För ett år sedan skrev jag så här på Facebook:

Hade man i Sverige tagit miggornas ihärdiga och enträgna berättelser på allvar så hade man vetat detta för länge sedan:

Klicka på textrutan för att komma till artikeln som publicerades den 18 september 2015.

För det här har gällt i många år, långt innan den nu pågående massiva folkinvandringen, den som svenska politiker och medier med dårars envishet kallar ”flyktingström”. Och hade man lyssnat och sett till att strama upp asylprocessen så att man verkligen och på riktigt hade följt utlänningslagen, så hade Sverige idag sett mer ut som Norge och Danmark. Att det skulle kunna se ut som Finland, där man verkligen har följt lagar och konventioner, är nog en omöjlighet eftersom mentaliteten och sätten att hantera situationer och sättet att fatta beslut är så diametralt olika. Men, som sagt: som Norge och Danmark åtminstone. 

Men det hade krävt:
• ansvarstagande på riktigt
• respekt för och efterföljande av utlänningslagen på alla sätt
• skärpning av identitetskrav, försörjningskrav, slut med HVB-hem för 22-, 26- och 30+-åringar (=ålderstester) samt snabbare och resolutare utvisning av personer som inte fått rätt att stanna.
• att rätten för dem vistas i landet illegalt – och därmed inte respekterar landets lagar – att erhålla sjukvård och skolgång åt sina barn tas bort och att i stället se till att de återvänder hem.

Om andra länder klarar att ta ansvar för sitt land och sitt folk och ge de verkligt skyddsbehövande skydd (tillfälligt eller permanent) samt kontrollera identitet, asylhistoria, ålder (om relevant) etc, varför har då inte Sverige klarat det? Och klarar det inte nu heller. Svenska politiker och Migrationsverkets ledning har försatt – och fortsätter att försätta – oss alla i fara. Och så försöker de låtsas som om ”wir schaffen das”!

Ovanstående skrevs alltså den 18 november 2015. Den röra, den osäkerhet, den otydlighet och alla de problem som följt i – och här måste väl ändå ordet vara relevant – massinvandringens spår hade kunnat undvikas om man hade följt de synnerligen självklara regler och rutiner som jag skrev om då och som miggorna har skrivit om i tio år här på bloggen.

Efter allt det lappande och lagande av utlänningslagen som skett sedan dess med bland annat med tillfälliga uppehållstillstånd i 13 månader resp tre år och den fortsatta ansvarslösheten i att Sverige inte gör åldersbedömningar av påstått minderåriga ensamkommande asylsökande, och nu nya påhitt om att afghaner som redan har fått avslag på sina asylansökningar nu kanske ändå ska få stanna om vissa nypåhittade villkor uppfylls, är det ingen som vet vad som gäller på asylområdet. Alla springer omkring som yra höns, särskilt politikerna. Sjukvården, skolorna, kommunerna, socialtjänsten går på knäna. Det finns inte bostäder, det finns inte skolor och det finns inte lärare. Socialsekreterarna slutar på grund av stress och hot och olidliga arbetsförhållanden. Sjukhusen låser sina dörrar. Skottlossningar och dödsskjutningar har gjort Sverige till ett otryggt och farligt land. Bilbränningar är numera ”en svensk tradition”. När det gäller det starkt ökade antalet gruppvåldtäkter kan de stackars gärningsmännen – barnen – inte dömas till annat än samhällstjänst eller på sin höjd ”vård” eftersom de ju bara är barn för att de har sagt att de är barn. Även om man med blotta ögat kan se att de kan vara upp till tio år äldre eller mer.

Partiledarna talar om att ”vi ska bygga Sverige starkt” och ”Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Vad de borde säga om de var ärliga är: ”Vi har byggt Sverige svagt” och ”vi avgår eftersom Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Men de insikterna fanns inte för ett år sedan, inte för tio år sedan och de finns inte heller nu.

© denna blogg.

Lätt i Sverige för ”nyanlända” att begå identitetsbedrägerier – myndigheter och politiker tycks handfallna

Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln.

Under rubriken Kräv lag, Säpo, skriver Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladets ledarsida om de omfattande, sedan länge kända identitetsbedrägerierna som sker i Sverige.

Jag skrev om det i Svenska Dagbladet den 26 oktober 2009 (alltså för sju år sedan…), under rubriken Skatteverket har rätt om id-korten. Ur texten:

Migrationsverket. Skatteverket. Två statliga verk. Det ena beviljar uppehållstillstånd åt personer som ”gör sin identitet sannolik” medan det andra utfärdar id-kort åt dem som ”styrker sin identitet”. Det är skillnad på ”sannolik” och ”styrkt” identitet och det skapar stora problem för staten och enskilda individer.
—————–
Det ska inte råda något tvivel om vilka som beviljats uppehållstillstånd i Sverige och med styrkt identitet från början går det också bra för de nykomna att få id-kort, öppna bankkonto, handla på kredit och hyra lägenhet.

