• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    februari 2021
    M T O T F L S
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Jamal, 16/18 år: ”Jag kom hit för att hjälpa min familj och och fixa min framtid”.

p1-morgon-tar-nyheterna-djupareP1 Morgon i Sveriges Radio presenterar sig så här:

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Men P1 Morgon tar inte nyheten djupare. Reportern förklarar och förtydligar inte i sitt inslag om Jamal och andra unga afghaner som fått avslag på sina asylansökningar, att man enligt utlänningslagen i Sverige inte har rätt att invandra för att man söker ett bättre liv, vill ha utbildning och eller vill hjälpa sin familj i hemlandet. I stället låter hela inslaget som om det är hemskt att tusentals hitkomna unga män – påstått och faktiskt minderåriga ”ensamkommande” – främst afghaner, inte får stanna här just av dessa anledningar.

I inslaget intervjuas 16- eller 18-årige Jamal som berättar:

Jag kom hit för att hjälpa min familj och fixa min framtid och att kunna leva som andra på rättvist sätt. Och sedan man behöver skydd också.

Reportern rapporterar helt utan att reflektera det allra minsta över varför Jamal tagit sig till Sverige:

Som äldste sonen blev det Jamals uppgift att ta familjens besparingar och anlita en smugglare för att ta sig till Sverige. Han hade hört att gränserna stod öppna. Tanken var helt enkelt att ta chansen till ett bättre och säkrare liv.
————
Det finns ingen framtid för familjen vare sig i Iran eller Afghanistan, säger Jamal som trodde att det var en självklarhet att han skulle få stanna när han väl kommit till Sverige.

Det var alltså, precis som Jamal säger, Sverige som var målet och det var hit han trodde att han kunde komma och få fri bostad, försörjning och utbildning. Han säger:

Jag tänkte inte på Migrationsverket och att vänta på svar och… Men jag lärde mig det här i Sverige när jag kom.

Frågan om Jamals ålder tas också upp och reportern klargör inte att samma krav på asyl- eller skyddsskäl gäller vare sig en person är under eller över 18 år gammal. I stället ges intrycket att den som är under 18 år har rätt att stanna här på grund av sin ålder, oavsett varför han har kommit hit. Det här är en felaktig bild som inte bara Sveriges Radio förmedlar utan de flesta medier i Sverige.

Sveriges Radios reportrar och programledare måste väl ändå veta att svensk lag inte ger människor rätt att ta sig hit för att bli försörjda och utbildade och för att de söker ett bättre liv och vill hjälpa sina familjer?

svea-rikes-lagSvensk utlänningslag ger möjlighet för personer från länder utanför EU att söka asyl eller skydd i händelse av krig och/eller förföljelse i enlighet med utlänningslagen och de konventioner som reglerar detta område. I övrigt kan man arbetskraftsinvandra om man har fått ett jobb här och har ordnat med bostad och kan försörja sig själv och betala skatt och – som det heter i domar från Migrationsöverdomstolen: ”bidrar till samhällsutvecklingen”. Man kan få tillfälligt uppehållstillstånd för studier och barn som adopteras får permanenta uppehållstillstånd. Men att man från vilka länder som helst i världen kan komma till Sverige för att bosätta sig och bli försörjd, få bostad, sjukvård, tandvård, utbildning etc för att man söker sig ett bättre liv – det stöds inte i utlänningslagen i Sverige och knappast i något annat land heller.

Jamal, som ser det som ett stort misslyckande att återvända till sin familj i Iran, säger:

Om jag åker tillbaka till Iran det är… först det är lite löjligt, jag skäms Jag kan inte titta på min familj. Min familj litade på mig och de betalade min resa till Sverige. Det går inte att skicka tillbaka mig till Afghanistan. det är bättre att gömma sig.

Det är klart att man kan känna med Jamal och många andra av de här unga männen som hoppats kunna ”bättre liv”- invandra till Sverige. Deras och deras familjers drömmar krossas. Men för att inte dra ut på det hela och riskera att de blir desperata, får psykiska problem, gömmer sig här och lever ett miserabelt liv utanför samhället och för att Sverige ska upprätthålla den reglerade invandringen sådan den är stadgad i demokratiskt stiftad lag, så måste återvändandet ordnas så snabbt som möjligt. Det ska stå absolut och otvetydigt klart för varje person som får avslag att:

Du har fått avslag på din asylansökan och du har inte rätt att vistas här, du kommer inte att få rätt att vistas här. Du ska återvända till ditt hemland eller något annat land som kan ta emot dig.

Att inte vara rak och tydlig med vad som gäller är inhumant.

Sverige kunde också lära sig av Finland som har särskilda ”sållningsköer” på asylområdet där vissa ärenden behandlas med förtur, snabbt. Det finns en sållningskö för uppenbart ogrundade ansökningar, dit kanske en hel del av de yngre männens ärenden hör, och en sållningskö för uppenbart grundade ansökningar där id-handlingar och dokument finns, historien är trovärdig och går helt eller delvis att verifiera och det står klart att den här personen eller familjen kommer att beviljas asyl eller skydd. I båda dessa fallen – uppenbart ogrundade respektive uppenbart grundade asylansökningar – är det av stor vikt att beslut fattas snabbt.

Maahanmuuttovirasto logoLäs mer här: Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. 3 oktober 2016 och Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. 4 oktober 2016).

Sverige måste – måste – bli tydligt och ta ansvar för att dess utlänningslag följs. Och media måste någon gång lära sig att rapportera allsidigt och ta med alla relevanta aspekter i sina reportage och intervjuer. Regeringen och Migrationsverket måste hålla fast vid att utlänningslagen och de beslut som fattats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska respekteras. De ska inte komma med allehanda nya rättsliga ställningstaganden och lagstridiga politiska utspel gällande människor som sökt sig hit på falska grunder och/eller för att de lurats hit att skrupellösa smugglare. Och Sverige måste faktiskt också sätta stor kraft på att se till att alla – och särskilt unga – som fått avslag på sina asylansökningar, snabbt lämnar landet och inte invaggas i falska förhoppningar så att de bryts ner och gömmer sig här, vilket får till följd att oron, osäkerheten i landet blir ännu större än idag. Och så att risken för att det ska ske som nedan citeras ur en intern skrivelse från Migrationsverket ökar:

Diskussioner har uppmärksammats där grupper av unga asylsökande män har diskuterat att begå våld, mord, sprängning av Migrationsverkets personal i syfte att få stanna i svenskt fängelse.

Läs också:
En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Utdrag ur texten:

Vi har ca 140 ensamkommande asylsökande unga i vårt system och av dessa bor ett 40-tal på kommunens egna HVB. När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1. Handledare och kontaktpersoner på boendet (= kommunala tjänstemän), hjälper ungdomarna att ringa sina föräldrar och sedan görs det journalanteckningar om dessa samtal i verksamhetssystemet.

Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen – Expressen 24 november 2016. Utdrag ur texten:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Utdrag ur texten:

Under handledning framkom vad som anses vara omfattande brister i säkerhet. Dessa brister har aktualiserats i och med ett förändrat arbetsklimat. I framtiden förväntas fler åldersuppskrivningar och fler negativa beslut, vilket riskerar att medföra en mer hotfull arbetsmiljö. Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”.

Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – Det Goda Samhället 25 november 2016. Utdrag ur texten:

De här (till allra största delen) pojkarna och männen som är nästan vuxna och vuxna, är heller inga ”flyktingbarn”. De är varken flyktingar eller barn. Hade de varit flyktingar så hade de fått asyl, hade de haft skyddsskäl enligt de två instanser som prövat deras ärenden hade de fått uppehållstillstånd. Hade de varit barn, ofta 17 år, men också yngre, vilket vi inte vet om de är eftersom de inte har tillförlitliga identitetsbevis och mycket få åldersbedömningar görs, så hade deras åldrar ändå inte spelat någon roll. I Sverige prövas alla ansökningar om asyl eller skydd lika enligt utlänningslagen. Asyl- och skyddsskäl ska bedömas lika för alla, helt oberoende av hur gammal man är.
© denna blogg.

En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.”

En socialtjänstanställd:

silhuett-manEn sak jag tänkt på är att UNHCR ska ha sagt något om att ”Sverige måste leta reda på de ensamkommande asylsökande barnens föräldrar”eftersom det ju inte är säkert att återföreningen kan ske här.

Vi har ca 140 ensamkommande asylsökande unga i vårt system och av dessa bor ett 40-tal på kommunens egna HVB. När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1. Handledare och kontaktpersoner på boendet (= kommunala tjänstemän), hjälper ungdomarna att ringa sina föräldrar och sedan görs det journalanteckningar om dessa samtal i verksamhetssystemet.

Jag som har läst och gillar statistik, speciellt sannolikhetslära, inser att dessa 40 unga asylsökande knappast är särskilt annorlunda än de övriga 100.

Undrar lite om UNHCR då anser att vi ska skicka hem 60-75 procent av dessa unga eller tror UNHCR att det handlar om ett fåtal som har kontakt med sina föräldrar? Jag tror det senare.

Den stora gruppen (30-35 ungdomar) representerar givetvis inte alla ensamkommande minderåriga asylsökande, men pendeln slår nog inte så väldigt mycket åt något håll och då ligger andelen som faktiskt vet var deras föräldrar är på ca 65-70 procent.

Detta speglar mycket väl också den bild SVT Aktuellt gav i sitt reportage från Iran och Afghanistan där man intervjuade ett gäng föräldrar som skickat sina barn till Europa. Det speglar också den bild som ges av gode män, lärare och andra om ”pressen” på ungdomarna att få PUT så att föräldrarna kan komma hit.

Min tanke är: ”Varför press? Press från vem? De säger ju att de inte vet var deras föräldrar är!? Många har ju till och med sagt att ”de är döda”.

Min kommentar: Varför förekommer inget samarbete mellan Migrationsverket och HVB? Inte kan det vara rimligt att kommunala tjänstemän, som vet att de unga har kontakt med sina föräldrar, undanhåller detta faktum från Migrationsverket? Svar på den frågan bör kunna ges av någon ansvarig – om det finns någon sådan i sammanhanget.

Oavsett vad UNHCR har uttalat så är det ju meningen att de minderåriga som inte befinns ha asyl- eller skyddsskäl ska återvända till de länder de är med borgare i, och om då personalen på HVB känner till att de unga har kontakt med sina familjer så måste ju Migrationsverket delges den informationen eftersom den har betydelse för återsändandet!

© denna blogg.

En migga angående ensamkommande minderåriga och åldersuppskrivningar

En migga berättar:

profileJag har mest haft en ganska oinspirerande vardag här på jobbet. Mycket otrevliga händelser som självmordsförsök, pistolhot, och andra hot och tragiska händelser som jag inte riktigt orkat twittra om. Jag brukar ha sådana perioder där jag inte riktigt känner för att delge världen hur min vardag ser ut. Men jag har följande att berätta angående ensamkommande minderåriga och åldersuppskrivningar:

Det har börjat komma ganska många ärenden där vi skriver upp åldern på sökande som angett att de är under 18 år gamla. Det innebär att kommunen inte per automatik kan få någon statlig ersättning för dem. Men det intressanta här är att kommunerna tolkar lagen som att de ska få ersättning för de ensamkommande fram tills att beslutet vunnit laga kraft. Migrationsverket däremot gör bedömningen att ersättningen upphör från att vi beslutat om åldersuppskrivningen.

Kortfattat skulle man kunna säga att kommunerna lutar sig mot JO och Migrationsverket lutar sig mot en dom i kammarrätten. Jag tror att det kommer att bli en stor fråga för kommunerna eftersom de själva (eller rättare sagt skattebetalarna i kommunerna) kommer att tvingas stå för dyra vårdräkningar för vuxna män som bor kvar på HVB. Är det något kommunerna tänkt på? Jag vet att frågan visserligen är uppe och att en ny lag ska komma nästa år, men den kommer såvitt jag förstår inte att beröra den stora mängd (35.369) ”ensamkommande” som kom förra året, 2015. Har kommunerna tänkt på det?

© denna blogg. Vid kort citat vänligen länka till originalinlägget.

