Finland. Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

 

 

Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit – det är vad konflikten handlar om.

Den hårdare linjen beror på att uppehållstillstånd inte längre kan fås av humanitära skäl.

Migrationsverkets nya linje gällande Afghanistan, Irak och Somalia har väckt förvåning. Enligt Migrationsverket har säkerhetsläget i dessa länder förbättrats, vilket gör att i i fortsättningen blir det svårare att få uppehållstillstånd i Finland för dem som kommer från dessa länder.

I Utrikesministeriets reseråd uppmanas resenärer dock att undvika att resa till Afghanistan, Irak och Somalia på grund av det svåra säkerhetsläget.

Flora Kuparinen, som leder kris- och biståndsteamet säger, att Migrationsverket och Utrikesministeriet gör bedömningar om två helt olika saker.

– Migrationsverkets bedömningar rör personer som bor eller har bott i länderna, för vilka kulturen är bekant. De talar landets språk och avviker inte från majoritetsbefolkningen.

Utrikesministeriets reseråd riktar sig till vanliga finländska resenärer som inte känner till lokala förhållanden. Det är mot dem vi försöker uppskatta säkerhetsrisker, säger Kuparinen.

Också Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio påpekar att det riktas andra hot mot västerländska resenärer än mot den lokala befolkningen:

I till exempel Mogadishu kan en somalier utan problem röra sig fritt, men om jag skulle resa dit så skulle jag kunna kidnappas.

Utrikesministeriet nämner också särskilt i sina reseråd till samtliga tre länder att det finns ett kidnappningshot mot västerlänningar.

Jaana Vuorio, Migrationsverket, berättar som exempel att personal vid det svenska Migrationsverket tvingades vidta omfattande säkerhetsåtgärder när de reste till Irak på tjänsteresa.

– I Bagdad tvingades svenskarna betala 10.000 dollar per dag för pansarbilar och beväpnade vakter.

Enligt Vuorio innebär Migrationsverkets riktlinjer inte att verket anser att Afghanistan, Irak och Somalia är trygga länder.

– De är verkligen inte trygga (säkra) ursprungsländer. Ändringen hänför sig till att kategorin ”humanitärt skydd” togs bort i måndags*, klarlägger hon. Nu räcker alltså inte enbart det faktum att en person kommer från Bagdad och inte vill återvända dit. Många irakier framför också individuella skäl till varför de söker skydd och nu ska trovärdigheten i dessa uppgifter bedömas.

Från den här veckan (16 maj 2016) kan en asylsökande beviljas antingen alternativt skydd eller asyl. Vuorio förklarar:

– Asyl beviljas en person som riskerar förföljelse till exempel på grund av etnicitet, politiska åsikter eller religion Alternativt skydd handlar om andra skäl. Skydd kan ges om en stat inte förmår eller inte vill skydda en individ.

I EU:s skyddsgrundsdirektiv talas också om ”urskillningslöst våld” vars nivå är extremt hög.

– Just nu, i denna stund, uppskattar man att våldsnivån i Syrien är så hög att direktivet uppfylls. I Afghanistan, Irak och Somalia däremot är våldsnivån inte i något område så hög att det uppfyller kriterierna som anges i direktivet. Av dem som kommer från dessa länder förutsätts alltså att kriterierna risk för individuell förföljelse eller allvarligt skada uppfylls.

* Läs: Finland. Migrationsverket: Svårare att få uppehållstillstånd.

Finland. Inrikesminister Petteri Orpo: ”Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

 

– Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020, säger inrikesminister Petteri Orpo till Yle.

Myndigheterna har identifierat nya hot mot den inre säkerheten i Finland och säkerhetsmiljön har permanent förändrats, heter det i den första redogörelsen som har gjorts om den inre säkerheten i Finland.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) presenterade redogörelsen den 19 maj.

– Det är meningen att Finland år 2020 ska vara världens tryggaste plats att leva och arbeta på, sade Orpo.

Nya hot är bland annat de försämrade relationerna mellan Ryssland och västvärlden, en illegal invandring i stor skala samt hybrid- och cyberhot, sägs det i redogörelsen. Samtidigt finns gamla hotbilder kvar.

Antalet poliser ska inte längre minska utan stabiliseras till 7.000 fram till år 2020. Det ska fortsättningsvis finnas 600 årsverken vid nödcentralerna och östgränsen ska förstärkas med 160 gränsbevakare.

Statistiskt sett är Finland fortfarande ett mycket tryggt land och brottsligheten är internationellt sett låg. Däremot har andelen uppklarade brott minskat. Till exempel klaras bara vart tredje egendomsbrott upp. Rasism, hatbrott och olika våldsbenägna extremiströrelser har blivit synligare.

