Finland. Högsta förvaltningsdomstolen: ”Intern flykt till södra Irak möjlig.”

Migrationsverket, Migri, meddelar idag (HFD = Högsta förvaltningsdomstolen) att asyl eller skydd endast ges på individuella grunder, att ”urskillningslöst våld” inte är en förutsättning för att beviljas asyl eller skydd och att intern flykt till södra Irak är möjlig:

and in English:

Finland. ”Att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland.”

Migrationsverket informerar med anledning av oklarheter och många frågor hos allmänheten kring asyllagstiftningen, denna gång specifikt kring offer för människohandel:

Avvisningsbeslut grundar sig på lag, lagstiftarens vilja och domstolarnas rättspraxis
Avvisningen  av nigerianska kvinnor som fallit offer för människohandel till Italien och till hemlandet Nigeria har rört upp känslor i massmedia. Det är förståeligt att de avvisade människornas öde väcker känslor.

Migrationsverkets beslutspraxis grundar sig på gällande utlänningslag och den rättspraxis som fastställts av förvaltningsdomstolarna.

Människohandel är ett allvarligt brott, men att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland. Skydd kan beviljas om hotet kvarstår och offret inte kan få skydd av myndigheterna i sitt hemland.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt en sådan rättspraxis, att de nigerianska kvinnorna inte kan få internationellt skydd enbart på grund av att de fallit offer för människohandel, eftersom de enligt landinformationen kan söka sin tillflykt hos myndigheterna i hemlandet för att inte falla offer igen.

Lagstiftaren har satt ribban för sårbarhet högt
Offer för människohandel som saknar grund för att få internationellt skydd kan däremot beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. Då ska personen vara i en sårbar ställning eller det ska vara nödvändigt att personen vistas i Finland eftersom brottet utreds här.

I massmedia har man kritiserat att Migrationsverket har satt ribban för högt när man bedömer huruvida en person är i en sårbar eller särskilt utsatt ställning. Vår snäva tolkning grundar sig direkt på regeringens proposition, dvs. på lagstiftarens vilja och på den rättspraxis som domstolarna fastställt som lagenlig.

Att en person till exempel har problem med hälsan eller är ensamförsörjare av små barn räcker inte ensamt till för att personen ska få uppehållstillstånd som offer för människohandel på grund av en särskilt utsatt ställning. Dessutom krävs det att myndigheterna i hemlandet inte vill eller kan skydda offret till exempel från det hot kriminella organisationer utgör.

Dublinförordningen är bindande för EU-länderna
Bedömningen att avvisa ett offer för människohandel till Nigeria och Italien sker enligt olika principer, eftersom Italien är ett EU-land och bundet att följa Dublinförordningen som slår fast att en ansökan om asyl endast behandlas i en medlemsstat. Utgångspunkten är att Finland ska kunna lita på en medlemsstat som förbundit sig att följa avtal om mänskliga rättigheter och människohandel.

Dublinförordningen är en hörnsten i EU:s lagstiftning om internationellt skydd. Finland har förbundit sig att följa Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Enligt regeringens proposition får konventionen dock inte stå i vägen för Dublinförordningen.

Migrationsverket har inga befogenheter att ändra tolkningen av Dublinförordningen i fråga om ett enskilt land. Ändringar i tillämpningen av förordningen i fråga om enskilda medlemsstater sker efter avgörande i domstol.

Finland har inte rätt att följa upp personer som skickats tillbaka
Migrationsverket har kritiserats för att vi inte vet vad som händer med de offer för människohandel som vi avvisar. Det är skäl att komma ihåg att ingen finländsk myndighet har någon stadgad skyldighet, för att inte tala om någon rätt, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.

Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Hanteringen av överklaganden i asylärenden ska bli snabbare från hösten

Justitieministeriets lagändring förkortar tiden för överklagande och gör det svårare att få prövningstillstånd.

Justitieministeriet planerade skärpningar av domstolsbehandlingen när asylsökande överklagar negativa beslut träder i kraft i höst. Förutom att tiden för överklagande förkortas skärps också asylsökandes rätt till rättshjälp.