Och här är en bråkdel av vad som skrivits om identitets- och bidragsbedrägerier på bloggen, genom åren. Först en kavalkad av texter under en samlingslänk:

•  Hur gick det sen? – 19 juli 2016. Några rubriker i texten:

•  Syriskt par i Gävle fick svenskt medborgarskap på falska grunder – 14 maj 2007
•  En migga berättar om hur olika man ser på identitetshandlingar i Storbritannien och Sverige  – 4 november 2007
•  Om domar och vägledande beslut gällande asylansökningar i falska identiteter – 13 april 2008
•  En migga: ”42 % av alla granskade handlingar är falska”  – 24 september 2008
•  En migga: ”Irakier, även de som presenterar sig som kristna, har ofta falska handlingar. Varför?” – 2 januari 2011
•  En migga: ”Migrationsverket underlåter att polisanmäla bedrägerier och förfalskningar av handlingar och beviljar i stället PUT.” – 11 mars 2011
•  En migga om ”eritreaner” igen: ”I Sverige lägger modern sitt etiopiska pass i byrålådan och ansöker om asyl, som eritrean, med ett antaget namn och utan id-handlingar.” – 25 augusti 2011
•  En migga: ”Familjen fick PUT tack vare att inga utredningar gjordes, deras falska id-handlingar godtogs också.” – 12 okrober 2012
•  En migga: ”Det är ju faktiskt, i själva verket, den asylsökande som ska lägga sina identitetshandlingar på bordet innan han eller hon ens ska få sin ansökan prövad!” – 14 oktober 2012
•  EMN: ”Enligt EU-ländernas bedömning varierade andelen personer som ansökte om asyl utan identitetshandlingar från 25 procent i Lettland till 94 procent i Sverige och Norge.” – 13 juni 2013
•  En migga: ”Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien.”  – 19 april 2014
•  Om de styrande hade lyssnat det senaste decenniet så hade den nya asyllag som röstas igenom i riksdagen den 21 juni inte behövts  – 21 juni 2016

•  Skatteverket har fått order om att frigöra 10.000 (tiotusen!) personnummer för somaliska anhöriga – 23 mars 2012. Ur texten:

En migga: Tack vare att Migrationsöverdomstolen kom med ett beslut angående somalier och slopandet av kravet på styrkt identitet i fall där föräldrar söker sig till Sverige på anknytning till sina barn som kommit hit ensamma, så har Skatteverket fått order om att frigöra 10.000 (tiotusen!) personnummer.
———–
Jag är dock osäker på hur alla dessa människor ska komma hit, såvida man på Migrationsverket inte återgår till att göra lagvidriga undantag från passlagen och utfärdar resehandlingar till personer utan styrkt, eller ens sannolik identitet.

Det blir intressant, eftersom vem som helst då i princip kan gå in till Polisen och begära ett pass i en påhittad,  påstådd identitet, åberopande somaliernas undantag. Lagar har ju den egenheten att antingen omfattas alla eller ingen. Eller?

•  F.d. migga, nu anställd vid Skatteverket: ”Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock.” – 27 januari 2012. Ur texten:

Hur kan det komma sig att man i ett av de mest genomreglerade länderna i världen kan passera två statliga myndigheter med oriktiga handlingar? Att kontrollen är mer än bristfällig i många fall vet jag, men att det inte görs någon kontroll alls kom verkligen som en chock. Varför är svenska myndigheter så makalöst naiva när det gäller människor från andra länder?

Jag vet att jag återigen ropar i öknen, men jag måste för min egen själsros skull på något vis få tala om detta.

•  En anställd vid Försäkringskassan: ”Det samarbetas alldeles för lite mellan svenska myndigheter!” – 7 september 2013. Ur texten:

Om Migrationsverket drar in uppehållstillståndet för en person i Sverige borde verket naturligtvis höra av sig till Försäkringskassan och inte bara till Skatteverket! Det är Försäkringskassan som betalar ut nästan alla bidrag: bostadsbidrag, barnbidrag, vårdbidrag. Försörjningsstödet betalas dock ut av kommunerna. Hade man meddelat FK hade bidragen förhoppningsvis omedelbart dragits in. Eftersom FK i fallet som beskrivs i miggans kommentar inte fått info från vare sig Migrationsverket eller Skatteverket, fortsätter bidragen att betalas ut. Som regel avregistrerar vi inte personer från Försäkringskassans system bara för att de saknar uppehållstillstånd, det krävs en konkret uppgift om att personen faktiskt har lämnat landet. (Typ att personen utvisats.) Det krävs dock (i de flesta fall) uppehållstillstånd för att man skall ha rätt till en förmån, se ex. 5 kap 12 paragrafen i socialförsäkringsbalken.

•  En polis: ”De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb.” – 16 juli 2014. Ur texten:

Färsk information från den lokala utlänningsenheten: De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb. Vad gör arbetsförmedlingen egentligen för kontroller? Är det något våra skattepengar ska gå till?

Ett stort problem för både arbetsförmedling och arbetsgivare som ska anställa någon är ju att de som kommer hit på arbetstillstånd får vanliga personnummer. Vid de flesta kontroller jag gjort så uppvisar personerna med arbetstillstånd ett vanligt id-kort från Skatteverket. Jag kan förstå om många arbetsgivare inte förstår att de behöver kontrollera med Migrationsverket att personen faktiskt har uppehållstillstånd eller arbetstillstånd att jobba på valfri arbetsplats.

•  Asylsökande med många identiteter – känt för myndigheterna sedan 20 år – 27 april 2016. Ur texten:

Under de år miggorna haft förtroende för mig och skickat mig sina rapporter inifrån Migrationsverket – den ena berättelsen mer hårresande än den andra – har de, som borde ha tagit ansvar för landet och folket, suttit med huvudena ovanför molnen och låtsats som om det regnar. Hade de orkat ta till sig och hade de förstått att det miggorna berättar måste tas på allvar och att konkreta åtgärder – inte luftpastejer – måste till, så hade Sverige idag varit mer likt de övriga nordiska länderna. Inte en stat i långt gånget förfall, en stat där utomeuropeiska medborgare vet att de kan begå i princip vilka brott som helst, oftast utan några repressalier. Det är nästan riskfritt att bedra och ljuga i asylprocessen, det går bra att ljuga om sin ålder och säga att man är 17 år gammal när man är långt över 20 och till och med över 30. Och det går bra att tillskansa sig allehanda bidrag och ersättningar i olika identiteter.

