• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts. Läs mer

Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende.

hs_fi_department_page_logoHbl.fi logoIdag blev jag besviken på några stora, viktiga finländsk medier som jag alltid haft – och har – höga tankar om. Självklart drar jag inte alla över en kam och självklart räknar jag inte ut ens de medier som jag blev besviken på idag – de är oftast mycket bra och hederliga. Men just idag var det inte roligt att ta del av rapporteringen som i Hufvudstadsbladet hade rubriken HS: Pappan och babyn får stanna, mamman och 3-åringen utvisas. HS är Helsingin Sanomat, Finlands och, såvitt jag vet, Nordens största dagstidning (har i alla fall varit det). Där fanns artikeln med samma namn på finska: Äiti ja kolmevuotias aiotaan käännyttää Suomesta – isä ja vauva saavat jäädä.

Ur artikeltexten i Hufvudstadsbladet (läs gärna hela texten via länken ovan):

En irakisk familj bosatt i Riihimäki hotas av splittring med anledning av Migrationsverkets beslut, skriver tidningen Helsingin Sanomat. Fallet har väckt starka reaktioner på sociala medier.

Familjens pappa har fått uppehållstillstånd i Finland och bott här i sju år, men mamman och deras treåriga barn ska avvisas. Familjen har även en 3 månader gammal baby som fortfarande ammas. Hon får tills vidare stanna i Finland med pappan, eftersom något beslut angående babyn inte ännu fattats.
—————-
Utvisningsbeslutet har väckt starka reaktioner på sociala medier. Bland annat president Tarja Halonen tar ställning till fallet på Twitter och skriver att det är familjer som håller ihop samhället.

Det märkliga är att det nu ”rasas” på sociala medier och på alla möjliga håll utan att de som ”rasar” verkar ha varit intresserade av att få svar på några enkla men synnerligen relevanta frågor som medierna inte sagt något om:

1)  Hur kunde paret få två barn om mannen vistats sju år i Finland med så starka skyddsbehov att han inte kunnat återvända till Irak?

2)  Har mannen, trots att han hävdat skyddsbehov gentemot Irak (fortfarande, efter sju år), ändå besökt sitt hemland ett antal gånger under dessa år, varvid hans fru blivit gravid?
eller
3)  Har kvinnan vistats så länge i Finland att hon hunnit både bli gravid, vara gravid och föda sitt andra barn i Finland? Hur kommer det sig, i så fall?

5)  Om det är så, vilket borde gå att kontrollera, att mannen varit i Irak en eller flera gånger under dessa år varvid åtminstone det äldre barnet blivit till, så kan han knappast anses ha skyddsskäl mot det landet. Då faller behovet av uppehållstillstånd i Finland, då finns inga hinder för familjen att tillsammans resa till sitt hemland. Det finns ju då ingen anledning att de ska ”återförenas” just i Finland.

4)  Ingen – utom tydligen Migrationsverket i sitt beslut – tycks heller ha uttryckt någon förundran över varför man skaffar två barn när ens livssituation är så ytterst osäker och man bor i i länder lagt ifrån varandra, i olika världsdelar.

Nu har de här personerna gjort det här valet och det finns två barn i familjen så är det är enligt internationella konventioner och lag i de flesta länder, föräldrarna som har ansvar för sina barn, inte staten och allra minst en annan stat än den där man är medborgare.

Jag tycker inte att det är rätt att tidningarna inte med ett ord förklarar hit det ligger till och lämnar viktiga frågor obesvarade. Det här sättet att beskriva ”ömmande fall” är väldigt likt det rikssvenska och det har varit förödande för Sverige att människor inte fått ta del av helheter utan har serverats just den här typen av halvkvädna visor.

Jag har alltid varit stolt över finländsk och finsk journalistik (seriösa medier, det finns ju mindre nogräknade medier i Finland också, precis som i Sverige). Men det här är något jag inte är stolt över. Nu rasar folk i sociala medier och planerar manifestationer och startar namninsamlingar på ofullständiga grunder och det är inte rätt! Det bär medierna skulden för. Det är journalisters uppgift att rapportera sakligt och korrekt och allsidigt, inte slarvigt och ofullständigt. Den här artikeln är helt felaktig genom att så mycket lämnas oförklarat.

Om den irakiske mannen inte längre har skyddsbehov, om det inte varit större än att han kunnat återvända dit en eller flera gånger (läsarna får ju inte veta hur länge hustrun varit i Finland…), då ska uppehållstillståndet dras in och han och hela familjen återvända till sitt hemland. Då finns inga skäl till att de ska stanna i Finland. Jag vet inte, hur det ligger till. Eftersom medierna inte ger hela historien så kan man inte annat än spekulera.

Familjen har själv ställt upp och berättat sin historia offentligt. Varför ställdes inte ovanstående frågor i samband med intervjun? Kanske ställs de nu när Hufvudstadsbadet lagt till i sin text at:

Inrikesminister Petteri Orpo har bett om en utredning från Migrationsverket.

Men är det verkligen en ministers sak att lägga sig i ett enskilt asylärende? Är det inte det oberoende Migrationsverkets och de oberoende domstolarnas sak att avgöra det? Om en minister önskar en utredning så vore väl det mest korrekta att han ber om den efteråt, inte mitt under pågående hantering.

Jag ska med intresse följa vad som ser i det här fallet och hoppas på mer allsidig och korrekt rapportering i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga medier.

© denna blogg. Vid ev citat ur texten, vänligen länka till detta inlägg.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Samtidigt ska vi erkänna att alla inte har rätt att stanna, att välkomsthälsningen inte gäller dem som inte har skäl att beviljas asyl”, säger statsministern.

Välkomsthälsningen Hbl 15.3 2016Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Hufvudstadsbladets sajt.

Juha SipiläStatsminister Juha Sipilä tycker sig ha sagt upprepade gånger hur vi ska förhålla oss till invandringen, att vi ska hjälpa de nödställda men avvisa dem som inte uppfyller asylkriterierna.
——————————
Centern regerar med Samlingspartiet, som uppfattar sig som regeringens liberala falang i värdefrågor, och med de uttalat värdekonservativa Sannfinländarna.

Regeringen stakade ut invandringspolitiken i regeringsprogrammet förra våren, men bara några månader senare eskalerade flyktingkrisen. Här har regeringen sökt en balans för att hjälpa krigsflyktingarna utan att öppna för hela den kaotiska folkvandringen genom Europa.

– Jag tycker det pragmatiska finländska förhållningssättet har fungerat, att vi håller hjärtat varmt men huvudet kallt. Vi hjälper dem som flyr krig men inser realistiskt att här också finns sådana som inte kommer att beviljas asyl, och folk som inte har rent mjöl i påsen.
——————————
Regeringen har offentligt fördömt bland annat rasistiska åsiktsyttringar mot asylsökande.

– Samtidigt ska vi erkänna att alla inte har rätt att stanna, att välkomsthälsningen inte gäller dem som inte har skäl att beviljas asyl, säger statsministern.

Finländska medier serie grön

Finland. En avgrund öppnar sig när vi möter tankesätt och inställningar till livet som är så främmande för oss att vi kippar efter andan.

