En migga: ”Eftersom en del av de berörda afghanska männen har pågående asylärenden så är den politiska inblandningen minst sagt osmaklig.”

En migga, apropå bland annat texten Afghanska parlamentariker och regeringsföreträdare ska ”ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas situation med den svenska riksdagen”!!! från den 13 maj 2013, men också apropå hjälpare och fusk inom arbetskraftsinvandringen:

Tankar från roten

När nu afghanska politiker kastar sig in i leken så kanske deras svenska kollegor som är inblandade som hjälpare i hungerstrejken tar sitt förnuft till fånga. Eftersom en del av de berörda afghanska männen har pågående asylärenden så är den politiska inblandningen minst sagt osmaklig.

Hjälpare, ja. Vi har nog alla en del episoder rörande hjälpare lagrade i våra minnens skafferier. Ett av mina två värsta exempel under de gångna åren var den gamla tanten – och hon var faktiskt blond och blåögd – som med näbbar och klor skulle pressa in en ung medföljande kvinna i asylprocessen. Den unga damen såg mest förvirrad ut medan tanten förklarade att vi var ett andetag från att ärendet skulle hamna i FN:s Generalförsamling. Det tog ett par timmar att prata hem det paret – den unga kvinnan  var en brittiska som var här och studerade en termin och den gamla tanten var hennes hyresvärdinna. Ett annat käckt fall var den frikyrkopastor som nästan hoppade upp och ner för att pressa in en medföljande medelålders man i asylprocessen. Det där tog också sin tid att bli av med – mannen var från Indien och var här på släktbesök och ville bara förlänga sin vistelse med några veckor.

Identiteter i asylprocessen, ja. För några år sedan slog polisen upp stort att det kunde finnas så många som 1500 misstänkta krigsförbrytare gömda i Sverige. I andra identiteter än deras riktiga, alltså. Vi tyckte kanske att den siffran lät lite väl magstark, men vi kan ju faktiskt bara gissa. Även om Migrationsverket är en myndighet som följer den lag som är uppsatt – att den sökande åtminstone ska kunna göra sin identitet sannolik – så kan vi inte klara ett mål på noll fall av fusk och bedrägerier. Det är som att försöka uppnå noll offer i trafiken – för att det ska bli verklighet måste vi först avskaffa trafiken. Men vi gör inte heller det vi ska göra, nämligen sannolikhetsbedömningar, vi gör i stället antaglighetsbedömningar. Och när bevismaterialet är att en person säger att denne är X så kan han/hon lika gärna vara Y eller Z. Vi kan bara gissa. Eller anta. Eller tro. Och sedan är fältet fritt för spekulationer.

Och hur tröttsamt är det inte att fortsätta läsa om hur arbetskraftsinvandringen blev till sin värsta sida. Att det skulle uppstå missbruk och bedrägerier var rätt klart redan när det infördes. En hel del arbetstillstånd är köpta, och köpare och säljare vet mycket väl att det inte finns något arbete – det är tillståndet att vistas i Sverige som är det intressanta, det eftertraktade. Och det finns fall där asylsökande i princip säljer sina kroppar till vrakpris för att få ett arbetserbjudande. Men när till synes vanliga branschanslutna företag – inom skogsnäringen, bärplockeriet, hemtjänsten, städtjänsten, byggföretagen – konstant dyker upp med fuffens så börjar man till sist se spöken överallt.

Kommentar: Jag upprepar, med en papegojas envishet, att miggorna har rapporterat här på bloggen sedan 2007. Men de ansvariga politikerna och medierna som ska rapportera allsidigt, ser inget, hör inget, säger inget.

En migga: ”Trots att Migrationsverket klart deklarerat att hungerstrejken givetvis inte påverkar beslutet så stödjer ”hjälparna” en fortsatt hungerstrejk. Varför?”

Personerna -”hjälparna” – runt de hungerstrejkande afghanerna på olika orter i Sverige menar kanske väl, men är okunniga och stjälper åtminstone i vissa fall mer än de hjälper. Deras agerande liknar i viss mån hur personer med en lättare variant av Münchhausen by proxy agerar. (OBS! Om någon tänker citera föregående mening så ryck inte ut ett eller två ord ur meningen utan citera hela meningen!). Personer med detta syndrom har inte i första hand som syfte att hjälpa människor utan att uppnå den tillfredsställelse som ligger i att vara den som ”hjälper”. Medan (trots att) de själva bidrar till att människor försätts i tillstånd där det kan uppfattas som att det finns anledning att hjälpa dem.

En migga skriver:

En vuxen, ansvarstagande person borde aldrig komma på tanken att uppmuntra människor att hungerstrejka, med de risker det innebär för deras hälsa! Alldeles särskilt inte personer vilkas beslut inte ens vunnit laga kraft!!! Hjälparna måste ju veta vilka det är de ”hjälper” och då vet de också att en del av dem de ”hjälper” har sina ärenden i migrationsdomstolen och/eller i Europadomstolen. Att man då ”hejar på” och uttalar sig i media om hur hemskt det är att de ”inte får stanna i Sverige”, är både direkt lögnaktigt och djupt oansvarigt.

Trots att Migrationsverket klart deklarerat att hungerstrejken givetvis inte påverkar beslutet så stödjer ”hjälparna” en fortsatt hungerstrejk. Varför? Och hur kan någorlunda normalt funtade människor tycka att det är bättre för en asylsökande afghan att hungerstrejka sig till döds – eller åtminstone till stora men för hans hälsa – på en ort i Sverige, än att få sin asylansökan prövad i t.ex. Ungern?

På min fråga om huruvida dessa ”hjälpare” verkligen uppmuntrar – eller ”bara” stödjer – de hungerstrejkande, svarar en migga:

Javisst uppmuntrar de dem! De kallar det ”stöd” men anvarstagande vuxna skulle ju göra allt för att övertala dem att sluta med hungerstrejken.

Krasst sett – och utifrån erfarenheter av olika typer av bedrägerier och utnyttjande av lagar och regler – så finns det ju en del råd som ”hjälparna” kan ge till asylsökande som fått avslag på sina ansökningar. Oftast brukar de, som vill stanna i Sverige, och deras smugglare och andra i deras omgivning, känna till dessa vägar. Nämligen:
1) att hålla sig undan i 18 månader (med fri sjukvård och skola, tack vare MP och Alliansen), då kan man få sin sak prövad i Sverige.
Eller, om man inte har framgång den vägen så
2) gifter man sig med en EES-medborgare.
När det gäller icke-Dublinärenden så kan de:
3) återvända till hemlandet, skaffa pass och sedan söka sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

En migga:

Det är verkligen inte svårt att få ett uppehållstillstånd i Sverige! Det är egentligen bara för den som planerar att begå brott här som det är viktigt att ha flykting- eller alternativ skyddsbehövandestatus för de blir svåra att utvisa.

Dock gäller ju, att den som fått avslag på sin ansökan om asyl eller skydd i Sverige ska lämna landet. Att hungerstrejka sig till tillstånd att stanna går inte.

Till slut: Den 8 augusti 2007, för nästan sex år sedan, skrev jag en text med rubriken Afghaner hungerstrejkar för asyl. I den kan man bland annat läsa att ”Den (hungerstrejken) kommer att fortsätta till den 12 augusti, det är så länge som polisen har gett sitt tillstånd”.

Hur är det med polistillstånden på de tre orter där hungerstrejkerna pågår idag, hur länge gäller de?

Här finns tidigare texter på bloggen med ordet Hungerstrejk som sökord.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!