För ett år sedan skrev jag så här på Facebook:

Hade man i Sverige tagit miggornas ihärdiga och enträgna berättelser på allvar så hade man vetat detta för länge sedan:

four-out-of-five-migrants-mailonline-18-9-2015

Klicka på textrutan för att komma till artikeln som publicerades den 18 september 2015.

För det här har gällt i många år, långt innan den nu pågående massiva folkinvandringen, den som svenska politiker och medier med dårars envishet kallar ”flyktingström”. Och hade man lyssnat och sett till att strama upp asylprocessen så att man verkligen och på riktigt hade följt utlänningslagen, så hade Sverige idag sett mer ut som Norge och Danmark. Att det skulle kunna se ut som Finland, där man verkligen har följt lagar och konventioner, är nog en omöjlighet eftersom mentaliteten och sätten att hantera situationer och sättet att fatta beslut är så diametralt olika. Men, som sagt: som Norge och Danmark åtminstone. 

Men det hade krävt:
• ansvarstagande på riktigt
• respekt för och efterföljande av utlänningslagen på alla sätt
• skärpning av identitetskrav, försörjningskrav, slut med HVB-hem för 22-, 26- och 30+-åringar (=ålderstester) samt snabbare och resolutare utvisning av personer som inte fått rätt att stanna.
• att rätten för dem vistas i landet illegalt – och därmed inte respekterar landets lagar – att erhålla sjukvård och skolgång åt sina barn tas bort och att i stället se till att de återvänder hem.

Om andra länder klarar att ta ansvar för sitt land och sitt folk och ge de verkligt skyddsbehövande skydd (tillfälligt eller permanent) samt kontrollera identitet, asylhistoria, ålder (om relevant) etc, varför har då inte Sverige klarat det? Och klarar det inte nu heller. Svenska politiker och Migrationsverkets ledning har försatt – och fortsätter att försätta – oss alla i fara. Och så försöker de låtsas som om ”wir schaffen das”!

Ovanstående skrevs alltså den 18 november 2015. Den röra, den osäkerhet, den otydlighet och alla de problem som följt i – och här måste väl ändå ordet vara relevant – massinvandringens spår hade kunnat undvikas om man hade följt de synnerligen självklara regler och rutiner som jag skrev om då och som miggorna har skrivit om i tio år här på bloggen.

Efter allt det lappande och lagande av utlänningslagen som skett sedan dess med bland annat med tillfälliga uppehållstillstånd i 13 månader resp tre år och den fortsatta ansvarslösheten i att Sverige inte gör åldersbedömningar av påstått minderåriga ensamkommande asylsökande, och nu nya påhitt om att afghaner som redan har fått avslag på sina asylansökningar nu kanske ändå ska få stanna om vissa nypåhittade villkor uppfylls, är det ingen som vet vad som gäller på asylområdet. Alla springer omkring som yra höns, särskilt politikerna. Sjukvården, skolorna, kommunerna, socialtjänsten går på knäna. Det finns inte bostäder, det finns inte skolor och det finns inte lärare. Socialsekreterarna slutar på grund av stress och hot och olidliga arbetsförhållanden. Sjukhusen låser sina dörrar. Skottlossningar och dödsskjutningar har gjort Sverige till ett otryggt och farligt land. Bilbränningar är numera ”en svensk tradition”. När det gäller det starkt ökade antalet gruppvåldtäkter kan de stackars gärningsmännen – barnen – inte dömas till annat än samhällstjänst eller på sin höjd ”vård” eftersom de ju bara är barn för att de har sagt att de är barn. Även om man med blotta ögat kan se att de kan vara upp till tio år äldre eller mer.

Partiledarna talar om att ”vi ska bygga Sverige starkt” och ”Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Vad de borde säga om de var ärliga är: ”Vi har byggt Sverige svagt” och ”vi avgår eftersom Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Men de insikterna fanns inte för ett år sedan, inte för tio år sedan och de finns inte heller nu.

© denna blogg.

Ska UG på en timme lyckas med vad jag inte lyckats med på många år: bryta barnläkarnas obegripliga ställning som ”experter” i frågan om åldersbedömningar av misstänkt äldre ”minderåriga” asylsökande?

Anders HjernKlicka på text- och bildrutan för att komma till videoinslag och artiklar.

I kväll, den 31 augusti, sänder Sveriges Television Uppdrag granskning som handlar om det mångåriga och mycket stora problemet i Sverige: att ett gäng barnläkare fått förhindra att åldersbedömning görs av dem som slarvigt i medier och av politiker kallas ”ensamkommande barn”.

I många år har det svenska ”etablissemanget” – eller vad man ska kalla Migrationsverket, Socialstyrelsen, regeringen, delar av riksdagen med flera – låtit den här mannen och ett antal likasinnade, skapa mångmiljardförluster i pengar (för enorma kostnader för personer som varit över 18 år men behandlats som ”barn”) och stora förluster i trygghet för många människor, genom sin hårdnackade syn på åldersbedömningar av hitkommande asylsökande som säger sig vara under 18 år!

Att ”etablissemanget” lagt så stor vikt vid vad dessa herrar (Hjern, Flodmark, Ascher & Co) tyckt i en fråga som inte ens berör deras område – barn – utan handlar om vuxna, har i snart ett decennium varit obegripligt för mig.

I inlägg efter inlägg i Svenska Dagbladet, i Dagens Samhälle, på Newsmill (saligen avsomnad sajt), Det Goda Samhällets sajt samt här på bloggen har jag skrivit om åldersbedömning av påstått minderåriga asylsökande som misstänks vara äldre än de uppger. I inlägg efter inlägg har också miggor, läkare, HVB-personal, socialtjänstemän, poliser, sfi-lärare och andra här på bloggen berättat om hur hopplöst det är att tvingas spela med i ett spel som går ut på att de ska låtsas att ända upp till 32-, 36-åriga män är ”barn”.

Här är några av de texter som publicerats i olika medier genom åren. Tänk om någon hade tagit till sig hur det går till i andra länder och vad andra experter och inblandade aktörer haft att säga i stället för att låta dem, som jag numera tänker på som ”barnläkarmaffian”, vara tongivande. Hur många miljarder kronor hade då kunnat gå till annat än till att ”vårda” överåriga utländska ”barn”, betala ut efterlevandepensioner, arvodera till gode män, tillhandahålla platser i skolor och till oerhört dyra boenden? En synnerligen berättigad fråga. En stor del av ansvaret för detta vilar tungt på dem som aktivt motarbetat att Sverige – likt andra länder i EU – bedömt åldern hos asylsökande där fog funnits för misstanke om att de är äldre än sina uppgivna 16 eller 17 år (som inte stöds av id-handlingar). Men givetvis också på lomhörda, okunniga och ovilliga politiker av alla kulörer som under många år slagit dövörat och blindögat till mot verkligheten och låtit dessa herrar hållas.

Här följer en del av vad jag genom åren skrivit i diverse medier och här på bloggen om åldersbedömning av påstått minderåriga asylsökande:

Ledare Op ed logo SvD•  Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014. Ur texten:
Anders Thomas, som under åtta år var anställd på Migrationsverket, har berättat om sina erfarenheter: ”Det kändes rent bisarrt att sitta och utreda ’16-åringar’ som uppenbarligen var närmare mig i ålder. På den tiden fanns det möjligheter att göra en åldersutredning, det finns inte i dag utan man verkar släppa igenom i stort sett alla som säger sig vara barn. Vad händer när dessa vuxna män börjar i gymnasiet och går med riktiga 16-17-åringar?”.
Ledare Op ed logo SvD•  Sverige ligger efter med ålderstester – 7 januari 2016. Ur texten:
Kostnaden för den här gruppen, som under perioden januari–november 2015 utgjorde 22 procent av alla asylsökande, är enorm, liksom alla arrangemang kring deras boende och studier etcetera. Om det vid åldersbedömningar skulle visa sig att ett ansenligt antal inte är minderåriga, blir besparingen för skattebetalarna avsevärd. HVB-hemspersonal, familjehem och skolor skulle också slippa de problem som följer med att vuxna män måste behandlas som 16- och 17-åringar, vilket berättades om i reportaget i Sveriges Radio.
Ledare Op ed logo SvD•  Replikskifte mellan Migrationsverket och Merit Wager – 11 januari 2016. Ur texterna:
Fredrik Beijer, rättschef Migrationsverket:
Vi påminner också våra medarbetare att det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, att det i första hand är skriftlig bevisning som är aktuell för bedömningen och att huvudregeln är att detta sker i samband med att vi avgör ärendet. En medicinsk åldersbedömning kan finnas med under förutsättning att en läkare är villig att göra detta. Mycket i Merit Wagers artikel handlar om värdet och ”exaktheten” av så kallade ”ålderstester” – och hennes funderingar ska i första hand bemötas av läkarprofessionen och Socialstyrelsen.
Merit Wager:
Fredrik Beijer, Migrationsverket, skriver: ”JO poängterar att ”fram till beslut bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas” (12 december 2012 och 9 april 2015)”. Och det är ju vad verkets ledning vidarebefordrat till sin personal. Det må vara ett uttalande av JO, men enligt Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 gäller att: ”det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”
Ledare Op ed logo SvD•  Hur kan säkerheten på HVB öka? 11 februari 2016. Ur texten:
Det naturliga vore att man också i Sverige gjorde åldersbedömningar i början av asylprocessen vid tveksamhet kring den asylsökandes ålder, vilket görs i övriga Norden. Hade man gjort det så hade man med mycket stor sannolikhet haft ett betydligt mindre antal personer som bedömts vara under 18 år, och Sverige skulle inte ha lika stora problem med plats- och personalbrist på HVB som nu.
Med ett betydligt mindre antal faktiskt minderåriga asylsökande kan resurserna användas till boenden med god personaltäthet och en säkrare miljö där man inte riskerar att blanda vuxna asylsökande med minderåriga.
Dagens samhälle logo•  Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu – 26 april 2016. Ur texten:
Migrationsöverdomstolens dom (UM 2437/13, 2014-02-11) anger också i klartext att:
”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.”
Detta efterlevs dock inte och antalet påstått och faktiskt minderåriga som sökte sig till Sverige under 2015 (35 369 personer) var ensamt 3,4 gånger så stort som antalet till övriga länder i Norden tillsammans (10 389 personer). En anledning till denna fördelning kan mycket väl vara det faktum att det är känt i de stora asylsökarländerna att åldersbedömningar inte görs i Sverige, varvid även äldre personer tämligen riskfritt kan utge sig vara under 18 år.
Det är inte acceptabelt att Migrationsöverdomstolens dom inte följs för att några barnläkare sätter sig på tvären och en utredare på Socialstyrelsen vill utföra en pilotstudie där resultaten kommer att dröja. Därför bör åldersbedömningar enligt beprövade metoder komma i gång omedelbart på initiativ av de aktörer i samhället som kommer i kontakt med unga asylsökande.
Det Goda Samhället 2 Migrationsverket skjuter över sitt ansvar på kommunerna – 15 mars 2016. Ur texten:
En av anledningarna till att färre söker sig till våra grannländer kan vara att man vid misstanke om felaktigt uppgiven ålder gör åldersbedömningar. Det har i dessa länder vid olika kontroller genom åren konstaterats att av personer som åldersundersökts har mellan 60 och 72 procent visat sig vara rejält äldre än den ålder de själva har uppgivit.
Om man betänker att skillnaden i kostnad som belastar skattesystemet kan vara långt över en miljon kronor per år och asylsökande beroende på om personen är minderårig eller vuxen, borde det ligga i Sveriges intresse att direkt i början av asylprocessen åldersbedöma asylsökande.
Det är väl känt bland människosmugglare att Sverige är det lättaste landet att söka sig till som ”ensamkommande barn” eftersom Migrationsverket här går efter den ålder som den asylsökande uppger.
Bland texterna på bloggen tas här bara upp några få, samtliga från i år. Men man kan söka på ord som ”ensamkommande”, ”minderåriga”, ”åldersbedömning”, ”ålderstest”, ”åldersbestämning” etc för att hitta många fler texter från tidigare år.
•  Om den evighetslånga följetongen: ”Åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga men inte styrker sin ålder och det finns misstankar om att de kan vara över 18 år”.  – 26 maj 2016. Ur texten:
De, som efterlyser etik och barnperspektiv borde ta del av de otaliga berättelser som nu sipprar ut när bubblan brister och man inte längre i kommuner, på HVB och i familjehem, inom socialtjänsten, i skolor etc orkar spela med i ”vi låtsas att X, som verkar vara närmare 30 år gammal, är 17 år, som han sagt”-spelet.
De, som efterlyser etik och barnperspektiv kan till exempel läsa detta, som en person som arbetar i en skola där man tar emot faktiskt och påstått minderåriga asylsökande i förberedelseklasser, berättar:
Majoriteten är afghaner och vuxna som utger sig för att vara barn. De säger att de är 14-16 år gamla och vissa av dem är närmare 25-30. Dessa går alltså i klasser där det finns 14-åringar som faktiskt är 14 på riktigt. Förutom de konsekvenser du nämner så är det också problematiskt när vuxna faktiskt tar barns plats (i skolan t.ex.) och utnyttjar systemet.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. – 9 juni 2016. Ur texten:
Ja, att många som säger sig vara minderåriga ljuger om sin ålder har bland annat berättats om på den här sajten av miggor, av HVB-personal, av personer som ställt upp som familjehem (se två exempel nedan), av modersmålslärare i främst afghanska språk, av gode män. Och under några år på utmärkta Ledarsidorna.se och av en hel del andra som föraktfullt av de journalister som nu tassar över till ”andra sidan”  har kallats ”alternativa medier” och allt möjligt annat. Faktaresistensen (jag hörde ordet nyligen och det beskriver ju ganska väl vad rätt många lidit och lider av) har varit svår och allvarlig hos de allra flesta ”gammelmedier”. Det är mycket, mycket allvarligt och det har skadat Sverige.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Hängslen och livrem finns, ändå kasar Migrationsverkets byxor ner till fotknölarna. – 16 juni 2016. Ur texten:
Och börja åldersbedöma nu – alla andra länder klarar det ju. Så efterblivet kan det inte vara i Sverige att man inte klarar att göra åldersbedömningar. Den asylsökande ska i första hand styrka och i andra hand, om det är omöjligt göra trovärdig sin ålder om han/hon säger sig vara under 18 år. Finns minsta misstanke eller osäkerhet kring åldern ska vederbörande åldersbedömas. Punkt. Slut.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Ett ”ensamkommande barn” från Afghanistan berättar – 1 juli 2016. Ur texten:
– Jag såg att boendena för minderåriga var bättre”, säger han med ett flin. De fick bättre mat, det fanns läkare för barnen, man kunde sporta. De gav oss bussbiljetter och skickade oss till skolan.
Så den här företagsamme 23-åringen med universitetsexamen sa till Migrationsverket att han var 17 år gammal och att han inte hade gått ut grundskolan. När han hade lärt sig lite svenska placerades han i årskurs 9.
– Jag lärde mig massor, skrattar han.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera – 7 juli 2016. Ur texten:
En migga: Jag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.
13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Nära hälften av alla ensamma barn och unga från Afghanistan som kom till Europa förra året, sökte sig till Sverige  11 juli 2016. Ur texten:
Dessutom är det alltså fortfarande så att det enligt lag är den som söker skydd i Sverige som ska visa att den har behov av det. Lagen medger inte ”bättre-liv-invandring” för 16, 17, 23- och 28-åriga afghanska pojkar och män som vill få jobb, utbildning och annat i Sverige. Dessutom är det förvånande hur många av dessa ”skyddsbehövande” som mycket snart efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige, reser hem och hälsar på i Afghanistan. I andra länder dras uppehållstillståndet in när sådant sker; det visar ju tydligt att personen ifråga inte har något skyddsbehov gentemot hemlandet.
En undran: Det räckte inte med alla vittnesmål, alla skriverier, all dokumentation, information om hur man gör i andra länder som bland annat förts fram här enligt ovan.
UG logoBlir det ändring nu, kommer Uppdrag gransknings inslag på en timme att få ett sådant genomslag att det lyckas med vad jag inte lyckats med trots all gedigen och faktabaserad information och dokumentation som jag presenterat genom åren? Nämligen att förpassa barnläkarna dit där de hör hemma: bland barnen och se till att man i Sverige gör åldersbedömningar av påstått minderåriga som kan misstänkas vara äldre än de uppgett? I så fall är det mycket bra, men många år för sent.
© denna blogg. Vänligen länka till detta inlägg vid citat ur texterna.

