Finland. ”Behöver Finland återvändandecentra?”

Klicka på texturtam för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Föreståndare för asylboende: Planerade återvändandecentra kan utgöra en säkerhetsrisk

I vintras uppskattade inrikesministeriet att det skulle komma att behövas två återvändandecentra för de asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar och som inte frivilligt lämnade landet. Nu har inrikesministeriets planer ändrats – eller är åtminstone lagda på is. Behöver Finland återvändandecentra?

Enligt Leena Markkanen, föreståndare på ett asylboende i Helsingfors, har det nuvarande systemet fungerat alldeles utmärkt: på samma boende finns familjer och ensamma män, personer som just anlänt till landet, personer som ska utvisas och väntar på att frivilligt återvända till sina hemländer efter avslag.

– Jag skulle kanske vara en aning orolig om personer som fått avslag på sina asylansökningar, till exempel just män, skulle koncentreras till samma boende. Det skulle kunna uppstå risker ur säkerhetssynpunkt, säger Markkanen.

Överklaganden av negativa beslut har ökat
Enligt Markkanen överklagar numera en majoritet av de asylsökande om de fått negativa beslut. Överklagandeprocessen kan ta upp till ett år. Under den tiden förblir personens status ”asylsökande” och han anses befinna sig lagligt i landet.

– Om en asylsökande bor på ett asylboende kan han fortsätta bo kvar där eller bo privat hos släkt eller vänner. Polisen eller Gränsbevakningsväsendet kan besluta om anmälningsplikt på asylboendes. Vi har en del personer som kommer hit och anmäler sig en gång i veckan, så ser det ut just nu, berättar Leena Markkanen.

Man har också rätt att arbeta under överklagandeprocessen. Om id- och resehandlingarna är  i ordning när man anländer kan man börja arbeta tre månader efter att man kommit till Finland. Om man saknar officiella dokument får man veta i sex månader innan man får arbeta.

Eftersom Migrationsverkets landsstrategier har ändrats kommer antalet avslag på asylansökningar att öka märkbart, konstaterar Markkanen. Man kan anta att den tid överklagandeprocessen tar blir längre eftersom mängderna i framtiden är så mycket större.

Reflektion: De nya regler som gäller från 1 september torde komma att betyda att det blir svårare att överklaga. dels har tiden för överklagande kortats; dels ges inte längre rättshjälp regelmässigt för juridiskt biträde. Läs mer här:

Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl. – 12 augusti 2016. Ur texten:

Från den 1 september kan man överklaga ett negativt beslut från Migrationsverket i förvaltningsdomstolen inom 21 dagar och inom 14 dagar i Högsta förvaltningsdomstolen från ett negativt beslut i förvaltningsdomstolen. Hittills har överklagandetiden i båda instanser varit 30 dagar.

© Översättning Merit Wager

Finland. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Var fjärde asylsökande blir kvar i Finland – 6 relevanta uppgifter om asylsituationen

Migrationsverket har i år hanterat över 10.000 asylansökningar. Samtidigt börjar nu ödet för det rekordstora antalet asylsökande som kom förra åkt, klarna. Hittills ser det ut som om Inrikesministeriets uppskattningar om antalet är närmare verkligheten än den uppskattning Sannfinländarna presenterat.

1. 10.000 asylbeslut fattade – ändå 20.000 i kö
Migrationsverket har, när denna text publiceras, fattat fler än 10.000 asylbeslut. För närvarande fattas ca 165 beslut per dygn.

Den takten räcker dock inte för Migrationsverket, vars ambitiösa mål är att asylköerna ska vara avbetade före sommarens slut. Just nu väntar ca 20.000 asylsökande på beslut.

2. Inrikesministeriets uppskattning verkar gå i uppfyllelse – en fjärdedel av de asylsökande verkar få stanna
Av de asylbeslut som fattats under året har drygt en fjärdedel varit positiva. Om förhållandet förblir detsamma, kommer ca 8.000 av de asylsökande som kom till Finland förra året, att få asyl eller uppehållstillstånd.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att ca 10.000 asylsökande skulle få positiva beslut. Sannfinländarna ansåg att inrikesministeriets uppskattningar var vilseledande, att det slutliga antalet skulle bli närmare 25.000. Hittills ser det dock ut som att inrikesministeriets beräkningar ligger närmare det slutliga antalet.