•  En migga och jag: Nog vore det väl rimligare och mer rättssäkert att de som får UT skulle ges tillfälliga samordningsnummer, inte personnummer med obegränsad giltighetstid? – 25 augusti 2016. Ur texten:

Borde inte samordning göras så att id-kort och körkort får samma slutdatum som det tillfälliga uppehållstillståndet? Och borde inte samordningsnummer, inte personnummer, ges till dem som inte beviljats permanenta utan tillfälliga uppehållstillstånd? I rimlighetens och kontrollmöjlighetens namn. Eller?

Som sagt så är ovanstående en bråkdel av vad som skrivits om identitets- och andra bedrägerier på asylområdet under de 11,5 år som bloggen funnits.

Till slut ett upprop:
Miggor, poliser, socialtjänstanställda,
anställda vid Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen med flera:
hör gärna av er och berätta vad ni ser,
hör och upplever gällande identitets-
bedrägerier och bidrags- och andra
bedrägerier i identitetsbedrägeriernas spår.

Som hittills under 11,5 år garanteras den
som tar kontakt anonymitet om den inte vill
skriva i eget namn. Jag önskar förstås veta
vem som skriver, men uppgifterna
går aldrig till någon annan. Tack!

© denna blogg.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

• Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
• Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
• I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
• I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

• Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
• Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

• Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
• Ett kort samtal 1,5 h
• Ett långt samtal 3,5 h
• För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

• Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
• I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.

Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016) och Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126).

Vi är fem opinionsbildare från Sverige på ”asylresa” i Helsingfors. På eftermiddagen den 27 september tar Migri – så kallas Migrationsverket i Finland – emot oss på sitt kontor på Bryggerigatan 2 A.

Det är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och lansinformation.

Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda.

Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.

Ointresset från svensk sida är inte särskilt förvånande, självtillräckligheten hos svenska medier och politiker är skriande och är man så nöjd och belåten med Sveriges sätt att hantera den största kris som drabbat landet i många mannaminnet, ja då behöver man ju knappast åka till Finland för att lära sig något. Trots att den ordning och reda, den effektivitet och det välfungerande system som existerar där torde kunna fungera förebildligt till och med för länder med betydligt mindre ”utmaningar” (svensk omskrivning för ”stora problem”) än Sverige.

Rummet, möblerna, kaffekopparna, själva miljön skulle lika gärna kunna vara Sverige, där märks ingen skillnad. Men så snart Migris personal börjar prata är det nästan som att förflyttas till en annan planet. Bemötandet är respektfullt och seriöst och yrkeskunskaperna självklara. Presentationerna av olika områden inom asylprocessen genomförs professionellt och utan åthävor, sakligt, tydligt och korrekt. Generaldirektören sitter med under hela det drygt två timmar långa mötet och är hela tiden också andligt närvarande och genuint och positivt intresserad av vad hennes personal säger och vi får höra och av  vilka frågor vi ställer.

Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten börjar. Som finlandssvensk talar hon svenska och även om en del begrepp och ord skiljer sig från de sverigesvenska är det lätt för alla att följa med och förstå vad hon talar om. Till stöd för sina ord har hon en utmärkt Power Point-presentation som också – utan krusiduller – tillställs oss för information dagen efter. Hon talar om asylprocessens förlopp. Och det skiljer sig rejält från det svenska asylprocessförloppet. Presentationen innehåller följande delar:

1. Mottagande och registrering av asylansökan
2. Automatisk sållning av asylsökningar
3. Utredning av identitet, inresa och resrutt
4. Bokning av asylsamtal
5. Asylsamtal
6. Beslutsfattande
7. Delgivning av asylbeslut och överklagande

Polisen eller Gränsbevakningsväsendet tar alltså emot asylansökan och anhängiggör (inleder) ärendet i utlänningsregistret (UMA-systemet, se faktaruta i slutet av texten) och öppnar samtidigt inkvarteringsärendet i det elektroniska systemet. Därefter registreras basuppgifterna, man tar fingeravtryck, gör sökningar i olika datasystem (Eurodac osv.) och den asylsökandes identitetshandlingar kontrolleras och så görs en automatiskt sållning, till exempel till Fast track.

Följande sållningskriterir finns:

•  Interna förflyttningar inom EU
•  Fast track
– Personer som tagna i förvar/fängelse
– Nya ansökningar av samma person (efter negativt beslut)
– EU-medborgare
– Säkra ursprungsländer
– Asylorsaken endast ekonomisk eller hälsomässig

•  Dublin (träff i Eurodac eller VIS, familjeband inom medlemstaterna)
•  Dublin ensamkommande minderåriga
•  Personer som uppvisat identitetshandlingar
•  Övriga (personer som inte uppvisat identitetshandlingar)
•  Sårbara grupper

Så sållas de olika typerna av ärenden och först därefter börjar den faktiska asylhanteringen, asylprocessen.

Fortsättning följer snart i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.

Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

En migga uppmärksammar mig – och härmed också alla som läser detta – om följande:

Sverige  har problem i och med att personer som beviljas UT på anknytning får ett UT-kort redan innan de reser hit. De lämnar inte fingeravtryck i något register, fingeravtrycken finns enbart på UT-kortet. Det är inte alltför sällan som dessa personer, som alltså kommit som anhöriginvandrare, efter ankomsten till Sverige söker och får asyl i en annan identitet och utan handlingar.

Detta främjar skenäktenskap och det är också många gäststuderande och arbetskraftsinvandrare som försvunnit och sedan ”återuppstått” som asylsökande. En mycket enkel lösning på problemet vore att till en början bevilja dessa personer visering. UT-kort kan de få efter ankomsten till Sverige. En person som får visering lämnar nämligen fingeravtryck till ett register som kontrolleras i samband med asylansökan. Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.

På svenska ambassader lämnar man biometri innan man får UT-kort. Men fingeravtryck som lämnats där får vi på Migrationsverket inte kontrollera mot en asylansökan. Det här innebär bland annat att etiopier som fått UAT i Sverige genom skenäktenskap eller som anhöriga till en gäststudent har närmast garanterat sig PUT som ”eritreaner”. Oftast försvinner gäststudenten i samma veva och uppstår i en ny, eritreansk identitet. Och söker asyl.

© denna blogg. Korta citat tillåtna, vänligen länka dock alltid till originalinlägget.

Bedrägerier, lögner, förfalskningar

Klicka på bilden för att komma till pdf-dokumentet.

Jag har samlat ett urval – ett axplock – av alla de texter som publicerats här på bloggen genom åren om bedrägeri och förfalskning på asylområdet. Alltså ett urval, långt ifrån alla. Korta utdrag ur texter från november 2007  till juni 2016, en tidsperiod på nästan nio år med länkar till varje så att man kan läsa dem i sin helhet.

Det borde inte behövas en brasklapp om det självklara, men i det svenska åsiktsklimatet är det kanske bäst ändå att göra det: Nej, alla asylsökande ljuger inte. Nej, alla asylsökande bedrar inte. Nej, alla asylsökande har inte falska identiteter och falska asylhistorier. Bara väldigt många

Här är den första och den sista texten.

“Det finns en risk…” – 13 november 2007. Ur texten:

Samma svenska pass används flera gånger, av olika personer. Irakiska G-pass förfalskas, pass från EU-länder florerar på smugglarmarknaden och kan köpas med visering till eller uppehållstillstånd i något Schengenland. Det är människor av alla möjliga nationaliteter och med alla möjliga bakgrunder (också kriminella och terrorister) som tar sig till Sverige och lever här under falsk identitet. Långt ifrån alla är alltså ens irakier, som en del vill försöka få det att verka som. Och bland dessa finns också ”äkta” asylsökande – men vem kan veta vem som är vem och vem som är vad?

Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. – 9 juni 2016. Ur texten:

Texten fick mig att tänka på hur medier rapporterat och rapporterar om det svåra området asyl & migration. Och på att det har tagit så lång tid innan man på lite mer allvar tagit upp frågan om asylbedrägerier när det gäller dem som söker asyl som minderåriga utan att vara det, men också asylbedrägerier generellt.

Synpunkter, kommentarer, tillägg etc kan kommuniceras här.

© denna blogg. Vid citat ur texterna, vänligen länka alltid till originalinlägget.

11 år och 8332 texter senare…

…skriver och publicerar jag fortfarande. De första inläggen publicerades den 5 maj 2005.

Här är en kavalkad av texter från den 5 maj under åren 2005-2016.

Dubbelavdankad generaldirektör utreder sina egna före detta verk – 2005 Ur texten:

Nu tänker regeringen ge den dubbelt avdankade generaldirektören Lena Häll Eriksson i uppdrag att utreda vad ökningen beror på och föreslå åtgärder. Hon har tidigare varit chef för både Migrationsverket och Kriminalvårdsverket, poster som hon fått lämna. På båda dessa verk var hon ansvarig för det som gick fel. Och nu ska hon utreda…

– Lena Häll har en väldigt bra bakgrund på det sättet, säger Bodström.

I beg to differ.

Asylsökande som ljugit om identitet och nationalitet – 2006. Ur texten:

Något som lagstiftarna överhuvudtaget inte verkar ha tänkt på, men som åtminstone jag undrat över och varnat för, är hur man ska hantera alla dem som ljugit om sin identitet och/eller nationalitet. Dessa asylsökande har trott att det är ”fritt fram” att nu avslöja att: ”Allt jag sa var lögn, jag är inte från X-land, jag är i själva verket från Y-rike! Och jag heter inte A jag heter B”. De har hoppats att ändå omfattas av den generösare tillfäliga lagen.

Asylsökande semestrar i hemlandet medan de väntar på uppehållstillstånd – 2007. Länken till ursprungstexten fungerar inte längre, men rubriken visar att för nio år sedan skrev jag om detta, som fortfarande pågår…

Proposition om arbetskraftsinvandring – 2008. Ur texten:

Det gäller för alla journalister som rapporterar om detta att läsa propositionen noga så att de inte skriver vilseledande och får folk att tro att nu får asylsökande som lyckats skaffa sig jobb mer eller mindre automatiskt uppehållstillstånd. Sådana tendenser har funnits när det tidigare rapporterats om vad reglerna kring arbetskraftsinvandring kommer att innebära. Man gör alla – inte minst de asylsökande! – en stor otjänst om man inte beskriver den nya lagen som snart träder i kraft, på ett sanningsenligt sätt.