HBL logoI Hufvudstadsbladet kan vi den 3 mars läsa en mycket välskriven, rak, tydlig, lite sorglig och synnerligen tankeväckande text av Astrid Nikula, som under ett drygt halvår varit mycket engagerad i mottagandet av asylsökande i Jakobstad, Finland. Mer om det längre ner.

Astrid NikulaAstrid Nikula är en klok och sansad finlandssvensk kvinna. Vi har inte träffats i verkliga livet, men jag känner henne sedan tiden då vi båda var med på en epostlista för översättare och därefter genom Facebook. Jag har följt hennes, till en början, nästan överentusiastiska engagemang för de asylsökande som i hundratal och tusental började komma till Finland i september 2015 och jag har också väntat på att hon kanske så småningom ska börja se bortom den första tidens ”refugees welcome”-hysteri.

Allt eftersom tiden har gått har jag märkt en förändring i hennes rapportering, en sorts ”tillnyktring” där hon börjat se – och inse – att det finns nyanser i det hela, att allt inte bara är positivt. Till skillnad från många andra som målar in sig i ett hörn där de står och ”tycker” likadant hela tiden oavsett vad som händer, har Astrid Nikula inte stått kvar i sitt hörn utan rört sig utåt, över hela golvet så att säga, och på ett trovärdigt sätt gett sina följare på Facebook både negativa och positiva bilder från sitt arbete med de asylsökande. Hon har, återigen till skillnad från många andra, stått med båda fötterna på jorden och sett att ”det är inte svart eller vitt, det är svart och vitt”. En person som förmår göra det på det här svåra området är värd respekt. Och nu kommer vi till de kloka ord som Astrid Nikula idag skriver i Hufvudstadsbladet, under rubriken Regeringens mantra uppfylls aldrig. Hon skriver:

En av mina vänfamiljer bland de asylsökande är stor, kommer från Syrien, består av flera akademiskt utbildade vuxna, många barn. De är nyss konverterade kristna. Ett av barnen är en liten flicka i typisk trotsålder. Hon är uttråkad och testar ständigt de vuxnas gränser.

Under våra samtal har det kommit fram att modern inte brukar vara ute med sin dotter. Den enda vuxna man som finns i storfamiljen har inte lust att vara ute i lekparken och ensam kan hon inte gå ut.

Alltså får alla barnen se på tv inomhus, bråka med varandra, trötta ut föräldrar och andra vuxna och sällan eller aldrig träffa andra barn. Det är sportlov i Österbotten nu. Jag känner att jag måste ta med mig barnen och åka pulka någon dag. Det kan inte vara så här i en storfamilj med bara en man. Inte i Jakobstad. I Finland.

Kommentar: En avgrund öppnar sig när vi möter tankesätt och inställningar till livet som är så främmande för oss att vi kippar efter andan. Situationer och förhållningssätt som är så dramatiskt främmande för oss att vi knappt förmår ta in vidden av dem. Beskriven i en kort text på ett enkelt, osentimentalt sätt som slår till med stor kraft rakt i magen.

Astrid Nikula skriver vidare:

En ung irakisk man som jag samtalade med nyligen sa att han behöver en fru. Han tror att han, när han har sett en söt flicka, kan gå till hennes föräldrar och be om hennes hand. Och att de omedelbart kan gifta sig. När jag förklarade hur parbildningen går till hos oss var han chockad. Skulle han umgås med flickan på tu man hand och lära känna henne först? Det kom inte på fråga, så kan man inte göra. När jag förklarade att flickan också efter en tids sällskapande har rätt att säga nej till äktenskap var han helt förtvivlad.

Kommentar: Fattar ni??? Man vill skrika högt. Det här är det tankesätt, den syn på sättet att leva som tiotusentals, hundratusentals muslimer som kommer till Europa, till Norden, till Finland och till Sverige har. Det är en syn på kärlek och äktenskap som skiljer sig lika mycket från vår som jorden skiljer sig från månen. Och det är så här de är uppfostrade, det är deras religion och kultur och till och med deras lag (sharia). Det kan vi inte klandra dem för, lika lite som någon kan klandra oss för hur vi är uppfostrade, vad vi tror på, hur vi lever. Det hemska är att blåögda integrationsivrare tror att det bara ska ta något år eller två eller tre tills de är inlemmade i våra samhällen, har jobb, pratar landets språk och har anammat vår syn på demokrati, jämställdhet, livet, kärleken, familjen, barnuppfostran och allt annat.

Det är mycket illa ställt att man i Finland (liksom Sverige, trots att man har mycket längre och större erfarenhet av muslimsk invandring än Finland) är så okunniga som Astrid Nikula anser i sin text:

Av de tal som landets president och statsminister har hållit i frågan förstår man att dessa tror att integration är detsamma som information på eget språk.

Slutklämmen i texten – som låter som jag själv låtit i 15 år i Sverige – är livsviktig och om man i Finland inte tar den till sig så går det lika illa där som det har gjort i Sverige:

President, statsminister och andra landets ledare har fullkomligt fel. Integration innebär ett liv tillsammans med finländarna, vardagsliv. Det innebär att ord och begrepp ges en helt ny mening. Exempelvis jämlikhet, lika rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män, betyder absolut ingenting för de flesta nykomlingar. De har ingen chans att relatera till begreppet.

Regeringens mantra om att ta seden dit man kommer kan upprepas hur många gånger som helst. Utan ordentliga satsningar på verklig integration kommer mantrat aldrig att uppfyllas. Och det här är ett för viktigt ansvar för att överlåta endast åt oss frivilligarbetare.

Slutkommentar: Hoppas att Astrid Nikulas ord når fram till – och in i – dem som är ansvariga för Finlands, finska folkets och de personers, som har sökt och beviljats skydd i landet, liv, säkerhet och välbefinnande. Gör de inte det så får Finland bereda sig på samma segregation, samma kaos, samma våld och hot och trakasserier; samma anlagda bil- och skolbränder samt bränder på asylboenden; samma granatattacker, samma no go-zoner och utanförskapsområden som i Sverige.

Regering, riksdag, kommuner, myndigheter och verk, skolor etc i Finland: lyssna på dem som utan någon baktanke eller några dolda agendor försöker få er att förstå hur verkligheten ser ut och som ger råd om hur den ska hanteras! Lyssna på Astrid Nikula!

Finländska medier serie grön

 

Finland. HBL har utrett vilka som begår våldtäkter i Finland.

Skärmavbild 2016-01-28 kl. 14.05.03Klicka på textrutan för att läsa artikeln i sin helhet på Hufvudstadsbladets sajt.

HBL logoTidningen Hufvudstadsbladet, HBL, har utrett vilka som begår våldtäkter i Finland och kommit fram till att:

I Finland bosatta utlänningar i åldern 21–40 år misstänks under perioden september – december 2015 för 61 våldtäkter medan finländska män i samma ålder under samma period misstänks för 153 våldtäkter. De finländska männen är dock cirka tolv gånger fler. Det visar statistik som HBL begärt att få från polisens databas vid Polisyrkeshögskolan.