3. Den striktare linjen märks – antalet negativa beslut ökar
Migrationsverket har efter förra hösten uppdaterat sin uppfattning om säkerhetsläget i de tre största ankomstländerna, det vill säga Irak, Somalia och Afghanistan. Inrikesministeriet anser att dessa länder är säkrare än tidigare, vilket innebär att asylsökande lättare återsänds till sina ursprungsländer.

Av de hittills i år genomgångna asylansökningarna har nästan var tredje resulterat i ett negativt beslut, medan de negativa besluten förra året utgjorde en sjättedel.

4. Tusentals irakier övergav Finland  – men inte längre
Förra året avskrevs avskrevs närmare hälften, 3.186, ärenden innan beslut fattats. Det berodde på att tusentals irakiska asylsökande beslöt sig för att lämna Finland innan deras ansökningar avgjorts.

Den viktigaste orsaken till att irakierna lämnade Finland innan deras asylansökningar processats var att den karga verkligheten för den som söker asyl uppdagades. Att de skulle få uppehållstillstånd var inte alls så säkert som människosmugglarnas löften och ryktena i sociala medier låtit påskina. Asylprocessen är lång, det är svårt att få jobb i Finland och det som många drömde om: familjeåterförening, är ännu svårare.

Antalet avskrivna ärenden har dock minskat betydligt. Det kan förstås som att allt fler av dem som orkat vänta hela vintern vill föra processen i mål. Bland ansökningarna i år har var fjärde ansökan avskrivits.

5. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden
Asylsökande som avvikit från mottagningscentralerna (asylboendena) har antingen återvänt till sina hemländer eller sökt sig till andra EU-länder eller kan ha stannat kvar i Finland illegalt. Eftersom man inte vet vart de tagit vägen, uppstår oro för att andelen ”papperslösa” ska öka och att de ska ägna sig åt kriminell verksamhet.

Hittills finns inga tecken på att asylsökande olagligt skulle ha stannat kvar i Finland och deras eventuella antal kan därför inte uppskattas. Från polisen i Helsingfors meddelas att asylsökande i samband med utlänningskontroller inte varit mer representerade än tidigare.

6. Tusen irakier har redan flugits hem
Flygtransporterna med frivilligt återvändande irakier rullar på i god takt. I år har tio plan flugit från Finland till Irak, sammanlagt ca tusen som kom som asylsökande.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!

© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska journalister. Tack!

Finland. Rekordmånga utlänningar har återvänt till sina hemländer.

Migrationsverket i Finland:

Rekordmånga utlänningar har återvänt till sina hemländer

I början av året återvände ett rekordstort antal utlänningar till sina hemländer genom systemet för frivillig återresa. I februari var antalet återvändare 177, vilket är det största antalet någonsin. I mars var antalet återvändare nästan lika stort, 173.

Irak är fortfarande det land dit man oftast återvänder. I mars återvände 60 personer till Irak. Det näst största antalet personer (42) återvände till Albanien och det tredje största antalet (30) till Afghanistan.

Under de senaste nio månaderna har sammanlagt 873 personer återvänt till sitt hemland genom systemet för frivillig återresa. Systemet överbelastades under senhösten 2015, då många asylsökande som just hade anlänt till landet bestämde sig för att återvända hem.

Nu har anhopningen avvecklats och det är vanligen möjligt att återvända hem inom ett par veckors tid. Inom systemet för frivillig återresa har man också förberett sig på det ökande antalet asylbeslut och ökat resurserna så att återresor kan arrangeras snabbt och smidigt trots att antalet återvändare ökar. Cirka en fjärdedel av dem som återvänder frivilligt  har fått avslag på sin asylansökan. Majoriteten av återvändarna har återkallat sin asylansökan.

En stor mängd människor som sökt asyl i Finland har också återvänt till sina hemländer med egna medel eller har återsänts av polisen.