En socialtjänstanställd: ”Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.”

MIG logoDet är märkligt att det skapas ”nya” regler, trots att det redan finns en gällande lag – utlänningslagen – som stadgar att en person som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Och som dessutom Migrationsverket hänvisar till i sitt beslut (11 § LMA 1994:137), där de ”nya” reglerna inte i något avgörande avseende är annorlunda än de regler som gällt tidigare.

De här ”dubblettlagarna” och ”dubblettreglerna”, som vi i allt större utsträckning ser på asyl- och migrationsområdet, är förbryllande. Det borde inte accepteras i en rättsstat att personer som sitter i regering och riksdag och sysslar med dessa viktiga frågor, inte har helt klart för sig vilka lagar som redan finns. Lagar som redan finns ska inte kunna stiftas på nytt utan de ska bara – helt enkelt – implementeras.  Och varför säger inte Migrationsverkets högavlönade rättschefer och andra i ledningen (som bör kunna utlänningslagstiftningen på sina fem fingrar) ifrån och förklarar för okunniga politiker att man självklart inte längre har rätt till dagersättning, kost och logi etc när man har ett lagakraftvunnet beslut om att man ska lämna landet? Det ligger ju i sakens natur när man fått beslut om att man ska lämna landet för att man inte har befunnits ha rätt till asyl eller PUT. Varför följer inte Migrationsverket bara gällande lagstiftning?

Hade lagarna efterlevts på det sätt det anstår en rättsstat hade sådana här ”tårta-på-tårta”-regler som sagt inte behövts och det självklara i att man ska lämna landet när man inte har rätt att vistas i det hade inte heller väckt någon uppmärksamhet. En socialtjänstanställd berättar:

AnonymSå här kan en konsekvens av Migrationsverkets nya regler från den 1 juni 2016, om att inte förse personer med avvisningsbeslut boende och liknande, se ut:

Vi på socialtjänsten beslutade skriva ut en ”ensamkommande” som fyller 21 år (alltså tre år över myndighetsåldern, min anm.) tillbaka till Migrationsverket. Sagt och gjort. Men nu tar Migrationsverket inte emot honom då han har ett beslut om avvisning som vunnit laga kraft. Vi blir alltså inte av med honom och enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling in i bostadslöshet så nu får kommunens invånare stå för hela den summa hans HVB-plats kostar… Tack för det, lagstiftare!

Kommentar och fråga”…enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling…”, skriver den socialtjänstanställda. Men var verkligen den 21-årige före detta asylsökande inskriven för ”behandling”? Var det inte bara så att han, trots att han var tre år över myndighetsålder och hade fått avslag på sin asylansökan år 2013 sedan bara helt enkelt var kvarboende på ett HVB? Och står inte utlänningslagen över socialtjänstlagen i vilket fall som helst? 

Den socialtjänstanställda igen:

AnonymDe är med nuvarande regler kvar längre än till 18 år, som längst tills de är 21 år, för att ha chansen att gå klart gymnasiet, för att få någon form av Komvux-behörighet kan man kanske kalla det…

Han är somalier uppvuxen i Förenade Arabemiraten och fick avslag på sin asylansökan redan 2012/2013. Migrationsverket har inget land som tar emot honom och han medverkar ju knappast.

Han fick alltså avslag på sin ansökan om asyl och tidsfristen för när han skulle lämna landet gick ut för mer än tre år sedan. Här har vi ett praktexempel på när en myndighet – Migrationsverket – säger ”ut” och samma myndighet samtidigt säger ”vi tar hand om dig” och kommunen toppar det hela med ”klart du ska få exceptionellt bra och dyrt boende samt mat och sysselsättning av oss”.

Av våra 125 ensamkommande asylsökande ungdomar tror jag vi räknade att 44 är, eller blir, 18 år under första halvåret 2017. Men vi hoppas ju kunna skriva bort folk nu när det blir nya regler som säger att alla asylsökande över 18 ska återgå till Migrationsverket. Och det var då som vi hittade detta fall där verket inte vill ha honom. Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.

Dessutom fortsätter Migrationsverket att betala ersättning för personer som beviljas PUT och har fyllt 18 år om de fortsatt är placerade på HVB eller liknande. Dock längst tills de är 21 år gamla.

Skattebetalarna i Sverige betalar 1.900 kr/dygn för en HVB-plats för en ensamkommande minderårig asylsökande. I det ovan beskrivna fallet alltså 693.500 kr/år, 2.080.500 kr för tiden då mannen inte ens var minderårig (”barn”) utan mellan 18 och 21 år gammal och inte ens hade tillstånd att vistas i Sverige. Plus kostnaden för skolan, cirka 108.000 kr per år = cirka 324.000 kr för tre år. Han kan också ha fått studiebidrag à 1.050 kr per månad. I så fall handlar det om ytterligare drygt 30.000 kronor. Och allt detta betalas av skattebetalarna efter att Sverige sagt att ”du har inte rätt att stanna här”. Totalt närmare 2,5 miljoner skattekronor… För en person som inte har rätt att vistas i landet.

Kommentar: I ovanstående kostnadsberäkning är inte sådant som till exempel eventuell sjukvård och tandvård inräknat.

Migrationsverket klarar inte sina uppgifter. Lagar och regler – inte sällan dubblettlagar och dubblettregler – är mer eller mindre skrivbordsprodukter och inte något som självklart implementeras i verkligheten. Allmänheten luras att tro att nu har regeringen tagit krafttag och att nu blir det ordning. Men det är lika långt från sanningen som månen är från solen.

© denna blogg.

Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera

profile* En migga: 13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.

Och:

profile ** En migga: Fingeravtryck tas ju också av dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Miggorna skriver numera ganska ofta i skov. De är så arbetstyngda att det kan gå ett bra tag mellan skriverierna, men så händer något som gör att de återigen låter mig – och er som läser min blogg – få en inblick i deras ”mad, mad, mad, mad world”.  Jag ställde en del frågor till tre miggor om multipla identiteter och det var som att öppna en dammlucka och låta vattnet forsa fritt. Om det här inlägget blir lite rörigt så får ni ursäkta. Det kom mängder av information både om det jag frågat om och om en hel del annat, så nu serverar jag den blandade kompotten så gott jag förmår.

Jag vidarebefordrade följande historia – som jag själv hade fått berättad för mig – till tre, av varandra oberoende miggor för kommentarer:

En man som jobbar som reklamutdelare i en invandrartät stadsdel i en medelstor stad har lärt känna några somalier. En av dem berättade att han har tre hyreskontrakt på lägenheter. Att han kom till Malmö, fick asyl (eller PUT, jag vet inte vilket) och lägenhet. Och att han, efter en tid, tog färjan till Finland och när han kom till Sverige ändrade han några bokstäver i efternamnet, sökte asyl på nytt och fick det (eller PUT). Plus lägenhet. Därefter gjorde han samma sak ännu en gång och fick återigen asyl (eller PUT) och lägenhet.

Mannen, somaliern, berättar att han nu har asyl/PUT i tre identiteter, han har tre lägenheter och bidrag i tre identiteter. Han bor i en av lägenheterna och hyr ut de två andra. Somalierna berättar att ”det finns andra som också gör så här”.

Historien låter onekligen lätt osannolik (även om jag har hört liknande tidigare), så mina frågor till miggorna löd:

Migrationsverket har ju ett fingeravtrycksregister (ni kollar ju i Eurodac). Kontrolleras alltid alla asylsökandes fingeravtryck automatiskt – det vill säga har man det som rutin – i den databas där samtliga som beviljats asyl/PUT i Sverige finns? Alltså, för att vara så tydlig som möjligt: är det rutin att alla asylsökandes fingeravtryck alltid kontrolleras för att upptäcka att de inte har gjort som somaliern och sökt asyl tidigare i Sverige i flera identiteter?

•  Om svaret är ja: hur kommer det sig i så fall att somaliern – och enligt honom och hans kompisar flera andra – har kunnat söka asyl i flera identiteter i Sverige?