Från tjeckisk horisont – 2009. Ur texten:

Hela dagen den 5 maj har jag tillsammans med ett antal skrivande kollegor tillbringat i det undersköna Prag, det grönskande, frodiga, syréndoftande och kastanjeträdsblommande Prag med sina vackra gamla hus och mängder av kyrkor med smäckra spiror (torn- dito, alltså) och floden som rinner rakt igenom alltihop.

”En genomsnittlig svensk betalar närmare sju miljoner kronor i skatt under sin livstid” – 2010. Ur texten:

Förra året bedömde Försäkringskassan att den felaktigt betalat ut över 16 000 miljoner kronor för mycket. Försäkringskassans generaldirektör försvarade sig med att det ändå inte var så mycket om man tänker på hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut. Och så kan man ju se det. Man kan också se den felaktiga kostnaden per svensk och då blir det 9000 kronor per år för en trebarnsfamilj.

En migga: ”Asyl handlar ju inte om den här typen av fall.” – 2011. Ur texten:

Släktingen har tagit hit personen i samband med sin egen semester i det gamla hemlandet. Släktingen anser att det finns bra vård i Sverige och släktingen vill också att hans familj i det gamla hemlandet ska slippa den här personen som kräver så mycket vård. Det finns naturligtvis ingen vård i Sverige som kan bota en medelålders person med grav utvecklingsstörning och inte heller har Sverige uppfunnit metoder som gör senildementa åldringar smarta och pigga igen.

Regeringen och riksdagen vill inte ta till sig bevisen för vilket kaos de har skapat – och skapar – 2012. Ur texten:

Sverige skiljer sig från andra rättsstater där det krävs att den som beviljas inresa i landet och, i fall där man söker asyl, beviljas uppehållstillstånd i landet ska styrka sin identitet. Det krävs i och för sig även här enligt utlänningslagen, men av någon outgrundlig anledning har man lättat på det absoluta kravet och det räcker numera – i Sverige – med att ”göra sin identitet sannolik”. Plats för stort skratt. Mindre lockande till skratt är, att till följd av den svenska underlåtenheten att säkra vilka som ges uppehållstillstånd och försörjning i landet, kan samma person söka asyl (ett allt mer irrelevant ord i sammanhanget, eftersom det allt oftare inte handlar om asyl utan om försörjning eller finns andra syften) flera gånger. Även om han, så småningom, upptäcks och faktiskt utvisas, så har han då kunnat vistas här länge och kostat en hel del. Han har också missbrukat asylinstrumentet på många sätt, inte minst genom att offentliga biträden, migrationsverkets tjänstemän (=miggorna) och migrationsdomstolarnas tjänster tagits i anspråk till stora kostnader och samtidigt till förfång för de allt färre med faktiska asyl- och skyddsbehov som också kommer hit och som dessa resurser borde ha kommit till godo.

Man får inte uppehållstillstånd för att man hungerstrejkar! – 2013. Ur texten:

Om man har sökt asyl eller skydd i Sverige och fått avslag såväl av Migrationsverket som, efter överklagan, i migrationsdomstol, då är det ett ovedersägligt faktum att man i två instanser inte befunnits ha rätt till asyl eller skydd i Sverige. Hungerstrejk som press på myndigheter och domstolar fungerar inte, ska inte fungera, kan helt inte tillåtas fungera i en rättsstat. Det finns inte stöd för uppehållstillstånd på grund av hungerstrejk i lagen och det måste göras lika klart för människor i Sverige som man till exempel gjort i Finland.

Vad är ”en human asylpolitik”? – 2014. Ur texten:

Ur ett pressmeddelande från FARR, Flyktinggruppernas Riksråd, som idag lanserar Asylkampanjen. Den som flyr har inget val. Det har du:

För att uppmärksamma att de som påverkas mest av asylpolitiken – de asylsökande – oftast inte själva har rösträtt att påverka vilken politik som ska föras. Detta ställer extra höga krav på de som har rösträtt att rösta för en human och solidarisk asylpolitik och på politiker att göra aktiva åtgärder för en stärkt asylrätt.

Varför tillåter – och nästan uppmanar Sverige till skapandet av – parallellsamhällen? – 2015. Ur texten:

Sverker Spaak, processägare på Migrationsverket har svårt att se att Migrationsverket skulle behöva göra något för att förhindra att personer som ska utvisas försvinner, säger i en artikel i DN 3 maj 2015:

Jag tror inte vi vill kontrollera på det sättet heller. Vi vill att de följer den lagstiftning vi har, men om man väljer att avvika så har vi inga instrument att förhindra det.

Det behövs ingen dyr Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism med en mager hemsida och ett ännu magrare resultat. – 2016. Ur texten:

Jag anser inte heller att det behövs någon nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Var det inte något som delvis kom till för att ge Mona Sahlin (som mer eller mindre flummade runt det första året för över 80.000 kr/mån) ett (hög)avlönat uppdrag?

Vad som behövs, och har behövts redan innan hon började ”samordna”, är ett uppvaknande och en nyktrare, mer verklighetsbaserad syn på asylinvandringen och asylinvandrare. Också på dem som är födda här till asylinvandrade föräldrar och på de få men befintliga svenskar som radikaliserats, och på att se till att landets lagar efterlevs av alla som lever och bor i Sverige. En skärpt och mer vaksam attityd i hela samhället, genomgående.

Det var 11 av 8.332 texter publicerade under 11 år.

Ni som läser texter här regelbundet eller sporadiskt och vill säga något om dem kan göra det här. Kanske publicerar jag era åsikter (anonymt om ni vill, under eget namn om ni vill).