Frivillig återresa omfattar flygbiljetterna och andra resekostnader. Dessutom kan man beviljas bidrag för återresa enligt behovsprövning. Bidragets storlek beror på till vilket land återresan görs. Nästan 80 procent av återvändarna har fått högst 200 euro i bidrag för återresa utöver resebiljetterna.

Under de senaste månaderna har en stor del av återvändarna beviljats nedsatt kontant stöd, eftersom de har vistats i Finland bara i ett par månader och man har ansett att de inte behöver bidrag till fullt belopp.

Läs också:
•  Finland. År 2014, då det kom totalt 3.651 asylsökande till Finland, utvisades fler än 2.800 personer, varav 400 med tvång.  – 20 oktober 2015
• Finland. ”Ni som kommer som turister, kom inte. Ni inverkar negativt på oss.” – 21 oktober 2015
•  Finland. Thabeet Al-Aswad från Bagdad vill tillbaka hem så fort som möjligt. – 9 december 2015
•  Finland. ”Antalet som frivilligt återvänder till sitt hemland stiger till upp till 3.000 före årsskiftet.” – 18 december 2015

Finland. Polisens linje är att de som fått negativa beslut ska avlägsnas ur landet så fort som möjligt. Hittills i år har tre utvisningsresor gjorts med chartrade plan.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Polisen: Utvisningsresorna kostar cirka 1.000 euro (9.800 kronor) per person

Grundregeln är att den som ska återsändas betalar sin resa själv. De som inte har egna medel får resan betald av staten.

Förra året anlände över 32.000 asylsökande till Finland. Uppskattningsvis kan 2/3 av dem komma att få avslag på sina ansökningar. Enligt Polisen är det endast några tusen ansökningar kvar som inte är färdigbehandlade.

Alla som fått negativa beslut kan inte återsändas. En del av dem som har fått utvisningsbeslut reser tillbaka till sina hemländer utan att meddela det, varvid man inte känner till var de befinner sig.

Förra året kostade utvisningarna omkring 3 miljoner euro (ca 29 miljoner kronor). I år beräknar Polisen att summan blir något högre.

I den video som finns i reportaget kan man se hur det första planet med återsända människor anländer från Finland till Irak i februari.

Undertexterna är på engelska.

Huvudregeln är att den som utvisas ska betala sin resa själv. Polisen har under hösten och våren fått kännedom om att ca 1.500 personer har lämnat landet på egen bekostnad. Det faktiska antalet torde vara större eftersom alla inte meddelar myndigheterna att de reser.

För dem som saknar egna medel betalar staten utvisningsresorna. Polisen har till sitt förfogande ett visst belopp som används för att täcka kostnaderna för återsändandet. Vid resa med chartrade plan är kostnaden per person omkring 1.000 euro (9.800 kronor). På ett plan kan det få plats tiotals passagerare och totalbeloppet varierar enligt Polisen mellan 20.000 och 200.000 euro (197.000 – 1.967.000 kronor). Kostnaden beror främst på resans längd. En utvisning med tåg till Ryssland är betydligt billigare än en flygning till andra sidan jordklotet. Polisen avslöjar inte vilka bolag den använder för transporterna.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Polisen har arrangerat tre utvisningsresor för asylsökande i år

Enligt Polisen har några tusen irakier frivilligt lämnat Finland sedan i höstas. Många har själva återtagit sina asylansökningar. De senaste dagarna har flera personer återtagit sina asylansökningar än vad som har lämnat in nya ansökningar om asyl hos Helsingforspolisen.

Polisen förbereder sig på att antalet personer som ska utvisas till sina hemländer ökar drastiskt i mars. Asylutredningarna överförs i början av mars till Migrationsverket, som beräknar kunna fatta tusen asylbeslut i veckan. Uppskattningsvis kommer 2/3 av dem som sökt asyl att få negativa beslut.

Polisens linje är att de som fått negativa beslut ska avlägsnas ur landet så fort som möjligt. Hittills i år har tre utvisningsresor gjorts med chartrade plan, med vilka man har flugit tillbaka personer som fått avslag på sina asylansökningar och personer som frivilligt velat lämna Finland. Två av resorna har gått till Irak och en till Kosovo. Flygningarna fortsätter under våren, speciellt till Irak. Dessutom avlägsnar Polisen ur landet också enstaka personer som fått negativa beslut, till olika delar i världen.