I fortsättningen ska överklaganden huvudsakligen hanteras som brådskande och med en mindre domarsammansättning. På det sättet vill justitieministeriet stävja det tryck som det stora antalet asylsökande innebär för domstolarna.

Från den 1 september kan man överklaga ett negativt beslut från Migrationsverket i förvaltningsdomstolen inom 21 dagar och inom 14 dagar i Högsta förvaltningsdomstolen från ett negativt beslut i förvaltningsdomstolen. Hittills har överklagandetiden i båda instanser varit 30 dagar.

Förutom att korta överklagandetiderna skärper justitieministeriet villkoren för prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Vidare på Svenska Yles sajt:

Justitieministeriet vill på det här sättet minska trycket på domstolarna och spara pengar. Man anser också att det är bättre för den asylsökande om asylbeskedet kommer så snabbt som möjligt.

Justitieministeriet vill förhindra att en asylsökande genom att ständigt lämna in nya asylansökningar kan dra ut på vistelsen i Finland.

Enligt ändringen kan ett tidigare avvisningsbeslut verkställas om den asylsökande åter­kal­lar si­na bes­vär och gör en ny asy­lan­sö­kan.

Möj­lig­he­ten att lämna in en til­lägg­sut­red­ning till doms­to­len begrän­sas så att för­valt­nings­doms­to­len kan fasts­täl­la en tidsf­rist ef­ter vars ut­gång doms­to­len in­te be­hö­ver beak­ta en ny tilläggsutredning.

Vidare sägs att:

Ändringarna gäller också rättshjälpen för asylsökande över 18 år. I fort­sätt­nin­gen kom­mer bit­rä­des när­va­ro vid asyl­sam­tal att in­gå i rättsh­jäl­pen bara om det av särs­kilt vä­gan­de skäl är nöd­vän­digt.

Det blir också noggrannare vem som får vara rättsbiträde. Rättshjälp ska i förs­ta hand ges av of­fent­li­ga rätts­bit­rä­den vid rättshjälps­by­råer­na. Rättsh­jälps­by­rån kan ge uppd­ra­get också till en pri­vat ju­rist men i fort­sätt­nin­gen kan ba­ra ad­vo­ka­ter och rättegångs­bit­rä­den med tills­tånd fö­rord­nas till pri­va­ta bit­rä­den i ärenden som gäl­ler in­ter­na­tio­nellt skydd.

President Sauli Niinistö kommer att stadfästa lagändringarna den 12 augusti.

Finland. När hans hustru fick svenskt medborgarskap begränsade Migrationsverket i Finland inreseförbudet till att gälla Finland.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Fortsatt inreseförbud för brottsling trots familj

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade att inreseförbudet till Finland ska fortsätta att gälla för en utlänning som begått brott. Den serbiske medborgaren begärde att inreseförbudet skulle upphöra med hänvisning till sin finländska hustru och barn.

Mannen bodde i Finland och begick såväl vålds- som narkotikabrott under åren 2000-2007. Därefter bodde han ett antal år med sin hustru i Sverige, tills han överfördes till Finland för att avtjäna sitt fängelsestraff. Också hustrun återvände till Finland.

HFD anser att mannen fortfarande utgör ett hot och en fara för den allmänna ordningen och säkerheten i Finland. Mannens hustru är medborgare också i Sverige

Mannens inreseförbud gällde förut hela Schengen-området. När hans hustru fick svenskt medborgarskap begränsade Migrationsverket i Finland inreseförbudet till att gälla Finland.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Migrationsverket har meddelat nya riktlinjer gällande Irak.

Vid en presskonferens idag klockan 14.00 (13.00 svensk tid), meddelade Migrationsverket i Finland att:

Hanna Kautto, kommunikationschef vid Migrationsverket, inledde presskonferensen som sändes via webben på Yle. Den stora och viktiga frågan som alla väntade på svaret på, var hur Migrationsverkets nya bedömning av säkerhetsläget i Irak ser ut. Men öven andra frågor adresserades

Först ut var Kaj Swanljung, projektchef vid asylenheten, Migrationsverket:

Asylsökande som flyttas internt inom EU och som kommer till Finland, genomgår samma asylprocess som alla andra och får inte automatiskt uppehållstillstånd. Omkring 75 procent beräknas dock få asyl eller uppehållstillstånd.