Den som vill veta när ett nytt inlägg publiceras kan klicka på den lilla rutan längst ner i högra hörnet där det står Följ.

Ingen betalar mig, jag har inga annonsörer (jag betalar i stället själv en summa varje år för att inte ha reklam på min blogg…) så:

Lämna gärna ett bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden
via ”Subscribe”eller med valfritt belopp via ”Donate”.
Varje bidrag är välkommet!

Finland. Förslag om identitetskort för utlänningar.

I fortsättningen kan alla som fått uppehållstillstånd beviljas identitetskort för utlänningar (sammandrag av texten)

Regeringen har den 7 april till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om identitetskort och till vissa lagar som har samband med den.

Det föreslås att alla [utlänningar] som har uppehållstillstånd och hemkommun, i fortsättningen kan beviljas identitetskort för utlänningar, vilket främjar deras integration. Om sökanden inte har något dokument som bekräftar identiteten, kan man styrka identiteten genom att göra en jämförelse av fingeravtrycken med fingeravtrycken i sökandens uppehållstillståndskort. Giltighetstiden för kortet ska bindas till giltighetstiden för uppehållstillståndet

Den nya lagen om identitetskort avses huvudsakligen träda i kraft i slutet av 2016.

Kommentar: Att utlänningar ska kunna få speciella identitetskort är säkert bra, men jag förstår inte hur en person med okänd identitet kan ges ett identitetskort på grundval av fingeravtryck i personens uppehållstillståndskort? Han/hon har ju inte styrkt/visat sin identitet när han/hon fick uppehållstillståndskortet (i så fall skulle han/hon ju kunna visa upp dokument som bekräftar identiteten!); hur menar man då att fingeravtrycket i det kortet ska kunna ligga till grund för ett ”riktigt” identitetskort?

© Översättning Merit Wager

En migga: ”Att missbruk grasserar är verkligen inte konstigt.”

En migga om inlägget Asylsökande med många identiteter – känt för myndigheterna sedan 20 år

Mycket bra! Särskilt bra att du nämner Argusrapporten, för den är ju fortfarande högintressant.

Man kan ju konstatera att Migrationsverket i princip har noll koll på och uppföljning av missbruk. Vi har däremot internrevision, tillsynsenhet och andra funktioner som i princip enbart jobbar med att kontrollera verksamheten internt. Däremot finns ingen funktion som har till uppgift att upptäcka missbruk av regler som begås av våra klienter. Så att missbruk grasserar är verkligen inte konstigt.

Ytterligare information, reflektioner och kommentarer från miggor och andra som kommer i kontakt med personer med falska identiteter får gärna höra av sig!

© denna blogg.

En migga: ”Min gissning är att de kommer att tvingas att ge sig ut på Hemnet och börja buda på villor.”

Från och med idag, den 1 mars, gäller Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Migrationsverket har lagt ut Frågor och svar om bosättningslagen, som bör läsas med kritiskt och med eftertanke.

Regeringarna har det senaste decenniet inte tagit ”sitt ansvar” och nu vältrar de över det helt på kommunerna. Eller försöker göra det.

Under Frågor och svar om bosättningslagen på Migrationsverkets sajt finns en hel del mer eller mindre rörig information, men ingenstans anges vilka eventuella sanktioner som kan vidtas mot nekande kommuner. Det tyder på att det inte finns några sådana. Kanske har det med kommunernas grundlagsstadgade självstyrelse att göra, att man inte kan införa tvingande lagar som går emot den?

Således kan ju kommuner, som helt enkelt inte anser sig kunna ta emot hundratals eller tusentals nya invånare, neka att ta emot människor om de inte har bostäder, skolor, sfi-lärare, möjlighet till att ge vård etc.

Den förra och den nya regeringen bär skulden till att det ser ut som det gör i Sverige. Men också Migrationsverket som inte gjort/gör tillräckligt grundliga utredningar och inte i tillräcklig utsträckning verkar kunna fastställa identitet och faktiska skäl till att de, som säger sig behöva skydd i Sverige, är här. Det är inte kommunerna som har skapat det kaos som nu råder.

I år beräknas allt från 70.000 till 150.000 asylsökande komma, förutom den kvarts miljon som kommit de senaste två åren och de många före dem. Samt deras anhöriga. Kommunerna har att i första hand se till sina invånare sin kommun. Det är det primära ansvar de har. Regeringen har att se till landets och folkets bästa, vilket den (nuvarande men i minst lika hög grad tidigare) inte gör och har gjort. De har i åratal tutat ut att andra länder ”måste ta sitt ansvar” medan de själva inte gjort det. Kommunerna ska ta sitt ansvar.

Som det är nu så fungerar det helt enkelt inte, hur godhjärtad man än vill vara.

En migga kommenterar det hela så här:

Jag kan bara tillägga att det ofta finns en legitim anledning att många av de ca 10.000 med PUT fortfarande inte anvisats en kommunplats. Det rör sig ofta om ganska besvärliga familjekonstellationer, till exempel tiobarnsfamiljer där det inte är så lätt för kommunerna att ordna fram en lägenhet. Dessa blir sannolikt de som först kommer anvisas, och då ska det bli spännande att se hur kommunerna löser det. Min gissning är att de kommer att tvingas att ge sig ut på Hemnet och börja buda på villor. Som om inte bostadsmarknaden var nog överhettad…

Och det blir sannolikt de mindre sluga kommunerna i glesbygden som kommer att följa lagen om anvisning. De rikare och listigare kommunerna kommer säkert att slingra sig undan.