•  Om svaret är nej: varför görs inte alltid, rutinmässigt, kontroller av fingeravtryck i Migrationsverkets egna register för att upptäcka bedragare som söker asyl i Sverige i olika identiteter?

Vad gör MIG med fingeravtrycken

Här följer svar – och en hel del annan information på köpet – från en av de tre miggorna:

Först svarar miggan:

profileDet är omöjligt att få asyl i flera identiteter. Fingeravtrycken kontrolleras automatiskt och sparas i tio år i Eurodac. Undantaget är om man säger sig vara under 14 år, då tas det inga fingeravtryck. Eller om man kommit hit som kvotflykting eller genom anhöriginvandring, då finns fingeravtrycken inte i Eurodac.

Vi kontrollerar fingeravtryck av alla asylsökande. Det finns ingen chans att det inte skulle upptäckas att man sökt asyl tidigare.

Därefter berättar miggan följande:

profileJag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.

*13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna. 

Jag undrar vad som hänt i fallet med den 25-årige 13-åringen…

Miggan igen:

Det här fallet aktualiserades för ett par år sedan. Migrationsverket återkallade  hans PUT i två identiteter utan att träffa honom, han var ju oanträffbar. Ett av de tre PUT:en gick dessvärre inte att återkalla utan att först träffa honom och det gick inte heller att utvisa honom i den identiteten utan en muntlig utredning. Detta eftersom vi, enligt lagen,  inte får återkalla PUT eller utvisa personer utan att ha träffat dem.

Jag frågade om det är den dåvarande ”13-åringens” (som i själva verket var 25) PUT som inte kan återkallas?

En annan migga svarade:

Nej, det PUT som inte kan återkallas är den vuxna somalierns, han som fick PUT på grund av väpnad konflikt i Somalia 2010. Samme man som redan strax innan hade fått PUT som ”minderårig anhöriginvandrare”, typ 17 år, i en annan identitet vilket inte upptäcktes när detta PUT beviljades. Sedan blev han efterlyst för brott och sökte då – och fick – PUT som 13 -åring i en ny identitet.

Mannen fortsatte att begå brott och ”straffades” med inlåsning i ett SIS-boende. När han var där ville han återta sin första identitet (han hade inte åkt fast för något brott i just den identiteten). Ingen trodde på honom så han rymde från SIS-boendet.  Ingen vet förstås om hans rätta identitet är den första eller den andra. Den tredje är absolut inte den rätta med tanke på åldern. Men somalier är han i alla fall och det gick inte att återkalla hans andra tillstånd utan att träffa honom. För att återkalla ett PUT krävs det att den sökande ”medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit avgörande för ärendets utgång”. Här var det inte så.  Alla somalier fick ju PUT på grund av konflkten från 2009 till 2011.

Rörigt? Ja. Rörigt. Betänk då också att just det här handlar om ett enda fall, en enda människa. Miggorna är också bara människor och de har inte alltid det fulla stöd de skulle behöva vare sig från sin ledning, från riksdag och regering, från medier eller ens från samhället. Ändå ska de hantera en röra av bedrägerier och lögner blandade med äkta skyddsbehövande, och försöka kryssa mellan alla rättsliga riktlinjer och annat som står som spön i backen och rör till allting ännu mer.

Jag påpekar att en annan migga sagt att fingeravtrycken raderas ur databasen när man fått PUT. I så fall, om det stämmer, då kan man ju inte kolla om personen har fått PUT tidigare för då finns ju inga fingeravtryck kvar?

Den flesta miggan svarar:

profileAsylsökandes fingeravtryck lagras i olika databaser. Det finns en nationell databas som var av betydelse innan Eurodac fanns ( jag tror Eurodac kom 2002/2003).  Det är från den databasen sökandes fingeravtryck raderas när den sökande får UAT. Däremot lagras den sökande fingeravtryck i databasen Eurodac i minst 10 år.

När en person lämnar fingeravtryck i samband med sin asylansökan kontrolleras fingeravtrycken mot databasen Eurodac och lagras där. Om den sökande sedan söker asyl igen, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat EU-land,  kommer de tidigare asylansökningarna att synas i Eurodac, med datum för ansökan och med ärendenummer.

Jag frågar om miggan vet varför fingeravtryck inte alltid tas av precis alla på samma sätt som av asylsökande, alltså också av anhöriginvandrare och studerande?

Den första miggan svarar en aning uppgivet:

** Fingeravtryck tas ju också på dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Läs också En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

Råd: Man kan alltid fråga Migrationsverket om man undrar över något.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka dock alltid till originalinlägget.

En migga: ”De konsulentstödda familjehemmen är ohyggligt dyra.”

En migga skriver, apropå inlägget En migga: ”Alltså bara i min kommuns fall rör det sig om en merkostnad på 20 miljoner kronor som ska tas från socialförvaltningens ordinarie budget…” den 1 juli:

profileInte alla ungdomar bor på HVB, men säg att 75% gör det. Det blir med dessa siffror enorma pengar som tas från vuxna missbrukare som inte längre kommer att få den vård de behöver och från barn och unga som måste ha hjälp osv.

Min kommentar:
Familjehemsplaceringarna av ensamkommande minderåriga asylsökande, inklusive alla konsulter och underkonsulter som ska hitta sådana boenden kostar väl totalt minst lika mycket som HVB?

Diverse stora ”omsorgsföretag” som ägnar sig åt ställföreträdande socialförvaltning lär enligt uppgift fakturera uppåt 100.000 kronor för att hitta ett familjehem och sedan ska de dessutom ha en rejäl slant varje månad som de fördelar på arvode till familjehemmen, lön till sina rekryterarkonsulter och till sin egen vinst.

profileDe konsulentstödda familjehemmen är ohyggligt dyra, från 2.900 kronor till 9.500 kronor per person och dygn (!) betalar vi i min kommun. Men här ska staten tydligen fortsätta stå för hela summan så då drabbas ju inte enbart skattebetalarna i just min kommun…

Sedan har vi ju också de ”kommunala familjehemmen” som kostar typ från 5.000 kronor i månaden till 30.000 kronor i månaden…

Jag skulle uppskatta placeringarna i min kommun till följande:
HVB 75 procent (ink kommunala HVB)
Konsulent 15 procent
Kommunala 10 procent

Min kommentar:
Big business. En industri.  Också för en del ”ensamkommande” som inte sällan får en tusenlapp av de fakturerade pengarna – eller mer – i handen varje månad av familjehemsaktören för att de ska stanna kvar på det boende som familjehemsaktören tjänar stora pengar på.

De som inte tjänar på allt detta är de vanliga skattebetalarna. De som har trott att de har betalat för sin pension; för sjukvård och tandvård; för assistans åt sina funktionshindrade barn; för hemtjänst och äldreboende etc, men som nu ser den välfärden krympa och bli allt svårare att få ta del av. Det kan inte ha varit dem som Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson tänkte på när han i Almedalen den 3 juli twittrade:

Sverige har inte knäckts MIG GD 3.7 2016

© Vid ev citat ur texten, vänligen länka alltid till det här inlägget.

En migga: ”Alltså bara i min kommuns fall rör det sig om en merkostnad på 20 miljoner kronor som ska tas från socialförvaltningens ordinarie budget…”

En migga kommenterar att ersättningen till kommunerna för ”ensamkommande barn och unga”, som med tvång skickas till dem, sänks kraftigt:

profileJag har semester men läser en promemoria från regeringen daterad 2016-06-21 om Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Staten vill sänka sitt ekonomiska ansvarstagande för denna stora grupp asylsökande från 1.900 kronor till 1.350 kronor per dygn och person. Det kommer att innebära en smäll för kommunerna, vi snackar om en sänkning med nästan 30 procent, samtidigt som Migrationsverket drivit igenom att de kan sända dessa ”barn” till kommuner utan någon som helst form av överenskommelse.

Man tvingar helt enkelt först kommunerna att ta emot dessa unga med orden ”vi måste alla dela på ansvaret, men staten står för fiolerna” och sedan, ett halvår senare sänker man ersättningsnivåerna till långt under det billigaste dygnspriset som åtminstone jag har hört talas om för HVB!

Regeringen pratar om att en sänkning av ersättningen ska ”ge kommunerna incitament att hitta billigare platser”. Men det är ju fullt överallt! Förra årets våg av ensamkommande under sensommaren, hösten och vintern har ju fyllt upp varenda upptänklig plats och dessutom så ploppade det ju upp en hel del oseriösa aktörer i HVB-svängen, aktörer som såg sin chans att med höjda priser tjäna ännu mer.

Jag har god kontakt med två seriösa aktörer som tar 1.630 kronor resp 1.700 kronor per person och dygn för sina platser. Andra bra och seriösa HVB-anordnare fakturerar 1.900 kronor per dygn för sina platser och jag misstänker att de inte kan och till stor del inte heller vill sänka sina priser med 30 procent. Vem vill väl det? Vem kan det?

Kostnadsskillnaden mellan 1.900 kronor och 1.350 kronor, alltså 550 kronor/dygn och person, kommer därmed alltså att hamna på kommunens skattebetalare. Ett så kallat ”ensamkommande barn” kan, om priset kvarstår, alltså kosta kommunens skattebetalare 201.000 kronor extra per år och vi vet ju alla att det inte rör sig om en ungdom utan om det rör sig om, som till exempel i min kommuns fall, cirka 100. Alltså bara i min kommuns fall rör det sig om en merkostnad på 20 miljoner kronor som ska tas från socialförvaltningens ordinarie budget…

Lycka till med att få herr och fru Skattebetalare att bli mer positiva till asylinvandringen, asylinvandrarna och regeringen!

Reflektion: Om kommuner med många ”ensamkommande” inte höjer skatterna rejält för kommunens arbetande invånare, vilka är det då som inte får de sociala tjänster, den sociala välfärd som de har betalat för just genom sina skatter i alla år? Alltså när 20 miljoner kronor tas ur budgeten och läggs på asylsökande som säger sig vara skyddsbehövande barn men som ingen ens vet om de har något skyddsbehov eller ens är barn, i en kommun med 100 sådana asylsökande?

Har dessa svindlande summor gått upp för kommuner med asylsökande minderåriga placerade hos sig? Eller står de med häpnadens finger i förvåningens mun, oförberedda? Går de som får till slaktbänken eller sätter de sig till motvärn och protesterar? Hävdar de sin kommunala självbestämmanderätt och vägrar låta en myndighet tvångsplacera okända, ytterst kostsamma personer i deras kommuner?

Enligt Migrationsverkets statistik per den 1 juni finns 31.290 (varav, förresten, 21.883 är afghaner från Afghanistan och Iran, där det inte pågår några krig…) i deras mottagningssystem – en del familjehemsplacerade, de flesta (såvitt jag vet) på HVB. Räknar man ut merkostnaderna som enskilda kommuner nu ska tvingas stå för – 550 kronor per dygn och individ som bor i HVB, så kan var och en med en miniräknare med plats för riktigt, riktigt många siffror, räkna ut vad det blir.

Pippi Långstrump kappsäck gullpengarBetänk då att dessa summor inte kommer att kunna trollas fram ur en kappsäck full med gullpengar utan att pengarna kommer att behöva ska tas ut av kommuninvånarna i form av kraftigt höjda skatter. Som då själva samtidigt obönhörligt också blir utan många av de sociala förmåner och  tjänster de i alla år betalat (och betalar) för eftersom pengarna måste användas för personer som man inte vet vilka de är, hur gamla de är och varför de är här.

Vad säger svenskarna när det nu äntligen måste gå upp också för ”vanligt folk” vilket vansinne deras så kallade regering, riksdag och andra aktörer har försatt dem i?

Av någon anledning kommer jag att tänka på detta, som jag skrev den 15 december 2007 i en text med rubriken Det var en gång…:

Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån.

De naiva politikerna Expressen 9.6 2016expressenKlicka på textrutan för att läsa artikeln i Expressen.

Ur texten:

Det är välkänt att en del ensamkommande flyktingar ljuger om sin ålder för att öka chansen till asyl. Forskare har också länge påtalat att arbetskraftsinvandring har blivit ett sätt att köpa sig en inträdesbiljett till Sverige.