– Terrorhotet är sådant att det går under huden på människorna, även om terrordåd i Finland är osannolika. Man har frågat om regeringen förstår hur läget är gällande säkerheten och jag säger att visst förstår vi, därför har vi gjort den här redogörelsen, sade Orpo.

För tillfället finns information om ovanstående endast på finska på Inrikesministeriets sajt: Selonteko: Hallitus vastaa uusiin uhkiin vahvistamalla viranomaisten toimintakykyä.

En migga om Migrationsverkets förslag på åtgärder mot våld, hot, trakasserier

Tillägg till inlägget En migga: ”Hot om att döda sina barn är också vanligt. Särskilt otäckt när barnen sitter i samma rum och tvingas lyssna på det.”.

Här är Migrationsverkets säkerhetsavdelnings batteri av åtgärder mot det ökade hotet om våld och faktiska våldet, trakasserierna etc – och än mer ökande ju fler som kommer hit med krav på att få PUT, bättre boende, specialbehandling på grund av religion med mera. De här råden riktar sig till verkets arbetsmiljö- och säkerhetsansvariga och är ”exempel på säkerhetshöjande åtgärder”. Det är alltså ingen kravlista, utan just exempel som de ansvariga på olika enheter kan använda sig av. Dessa påminns också om att när medarbetare byter arbete inom verket ska de få en genomgång av säkerhetsrutinerna på den nya arbetsplatsen. Åtgärder är naturligtvis inte heller gratis – de är tidskrävande och därmed också kostnadsökande.

© denna blogg. Vänligen länka till detta inlägg vid ev citat ur texten.

En migga: ” En annan form av hot som inte varit – eller är – särskilt lustiga är hoten från asylsökande om självstympning.”

Apropå texten Dödshot riktas mot personalen skriver en migga:

Hot finns

Det har alltid funnits hot mot myndigheten. Men när jag började i det här gebitet var hoten på den nivån att man kunde ruska dem av sig och berätta om dem som lustiga episoder. När hoten var helt malplacerade alltså. En annan form av hot som inte varit – eller är – särskilt lustiga är hoten från asylsökande om självstympning. Dels för att det gäller en person som faktiskt kan ta sig till att göra sig själv och samtidigt andra illa – och dels för att det finns en tråkig underton av utpressning. Hot om självstympning ska ur den berördes synvinkel helst leda till att Migrationsverket gör något åt det. Och detta ”göra något åt det” är att bevilja PUT.

Och sedan känns det lite övermaga att slå på trumman för hot mot den egna arbetsplatsen när andra myndigheter som delar ut ersättningar och bidrag – Försäkringskassan och socialförvaltningarna för att nämna de närmast berörda – också har hotbilder i ökande antal mot personalen. De är väl också värda något, eller hur?

Fast nu är det varken lustigt eller tragiskt längre. Hoten som har uppmärksammats kommer inte längre enbart från sökande utan också från grupper som tydligen gett sig själva rätten att göra lite vad som helst.

Och det är självklart för jävligt att ingen velat ta i det här tidigare. Om det berör en tidningsredaktion, ett polishus, en domstol eller en politiker så blir reaktionerna självklara och snabba. Så sker däremot inte när det gäller ”vanliga myndigheter”. Under de senaste fem åren kan jag dra mig till minnes
– en gisslantagning med vapen i arbetslokalen (utförd av en asylsökande)
– en grov misshandel mot en kollega (utförd av okända)
– mordbrand mot arbetslokalen (utförd av okända)
– fritagningar med vapen (utförda av okända)
– ett skriftligt dödshot (från okända), där det gick att förstå från vilken krets hotet kom och det var riktat mot en namngiven kollega
– en hotfull besökare som skrämde en gravid kollega till tårar (en asylsökande).

De två sistnämnda fallen gjorde mig mest förbannad. Därför att chefen i fallet med det skriftliga dödshotet inte ville polisanmäla förrän facket la sig i saken. Och för att chefen i det andra fallet till en början försökte tona ner saken. Ur hans synvinkel – han är själv från ett land som har hög asylinströmning i Sverige – så var det tydligen mest synd om hotaren. Inte den gravida kollegan som hade fått ångesttankar om missfall…

Jag har många kollegor som har hemliga telefonnummer. Så var det inte för ett decennium sedan.

Kommentar: Migrationsministern skriver endast om vandalisering och dödshot från vänsterextremistiskt håll. Men läser vad man miggan säger så stämmer det inte. Återigen har halva sanningen utelämnats. Varför? För att allmänheten inte tål den? Vem har bestämt att det är så och vad är det för mening med att man ska berätta halva sanningen och undanhålla resten? Hot och trakasserier och vandalisering är lika vidrigt från vilket håll det än kommer och inga förövare ska ”skyddas” genom att de inte ens nämns.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.

