt (som det skulle anses vara i Sverige) hade kommit med de förslag och tankar som den finländska Skatteförvaltningens direktör gör i Helsingin Sanomat den 5 juli! Vilket kackalorum det hade blivit!

Vero logoSkatteförvaltningens direktör Pekka Ruuhonen vill att Skatteförvaltningen ska få löntagarnas inkomstuppgifter varje månad istället för en gång om året. Det betyder att kvarskatter och skatteåterbäringar skulle bli historia. Däremot skulle de månatliga inkomsterna variera en aning.

Ruuhonen vill också göra stora förändringar vad gäller momsplikten för företag, och då på riktigt, i pengar och inte bara i form av ”minskat regelkrångel”, som man säger sig vilja göra i Sverige, samtidigt som man krånglar till det för småföretagare med separata moms- och skattedeklarationer…

Idag är ett företag skyldigt att betala moms om omsättningen är över 8.500 euro (ca 77.000 kronor) per år vilket är en ganska låg summa.  Dock: om omsättningen är mellan 8.500 euro (ca 77.000 kronor) och 22.500 euro per år (ca 203.000 kronor), kan man ansöka om momsbefrielse.

Ruuhonen anser att den undre gränsen för momspliktig omsättning bör höjas till 20.000 – 25 000 euro (180.000 – 225.000 kronor).

Det skulle vara ett bra sätt att förenkla momsbeskattningen. Samtidigt skulle vi uppmuntra företagsamhet i Finland, eftersom entreprenöreninte genast skulle behöva börja tänka på momsbeskattningen när han eller hon får en affärsidé”, säger Skatteförvaltningens direktör.

Skatteverket logoSkulle detta kanske vara något också för det svenska Skatteverket att fundera över? Jag har inte sett eller hört Skatteverkets högste chef komma med liknande förslag. In fact: jag har faktiskt aldrig hört honom komma med några förslag alls!

Notera här skillnaden i samhällssystem och samhällssyn mellan Sverige och Finland. Här (i Finland): i ovanstående exempel liksom på de flesta andra samhällsområden, är det inte politiker som bestämmer allt och gör utspel i dagstidningar och morgonsoffor. Här är det Skatteförvaltningens direktör med stor insyn och kunskap på området och vars uppgift det är att leda och utveckla myndigheten, som står för de tämligen omvälvande förslagen. Sedan ska riksdag och regering givetvis ta ställning, men förslagen kommer rakt och tydligt från myndighetschefen, som är den som i Finlands – och Nordens – största dagstidning Helsingin Sanomat berättar om dem.

Samma syn gäller på andra samhällsområden: politiker lägger sig inte i allt på det sätt de gör i Sverige. Bland annat kan man se de stora skillnaderna mellan de två länderna på skolans område, där rektorer och lärare inte detaljstyrs av klåfingriga utspels- eller andra politiker som i Sverige. Och på flykting- och asylinvandringens område. Regeringen i Finland kan till exempel inte köra över kommunernas självbestämmanderätt – som man gör i Sverige – eftersom den är lagstadgad och lagar ska respekteras.

© denna blogg. Vid ev citat eller om denna text ger upphov till nya texter, vänligen länka till detta inlägg.