”Ensamkommande flyktingar”? Ingen är ”flykting” innan den har fått sin sak prövad. Man är asylsökande tills man får besked om ifall man klassas som ”flykting” eller beviljas uppehållstillstånd eller – vilket ofta glöms bort – får avslag på sin ansökan om skydd i Sverige. Och massor av asylsökande är ”ensamkommande”. Här menas förstås ”ensamkommande minderåriga som söker asyl”. Men då ska man skriva det och inte slarva med begreppen.

Jag läste texten ovan och den fick mig att tänka på hur medier rapporterat och rapporterar om det svåra området asyl & migration. Och på att det har tagit så lång tid innan man på lite mer allvar tagit upp frågan om asylbedrägerier när det gäller dem som söker asyl som minderåriga utan att vara det, men också asylbedrägerier generellt som det finns hundratals exempel på här på bloggen och i mina tre böcker Inte svart eller vitt utan svart och vitt (40 kronor per styck i e-boksformat).

Framsida miggbok 1 2008-2012

Framsida miggbok 2012-mars 2014framsida miggbok 3

 

 

 

 

 

 

Ja, att många som säger sig vara minderåriga ljuger om sin ålder har bland annat berättats om på den här sajten av miggor, av HVB-personal, av personer som ställt upp som familjehem (se två exempel nedan), av modersmålslärare i främst afghanska språk, av gode män. Och under några år på utmärkta Ledarsidorna.se och av en hel del andra som föraktfullt av de journalister som nu tassar över till ”andra sidan”  har kallats ”alternativa medier” och allt möjligt annat. Faktaresistensen (jag hörde ordet nyligen och det beskriver ju ganska väl vad rätt många lidit och lider av) har varit svår och allvarlig hos de allra flesta ”gammelmedier”. Det är mycket, mycket allvarligt och det har skadat Sverige.

Nu har allt mer av det som de ”alternativa medierna” rapporterat om i åratal, äntligen och i större utsträckning börjat tas upp i de medier som hela tiden borde ha rapporterat korrekt och nyanserat. Det har främst skett efter att den stora migrantströmmen nådde Sverige i slutet av sommaren 2015. Tidningar som Expressen (ledarsidan) och Svenska Dagbladet (ledarsidan) och en del inte så politiskt korrekta landsortstidningar har även tidigare försökt nyansera bilden, men kanske inte riktigt med den kraft som de borde. Och hösten 2015 samt nu igen i juni har Sveriges Radio gjort allvarliga och, känns det som, ärligt menade försök att nyansera och rätta till bilderna som medierna spridit om ”ensamkommande flyktingbarn” som de facto ofta varken är ”flyktingar” eller ”barn” och som inte ens alltid är ”ensamkommande”.

Det hade varit bra om svenska journalister inte så ofta tänkt i politiska termer och sett det som sin viktigaste uppgift att ”inte gynna Sverigedemokraterna” utan i stället tänkt att ”vi är skyldiga allmänheten att ge dem allsidig och faktabaserad information”. Det hade bidragit till att svenskarna – ”vanligt folk” och de med politiska ansvarspositioner – hade kunnat vara betydligt bättre informerade och därmed också bättre rustade att ta itu med verkligheten. Vilket hade varit positivt för både svenskarna, vars land Sverige ju fortfarande rent folkrättsligt faktiskt är, och även för dem som kommit hit som kunde ha fått ett rakare och tydligare bemötande.

I rubriken kunde det lika gärna ha stått ”Naiva medier har bäddat för asylkollapsen”. Det är dåligt att skylla allt på politiker när medierna själva under alla år dolt sanningar och fakta och svartmålat dem som sagt som det är, dvs framfört just fakta. Nu vill många journalister inte låtsas om sina egna tillkortakommanden och beter sig som teflonbeklädda politiker när de vänder sina kappor och tvingas komma ut ur de hörn de målat in sig i genom sin vinklade och inkorrekta rapportering på asyl & migrationsområdet under decennier .

Som sagt: att skylla på naiva politiker (som bär stor skuld, inte tu tal om saken) är slapp och slentrianmässig ”journalistik”. För det handlar långt ifrån enbart, eller ens till största delen, om politikerna, det handlar om den svenska mentaliteten, värdegrundstjafset, kränkthetskulturen, åsiktskorridorerna och den allt sämre skolutbildningen som producerar ett folk med allt grundare kunskaper och en allt lägre kunskaps- och kompetensnivå; människor som nu är ute i arbetslivet på alla möjliga poster.

Kejsarens nya kläderMen störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. Som får folk, vuxna människor i skolor, socialsekreterare, på allehanda boenden, läkare och tandläkare, inom polisen och politiken – överallt i samhället – att spela med och – likt i sagan om kejsarens nya kläder – inte se det uppenbara: att det finns många vuxna män om ljuger om sin ålder, bland våra barn och unga. Man ser, man vet men man håller tyst. Och så är det på område efter område: konflikträdslan segrar och

•  Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012. Ur texten:
De kommer dock inte direkt från Afghanistan, utan från Iran, alla vid olika tillfällen.
Samtliga har berättat i princip samma historia om varför de kom till Sverige: en väpnad attack genomfördes mot deras by eller hem i Afghanistan, familjen skingrades och ingen vet vart de andra tog vägen. En snäll kompis eller avlägsen släkting till den döda fadern eller familjen hjälpte dem, tog dem till Iran och betalade resan till Sverige. Historien om vilken resa de har gjort, vad som hände på resan lyder alltid:
att de plötsligt befann sig i Sverige, att fadern är död, att de inte har någon kontakt med varken mamma, syskon eller andra släktingar, att de inte vet när de är födda men att mamma någon gång råkade säga till dem att de var 14 år, att de aldrig har gått i skolan och att de kommer från en viss del av Afghanistan där väpnad konflikt råder.
•  En person som driver familjehem: ”Ofta är de ”14 år” när de kommer men, den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år.” – 4 oktober 2013. Ur texten:
Vi har alla sett 20-åriga unga muslimska män, med allt vad det innebär, som påstår sig vara ”14 år”, placeras i skolans årskurs 7 med 13-åriga småflickor. När vi lyfter frågan i vår organisation eller med deras gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare, så möts vi av total tystnad. Ingen vill, ingen vågar eller kan prata om detta faktum och att det absolut inte är en bra ordning. Själva är vi bundna av sekretess.
De mycket stora åldersskillnaderna skapar problem och konflikter i skolan, i boendet och på många andra sätt. Vi ska arbeta med yngre tonåringar, vår verksamhet och kompetens är anpassade efter detta. Men i stället möter vi för det mesta vuxna män! Det är ett stort problem. Men hur ska vi lösa det, när vi inte får diskutera det med varandra?

OBS! Enskilda journalister – och alla de som håller god min i elakt spel men också de som försökt och även lyckats göra sig hörda – behöver inte gå i polemik med mig om det jag skriver ovan. Det räcker gott med att de rannsakar sig själva och bättrar sig, eller att de helt enkelt själva anser att de inte faller inom den kategorin texten handlar om.

Till slut ett positivt och mycket gott exempel på hur man kan rannsaka sig själv och berätta om det rakt och utan undanflykter:

Det är jag som är åsiktskorridoren 12.2 2015Klicka på textrutan för att läsa hela texten.

Ur texten:

Uppdraget för mig som korridorarbetare var tvåfalt. För det första att varna för SD och skälla ut alla de bonnläppar som funderade på att rösta på partiet. För det andra att slå ner stenhårt på debattörer som använde uttryck som på något sätt kunde normalisera SD:s problembeskrivning; attackera varenda jävel som använde ord eller fakta som på något sätt kunde tolkas som rasism eller glidningar mot rasism. Eller eventuella förstadier till glidningar mot rasism.
© denna blogg.

En migga: ”Det är tyvärr inte helt ovanligt att asylsökande föräldrar dumpar sina barn i Sverige och själva reser hem.”

Genom åren har jag oräkneliga gånger tänkt att ”nu kan det inte bi värre” eller ”mer bedrägligt än det här kan det inte bli” eller ”nu har jag nog hört allt” eller ”det här kan ändå inte få ske utan konsekvenser”. Men efter varje gång kommer nya uppgifter som slår tidigare chockerande berättelser. Som nu detta, som en luttrad migga berättar:

profileFör några månader sedan var det en asylsökande pappa med ett barn som bestämt sig för att återvända till Irak och mamman,  makan, som var kvar där. Inte så uppseendeväckande, kan man tycka – om det inte vore för att han lämnade kvar sonen, som nu – hör och häpna – räknas som ensamkommande barn. På tal om galenskaper.

Sonen är i 16-årsåldern. Pappan hade lyckats få någon vänlig själ från kyrkan att bli familjehem åt pojken. Han hade ordnat flygresan själv så vi fick snällt ge honom hans pass och önska honom trevlig resa. Helt sinnessjukt, enligt min mening.

Vi borde förstås ha krävt att han skulle ordna med pass åt sonen också och ta honom med sig när han nu ville återvända, innan vi lämnade ut mannens pass. Men enligt våra ”experter” fanns det inga juridiska möjligheter att inte ge honom passet tillbaka.

Till saken hör att det inte är ovanligt att asylsökande föräldrar ”dumpar” sina barn i Sverige och själva reser hem. Det värsta är när de lämnar sina handikappade barn, bara lämnar dem rakt av. I ett av fallen jag tänker på var det en stackars unge med Downs syndrom – som de själva inte orkar ta hand om.

Och apropå sådana här fall så blir det ju ännu mer bisarrt när man inser att barnet (som med stor sannolikhet kommer att få PUT trots att föräldrarna varit här och honom) blir anknytningsperson i föräldrarnas ansökan om uppehållstillstånd. De söker alltså uppehållstillstånd på anknytning till barnet som de tidigare dumpat.

Kommentar: Hur är detta möjligt? Varför såg inte Migrationsverket till att barnet reste med sin mamma? Än en gång: Hur är det möjligt för en irakisk förälder att medvetet och öppet tillåtas att dumpa sitt barn i Sverige? Någon måste kunna förklara det här för mig och för läsarna.

Jag frågar miggan:

När du berättar det här för mig så måste du väl liksom se/höra att det här är fel? Ofta blir saker och ting tydligare när man sätter det på pränt eller när man muntligt berättar det för någon annan. Jag skulle vilja veta:

Hur kan Migrationsverket acceptera den här typen av invandring? Har du funderat över det någon gång?

Miggan svarar:

profileJag tänker på det varje dag. Men tyvärr har liknande och ibland ännu mer bisarra händelser blivit så vanliga att man inte förvånas över något längre.

För någon månad sedan berättade en kollega om att en person som söker asyl som ”ensamkommande barn” figurerat på bilder med döda människor och att själv varit aktiv i detta. Tydligen någon slags islamistgrupp som han varit med i. Behöver jag ens säga att han inte var något ”barn”? Jag kan förstå att det här låter helt otroligt för människor ”därute”, men vi har blivit så luttrade att vi bara rycker på axlarna till slut. Ingen drar några slutsatser. Alla bara tänker att ”jaha, det är tydligen så här det ska vara”.

Jag blir allt mer illa till mods och frågar:

Jag förstår att just det här med ”barnet” och bilderna av honom med döda människor kanske inte är vanligt och att du beskriver bisarra händelser varav detta är en. Men vad händer med den här vuxne mannen som utger sig för att vara ett barn och som eventuellt är en mördare eller åtminstone inblandad i – eller har befunnit sig i – situationer nära mord i någon islamistisk grupp? Ska han bo i ett familjehem med svenska tonåringar? Ska han bo på ett boende med andra vuxna män och pojkar på 14, 15, 16 och 17 år? Ska han gå i skola med svenska tonåringar? Allt detta trots att Migrationsverket känner till hans bakgrund och är övertygade om att han inte är minderårig och att hans bakgrund dessutom är minst sagt oroande?

 Vad händer i detta och eventuella liknande fall?

Miggan säger vidare:

profileNu menar jag förstås inte att just detta skulle vara väldigt vanligt, att ensamkommande barn är jihadister, utan att bisarra händelser är en del av vardagen på verket.

Jag vet inte vad som händer med just den här mannen, men såvitt jag förstår bor han alltså på ett HVB redan, och sannolikt går han väl då också i skolan.