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Det snabbaste sättet att återvända hem är att arrangera resan själv.”

Fler och fler asylsökande i Finland ångrar sina asylansökningar, återkallar dem och vill återvända till sina hemländer. I informationen till dem – som, förutom på finska och svenska, finns på kurdiska, arabiska, dari, persiska och somaliska – får man bland annat veta att :

Om du har sökt asyl i Finland men vill återvända till ditt hemland, kan du antingen arrangera hemresan själv eller ansöka om bidrag för frivillig återresa. Det kan ta tid att arrangera hemresan, så du behöver ha tålamod. Det snabbaste sättet att återvända hem är att arrangera resan själv.

Den asylsökande får också denna information:

Kom ihåg att begående av brott inte snabbar upp återresan utan skjuter upp den. Om du gör dig skyldig till ett brott i Finland, måste du avtjäna straffet i Finland innan du kan återvända till ditt hemland.

Information enligt följande ges också till den som inte har ett giltigt pass:

Om du inte har ett pass, måste du skaffa en provisorisk resehandling för hemresan från ditt hemlands ambassad. Om du reser till Helsingfors för att skaffa en resehandling eller ditt pass, observera att din förläggning inte kan arrangera din resa till Helsingfors eller din inkvartering i Helsingfors. Du måste själv ta hand om dessa arrangemang på förhand. Det lönar sig att kontakta ambassaden innan du reser till Helsingfors.

Människor som har tagit sig över halva jordklotet till Finland förutsätts av finländarna i första hand att klara att själva ordna sina hemresor. De asylsökande som alltså inte längre tycker sig behöva skydd – i varje fall inte i Finland –  informeras i detalj hur återresan kan ske och vad som behöver göras för att den ska bli möjlig. Huvudscenariot är att man bekostar sin återresa själv, vilket också många gör. Då kan de också ordna sin resa själva och lämna Finland när de vill. Migrationsverket meddelar:

Om du inte kan betala återresan, kan du eventuellt beviljas bidrag för frivillig återresa. I så fall tar det minst flera veckor att arrangera resan.

Sålunda i Finland.

Finland. Hur hade det gått för vårt land om de unga männen ”flytt”?

På TV Finland visades idag, den 28 december, ett dokumentärprogram om Pilvenveikot (ung Molngossarna) på TV Finland. Pilvenveikot är en veteranförening för finska stridsflygare, grundad år 1976. I programmet berättar stridsflygarna om hur det var och om hur de inte för en sekund tänkte att de inte skulle lyda order och försvara sitt folk och sitt land – krigsveteraner som fortfarande lever – och man får se dokumentära inslag från kriget.

Reflektion: Jag funderar över hur det skulle ha gått för Finland, vad som hade hänt och hur det hade sett ut idag (också i Sverige, som knappast heller förblivit fritt utan de finska soldaternas insatser) om våra unga män hade gjort som de många unga män från länder i Mellanöstern som idag tar sig långt bort i stället för att slåss för sina länder och folk. Jag tror faktiskt inte att en enda finländare hade kunnat tänka sig att agera så fegt.

Så att finländska män skulle ha lämnat landet i stället för att strida – och dessutom också ha lämnat fruar och barn i fara – är nog en i det närmaste absurd tanke. Varför stannar inte de unga männen kvar i Syrien, Irak, Afghanistan och ger av sina kunskaper och förmågor både i strid och i återuppbyggnad av sina länder? Och varför ”sticker” de och lämnar sina fruar och barn kvar? Ju mer jag tänker på det, desto märkligare finner jag det.

En av de många som deltog i striderna för Finlands frihet, Kyösti Karhila, som ung stridspilot och på äldre dar:

© denna blogg.

Finland. ”Som bäst har vi kunnat återsända asylsökande som fått negativa beslut inom två veckor från att asylansökan lämnades in.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska).

Asylsökande anländer nu med färja från Tyskland och över gränsen från Ryssland.