Det måste klargöras med glasklar tydlighet att man inte kan hungerstrejka sig till uppehållstillstånd i Sverige

Ur artikeln ”Nytt uppehållstillstånd eller jag dör” i Norrbottenskuriren den 28 juni:

Trappan vid Migrationsverket i Boden är belägrad igen. Afghanen Omid Ghaljai säger att han fått avslag på sin nya uppehållsansökan.

– Nytt uppehållstillstånd eller jag dör, säger han till Kurirens reporter.

Har man fått avslag så har man inte befunnits ha rätt att stanna kvar i Sverige. Utlänningslagen är tydlig, det finns inga tveksamheter i den. Precis som alla andra lagar måste följas, så måste givetvis även utlänningslagen följas. Polisen måste se till att personer som har fått avslag i alla instanser (och ofta flera gånger än efter de två gånger som man egentligen kan ansöka) snarast möjligt lämnar landet.

Det kan inte accepteras att man hotar med att svälta sig till döds om man inte får uppehållstillstånd i Sverige.

Utpressning kan självklart inte vara en väg till ett liv i Sverige när man redan har gått igenom asylprocessen och enligt svensk lag inte befunnits ha rätt till vare sig asyl eller skydd här. Sverige kan inte börja godkänna utpressnings-PUT också, i tillägg till bedrägeri-PUT som redan godkänns i okänd omfattning.

Ansvariga ministrar i Sveriges regering måste se till att den här typen av utpressning och hot stoppas och att personer som ska lämna landet också gör det. Omgående. De kan lära av Finlands ansvariga minister, som när afghaner hungerstrejkade i Helsingfors sa:

Min statssekreterare har varit och pratat med männen och säkerställde att de har fått information om möjligheterna att begära ändring i deras beslut samt om det finländska rättssystemet. Jag vet också att de har haft möjlighet att få läkarvård. Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk,

Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.

Och det finska migrationsverket uttalade:

Två afghanska asylsökande män har hungerstrejkat framför Riksdagshuset i Helsingfors i nästan två månader. Myndigheterna har poängterat att man inte kan främja sin sak på detta sätt. Som en myndighet som ansvarar för asylbeslut kan Migrationsverket inte återkalla sina beslut som baserar sig på lagen därför att våra kunder hotar att skada sig själva.

Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.

Här kan man läsa hela texten med rubriken FINLAND. Migrationsverket: ”Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.”

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Finland. Medborgarnas åsikter om försvaret.

Här är några utdrag ur den finska försvarsmaktens opinionsmätning gällande medborgarnas åsikter om det finska försvaret, gjord i december 2012:

Hur viktigt anser ni att det är för Finlands försvarsförmåga att systemet med allmän värnplikt bevaras i dess nuvarande omfattning?
Av dem som deltog i enkäten ansåg 46 procent det mycket viktigt att värnpliktssystemet bevaras och 37 procent ansåg det ganska viktigt. Av under 25-åringarna ansåg endast 28 procent detta mycket viktigt. Understödet ökade jämnt ju högre upp i åldersgrupperna man kommer och av pensionärerna ansåg 60 procent att bevarandet är mycket viktigt.

Anser ni att militära hot kan rikta sig mot Finland på kort sikt (5–10 år)?
Av dem som svarade trodde 82 procent inte på några hot, 15 procent ansåg sådana möjliga.

Anser ni att Finland har förutsättningar att klara sig ur militära kriser som eventuellt kunde drabba oss utan hjälp utifrån?
• Av dem som svarade var 58 procent av den åsikten att Finland inte har förutsättningar att klara sig ensam… Ingen trodde att Finland med säkerhet klarar sig utan hjälp utifrån.
• De som tror på Finlands förmåga motiverar sin åsikt med fosterländskhet, försvarsvilja och tanken att det inte finns några hot eller att de är små.
• Finlands oförmåga att klara sig utan hjälp.

I Afghanistan är avsikten att ansvaret för säkerheten i landet ska föras över på dess egna myndigheter år 2014. Hur borde Finland stöda Afghanistan i fortsättningen?
A. Via utvecklingssamarbete (37 procent)
B. Genom att utbilda säkerhetsmyndigheterna och vapenmakten (54 procent)
C. Genom att fortgå med den militära krishanteringen (12 procent)
D. Inte alls (16 procent)

Hur sannolikt anser ni att det är att Ryssland kan hota Finlands säkerhet under det kommande decenniet?
4=Mycket stor sannolikhet (4 procent)
3=Ganska stor sannolikhet (20 procent)
2=Ganska liten sannolikhet (60 procent)
1=Försumbart liten sannolikhet (14 procent)

Läs hela opinionsundersökningen här.