Siffrorna tyder på att de nyanlända begår fler sexualbrott i förhållande till sitt antal än majoritetsbefolkningen, men betydligt färre än gruppen utländska män som bor i Finland.

Enligt polisens statistik misstänks asylsökande för elva våldtäkter. Uträknat på asylsökande i åldern 21–40 år blir det cirka en våldtäkt per 2.300 män. Motsvarande grupp finska män gör sig skyldiga till en våldtäkt per 4.267 män, men gruppen ”utlänningar i Finland” skiljer sig från dessa, de begår en våldtäkt per 918 män.

I artikeln jämförs antalet våldtäkter med antalet utländska män och antalet finländska män i den åldersgruppen 21 – 40 år för att utreda om det finns skillnader i finländska och utländska mäns beteende och  berövats bland annat följande:

År 2014 uppgick de utländska 21–40-åriga medborgarnas våldtäktsmisstankar till 56 under samma period, medan finländare i samma åldersgrupp misstänktes för 88. Utlänningarnas andel av våldtäkterna var alltså ännu större för ett år sedan, innan de asylsökande massorna kom hit och debatten satte i gång.

HBL informerar om att Polisen först i november 2015 började förse brottsmisstankar som gäller asylsökande med en särskild kod. HBL bad landets elva polisdistrikt om uppgifter för sexualbrott som de asylsökande misstänks för under perioden september – december 2015:

En viss bild ger siffrorna av de asylsökandes häftigt omdebatterade beteende visavi sexuellt ofredande. Under fjolåret anlände 32.000 asylsökande till Finland. Enligt Migrationsverket var 81,5 procent av dem män, de allra flesta i åldern 20–40. I den åldersgruppen kom det, enligt HBL:s uppskattning ungefär 25.000 män till vårt land (Migrationsverkets indelning i åldersgrupper skiljer sig lite från polisens). Största delen av sexualbrotten som de asylsökande misstänks för gäller just för den gruppen.

Ur de uppgifter vi erhållit, bland annat från de stora distrikten Helsingfors, Inre-Finland och Östra Finland, misstänks de asylsökande för elva våldtäkter, fyra våldtäktsförsök, nio sexuella handlingar mot barn och 37 fall av sexuella trakasserier (tafsande). I några fall kommer anmälningarna från andra asylsökande.

Finländska medier serie grön

Finland. Visumkrav på färjelinje från Tyskland till Finland.

Hbl.fi logoVisumkrav satte stopp för flyktingar från Tyskland, lyder en rubrik på en artikel i Hufvudstadsbladet. Utdrag ur texten:

Den nya flyktingvägen från Europa till Finland med färja från Travemünde har spärrats av efter att de finska myndigheterna uppmanade rederiet Finnlines att utöver pass också kräva giltiga visum av de asylsökande som steg ombord.
————————–
Ett par dagar före jul informerade polisen att största delen av de asylsökande som anländer till Finland numera kommer med båt från Travemünde. Men efter det här har de finska myndigheterna satt stopp för merparten av de asylsökande som hade planerat ta Tysklandsfärjan.
————————–
– Vi har fört diskussioner med Finnlines direktörer och rederiet har sett över sina direktiv, berättar Päivi Nerg, kanslichef vid Inrikesministeriet om den nya praxisen som innebär att asylsökande som anländer via Travemünde måste ha visum för att stiga ombord.

Kommentar: Ingen hindras från att söka asyl i det EU-land han eller hon kommit till. Inget enda EU-land har, såvitt jag känner till, hittills nekat någon som befinner sig i landet att söka asyl. Och har man faktiska flykting- eller skyddsskäl så kommer ens ansökan om asyl eller skydd at prövas enligt gällande lagar och konventioner i det land man lämnar in sin ansökan. Vad man däremot inte får i alla länder är den typ av omfattande ekonomiskt stöd – i praktiken skattefinansierad livstidsförsörjning – som i till exempel Sverige och övriga Norden (även om stödet är på väg att minskas i bland annat Danmark och Finland).

Man kan söka asyl eller skydd så snart man kommit till ett land i Europa. Alla EU-länder utan undantag behandlar asylansökningar. Vad man däremot som asylsökande inte kan göra är att fritt välja var man vill bo. Och i de flesta länder får man inte ”asyl” eller uppehållstillstånd för att man som migrant söker ett bättre liv, det omfattas inte av asylsystemet. För den som söker ett bättre liv gäller att det finns möjlighet att arbetskraftsinvandra till nästan vilket land som helst. Det gäller att inte blanda ihop allt till en enda röra utan skilja på begrepp som asylsökande, flykting, migrant, invandrare, arbetskraftsinvandrare etc.

Finland har, som självständig stat, valt sina regler och i dem ingår nu visumkrav på färjelinjer från Tyskland. Sverige har, också som självständig stat, valt sitt sätt att hantera den överväldigande strömmen av migranter och flyktingar, bland annat genom id-kontroller.

Finländska medier serie grön

Finland. Nytte Ekman tells it like it is.

Radio Vega Nytte Ekman Ida Schauman 21.10 2015

I programmet Slaget efter tolv i Radio Vega (21 oktober) diskuterar Nytte Ekman som driver organisationen Nada Hope och Ida Schauman, ordförande i integrationsutskottet i SDP, asylsituationen främst i Finland och, delvis också i EU.

Diskussionen var föranledd av att Nytte Ekman hade skrivit en, för många av dem som känner till henne och hennes 20 år långa engagemang för flyktingar och asylsökande, oväntad debattinsändare i Hufvudstadsbladet den 15 oktober. Läs om det i inlägget Finland. ”Nu har dagen kommit när det är dags att stänga gränserna.” Ida Schauman skrev en replik den 18 oktober: Ansvarslöst av Nada Hope.

SkSlaget efter tolv logo Radio Vega 21.10 2015Klicka på bilden för att komma till programmet (på svenska).

Nytte Ekman har 20 års erfarenhet av arbete med asylsökande och flyktingar i Finland genom organisationen Nada Hope. Det hon säger är till stor del sådant som också jag känner till efter lika lång tids samlad erfarenhet och kunskap på området dels som asylombud (under ca 15 år), dels som debattör och skribent, det vill säga sedan 1995. Ur diskussionen mellan Ida Schauman och Nytte Ekman sades bland annat:

Nytte Ekman: Jag har arbetat 20 år för flyktingar och tycker att alla som har flyktingskäl ska få stanna i Finland. Det är många som inte uppfyller kriterierna för att klassas som flyktingar. Man måste hålla begreppen isär. Man måste veta vad en asylsökande är, vad en flykting är, vad en immigrant är och vad en folkvandring är. Det pågår en verklighetsförfalskning i samhället och medierna kallar till exempel alla för flyktingar. Men så är det inte!

Om man verkligen skulle vilja ha ordning på den här enorma folkvandringen så borde man stänga gränserna åtminstone tillfälligt för att reda opp allting. Då skulle man gå igenom alla som finns här.