Nu har hans bakgrund ju lyckligtvis uppdagats och rapporterats till Migrationsverket, som jag förstår det. Förhoppningsvis sätts väl en process igång där han kanske skrivs upp i ålder och bilderna utreds. Men jag skulle heller inte bli det minsta förvånad om han kommer med en (enligt oss) godtagbar förklaring som gör att han i slutändan får PUT.

No further comments.

© denna blogg.

En migga: ”En 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett HVB.”

En migga berättar:

profile

En troligen minst 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett BUV-hem. Mannen har varit på sitt asylsamtal för sex månader sedan och blivit uppskriven i ålder för att vi bedömer att han inte är 15, 16 år som han själv säger.

Migrationsverket älskar egna förkortningar. För oss är ett BUV-hem (detsamma som HVB) anhalten innan de asylsökande minderåriga blir vuxna och måste dela på de få antal kvadratmeter som en vuxen asylsökande tilldelas. Under normala förhållanden får vuxna asylsökande ca 5 kvm per person. För familjer är reglerna lite annorlunda, men för en asylsökande som uppgett att han är minderårig gäller helt andra regler eftersom kommunerna då tar över ansvaret.

Ett ”barn” får oftast ett eget rum som kan vara i princip hur stort som helst. Därav vill ju många asylsökande bli nedskrivna i ålder för att få större ytor och slappare regler. Det som då händer i vissa kommuner är att de tolkar ansvars- och bidragsfrågan annorlunda än våra regler. Enligt Migrationsverkets regler får en sökande enbart söka särskilt bidrag för angelägna behov (18 § LMA*). Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapputrustning och där personen inte har haft möjlighet att spara av den dagersättning som han eller hon redan har fått. Men vissa kommuner tolkar lagen helt annorlunda och närmast öser pengar över de asylsökande på BUV-hem.

Och hur blir det med den minst 25-årige afghanske mannen som ihärdigt och envetet försöker bli nedskriven i ålder? Tja, vi säger nej till denna nedskrivning och accepterar inte hans påståenden om att han är nio, tio år (eller mer) yngre. Både jag och mina kolleger är väldigt irriterade på honom. Han har delvis grått hår och vi hänvisar honom till asylenheten där alla bedömningar av ålder görs, det spelar ju egentligen ingen roll alls vad vi som handläggare säger.

En före detta kollega som nu arbetar med ensamkommande minderåriga säger att hanteringen av pengar till dessa BUV-hem är skrämmande. De får i många kommuner pengar till det mesta: chips, godis, kläder, sport. Det spelar ingen roll, det de vill ha får de pengar till. Den före detta kollegan är kritisk och ifrågasätter starkt de kostnader som uppkommer för samhället med en sådan syn på vad skattemedel ska användas till. Dessutom ska ju allt egentligen gå via oss på Migrationsverket: om ett barn eller en ungdom börjar med en sport så ska vi bedöma kostnaden och ifrågasätta den, som medlemskap i en klubb till exempel. Men det struntar man alltså i på en del av dessa hem.

Och nu har han den 25-årige afghanen som vill skrivas ned till 15, 16 år blivit apatisk och kan inte äta…

Kort om vad som ska ersättas av staten/skattebetalarna (Ytterligare information går förstås bra att själv googla fram).

LMA – Lagen om mottagande av asylsökande – 18 §:

Föreligger annat angeläget behov har utlänningen rätt till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag).

MIG logoMigrationsverket om kostnader som dagersättningen ska täcka för minderåriga asylsökande som kommunen får ersättning för, för kost, logi och omvårdnad :

Dagersättning på 24 kronor ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen ska dessutom täcka utgifter för hälso-och sjukvård, tandvård samt läkemedel.

Avslutningsvis: Är det möjligen någon ansvarig i regeringen, på Migrationsverket, i kommuner, på HVB, i skolor, inom socialtjänsten som vill kommentera vad miggan berättar om i den här texten? Någon ansvarig måste det väl finnas i detta land, dit 42.418 faktiskt och påstått minderåriga ensamkommande asylsökande kommit under de två senaste åren (2014 + 2015) som kan göra det? Skriv gärna till mig! Det är bara jag som läser inkommande mejl, aldrig någon annan. Tack!

© denna blogg. 
Lämna gärna ett bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden
via ”Subscribe”eller med valfritt belopp via ”Donate”.
Varje bidrag är välkommet!

Buy Now Button
Abonnera
Swish bankgiro

En migga om nya spår på Migrationsverket

En migga berättar:

profileDet är lite av en röra på jobbet nu

Det går inte snabbt med ensamkommandes beslut, men inte heller för vuxna. Jag har hört talas om att hela asylprövningen ska omorganiseras så att det blir olika ”spår”. Vilket spår det blir för var och en ska bestämmas efter ansökan.

Ansökningsutredningarna ska bli bättre. Ett av spåren (antagligen det som kommer att sysselsätta merparten av oss) ska heta ”Aktiv väntan” och dit sorteras alla ärenden som kräver någon åtgärd innan asylutredningen inleds. Typ språkanalys, åldersutredning, väntan på att den sökande ska komma in med handlingar, äkthetsgranskning av handlingar, ambassadfråga etc.

De som jobbar med detta träffar inte de asylsökande. När det är klart ska de sökande skickas vidare till nästa ”spår”. Nu är jag ännu inte så insatt i hur det ska bli. Det har inte börjat ännu och vi har inte fått någon egentlig information och det är därför svårt att säga någonting mer om det ännu. Det positiva är ändå att ”ensamkommande” inte får något eget ”spår”. Det är alltså positivt under förutsättning att åldersbedömning görs senast  i ”aktiv väntan  spåret”, men helst redan i samband med asylansökan.

Kommentar: Jag upprepar vad jag brukar säga lite då och då, med ojämna mellanrum:

Till denna migga och de andra miggorna (+utlänningspoliser, gränspoliser, anställda inom socialtjänsten, personal på HVB och i familjehem, volontärer m.fl.) som år ut och år in skriver och berättar, informerar, rapporterar, vill jag sända ett stort tack!

Reflektion: Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan andra medier (än min blogg) tar upp det som miggan berättar.

OBS © denna blogg.

Utdrag ur kommentarer till min text på sajten Det Goda Samhället

Läs först Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”

Det Goda Samhället 2Det är ganska många som kommenterar texterna på Det Goda Samhällets sajt och här är ett axplock ur dem:

Tjänstemannaansvar borde omgående återinföras och den tjänsteman som genom slarv eller oaktsamhet orsakar stora kostnader för samhället bör bli betalningsskyldig för kostnaden han eller hon orsakat. Därefter kommer inga som ljuger om sin ålder att slinka igenom.
*  *  *
Inte nog med att man flyttar över det till kommunerna, kommunerna flyttar över till enskilda skolor. I en tid där man läser dagligen om våld och övergrepp av ensamkommande som är vuxna så är det en helt barock situation.
*  *  *
Detta med de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen” är en fars, som jag ser det. De flesta människor kan inte ens tänka sig att försörja sina egna barn efter 18-årsdagen. Varför i hela friden skulle de då vara intresserade av att försörja andras, från såväl kulturellt som geografiskt avlägsna platser, vuxna barn och bestå dem med såväl uppehälle som utbildning och sjukvård betald genom världens högsta skatter?
*  *  *
Det är inte trevligt att bo i ett land där ledningen inte längre fungerar förnuftigt och snart blir man tvungen att utvandra för att inte tro att man hamnat på ett dårhus och förlorat förståndet.
*  *  *
Hur kommer det sig att åldersbestämningar anses tillförlitliga i brottmål men inte i asylärenden?
*  *  *
Det finns tydligen inget slut på Migrationsverkets naiva beteende – inte minst när det gäller att inte ta beslut om att åldersbedöma ensamkommande ungdomar, trots statistik från våra grannländer om felaktigt uppgivna åldrar i ett inte obetydligt antal (och att det ”barn” som stack ihjäl en anställd på ett HVB-boende i Mölndal vid närmare kontroll visade sig vara i 20-årsåldern). Givetvis skall åldersbedömning göras när de är nyanlända.
*  *  *
I sammanhanget måste framföras att alla som arbetar i kommunerna naturligtvis ser att flera är dubbelt så gamla mot vad de angett. Uppgivet säger man att åldersbestämning är Migrationsverkets bord och att kommunen därmed har att acceptera och verkställa det statliga verkets påbud. Således har ingen i skolan (där jag jobbar), eller på HVB-hemmen, kommit på idén att försöka ifrågasätta statens beslut – även om många är upprörda över galenskapen och i många fall riktigt oroliga över att ha vuxna män tillsammans med 16-åriga flickor.

Givetvis är ovanstående utdrag ur kommentarerna ett urval gjort av mig, men den som vill kan här läsa alla kommentarer i sin helhet.

Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”

Det Goda Samhället 2Jag skriver på sajten Det Goda Samhället under rubriken Migrationsverket skjuter över sitt ansvar på kommunerna om just det, att Migrationsverket inte ens efter en dom i Migrationsöverdomstolen som slår fast att

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn.

låter göra medicinska åldersbedömningar när en asylsökande säger sig vara under 18 år men misstanke finns om att han kan vara äldre.

Det har genom åren (många år…) skrivits otaliga texter här på bloggen av miggor, HVB- och familjehemspersonal, socialsekreterare med flera, om fenomenet ”ensamkommande barn” i Sverige. Några korta utdrag ur sådana texter, som borde ha fått ansvariga att reagera:

En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014

Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014

Vi som jobbar på golvnivå skickar inte påstått minderåriga asylsökande till tandröntgen om vi inte har starka skäl att anta att personen är vuxen. Snarare är det så att vi hellre ”friar än fäller”. Vilket många gånger, när anonyma tips kommit till oss med kopia av den asylsökandes pass, eller när polisen funnit den sökandes pass i samband med brott, lett till att vi skämts för att vi inte förstått att den sökande var 5-10 år äldre än vad vi trodde…
Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015
15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans?

En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015

Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.
Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn.

En migga: ”Ville han att vi skulle fixa falskleg till krogen åt hans ensamkommande barn?” – 29 januari 2016

En kollega berättade precis en grej som illustrerar hyckleriet kring ensamkommande barn rätt så bra.
Han hade blivit uppringd av en rektor på en skola som frågade hur de ensamkommande ”barnen” på hans skola ska bära sig åt för att komma in på krogen, om vi kan utfärda nån slags ID-kort eller liknande.
Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år – 18 februari 2016
Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Det är bara en bråkdel av vad som förts fram av dem som kommer i direkt kontakt med asylsökande som säger sig vara  minderåriga. Alla texter där ordet ”ensamkommande” ingår finns här.

© denna blogg.

 

Migrationsverket ska göra sitt jobb (om åldersbedömning), del 1

Kommuner om åldersbedömningar av asylsökande unga

MIG logoEn statlig myndighet ska sköta sitt uppdrag och inte lämpa över en del av det på Sveriges kommuner! Dels blir det både dyrare för oss alla; dels blir det krångligare och tidsödande för kommunerna och dels blir det inte heller bra för dem som söker asyl och skickas till kommuner, där man inte är säkra på att ”ynglingarna” verkligen är ”barn” och då ska börja göra åldersbedömningar för att, i förekommande fall, återsända dem som visar sig vara vuxna.

En helt onödig och kostsam cirkus som Migrationsverket iscensatt i stället för att göra åldersbedömningar vid misstanke om att den sökande uppger att han är yngre än han är!

Bestäm asylsökandes ålde SvD 14.3 2016

Klicka på rutan för att komma till artikeln.

Idag skriver fyra kommunalråd på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om Migrationsverkets haveri på just detta område. Ur texten:

Migrationsverket gör ingen åldersbestämning av dem som säger sig vara ensamkommande minderåriga vid ankomsten. Åldersuppgiften utgörs i de flesta fall enbart av vad som muntligen uppges av den asylsökande. Därefter skickas denne till sin mottagningskommun varpå en asylprocess på mellan 8 och 15 månader tar vid. Kommunerna får ansva­ret för den asylsökande i det som faller inom kommunens verksamhet. Först i slutet av asyl­processen genomförs en åldersbestämning, som i sig ligger långt efter våra nordiska grannländers vad gäller kvalitet. Under den tid som förflutit från ankomst till kommunen och till dess svaret på ­ansökan om uppehållstillstånd kommer har den asylsökande placerats på kostsamma familjehem eller HVB-hem, samt i många fall påbörjat skolgång bland elever som har samma ålder som den asyl­sökande muntligen uppgivit. Att detta inte är ett optimalt system kan man utan överdrift påstå.