Sedan gjorde Esko Repo, direktör för asylenheten, Migrationsverket en liten översyn av läget:

4.000 asylbeslut har fattats hittills i år. 21.000 väntar på beslut. Totalt beräknas mellan 30.000 och 35.000 personer söka asyl i Finland under 2015.

Migrationsverket rekryterar mera personal. Det fanns 75 handläggare och beslutsfattare i början av 2015, i början av 2016 hoppas vi ha ca 500 personer som kan hantera den stora mängden asylansökningar.

Alla delar måste fungera: Migrationsverket, Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet etc. Vi har en god samarbetskultur i Finland och kan fatta snabba beslut och agera snabbt. Vi slimmar allting som går att slimma och onödiga väntetider skalas bort liksom att vi förenklar vår skriftliga kommunikation. På alla sätt effektiviserar vi verksamheten.

Många asylansökningar har återtagits, främst av irakier och albaner. Det finns också många Dublinärenden, de utgör cirka 20 procent av besluten. Vi fattar snabba beslut i ärenden som ter sig uppenbart ogrundade, vi hanterar dem med förtur. Förra året fick till exempel inte enda alban uppehållstillstånd i Finland.

Och sedan berättade Esko Repo om hur Migrationsverket nu ser på säkerhetsläget i Irak:

Vi ser över läget de olika länder som de kommer asylsökande ifrån, det är rutin för oss. Vi samlar in information och gör uppskattningar och fattar beslut om hur vi ser på situationen i de olika länderna. Vi gör bedömningar, men slutordet har Högsta Förvaltningsdomstolen när/om en asylsökande överklagar ett negativt beslut.

Det kommer så många asylsökande nu från bland annat Somalia och Irak att vi funnit det viktiga att se över situationen i dessa – men också många andra – länder.

Också i Belgien fryste man alla asylansökningar under en tid och har just i dagarna kommit fram till samma syn på situationen som Finland.

Polisen i Finland fortsätter att utreda de asylsökandes identitet och bakgrund och sedan överlämnas ärendena till Migrationsverket för mer grundlig utredning.

Som vi idag ser på läget i Irak så gäller det att områden som till exempel Kirkuk, Babylons län och Bagdad-området ses som lugnare. Det finns fortfarande problem där, men vi har uppskattat att det inte råder en kategorisk fara för livet för alla som kommer därifrån. Vi fortsätter att fatta individuella beslut, men ändrar vår syn på det allmänna säkerhetsläget jämfört med tidigare.

Tidigare hade vi en hel del asylsökande från kurddominerade områden. Många som kommer nu för att söka asyl kommer från Bagdad. De kommer att beröras av det beslut vi fattat idag.

Förbehåll: Ovanstående är nedtecknat från webben, där Migrationsverkets presskonferens sändes. Den hölls på finska och när man lyssnar och mycket snabbt översätter och skriver ett referat kan det hända att någonting missförstås eller missuppfattas. Skulle så vara fallet kommer texten att ändras och uppdateras.

Tillagt senare. Klicka på texten för att komma till Svenska Yles text samt videoklipp.

Kort utdrag ur texten:

Enligt Migrationsverket beviljas inte irakierna längre asyl på basis av hemort utan individuella faktorer avgör.

– Fortfarande är läget mycket utmanande i Irak, men i vissa områden har situationen förbättrats, säger Esko Repo, chef för asylenheten på Migrationsverket.

Situationen är problematisk i Bagdad, sade Repo.

– Vi kan inte kategoriskt bedöma att människor där riskerar utsättas för våld, sade Repo.

Enligt Repo kommer det att påverka irakiska asylsökande i Finland, av vilka många kommer just från Bagdadområdet. Men Repo ger ingen siffra över hur många som berörs.