© denna blogg.

Om återkallande av medborgarskap

År 2003 fattade man i Finland beslut om att det ska vara möjligt att återkalla medborgarskapsbeslut som fattats på felaktiga grunder. I Danmark och Nederländerna kan medborgarskap återkallas på samma grunder. Möjlighet att återkalla medborgarskapsbeslut finns också i Norge, Kanada, Storbritannien och Tyskland. Det gäller förmodligen i en hel del andra länder också, men i de här länderna vet jag med säkerhet att medborgarskap enligt lag kan återkallas.

Skulle det bli möjligt i Sverige att återkalla medborgarskapsbeslut som fattats på felaktiga grunder så skulle vi få se tiotusentals människor bli av med sina svenska medborgarskap; det skulle förmodligen behöva inrättas en ny myndighet som enbart sysslade med detta. Så illa är det, eftersom man i Sverige beviljar medborgarskap åt i princip precis vem som helst som varit här i åtta år. Fyra år är den normala tid som krävs (en mycket kort tid…), men för den som inte styrkt sin identitet eller som har begått brott så är det åtta år (ibland längre tid) som gäller. Man kan alltså bli svensk medborgare även om man angett fel namn, fel nationalitet, fel ålder och serverat en helt påhittad ”asylhistoria” eller begått brott som gett ett långt fängelsestraff. Och det svenska medborgarskapet kan alltså inte återkallas.

Inte undra på att alla vill till Sverige…

Korta sammandrag av vad som gäller beträffande återkallande av medborgarskap i Norden

Danmark
Danmark införde år 2002 en bestämmelse om återkallelse i 8 a § i sin medborgarskapslag. Danskt medborgarskap får återkallas av domstol om den sökande i samband med förvärvet av medborgarskapet har förfarit svikligt. Återkallelse får i sådant fall ske om vederbörande uppsåtligen har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller har förtigit relevanta uppgifter som varit av betydelse för att få medborgarskap.

Finland
I den finska medborgarskapslagen infördes år 2003 en bestämmelse om återkallelse när den sökande uppträtt svekfullt. Enligt 33 § i lagen får beslut fattas om återkallelse av finskt medborgarskap som har förvärvats efter ansökan eller anmälan. Villkoren för återkallelse är att personen ifråga har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift eller förtigit omständighet som, om den varit känd, skulle ja lett till avslag på ansökan respektive anmälan. Den oriktiga uppgiften kan till exempel avse en personuppgift.

Norge
Enligt norsk rätt kan ett medborgarskap återkallas enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler om omprövning på grund av oriktiga eller bristande förutsättningar. Ett medborgarskap kan vidare återkallas med stöd av reglerna i 35 § förvaltningslagen som ger förvaltningsmyndigheter en möjlighet att under vissa förutsättningar ompröva sitt eget beslut om beslutet kan anses som ogiltigt.

Sverige
Medborgarskap kan inte återkallas

© denna blogg.

En text från november månad varje år under tiden 2005-2015

Här följer en liten kavalkad av en bråkdel av vad som skrivits på asyl & migrationsområdet här på bloggen under 11 år, från november 2005 till och med november 2015.

•  Vägledande beslut från Migrationsverket – 22 november 2005. Ur texten:

Den tredje familjen har lämnat falska id-handlingar och riskerar därmed avslag i prövningen enligt den tillfälliga asyllagen. Migrationsverket har dock förordnat om ett offentligt biträde som ska hjälpa till att klara ut deras bakgrund m.m. Den här familjen kan komma att avvisas.

•  Migrationsverket JO- och JK-anmält – 27 november 2006. Ur texten:

Antalet ensamkommande flyktingbarn – främst från Irak – har tredubblats sedan i somras, till cirka 100 barn i månaden.

•  Hela havet stormar på asylområdet – 29 november 2007. Ur texten:

Genom sin ineffektivitet och slapphänthet har Sverige fått ett grundmurat – och sant – rykte (bland annat i Mellanöstern) som ett land där man nästan alltid kan stanna om man bara tar sig dit. Vare sig man har asyl- eller skyddsskäl eller ej, vare sig man får uppehållstillstånd eller ej så kan man hålla sig kvar. Ca 17.000 människor (förmodligen många fler) befinner sig här efter att de fått avslag på sina asylansökningar och vägrar lämna landet. Och fler blir de. Samtidigt pågår en märklig specialbehandling av dem som säger sig vara irakier: 5.000 av dem ska få uppehållstillstånd i Sverige på 14 dagar (!) och resten ska inte beöv vänta mer än högst sex månader. Andra kan få vänta i åratal.

•  En migga: ”Samma advokat är förordnad som offentligt biträde åt 1 000 asylsökande. Samtidigt.” – 24 november 2008. Ur texten:

Dessutom: när allt fler seriösa och kompetenta advokater och jurister har slutat med asylärenden eller överväger att sluta, och allt fler biträden som tidigare haft massor av ärenden hamnar på Migrationsverkets svarta lista, så riskerar det att bli mer regel än undantag att ombuden representerar hundratals – eller ofattbara 1.000 – klienter som de ska träffa, lyssna på, läsa och låta översätta handlingar, skriva inlagor, medverka vid förhandlingar etc.