Strömmen av asylsökande från den svenska sidan till Torneå har i praktiken avstannat. Asylsökarrutterna har ändrats, berättar Polisstyrelsen. Över 2.800 personer som har fått avslag har utvisats. Återsändandet av dem som får avslag kommer att effektiviseras ytterligare och i huvudstadsregionen öppnas återvändandeenheter.

Antalet asylsökande som kommer till Torneå har minskat drastiskt. Förra veckan kom endast ett fåtal personer via Sverige. Det största antalet som anlände under hösten var 500 på en enda dag.  Nu kommer de flesta med färja från Travemünde i Tyskland och över den nordöstliga gränsen från Ryssland.

Just nu anländer cirka 50 personer om dagen, 25 per dag, sex dagar i veckan, med färjan från Travemünde till Helsingfors. Via gränsen i norr kommer mellan tio och tjugo personer varje dag.

Fram till den sista november har 2.187 utlänningar som fått utvisningsbeslut skickats ut ur Finland. Varje vardag avlägsnar polisen cirka elva utlänningar. Bland dem finns både asylsökande som fått avslag på sina ansökningar och personer som utvisas på grund av att de begått brott.

– Som bäst har vi kunnat återsända asylsökande som fått negativa beslut inom två veckor från att asylansökan lämnades in, säger polisinspektör Mia Poutanen på Polisstyrelsen.

Alla utvisas inte; en del återtar sina asylansökningar och lämnar landet frivilligt. Enligt Polisstyrelsen har det varit mycket gott om sådana fall de senaste månaderna och Migrationsverket har under året avskrivit över 2.700 fall.

– I första hand vill myndigheterna försäkra sig om att de som vill återvända till sina hemländer redan innan de fått beslut i sina asylärenden, har möjlighet att göra det så fort som möjligt, säger Mia Poutanen.

För att effektivisera utvisningarna öppnas i huvudstadsregionen så kallade återvändandeenheter. Den första torde stå klar att tas i bruk under de närmaste veckorna. Där kommer bland annat de som återtagit sina asylansökningar att placeras i väntan på att snabbt kunna resa tillbaka hem.

© Översättning Merit Wager

 

 

 

 

mm

Finland. Migrationsverket har genom ”påskyndat förfarande” fattat de första avslagsbesluten för asylsökande som anlänt från Ryssland

Migrationsverket har fattat de första avslagsbesluten för asylsökande som anlänt från Ryssland meddelar verket den 27 november:

Migrationsverket har fattat de första negativa asylbesluten för asylsökande som kommit till Finland från Ryssland via gränsövergångsstället Raja-Jooseppi. Deras ansökningar behandlades vid påskyndat förfarande. Sökandena avvisas till Ryssland eller till sina hemländer.

Vid påskyndat förfarande kan ett beslut om avvisning verkställas den åttonde dagen efter avslagsbeslutet även om det överklagats. Till beslutet fogas också ett inreseförbud till Schengenområdet.

Blandade fakta från de nordiska länderna

Rigspolitiet har offentliggjort en redogörelse av antalet genomförda utvisningar av asylsökande 2013 = 1.300 personer. Det är det högsta antalet utvisade på 10 år. Särskilt många har utvisats till Afghanistan, Serbien, Kosovo, Albanien och Makedonien.
Källa: Rigspolitiet)

Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

Hon varnar för en praxis där personer med skyddsbehov beviljats uppehållstillstånd i Norge – för att sedan direkt efter att tillstånd beviljats, resa tillbaka till hemlandet:

Det är bortom allt förnuft att samma myndighet som beviljar uppehållstillstånd på skyddsgrunder efter en mycket kort tid därefter beviljar semester medan de bor på asylmottagningen, tillbaka till det land som de angivit skyddsbehov mot.

Tone Loger Tveter, assisterande avdelningsdirektör på asylavdelningen vid UDI:

Personer som beviljats skydd har möjlighet att ansöka om korta resor till hemlandet om det till exempel sker något dramatisk i familjen. Men enligt huvudregeln är det så att de är förpliktade att inte resa tillbaka till landet som de hävdar att de har blivit förföljda i.