2015
Till Sverige kom 35.369 asylsökande och sökte asyl som minderåriga
Till Danmark kom 2.068 sylsökande och sökte asyl som minderåriga
Till Norge kom 5.297 sylsökande och sökte asyl som minderåriga
Till Finland kom 3.024 sylsökande och sökte asyl som minderåriga

Till de tre övriga nordiska länderna kom således sammanlagt 10.389 asylsökande som sade sig vara minderåriga, till Sverige ensamt 35.369. Nog är det väl lite märkligt, för att inte säga direkt obegåvat, att man i Sverige inte reagerar över att det hit kommer 3,5 gånger fler minderåriga asylsökande (i Sverige och endast i Sverige envist kallade ”ensamkommande barn”) än till tre närliggande länder sammanlagt?

I många år har miggorna slagit larm och rapporterat om just detta med att den sökandes egen muntliga uppgift så gott som alltid ensam ligger till grund för huruvida de placeras i ”barn-gruppen” eller ”vuxen-gruppen” i asylprocessen. (Alla texter här på bloggen, genom åren, som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.)

Äntligen har politiker vaknat ordentligt och satt den här stenen i rullning också politiskt! Under galgen, men ändå. Miggorna har dragit inte bara strån till den här stacken utan släpat stenbumlingar till ett högt torn, de borde ha lyssnats på under alla år de rapporterat och informerat.

Heder åt de fyra som i ängslighetens förlovade land tagit upp detta självklara ämne på ett så rakt och tydligt sätt:
Michaela Fletcher (M), Österåker
Leif Gripestam (M), Täby
Olle Reichenberg (M), Danderyd
Martina Mossberg (M), Haninge

Fortsättning följer.
© denna blogg.

 

Enhetschefen inom socialtjänsten igen: ”Beslutsfattarna tycker tydligen inte att de utländska barnen är värda samma skydd.”

Läs först dessa texter som en enhetschef inom socialtjänsten på en ort någonstans i norra Sverige skrev i slutet av förra året:

•  Enhetschef inom socialtjänsten: ”Mitt i allt detta känner jag ännu starkare att Sverige måste ta tag i det här och göra bättre kontroller av dem som påstår sig vara minderåriga!” – 19 augusti 2015
•  Enhetschef inom socialtjänsten: ”Varför ska vi som myndighet behöva lägga massor av resurser på att behandla vuxna män som omyndiga barn?” – 24 september 2015

•  Enhetschefen inom socialtjänsten skriver igen: ”Nu är det ett faktum att vi inte längre kan upprätthålla lagkraven kring utredning, placering och uppföljning av ensamkommande barn och minderåriga som söker asyl här.” – 19 november 2015

Nu skriver enhetschefen inom socialtjänsten igen:

AnonymNär jag idag tittar tillbaka på hur det var inom socialtjänsten hösten och början av vintern 2015 så känns det mer som en dröm, en otäck mardröm. Vill egentligen inte öppna ögonen.

Efter årsskiftet har anvisningarna av ensamkommande minderåriga asylsökande stannat av. Vi har fått tre anvisningar i år. Det vi istället har fått göra är att städa upp all oreda som alla snabba placeringar i familjehem fört med sig. Vi hade under den här perioden nästan tre gånger fler familjehemsplaceringar än normalt. Det skedde under tre månader och då kan nog vem som helst räkna ut att vi inte kan utreda familjehem som man bör. Vi har inte haft någon personalförstärkning heller, snarare minskning på grund av sjukskrivningar och brist på utbildade socionomer till utlysta tjänster.

Skulle vi ha låtit de ensamkommande unga bo på tågstationen tills vi hade utrett familjehem enligt alla regler? Vi hade ju ingen möjlighet att säga nej. Spännande ekvation egentligen, du får inte säga nej och du får inte placera i outredda familjehem. Staten vann den matchen men förlorarna var de ensamkommande som vi placerade i olämpliga hem. Sexuella övergrepp, brottsdömda personer och övriga olämpliga familjehem har förekommit. Vi har gjort många omplaceringar.

Jag anser att allt detta är våra politikers ansvar, vi larmade men blev inte lyssnade på. Vi har fortfarande svårt att få tag i bra familjehem till våra andra barn som behöver placeras, då familjehemmen är fulla med ensamkommande. Vi måste köpa vård från privata företag som tillhandahåller familjehem, det blir väldigt mycket dyrare för skattebetalarna.

Hur tänker IVO hantera alla Lex Sarah anmälningar från kommunerna?

I hela den här härvan så maler ordet åldersbedömning i mitt huvud. En massa vuxna män som påstår sig vara minderåriga har skapat denna oreda med hjälp av fega politiker och tjänstemän som inte vill se verkligheten. Nu har vi facit. Debatten i Sverige har börjat så smått att våga prata om åldersbedömningar, men vi behöver inte mer prat nu, vi behöver verkstad. De som faktiskt är barn far illa av att tvingas bo med vuxna män. På ett vanligt HVB i Sverige är det förbjudet att placera vuxna ihop med barn. Beslutsfattarna tycker tydligen inte att de utländska barnen är värda samma skydd.

Jag kan bara instämma med vad Jenny Sonesson skriver på Dagens Samhälle i texten Svensk socialtjänst behöver ett flyktingstopp.

© denna blogg.

Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år

Flyktingpojke misstänks vara 45 år gammal – åtalas för våldtäkt på 12-åring VN 18.2 2016

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Växjö Nyheter.
Kort ur texten: Männen misstänks ha filmat när de tvingade 12-åringen till anala samlag. Båda männen är medborgare i Afghanistan

Skärmavbild 2016-02-18 kl. 17.43.29Nu meddelar läsare att länken är borta och jag kan konstatera att så är fallet. Jag vet inte varför. 

Men oavsett det så gäller det som står nedan. Jag hoppas att en förklaring snart ska ges för varför länken inte längre går någonstans.

Växjö Nyheter 18.2 2016Här är en skärmdump av nyheten innan länken upphörde att fungera. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

År efter år efter år efter år efter år – och ännu längre – har miggor varnat och larmat här på bloggen om att det inte görs åldersbedömningar av personer som påstår sig vara barn men med stor sannolikhet inte är det. Jag har skrivit om den mycket stora andel av åldersbedömda i Danmark, Norge och Finland (65-72 procent) som visat sig vara betydligt äldre än 17 år. Men i Sverige har Migrationsverket uttryckligen nöjt sig med att enbart registrera den ålder som de drygt 35.000 personerna – som påstod sig vara ”ensamkommande barn” 2015 och de drygt 7.000 personerna som påstod detsamma 2014 och alla andra som kom fler dem – angett. En 28-åring har sagt att han är 16 år gammal. Migrationsverket har noterat. En 23-åring har sagt att han är 14 år. Migrationsverket har noterat. En 25-ring har angett att han är 17 år gammal och Migrationsverket har noterat. Och så vidare.

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Allt detta har jag skrivit om och även pratat om med många av de så kallade ansvariga. Ingen har tagit något ansvar alls. Men gärna lyft sina arvoden, betalda av folket.

Här är en kavalkad av länkar till texter, och korta utdrag ur texterna, som visar hur miggorna och familjehemsföräldrar berättat och hur jag har vidarebefordrat det och även själv rapporterat genom åren. Här finns texter från juli 2008 till februari 2016, en period på drygt 7,5 år.

•  En migga: ”Apropå de s.k. ensamkommande barnen igen.” – 23 juli 2008

Jag har själv sett asylsökande s.k. 16-17 åringar med full skäggväxt och med vuxna mäns uppförande. Men de har registrerats som barn fast de helt uppenbart varit närmare 30. Sjukt! Jag känner också till fall där asylsökande som fått barn i Sverige visat sig vara flerbarnsfäder i hemlandet. Vid avslag har de frivilligt och utan problem  återvänt till landet de ”flytt” ifrån och sedan sökt tillstånd på anknytning till barnet i Sverige.

•  En fjärde migga om Migrationsverkets hantering av asylsökande, ensamkommande ungdomar – 6 juli 2009

Och om personen faktiskt är 16-18 år (det finns ofta anledning att misstänka att de är äldre) så mår han eller hon säkert ganska dåligt av den teater som han eller hon tvingas att spela i ett främmande land, i rollen som ankarbarn.

•  En migga om ensamkommande asylsökande som är – eller säger sig vara – under 15 år – 14 augusti 2009

Ett barn som är under 15 år och söker asyl i Sverige behöver inte lämna fingeravtryck, alltså inte i Sverige. Hur det är i andra länder inom EU vet jag inte, kanske råder samma åldersgräns där, det borde vara så. Därför påstår ensamkommande barn, i vissa fall, att de är under 15 år. Då befinner sig familjen förstås i ett annat EU-land där de fått avslag på sin ansökan och där även barnet (som i verkligheten är över 15 år och inte alls ensamt) har daktats (tagits fingeravtryck av). Men eftersom vi här i Sverige inte daktar den som säger sig vara under 15 år, kommer vi inte heller få reda på detta.

•  En migga om s.k. ensamkommande barn: ”På rena asylskäl finns knappt någon.” – 31 mars 2010

En migga: Ställ gärna följdfrågan till Migrationsverket: ”Hur fördelar sig tillstånden på medborgarskap?” Och svaret kommer då att bli att de ”barn” som får uppehållstillstånd på ”synnerligen ömmande skäl” är från Afghanistan och de som är ”skyddsklassade” är från Somalia (på rena asylskäl finns knappt någon). Och vad gäller somalier så vet vi inget mer om dem än att de säger ”Hej, jag heter Ali och jag är från Somalia”. Precis som det som hände i Högsby.

•  Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomisk jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson:
Läget har blivit akut. Sedan kommunerna tog över ansvaret för ensamkommande barn 2006 så har ju antalet barn ökat med omkring 600 procent. Det innebär att det system vi har är utsatt för stora påfrestningar och det håller faktiskt inte just nu.

•  En anställd vid ett hvb för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m.– 25 juli 2012

Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket (En migga: “Jag tycker att detta är minst sagt märkligt, särskilt att boendets hela personal skrattar åt oss.”) då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son. Miggan kan vara lugn, det är inte hånfulla skratt utan troligtvis nervösa/frustrerande skratt och ett tydligt tecken på ett hvb utan distans till det de gör. Väldigt troligt att personalen på det hemmet har gått över en gräns och blivit kompis med de boende, vilket enbart handlar om felrekryteringer och noll ledarskap av föreståndaren.

•  Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012

I samtliga fall har en ålder uppgetts och fastställts av Migrationsverket, som inte stämmer med den verkliga åldern. Normalt har skillnaden mellan uppgiven och verklig ålder legat mellan 5 och 8 år. Alla har uppgett sin ålder till 14 år. Verklig ålder har legat mellan 19 och 22. När man bor så tätt inpå en människa en längre tid, så märker man ganska tydligt inom vilket åldersspann hann befinner sig. Det kan göra tillvaron mycket problematisk. Både i hemmet, i skolan och i alla övriga situationer, till exempel i den vardagliga fostran.

•  En person som driver familjehem: ”Ofta är de ”14 år” när de kommer men, den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år.” – 4 oktober 2013

Vi har alla sett 20-åriga unga muslimska män, med allt vad det innebär, som påstår sig vara ”14 år”, placeras i skolans årskurs 7 med 13-åriga småflickor. När vi lyfter frågan i vår organisation eller med deras gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare, så möts vi av total tystnad. Ingen vill, ingen vågar eller kan prata om detta faktum och att det absolut inte är en bra ordning. Själva är vi bundna av sekretess.

•  En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013

När jag började jobba med detta i mitten på 2000-talet var det högst en fjärdedel som man verkligen tyckte sig kunna ifrågasätta åldern på, bara med en snabb blick. Idag däremot är det en klar majoritet av ”barnen” som uppenbart är över 18 år. Det man talar om i min bransch och på de boenden jag har kontakt med i tjänsten, är att de som är under 18 år hör till undantagen.