Massor, massor av de här nyanlända ”flyktingarna”som jag har träffat – jag har besökt många flyktingförläggningar i södra Finland – säger: ”Jag är inte flykting, jag ville komma hit för att få ett bättre liv”. Jag tror inte att de flesta bland dem som kommer har asylskäl. De säger själva uttryckligen att de inte är flyktingar utan att de söker ett bättre liv. De säger det ärligt och öppet. Jag känner många andra som också har kommit till Finland som säger direkt när de träffar sin jurist att: ”Jag är alltså ingen flykting, jag vill bara ha ett bättre liv.” Och då pressar juristen dem och säger att: ”Ja, ja, men du ska söka asyl”. De försöker själva protestera och säger: ”Men jag är inte det, jag vill ha ett bättre liv!” De är så kallade ekonomiska flyktingar.

Hon tar sedan upp frågan om de olika benämningarna och begreppen igen och framhåller att det är viktigt att man lär sig dem och nämner också vikten av att man i ett land vet vilka man släpper in och beviljar asyl eller uppehållstillstånd:

Nytte Ekman: Det är ju också en fråga om finländarnas säkerhet när det gäller IS-terrorister och andra. När gränserna är flyttande och folk kan röra sig fritt inom EU så är det klart att det finns risker för att något tråkigt ska inträffa.

Ida Schauman får frågan om vad hon tycker om det som Nytte Ekman säger och det hon har skrivit.

Ida Schauman: Jag och många andra som har följt Nytte Ekmans arbete blev ganska förvånade när vi läste den här debattartikeln och också ganska chockade över att man nu går ut med att Nada Hope vill stänga gränserna. Faktum är ju det där om att stänga gränserna att vi måste ju ändå behandla alla ansökningar om asyl. Och det är ju vad vi gör nu: vi har en registrering vid gränsen och det började man med  för någon månad sedan. Stänger man gränserna så försvårar det för jättemånga människor som lever och rör sig över gränsen. Så jag ser inte hur stängda gränser skulle kunna vara en lösning.

Nytte för fram ganska många saker som jag ifrågasätter som att de flesta inte söker asyl och det tycker jag är ganska farliga saker att säga. Det handlar ju ändå om manga tusentals människor och om du inte ar en undersökning som säger att ”så här är det”, om du inte har fakta så tycker jag att det är ganska stämplande.

Ida Schauman talar vidare om att det är väldigt få brott som begås av personer med flyktingbakgrund. Nytte Ekman för fram tanken på att man skulle kunna söka asyl på utländska ambassader i krisområden vilket Ida Schauman inte verkar vara helt emot.

Man bör lyssna på hela intervjun (klicka på Slaget efter tolv-bilden ovan) som omöjligt kan återges i sin helhet här. Men det kan vara bra att ta till sig detta som Nytte Ekman säger:

Lyssna på den här intervjun om fem år så förstår alla vad jag menar.

Kommentar: Jag känner till viss del igen mig själv i Nytte Ekman. Jag var asylombud i 15 år varav fem år som Medborgarnas flyktingombudsman) och har också, precis som hon, 20 års faktisk och praktisk erfarenhet på asyl- och migrationsområdet. Den långa tiden och de många mötena med asylsökande på asylboenden och i förvar har gett många kunskaper och vetskaper som man inte kan läsa sig till och som inte alltid kan brytas ner i ”statistik” eller backas upp i ”undersökningar som stöder…”.

Man lär sig väldigt mycket genom att vara på plats, att lyssna på och prata med asylsökande, att agera asylombud, att delta i allehanda seminarier och träffa myndighetspersoner, politiker och regeringsmedlemmar och att själv skriva och att läsa många asylansökningar och beslut från myndigheterna etc. Men givetvis lär man sig också viktiga saker genom att ta del av statistik (hårda fakta) och undersökningar.

Hade myndigheter och medier tagit del av – och tagit till sig – information och larm som miggor framfört här på bloggen i åtta år, hade det kunnat se annorlunda ut i Sverige idag. Jag har, precis som Nytte Ekman, redan för flera år sedan sagt att så kallade ansvariga borde lyssnas å dem som vet och kan. Inte sticka huvudena i sanden.

Slutsats och uppmaning till ansvariga i Finland – men också i Sverige – är:

Det kan vara av vikt för ansvariga och involverade och intresserade att lyssna på Nytte Ekman, hon vet vad hon talar om. Ida Schauman har en hel del att lära av Nytte Ekman, men är också värd att lyssna på eftersom hon dels verkar uttala sig genuint i enlighet med vad hon verkligen tror på; dels helt säkert också vill såväl Finlands som de skyddsbehövandes bästa.

Lyssna gärna på Nytte Ekman nu i stället för att titta i backspegeln om fem år!

© denna blogg.

Finländska medier serie grön

Det kom ett melj från en finländare i Sverige

En finländare i Sverige, som liksom jag följer både vad som händer där och här, skriver följande:

Hbl 150 årTill min besvikelse läser jag i Hufvudstadsbladet (Hbl) från den 29 september – Barnen behöver extra stort stöd – att det i Sverige så missbrukade begreppet ”barn”, om invandrarungdomar som säger sig vara minderåriga, även etablerats i vår finlandssvenska media. Vilken finländsk ungdom i åldrarna 15-18 (minus en månad) skulle vilja bli kallad för barn när man har det utmärkta ordet ”ungdom” för de åldrarna?!

Även i Finland ska man tydligen nu byta ut det korrekta ordet ”minderårig” mot det mera känsloladdade ordet barn. Alltså handlar det här om särbehandling – de invandrade ungdomarna är inte betraktade som jämbördiga med de inhemska. Ska jag slå till med att egentligen visar detta på en rasistisk hållning?

Desto märkligare ser detta ut när man vet att killar i kulturer där patriarkala värderingar dominerar, blir betraktade som män redan under sina tonår. Den tidigare så sakliga hållningen verkar Hbl nu ha övergett till förmån för formuleringar som har till syfte att manipulera våra känslor i stället för att rikta sig till vårt förnuft, respektera vår förmåga att tänka själva. Läsaren ska styras till vissa åsikter, i stället för att utifrån fakta fritt bilda sin egen uppfattning. Jag som läsare ska lära mig att ”tänka rätt”. Och det är journalisten som ska lära mig det.

Och jag som hittills varit så stolt över vår finska/finlandssvenska kultur där dylika fenomen som förminskar och infantiliserar läsaren, inte tidigare förekommit. Till skillnad från den svenska. Nu får jag bara hoppas att den finskspråkiga journalistiken fortsätter att hålla flaggan i topp och ger fan i att börja manipulera läsaren såsom Hbl nu gjort!

Kommentar: Det är sorgligt om Hbl:s journalister tar efter dumheter från Sverige. Felaktigt i texten är också – förutom att kalla dessa ungdomar för ”barn” – att kalla dem ”flyktingbarn”! Man vet ju inte om de är flyktingar (ytterst få minderåriga har flyktingskäl…) innan deras ansökningar gåtts igenom och beslut fattats. Det korrekta är att benämna dem ”minderåriga asylsökande”. Eller – givetvis – ”asylsökande barn” om det uppenbart handlar om just ”barn”.

Man kan bara hoppas att det som läsaren ovan beskriver var ett misstag och att mer korrekta benämningar både vad gäller barn, unga och minderåriga och överhuvudtaget allt som rör asylområdet (flyktingar, asylsökande, illegala invandrare etc) används i finlandssvenska medier och alldeles särskilt i en ärevördig gammal publikation som Hufvudstadsbladet.