UDI har möjlighet att dra tillbaka uppehållstillståndet när myndigheten får reda på  att personer som hävdat skyddsbehov har rest till sina hemländer utan tillstånd. Asylsökande med uppehållstillstånd i Norge får också ett registreringsbevis som, åtminstone i teorin, ska begränsa möjligheten att resa till hemlandet. Tone Loger Tveter säger vidare:

Norge är ett land som man reser fritt ut och in i, och inte heller de som fått asyl eller uppehållstillstånd undergår någon särskild utresekontroll. UDI ska nu gå igenom rutinerna för att skaffa sig ytterligare information från asylmottagningarna som ju befinner sig närmast  problemet.

Tone Loger Tveter bekräftar att man ser allvarligt på problemet som Beate Klette beskriver.

Jag räknar med att det kommer att bli vår uppgift att undersöka detta vidare. Asylsystemet är en ordning som er ämnad för människor som har ett reellt behov av skydd och man undergräver asylinstitutet när man reser tillbaka till sina hemländer efter att man fått uppehållstillstånd.
(Källa: Venstresidas dageavis)

Kommentar: Detta har jag skrivit om – och påpekat för  bland annat ett antal riksdagsledamöter, andra politiker och journalister – under minst fem år eftersom samma sak förekommer i stor skala också i Sverige. Ett litet exempel ges här, i ett brev från en gymnasielärare i mellersta Sverige som skrivit via formuläret på Info här på bloggen:

Jag jobbar som samhällskunskapslärare i X-stad och har blivit varse en massa tokerier som övergår mitt förstånd. Jag hoppas att du kan förklara hur det egentligen går till.

Jag undervisar tre ensamkommande flyktingbarn (han menar ”påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande, min anm.) som sagt sig vara från från Afghanistan. Alla tre åkte hem över sommarlovet, till släkten i Iran. Alla tre har sökt modersmålshjälp på persiska, ej på pashtu eller dari! Hur vanlig är persiska i Afghanistan?

Två av dessa elever har även åkt hem till Iran över jul och en kommer att åka över sportlovet. Vem bekostar dessa biljetter? De verkar inte snåla direkt, dessa elever har svindyra mobiler och märkeskläder. En av dem köpte biljetter till en familj från hans hemland Iran, som skulle åka tillbaka dit för att hälsa på. Denna familj hade fått PUT efter tre månader i Sverige! Och nu skulle de hem och hälsa på. Biljetterna kostade 26.800 kr, varifrån fick de dessa pengar?

Kommentar: Vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co skrattar åt svenska myndigheter, Sveriges regering och svenska folket? Och vilka tror Reinfeldt, Billström, Ullenhag & Co knyter nävarna i byxfickorna och blir mer och mer arga och frustrerade? Det kommer att märkas vid det kommande valet. Då kommer det att vara för sent för dem som (van)styr Sverige på asylområdet.

År 2013 var i genomsnitt 3.536 asylsökande registrerade i asylmottagningssystemet. Av dessa var 95 minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare. Enheten för minderåriga i Punkalaidun avslutade sin verksamhet i slutet av januari 2014 och förläggningen i Sjundeå avslutar sin verksamhet i slutet av april 2014. Efter avvecklingen av och platsminskningarna vid förläggningarna återstår 2.814 inkvarteringsplatser vid förläggningarna.
(Källa: Migrationsverket)

Och:

Grankulla tar i mars emot en flyktingfamilj och nu skall staden ordna en invånarkväll för att informera Grankullaborna om det här. Familjen på fyra personer har flytt från Kongo.

Om flyktingarna behöver hjälp så kan det ordnas på många sätt, så att det är grannar som hjälper och inte alltid myndigheter som gör allt.

Det säger socialservicechef Jaana Myhrberg. Hon oroar sig inte för att flyktingfamiljen skall känna sig utpekad för att staden ordnar en invånarkväll enbart för familjens skull. Och fortsätter:

Det kan kännas bra för dem. De kommer från Afrika som inte har en så individualistisk kultur. De kan till och med tycka om att de sugs in i samhället på det här viset, att folk känner dem. Jag har ingen tanke på att här skulle kastas stenar eller dylikt, utan hoppas att Grankullaborna vill ta hand om dem.
(Källa Yle)

© Copyright denna blogg. Var vänlig och kopiera inte texter utan länka till dem!