•  Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 13 maj 2013

Genom tand- och handledsröntgen, ibland den ena metoden, ibland den andra och ibland båda, har man i Norge och Finland upptäckt att uppemot 65 procent av alla asylsökande som säger sig vara strax under 18 år eller yngre, inte är det. Det har resulterat i betydligt mindre antal ”ensamkommande barn” i dessa länder – mer än 65 procent färre eftersom man i deras hemländer nu vet att det inte lönar sig att ta sig till dessa länder och påstå att man är minderårig.

•  En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014

Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl  i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.
Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

•  En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014

Det som saknas i rättschefens instruktioner är hur vi ska gå till väga när tandröntgen visar att den sökande är vuxen. För närvarande finns det bara två sjukhus som gör pediatriska undersökningar, ett i Stockholm och ett i norra Sverige. Sjukhusen tar i dagsläget inte emot sökande utanför sina upptagningsområden.
Vi har en rättsenhet som inte lever i verkligheten.

•  Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014

En före detta migga: Det kändes rent bisarrt att sitta och utreda ”16-åringar ” som uppenbarligen var närmare min ålder än 16. På den tiden fanns det möjligheter att göra en åldersutredning, idag finns det ingen tid till sådant utan man verkar släppa igenom i stort sett alla som säger sig vara barn. Vad händer när dessa vuxna män börjar i gymnasiet och går med riktiga 16-17-åringar? Det är förfärligt som det är och det verkar inte vara någon skärpning på gång.

•  Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014

Tre välmeriterade barnläkare – Jonas F Ludvigsson, ordförande i Barnläkarföreningen, barnläkare i Örebro, professor Karolinska Institutet; Henry Ascher, ordförande i Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn, barnläkare, professor Nordic School of Public Health (NHV) och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Anders Hjern, barnläkare i Stockholm, professor Karolinska Institutet – har den 8 oktober kommenterat min OP ED-artikel i Svenska Dagbladet – Hur många ensamkommande barn är vuxna? (5 oktober). Deras svar har rubriken Kommentar och svar angående ensamkommande barn och vuxna.

•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015

Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn. Det är svårt att veta vad som menas med ”uppenbart vuxen” – annat än att det ska vara uppenbart för vem som helst att personen är vuxen.
(I ovanstående inlägg finns länkar till ytterligare 11 texter i ämnet från 4 mars 2012 till 11 oktober 2014)

•  Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” .- 17 juni 2015

Varför tror folk att det kom 7049 män och pojkar som var, eller sade sig vara, minderåriga till Sverige år 2014, men inte ens en bråkdel av det till övriga Norden? Fundera på det, det är inte svårt att komma på svaret. Och till detta haveri på asylområdet bidrar okritiska och okunniga medier, däribland Public Service som de flesta av oss tvingas betala licenspengar till. Men huvudansvaret har givetvis statliga Migrationsverket som ska följa lagar och konventioner men inte gör det.

•  2014 var 75 procent av dem som av Migrationsverket och svenska medier kallade “ensamkommande flyktingbarn”, minderåriga asylsökande i åldrarna 15-17 år – 25 juli 2015

Jag hänvisade också till att dessa unga personer – 15, 16, 17-åringar – i de övriga nordiska länderna inte kallas barn utan just ”minderåriga asylsökande”.* Inte heller bör de kallas ”flyktingbarn” eftersom de varken är barn till flyktingar eller konstaterats vara flyktingar själva. De är asylsökande, inte flyktingar. Överhuvudtaget torde det vara få minderåriga som har asylskäl som ger dem flyktingstatus…

•  Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015

– Jag fick hjälp av en vän till familjen med pengar för resan. Dessutom sålde jag mina tre får och två kor, säger Hamidullah medan han drar upp kapuschongen för att skydda sig mot det tilltagande regnet.
15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans? Bevisligen inte hos Sydsvenskans reporter i alla fall, som med hull och hår för vidare de här historierna utan en enda kritisk fråga eller reflektion.

•  Enhetschefen inom socialtjänsten skriver igen: ”Nu är det ett faktum att vi inte längre kan upprätthålla lagkraven kring utredning, placering och uppföljning av ensamkommande barn och minderåriga som söker asyl här.” – 19 november 2015

Vem kommer att bli först att dö för att socialtjänsten är överbelastad med att ordna hem och fullservice åt vuxna män som påstår sig vara minderåriga?

•  En migga: ”Ville han att vi skulle fixa falskleg till krogen åt hans ensamkommande barn?” – 29 januari 2016

Kollegan hade blivit uppringd av en rektor på en skola som frågade hur de ensamkommande ”barnen” på hans skola ska bära sig åt för att komma in på krogen, om vi kan utfärda nån slags ID-kort eller liknande.

•  Saga och verklighet – 9 februari 2016

– Det finns massor av flickor och kvinnor som väntar på er i Sverige, informerar människosmugglarna. Det råder mansbrist där och kvinnorna bara väntar på att det ska komma män från Mellanöstern och andra länder utanför Europa. Och i Sverige kontrollerar man inte er ålder, det spelar ingen roll om ni är 16, 17, 27 eller 32. De går på den ålder ni uppger. Så ni kommer att tas emot som barn och många kommer att få bo i svenska familjer med egna barn.
© denna blogg.

 

 

Liten textkavalkad – 11 texter från lika många år

Här följer länkar ett antal blogginlägg som dels är något av ”det har jag skrivit om i flera år”-texter, dels sådana som helt enkelt bara tål att påminnas om och därför upprepas. Eftersom urvalet inlägg är så enormt har jag valt ut texter från februari månad från alla år jag bloggat. Eftersom jag började blogga i maj 2005 är texten från det året från just maj. Alltså:

•  Brain damage – 30 maj 2005. Ur texten:

Sverige kommer inte att riskera någon brain drain i framtiden! Detta för att svenskarna kommer att stanna i Sverige eftersom de inte kommer att kunna konkurrera med människor från andra länder och ingen kommer att vilja ha dem.
Landets skol- och utbildningsväsende är så svagt och dåligt att de minimala kunskaper som eleverna inhämtar inte kommer att leda till annat än brain damage. I betydelsen ”förstörda hjärnor”.

•  Be my guest 28: Vera Efron – 27 februari 2006. Ur texten:

Aktiebolaget Rysk RouletteSommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
(Flera texter om Vera Efron kan läsas här.)

•  Utländska medier rapporterar om den svenska asylmottagningen – 26 februari 2007. Ur texten:

Det är bra att utländska medier kommer till Sverige och granskar oss och beskriver saker och ting utifrån sina referensramar, sitt sätt att se på saker.

•  Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd – 29 februari 2008. Ur texten:

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte.

•  Vidare om Migrationsverkets stenvänderi – 28 februari 2009
(mer om Adil Hakimjan kan läsas här och här.) Ur texten:

Birgitta Elfström

Efter tillkomsten av Dublinkonventionen och Dublinförordningen blir den s.k. första asyllandsprincipen tillämplig endast när utlänningen har kommit till Sverige direkt från land utanför EU-området. Då måste väl även verkets generaldirektör Dan Eliasson, rättsenhetens beslutsfattare Helene Hedebris och rättschefen Mikael Ribbenvik inse att det inte blir många personer som kommer att utvisas från Sverige med stöd av första asyllandsprincipen eftersom det inte kommer att finns många som Adil som varit inspärrade på Guantánamo i flera år, blivit dumpade i Albanien och har nära släktingar i Sverige.

•  ”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta” – 28 februari 2010.Ur texten:

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

•  Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ – 28 februari 2011. Ur texten:

mipexVad som däremot inte bara bör utan måste krävas av alla som får en fristad och försörjning i Sverige är att de anpassar sig till det land och det samhälle de kommit till. Att de respekterar det land och det samhälle de kommit till och som ingen tvingar någon att stanna kvar i om han/hon inte vill göra det. Detta är så självklart att det är häpnadsväckande att man inte förstått det i Sverige!

•  Är ”verklighetsfrämmandeskap” ett plus för ministrar i Sverige? – 24 februari 2012. Ur texten:

Erik Ullenhag. Foto: Johan Ödmann”Utrikes födda”??? Särbehandlingen ska alltså inte gälla för svenskfödda som anställer svenskfödda, men ska de gälla för utrikes födda som anställer inrikesfödda? Och vad är då ”inrikesfödda”? Är det svenskar eller är det också barn till afghaner, somalier, irakier födda i Sverige? Ska kriteriet vara att alla som bor inom vissa, av Ullenhag definierade gränser, i s.k. utsatta områden, omfattas av hans idéer om ”lägre kostnader för att verka och anställa” i hans ”nystartszoner”? Eller ska det enbart gälla asylinvandrade? Eller ska det bara gälla asylinvandrare som inte behärskar svenska? Hur ska Ullenhag definiera vilka som ska särbehandlas?

•  En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013. Ur texten:

profilePå frågan varför han låtsades vara minderårig när han kom till Sverige (och varför han sökte asyl i Sverige när han redan hade fått asyl i ett annat land) men inte när han kom till det första asyllandet ville han inte svara, och på frågan om varför han inte stannade i det första asyllandet där han redan ju hade fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande, var svaret att så fort man får tillstånd i det landet så måste man lämna förläggningen och då måste man klara sig själv. Man måste försörja sig själv, det finns inga jobb eller bostäder och man får inte hämta dit sin fru om man inte har jobb och bostad…

•  Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014. Ur texten:

norges-flaggaNorge. Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):
Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

•  En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.” – 26 februari 2015. Ur texten:

FrämlingspassResedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

•  Finland. ”Var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.” – 12 februari 2016. Ur texten:

Finlands flagga mörkare blått kors– Det är inte särskilt många som har någon yrkesutbildning; de utgör endast cirka 10–20 procent. Andelen högutbildade asylsökande är klart under 10 procent, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindströms specialmedarbetare Sakari Puisto. Dessutom kan var femte inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.

På bloggen finns idag 8.462 inlägg i mängder av olika ämnen. En stor del av texterna har skrivits av miggor – anställda på Migrationsverket – men också av andra under rubriken Be my guest, bland annat: Krister Thelin, Thomas Gür, Nuri Kino, Nima Dervish, Mirka Kettunen, Karin Dahlström, Evelyn Malzani och många fler.

Det finns texter av utlänningspoliser, familjehemsföräldrar och personal på HVB. Men också av mig. Dessutom finns mängder av texter om och från Finland och en hel del också från övriga Norden.

mummelforlaget logo ljusgrön mindreJag passar också på att slå ett slag för de böcker som getts ut på Mummelförlaget, skrivna av:

Nima Dervish, David Eberhard, Ilan Sadé, Zulmay Afzali, Katrin Fogelby, SFI-elever, Aniram Niletram och mig själv, Merit Wager.

Samtliga böcker finns i pappersform men också som e-böcker, klara att ladda ner direkt för en billig penning.

Mummelböcker

 

 

 

 

Jag skriver i Svenska Dagbladet om konsekvenser av att man i Sverige knappt gör några åldersbedömningar alls av asylsökande som anger att de är under 18 år

Ledare Op ed logo SvDI en OP ED-artikel i Svenska Dagbladet med rubriken Hur kan säkerheten på HVB öka? skriver jag idag, den 11 februari bland annat:

Det naturliga vore att man också i Sverige gjorde åldersbedömningar i början av asylprocessen vid tveksamhet kring den asylsökandes ålder, vilket görs i övriga Norden. Hade man gjort det så hade man med mycket stor sannolikhet haft ett betydligt mindre antal personer som bedömts vara under 18 år, och Sverige skulle inte ha lika stora problem med plats- och personalbrist på HVB som nu. Med ett betydligt mindre antal faktiskt minderåriga asylsökande kan resurserna användas till boenden med god personaltäthet och en säkrare miljö där man inte riskerar att blanda vuxna asylsökande med minderåriga.

Här finns mina tidigare Op ed-texter i ämnet och repliker på dem samt mina slutrepliker:

Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014
Kommentar och svar angående ensamkommande barn och vuxna inkl min slutreplik – 8 oktober 2014

Sverige ligger efter med ålderstester – 7 januari 2016
Replikskifte mellan Migrationsverket och Merit Wager inkl min slutreplik – 11 januari 2016