© denna blogg.

Buy Now ButtonSwish bankgiro

Destination: Finland, ett visuellt och språkligt välgjort, osentimentalt men berörande och informativt reportage

Destination FinlandEtt av de bästa reportagen jag sett och läst på länge är Destination: Finland, gjort av Jeanette Björkqvist och Karl Vilhjálmsson för finlandssvenska Hufvudstadsbladet. Det bör också sägas, att Hufvudstadsbladet fattade rätt beslut när man gjorde det här viktiga och välgjorda reportaget tillgängligt också för alla dem som inte är prenumeranter!

Här följer utdrag ur texten, men klicka på länken ovan för att läsa alla texter och se bilder och videoklipp!

För de här irakierna (i reportaget finns en bild), två av dem pappor, kommer det som en chock att beskedet om asyl, eller ett avslag på ansökan, med högsta sannolikhet kan dröja närmare ett år och en eventuell familjeåterförening lika länge till.

Av de asylsökande i Europa, och Finland, är kring 70 procent män. Bland dem har det florerat livliga berättelser om paradiset Finland – landet som är generösare än Sverige med att bevilja asyl till särskilt irakier, och landet där ens ärende prövas i snabb ordning. Men i motsats till vad många tror finns det ingen automatik i hur Finland avgör irakiernas sak. Och framför allt finns det ingen genväg för dem som trodde att familjen snart ska få följa efter.

Det var inte så Finland presenterades för dem, av de egna landsmännen och av de smugglare de mött på sin väg genom Europa. De falska förhoppningarna om ett generöst land med snabba processer har börjat klarna de senaste dagarna och resultatet har varit att en del av dem som kommit har dragit tillbaka sin asylansökan. De fem män vi träffar, som av säkerhetsskäl väljer att vara anonyma, kommer alla från Bagdad och frågan om vad de ska göra nu lämnar dem tysta. Två har familjer i hemlandet som väntar på att räddas men kan de vänta nästan två år till? Eller borde männen återvända till ett osäkert irakiskt samhälle, när de precis satsat betydande resurser på att fly det? Hur de än gör så är konflikterna ständigt närvarande i många delar av Irak.

Kommentar: I samband med den stora inströmningen av människor i våra länder – och detta är mycket viktigt! – upprepar jag mitt motto: Hjärta & hjärna, och uppmanar alla berörda:

Behåll både hjärta och hjärna, låt inte någondera ta över och överskugga den andra. Bland dem som kommer och söker asyl eller skydd finns personer som inte har någon rätt att begära skydd. Det finns terrorister, kriminella, ekonomiska och bättre liv-”flyktingar. Men det finns också människor som faktiskt flytt från hemska förhållanden, som behöver få skydd och trygghet och ett medmänskligt bemötande. Förfall alltså inte till blåögdhet men inte heller till att förhärda hjärtat mot människor i nöd!

Finländska medier serie grön

Finland. Flyktingslussen i Torneå blir exempel för andra EU-länder.

Torneå flyktingsluss blir exempel för EUFinland agerade snabbt och och effektivt och inom en dryg vecka efter att människor i stora skaror börjat ta sig över gränsen från Sverige, fanns flyktingslussen i Torneå på plats, bemannad med folk från Polisen, Gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket. Den finländska regeringen är handlingskraftig. Det behövs inga långbänkar, inga debatter, inga utredningar, inga fegningar och blöta fingrar i luften för att den ska fatta beslut. ”Nu blir flyktingslussen i Torneå ett gott exempel för andra EU-länder på just hur man effektivt kan ta emot asylsökande”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

I Hufvudstadsbladets artikel berättas att myndigheter från andra EU-länder redan inom någon vecka väntas resa till Torneå för att bekanta sig med hur de finländska myndigheterna har ordnat arbetet.

Generalmajor Ilkka Laitinen, biträdande chef för Gränsbevakningsväsendet, som tidigare ledde Frontex:

Problemen börjar efter att människor kommer över gränsen. På vissa ställen har vi okontrollerade flöden av människor, vi vet inte vilka de är och de existerar inte officiellt. De står utanför allt stöd från myndigheterna.

Både han och chefen för EU:s gränsbevakningsmyndighet Fabrice Leggeri säger att ett annat problem är återbördandet av dem som inte får asyl eller uppehållstillstånd till sina hemländer. Uppsamlingscenter för dem som ska skickas hem är helt i enlighet med EU-lagstiftningen och Legera säger:

Uppsamlingscenter är ett alternativ för ekonomiska migranter som olagligt tagit sig in i EU och som ska återbördas och inte vill följa order. Det är medlemsländernas skyldighet att sköta det här. Frontex kommer inte att driva center men vi kan stödja medlemsländerna med till exempel identifiering.

Kommentar: Jag har åtskilliga gånger och under många år föreslagit att Sverige på olika områden ska lära av Finland. Men den hårdnackade humanitära stormakten, som anser att den – trots att den står helt ensam med många av sina idéer – ska lära alla andra att agera som den, har inga lyssnande öron. Utmärkt att EU, dit ju även Sverige faktiskt hör, nu snabbt ska ta till sig och lära av Finlands sätt att hantera registreringen av människor som kommer till landets gränser. Till skillnad från i Sverige kan man i Finland inte acceptera att tusentals (i Sverige tiotusentals…) okända och oregistrerade människor vistas illegalt i landet.

Läs även dessa texter:
•  Finlands regering: ”Syftet med flyktingslussen är att på ett kontrollerat sätt registrera alla som reser in i landet.” – 17 september 2015
•  Finland. Inrikesminister Petteri Orpo: ”Vi kan inte i Finland ha ett läge där hundratals personer rör sig hur som helst.” – 19 september 2015
•  I Sverige har man kastat sina egna och andra rättsliga system överbord – 20 september 2015
•  Finland. Flyktingslussen öppnad i Torneå. – 22 september 2015
•  Finland. Inrikesministeriets kanslichef: ”Om de inte registrerar sig som asylsökande innan de fortsätter sin resa till någon annan ort i Finland så är de illegala invandrare.” . 23 september 2015
© denna blogg.

Finländska medier serie grön

Finlands statsminister: ”Finland stöder inte flyktingtvång”

Hbl 150 årI en artikel i Hufvudstadsbladet med rubriken Stubb: Finland stöder inte flyktingtvång, konstateras det väntade: att Finland inte accepterar tvångskvotering av asylsökande/flyktingar.

Det är en  både självklar och sund inställning. Varje stat är självständig och lyder inte i allt under EU-kommissionen eller något/någon annan och kan därför aldrig gå med på att någon annan försöker tvinga den till något.

I artikeln sägs bland annat:

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker väntas föreslå att EU-länderna ska jämna ut ansvaret för flyktingarna i EU, och ta emot 20.000 fler årliga flyktingar via FN. I nuläget bär Tyskland och Sverige det största ansvaret, och har pressat på för en annan fördelning.

Att man från Sveriges sida pressar på för att få andra länder att gå i dess fotspår är lätt absurt. Varför skulle andra länder vilja få de enorma problem som Sverige har med hundratusentals människor som reser rakt in i landet och som det varken finns bostäder eller jobb åt? Varför skulle andra länder vilja ta efter det svenska systemet med att bevilja okända personer uppehållstillstånd och att inte se till att de som fått avslag på sina ansökningar lämnar landet? Det är sannerligen ingen modell för ansvarskännande stater! Det är väl snarare Sverige som borde gå i andra länders fotspår, alltså följa de flesta andra ländernas väg. För sina egna medborgares skull, men också för deras, som söker uppehållstillstånd (ofta utan asylskäl, på bedrägliga asylhistorier och i falska identiteter) som släpps in i landet till ett liv i ett parallellsamhälle.

Ur artikeltexten:

Samlingspartiets ordförande, statsminister Alexander Stubb sade under tisdagen att Finland inte stöder bindande kvoter. Han anser att det i stället ska vara en frivillig omfördelning av ansvaret mellan EU-länderna.

Så många sökte asyl i Europa 2014Tittar man på grafiken som illustrerar artikeln är det sticker ett relativt litet land (9,5 miljoner invånare) ut. Men att vara ”generös” och ”human” betyder inte att man agerar som Sverige. När det går så här långt så är man till slut varken ”generös” eller ”human” – inte mot sina egna medborgare men inte heller mot de hundratusentals människor man tar in i landet, som hamnar direkt i utanförskap och – inte sällan – livslångt bidragsberoende.

Sverige borde kanske ta större ansvar för sitt land och inte försöka få andra länder att agera lika ansvarslöst som Sverige.

© denna blogg.

”Kan svensken svenska?”

Hbl.fi logoI Hufvudstadsbladet den 26 januari berättas följande under rubriken ”Kan svensken svenska?”:

De finländska myndigheterna anser inte att en svensk högskoleexamen i Sverige är bevis nog för att en person behärskar svenska. Språkprov förutsätts för medborgarskap.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér påtalade missförhållandet i december i riksdagen, men fick ingen förståelse av inrikesminister Päivi Räsänen (KD).

– Det är pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska utan tvingar dem att genomgå språkprov, säger Nauclér.

Päivi Räsänen försvarade i riksdagen språkprovet med att det garanterar att alla som ansöker om medborgarskap behandlas lika och med att handläggningstiden förkortas när myndigheterna inte behöver värdera betyg.

Ordföranden för Föreningen Norden Åland Erik Brunström berättar att han har nära bekanta som tvingats avlägga språkprovet i svenska trots att de är infödda svenska medborgare med svenska som modersmål.

Min kommentar: Nej, det är inte alls pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska eftersom svenskar alltför ofta inte behärskar sitt eget språk. Att de har gått i skola och avlagt prov i Sverige är ingen garanti för att de behärskar språket till fullo.

OBS! Hela artikeln av Staffan Bruun har inte citerats eftersom det inte är tillåtet att citera hela texter. Det går inte att länka till artikeln eftersom man måste vara prenumerant för att kunna läsa den.

”…ingen i Finland skulle komma på tanken att beskylla Timo Soini för att vara fascist trots att även Sannfinländarna har enstaka anhängare med en brun bakgrund eller attityd.”

Hbl.fi logoPå sidan Opinion i Hufvudstadsbladet klär den finlandssvenske professorn i historia vid Helsingfors universitet, Henrik Meinander, sina åsikter och tankar, som för övrigt helt sammanfaller med mina egna, i en kanske tydligare ordskrud än jag har förmått göra de senaste åren. Även om jag har försökt. Han talar bland annat om ”intellektuell lättja och slapp retorik i diskussionen om sverigedemokrater och sannfinländare”. Själv skulle jag ha sagt ”intellektuell oförmåga och slapp retorik”, men nu är det alltså professor Henrik Meinanders ord jag citerar. Han säger vidare:

Valkampanjen inför Sveriges riksdagsval var både underhållande och tankeväckande. Underhållningen bestod främst av det fyrverkeri det fyrverkeri av raka budskap och vassa repliker som de två politiska blocken serverade i allt intensivare takt inför valdagen. Tankeväckande var igen det systematiska sätt på vilket Sverigedemokraterna endera utpekades som högerpopulister och rasister eller helt enkelt ignorerades som en politisk paria.

Och vidare:

Att utan omsvep kalla dem för populister är dock inget annat än intellektuell lättja eftersom det befriar oss från att försöka förstå vad de säger och bemöta dem med vägande sakargument.

Ur sin finländska och betydligt mindre ”hysteriska” synvinkel säger professor Henrik Meinander också:

I Sverige kallar en del vänsterfolk Sverigedemokraterna rentav för fascister, eftersom enstaka anhängare av partiet har sina rötter i diverse obskyra nazi- och fascistklickar. Även det är slapp retorik. Inte minst mot bakgrund av att många av Vänsterpartiets äldre anhängare i tiden var kommunister, det vill säga i praktiken accepterade de systematiska brott mot mänskligheten som pågick i det sovjetiska imperiet och dess östeuropeiska buffertzoner.

Antagligen är detta skälet till att ingen i Finland skulle komma på tanken att beskylla Timo Soini för att vara fascist trots att även Sannfinländarna har enstaka anhängare med en brun bakgrund eller attityd.
————————–
Vilseledande begrepp gör det svårare att föra en konstruktiv samhällsdebatt om hur Sverige och Finland borde tackla de utmaningar som vi idag står inför.

Allt detta har även jag förfäktat i många år. Dessvärre går det i Sverige inte att föra sådana här resonemang. Här klarar man inte att, som man gör i Finland och som professor Meinander också visar, se nyktert och klart på den situation som råder utan tar den lätta, den fega och felaktiga vägen ut genom att ständigt förhålla sig till landets nu tredje största parti på ett sätt som nästintill ter sig intelligensbefriat, inte bara som intellektuell lättja. Det intelligensmässiga och intellektuella haveriet kan komma att få ännu fler svenskar att rösta på Sverigedemokraterna i nästa val. Partiet kan bli störst eller näststörst. Sker det så är det – i demokratins namn – helt rätt eftersom det är folkets vilja. Då är det ju de facto en sverigedemokratisk politik som folket vill ha. Och i en demokrati handlar det om vad folket vill, inte vad ett antal personer som ser sig som någon sorts ”folkuppfostrare” tycker.  Och det sker också, i så fall, till mycket stor del för att alla andra riksdagspartier ägnat sig åt just det som den finlandssvenske professorn kallar ”vilseledande begrepp” och ”intellektuell lättja”.

Kommentar: Artikeln kan tyvärr inte länkas till eftersom man måste ha ett digitalt konto hos Hufvudstadsbladet för att läsa den. Jag kan dock uppmana alla svenskar (i alla fall många som vill råda bot på sin intellektuella lättja) att skaffa ett sådant. Det kan man göra här.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till det är inlägget.

 

Sverige blir allt mer avvikande

Med anledning av texten om den jihadistvänligt sinnade, miljöpartistiske riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (En man med en sådan syn på jihadister ska inte sitta i Sveriges riksdag), skriver en person till mig:

Barometern OT logoVärt att notera att det är Hufvudstadsbladet som skriver om saken! I Sverige har inga traditionella nyhetsmedier uppmärksammat Kaplans uttalande. Några borgerliga ledarsidor, förstås, men inga nyhetsreportrar. På Barometerns ledarsida i dag (Normalisering efterlyses) påpekas att språkrören under Miljöpartiets dag i Almedalen i går inte fick en enda fråga om Kaplans uttalande. Om Anna Kinberg Batra hade sagt något liknande så hade nog Fredrik Reinfeldt fått några frågor om det…

Så här ser det ut i Sverige, landet som blir allt mer avvikande, som allt mer skiljer sig från andra länder, inte minst sina nordiska grannar.

© denna blogg.

En man med en sådan syn på jihadister ska inte sitta i Sveriges riksdag

Mehmet Kaplan, foto riksdagenRiksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP) har gått över gränsen för vad som kan vara en acceptabel hållning hos någon som ska representera svenska folket i dess riksdag. Han har också tydligt visat att han ser på jihadister som jämställda med frihetskämpar och det borde medföra att han tas bort från riksdagslistorna och inte ges en chans att kandidera i valet 2014. Har Miljöpartiets ledning och medlemmar någon som helst skam och hederlighet i kroppen så ser de till att den här mannen åker ut och aldrig mer kommer in i den beslutsfattande, lagstiftande församling som ett lands riksdag är!

Man kan också undra hur många andra med jihadist-vänlig attityd och osmaken att jämföra jihadister med svenskar som frivilligt deltog i Finska Vinterkriget som sitter i den svenska (?) riksdagen?

Nättidningen The Local skriver under rubriken Green MP likens jihadists to WWII freedom fighters bland annat följande:

KaplanThe comments came on Tuesday during a seminar in Almedalen about Islamophobia. On hand were Integration Minister Erik Ullenhag and Green Party MP Mehmet Kaplan, who is the former spokesman for the Muslim Council of Sweden.

While the talk was mostly about Islamophobia, matters took a turn when the integration minister said that there was a problem with young Muslims heading to Syria to be jihadists, according to political scientist Stefan Olsson, who was on the scene.

Ullenhag’s comment prompted a reaction from Kaplan, who said the jihadists were nothing to worry about and were similar to Swedish freedom fighters who joined the Finns in World War Two to fight the Soviets.

Ur HBl 2.7 2014Kaplans låtsaspudling under galgen, i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet – Jihadistparallell ”ett missförstånd” – är både obehagligt, och falsk. Hans åsikter är ju exakt desamma som förut, han måste ju se till att hans anhängare som kanske har samma syn på jihadister som han själv fortsätter att stödja honom! Han tar inte på något sätt avstånd från vad han sagt -och varför skulle han det, det är klart att han menade vad han sa. I pudelintervjun med Hufvudstadsbladets korrespondent Matts Lindqvist säger Kaplan:

Det borde inte ha sagts i samma sammanhang. Jag sa så här. För länge sedan under finska vinterkriget åkte människor från Sverige till Finland och krigade där, och där var det inga misstänkliggörande. Det var fel att säga på det sättet. Det blev missriktat.

Han har anammat det typiskt svenska sättet att uttrycka sig: ”Det borde inte ha sagts…” Han har inte ens ryggrad nog att säga: ”Jag borde aldrig ha sagt…”! Det var ju han själv – inte ett odefinierbart ”det” – som jämförde våldsamma, slaktande, religiöst rabiata jihadister med målet att ta över hela världen med svenska frivilliga som ville hjälpa ett litet broderland med omkring 4 miljoner invånare, som kämpade mot en övermäktig fiende för sin frihet och självständighet. Och vad menar Kaplan med ”det blev missriktat” (återigen detta ”det”… som om hans hjärna och mun styrdes någon annanstans ifrån, av ett odefinierbart ”det”, utan hans egen kontroll) ? Vart, till vem skulle det ha riktats om det just i Almedalen, i debatt med integrationsministern, blev missriktat”?

Än en gång: Miljöpartiet bör ta avstånd från den här mannen och se till att han inte kan fortsätta att företräda svenska folket i dess riksdag!

© denna blogg.

 

 

 

 

…och snart är det val igen # 3: ”Ledaren i Finlands största svenskspråkiga tidning låter läsaren tänka själv. Tänk om också svenskarna fick göra det!”

Tidigare texter under rubriken …och snart är det val igen finns under Kategorier i vänsterspalten.

Det kom ett mejl från Lasse Odrup, rikssvensk boende i Finland:

Det här (se nedan) är en analys av valresultatet där man till skillnad mot i Sverige slipper hysteriska benämningar framför partierna som främlingsfientliga, fascistiska, rasistiska, bruna och nazistiska. Ledaren i Finlands största svenskspråkiga tidning låter läsaren tänka själv. Tänk om också svenskarna fick göra det!

Den här korta ledaren lärde mig mer om situationen i Europa efter EU-valet än alla rikssvenska tidningar tillsammans som hellre skriver om värdegrunder, människors lika värde och hur fascismen marscherar fram i Europa.

Hbl.fi logoOch här är den ledare som Lasse Odrup hänvisar till. Läs och begrunda och lär, svenska journalister (och andra)!

Texten är uppdelad i tre delar. Den finns tyvärr inte på nätet, men Lasse Odrup (och jag) vill gärna delge en större publik hur man kan uttrycka sig på ett civiliserat och sansat sätt och Lasse har därför fotograferat av texten. Hoppas att Hufvudstadsbladet inte misstycker utan ser det positiva i att många fler får ta del av deras eminenta ledartext!

HBL Ledare 1HBL Ledare 2

HBL Ledare 3

 

Om ”blågul armbågsbjudning”

Läs först: Ambassadanställd och papperslös i Sverige – 12 mars 2014, Kommerskollegium har läst och kommenterat – 13 mars 2014Nu skriver också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena som inte får folkbokföra sig i Sverige – 16 mars 2014,

svd_logoDen 9 april skriver Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl på tidningens ledarblogg under rubriken Blågul armbågsbjudning om det (de) fall jag har uppmärksammat, bland annat:

Det finns tyvärr gott om erfarenheter som liknar dessas; ett system som reser hinder för återinträde i Sverige. För personer som har en stark anknytning till landet och därtill egen försörjning. Bland somliga hemvändare sägs halvt på skämt och halvt på allvar att man är ”hemskvändare”, eftersom återinträdet i Sverige är förenat med både formella och informella barriärer. Så kan vi inte ha det.
——————–
En hygienfaktor borde vara att snabbt få bort det grus i maskineriet som ihop med informella barriärer alltför ofta gör möjligheten att vända hem till Sverige igen en riktig armbågsbjudning.

Nog måste det väl finnas någon så kallad ansvarig som inser att så här kan det inte få vara? Det svenska samhället accepterar ju absolut ingen diskriminering av utomeuropeiska eller andra EU-medborgare, varför gör man det då när det gäller svenska och nordiska dito?

© denna blogg.

 

Nu skriver också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena som inte får folkbokföra sig i Sverige

Läs först Ambassadanställd och papperslös i Sverige (12 mars), Kommerskollegium har läst och kommenterat (13 mars) och Överintendenten på Nationalmuseum har läst och kommenterat (13 mars).

HBL logoDen 16 mars skriver nu också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena Andersson på Finlands ambassad, som min artikel på Svenska Dagbladets ledarsida handlade om (dock utan att referera till den…). Ur Hufvudstadsbladets text:

 –Jag blir straffad för att jag ville ha en inkomst. Skulle jag ha flyttat hit som anhöriginvandrare utan jobb och levt på svenska samhället, som man får göra som nordisk medborgare, så skulle jag inte ha några problem i dag.

Att leva utan personnummer för med sig stora problem i vardagen.

– Speciellt i Sverige är personnumret nyckeln till livet. Man kan inte göra nästan någonting utan det.

Utan personnummer får du inte ut paket på posten, du får inte ut medi­ciner på apoteket och du har svårt att få sjukvård. Och till och med att få betjäning via telefon på en bank kan ge problem eftersom man ofta måste inleda med att knappa in sitt personnummer.

– Jag har inte ens fått ett mobil­abonnemang.

Jag har följt Helena Anderssons kamp för att få folkbokföra sig här under lång tid. Hur länge hon ska tvingas leva utan giltigt personnummer i Sverige återstår att se. Hittills ar det blivit fyra och ett halvt hopplösa år. Kanske får hon aldrig folkbokföra sig här – i varje fall inte så länge hon innehar en fast anställning i stället för att säga upp sig och bli arbetslös.

© denna blogg.

En migga: ”Så han undviker egentligen frågan på ett sätt som är väldigt slipat. Och oerhört cyniskt, eftersom han och resten av ledningen då medvetet för svenska folket bakom ljuset.”

Jag intervjuades av korrespondenten Matts Lindqvist för en artikel som publicerades i finlandssvenska Hufvudstadsbladet den 3 oktober. Det går tyvärr inte att läsa artikeltexten på nätet om man inte är prenumerant eller har ett konto hos Hbl, därför publiceras texten (med tillstånd av Hbl) nedan:

HBL logoBäddat för fusk, säger finländsk asylexpert

Sveriges generösa behandling av syriska flyktingar öppnar porten även för syrier som kanske inte alls flyr kriget, säger Merit Wager, expert på asylfrågor. STOCKHOLM

Finlandssvenska Merit Wager går mot strömmen i sitt nuvarande hemland Sverige. Hon gör det som många svenskar ogärna gör, hon säger sin mening om landets asylpolitik.

Wager, som bland annat varit asylombud i 14 år, räds inte för att peka på det hon tycker gått snett i asylhanteringen och säger att svenskarna är naiva och har ”skygglappar” när det gäller asylinvandringen.

Bland annat befarar Wager att Sveriges beslut att ge permanent uppehållstillstånd till alla syrier leder till ökat fusk. Enligt henne finns det bland de asylsökande också syrier som bott utanför Syrien i flera år och som nu ser sin chans att försöka komma till Sverige. Wager baserar sina uppgifter på vad anställda på Migrationsverket, som hon kallar ”miggor”, skriver på hennes blogg.

– Det finns till exempel en som skriver att vi naturligtvis ska vara generösa mot syrier som är i behov av skydd, men att de flesta tyvärr inte är i behov av skydd utan av försörjning.

– En annan skriver att en icke försumbar del av dem vi trott vara asylsökande på flykt från kriget är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan är medborgare i dessa länder.

Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson säger till Hbl att han känner till uppgifterna om att det fuskas.

– Men så vitt vi kan se ligger det ingen större substans i det. Det är möjligt att det kan finnas ett antal, men vi upplever inte att det skulle vara något systematiskt utnyttjande.

Enligt en rapport från Europeiska migrationsnätverket EMN saknar 94 procent av alla asylsökande i Sverige id-handlingar. Bengtsson säger att siffran är gammal, men att han inte har någon färsk siffra. Han säger ändå att de flesta syriska flyktingar har id-handlingar. Däremot medger han att det är ett problem att hitta boende om flyktingvågen fortsätter. Men tält eller gympasalar behöver flyktingarna ännu inte bo i.

– Vi är inte där än. Vi har en beredskap vad gäller boendeplatser åtminstone till årsskiftet.

Så här kommenterar en migga det Migrationsverkets presschef säger:

profileEn reflektion: Det Bengtsson säger stämmer: så gott som alla asylsökande syrier har papper. Det är de som uppger sig vara syrier, men som inte är det, som ”saknar” papper. Så han undviker egentligen frågan på ett sätt som är väldigt slipat. Och oerhört cyniskt, eftersom han och resten av ledningen då medvetet för svenska folket bakom ljuset.

Och här är en kommenterar från en annan migga om situationen gällande asylsökande syrier och presschefens uttalande:

profileSyrier från Syrien är i behov av skydd!

Hur många av dem som nu söker asyl som redan bott i Sverige ett tag med arbetstillstånd vet jag inte, men vi stöter på flera stycken varje vecka bara på min enhet. Man kan undra vad syftet med att söka asyl är, när man redan har uppehållstillstånd för att arbeta? Det är också många syrier som har dubbla medborgarskap Syrien/Armenien.

Internt diskuteras mycket risken att det blir med Syrien som med Irak när många som inte var irakier, men arabisk- eller kurmanjitalande, sökte asyl som ”irakier”. Det förs ju ingen statistik över detta så det är lätt att, som Bengtsson, slå ifrån sig och påstå att det inte finns ett systematisk missbruk av systemet!

Men vi som jobbar med detta dagligen vet ju att de flesta som söker asyl (förutom syrier som kommer direkt från Syrien) inte har skyddsbehov utan de vill ha ett bättre liv, vilket de tror att de får i Utopia (Sverige).

Vi stöter varje vecka på syrier som bott i andra europeiska länder i många år och nu passar på att söka ”asyl” i Sverige. Kanske har de drabbats av den ekonomiska krisen i Sydeuropa. Men som sagt det finns ingen statistik och Bengtsson är ju inte ute i verksamheten…..

Min kommentar:

Allt som sägs i en intervju kommer sällan med för då skulle intervjuerna bli alldeles för långa. Jag uttryckte mycket tydligt och med emfas att det är av stor vikt att asylutredningar görs korrekt och enligt lag så att Sverige vet vilka människor som är i behov av asyl eller skydd och inte tar in bedragare, terrorister, kriminella och personer som redan har uppehållstillstånd eller rentav medborgarskap i andra länder och därmed inte har något skyddsbehov i Sverige.

Och jag var – och är – lika tydlig med att framhålla det viktiga i att landet och dess invånare tar emot de asyl- och skyddsbehövande på absolut bästa tänkbara sätt, vilket innebär intensivträning i svenska (inte bara 20 timmar i veckan), utbildning i och information om det svenska samhället, dess grundvärderingar, lagsystem, vad som förväntas av nya invånare etc. Klart, tydligt. Det är att visa respekt, det är att visa att man bryr sig om. Inte kravlöshet och svammel och segregering!

Undran:

Varför i hela fridens dar för Migrationsverket inte utförlig och ingående statistik???

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)