•  En migga: ”Asylprocessen har ju kortats på allmän begäran och asylsökande som får beslut inom fyra månader får enligt lag inte arbeta.” – 30 november 2009. Ur texten:

1) För att som asylsökande få ta ett jobb (hur många som nu ens skulle kunna det, utan språkkunskaper eller kännedom om landet…), måste man ha styrkt sin identitet.

2) Enligt lagen ska AT-UND inte ges om asylprocessen beräknas ta kortare tid än fyra månader.

Kommentarer till krav 1:
Massor av asylsökande (uppemot 96 %!) visar inga eller falska identitetshandlingar när de söker asyl i Sverige. Därmed har de givetvis inte styrkt sin identitet.

•  En migga: ”Och med GD:s ord i bakhuvudet så skriver man felaktiga positiva tillstånd på löpande band.” – 29 november 2010. Ur texten:

Det går fortare och det är inte så viktigt att det blir rätt om man ger tillstånd, därför slafsar man ihop några tillstånd i veckan, så att man uppnår målen, liksom. Ska man skriva ett avslag så ska det föredras för ”fan och hans moster” och alla ska lägga sig i och komma med funderingar på varför. Därför drar man sig för det och med generaldirektörens ord i bakhuvudet (Jag kommer aldrig att bli upprörd av ett felaktigt beslut så länge som det är ett positivt beslut”) så skriver man felaktiga positiva tillstånd på löpande band. Vi producerar mer än de gör på Scania och Volvo tillsammans!

•  Ska Sverige pröva skyddsskäl gentemot Italien? – 25 november 2011. Ur texten:

Det är märkligt att medierna inte tar upp det faktum att vad det här faktiskt handlar om är, att man vill att Sverige ska pröva skyddsskäl gentemot Italien! Men det finns ingen sådan möjlighet, man kan inte söka asyl i ett land, få det och sedan fritt asylinvandra på nytt i ett annat EU-land.

•  Allt fler asylsökande i Tyskland visar öppet sitt missnöje över dåliga levnadsvillkor – 27 november 2012. Ur texten:

öppna ögon har svenska politiker duckat undan sitt ansvar att se längre än vad godhetsnäsan räcker. Ansvarslöst har de t.o.m. skapat regler och lagar som går stick i stäv med tidigare stiftade lagar. De har också sett mellan fingrarna med alla de tiotusentals människor som helt sonika bara stannar kvar här utan tillstånd, vilket är detsamma som att de vistas här olagligt. Där är politikerna och rättssystemet i Sverige märkligt ”generöst” och ointresserat av att bevaka sitt territorium och laglydigheten i riket – och det kommer med största sannolikhet snart att straffa sig.

•  Varför kallas en självmordsbombare från Beirut i en artikel i Expressen för ”Skärholmenkillen”? – 23 november 2013. Ur texten:

Migrationsverkets kontroll av personer som söker asyl eller skydd, liksom av dem som söker arbete, är under all kritik och har så varit så länge myndigheten funnits. Migrationsverkets oförmåga att se till att utlänningslagen efterlevs och dess vindflöjelliknande agerande (som bl.a. medför att de böjer sig när mediestormar blåser upp*), skadar landet inte bara kortsiktigt utan även långsiktigt. För alltid, faktiskt.

•  Ivar Arpi om att Migrationsverkets tjänstemän vittnar om en ökande rättsosäkerhet – 27 november 2014. Ur texten (av Ivar Arpi):

I min artikel visar jag att Migrationsverket i takt med det ökade söktrycket från asylsökande till Sverige får allt svårare att klara av att både göra grundliga utredningar och samtidigt inte låta asylsökande vänta för länge på besked. Här finns en svår avvägning som aldrig helt kan lösas. Jag ville skildra de påfrestningar som handläggare, beslutsfattare och andra tjänstemän på Migrationsverket är utsatta för. Tjänstemännen vittnar alltså om en ökande rättsosäkerhet på Migrationsverket.

•  Finland inför skärpta ålderstest för ensamkommande minderåriga asylsökande. – 13 november 2015. Ur texten:

Asylsökande som utan godtagbar orsak säger nej till en undersökning betraktas automatiskt som vuxna.

År 2014 sökte 196 ensamkommande barn asyl i Finland. Sjuttio av dem genomgick en åldersundersökning som visade att 39 av dem var vuxna.

Kommentar: En text från varje november månad i 11 år. Man kan söka texter i arkivet på månad och år, på ämne under ”kategorier” och med hjälp av sökord.

© denna blogg.

För den som vill bidra.

Danmark har helt rätt. Sverige har inte tagit sitt ansvar.

Klicka på bildrutan för att lyssna och läsa!

Danmark har helt rätt! Sverige har inte tagit ansvar utan hanterat asyl & migrationsfrågorna på ett synnerligen oansvarigt och – det kan vi nu se med egna ögon – förödande sätt.

– Sverige har under många år fört en oansvarig flyktingpolitik. De har själva satt sig i denna situation, säger den danska integrations- och bostadsministern Inger Støjberg, i en intervju i danska Tv2.

Även statsminister Stefan Löfvens nödrop till EU i onsdags fick kalla handen från Danmarks utrikesminister, Kristian Jensen, som i samma tv-kanal sa att varje land har valt sin strategi och Sverige får hantera situationen som de själva vill.

Det som sägs från danskt håll nu, det har varnats för i många år av både miggorna och mig här på bloggen. Det kan bli tjatigt att upprepa det, men hade man lyssnat på dem och hade man – som jag otaliga gånger uppmanat svenska politiker och journalister genom åren – tittat på hur de nordiska grannländerna hanterat och hanterar asylfrågor (helt enligt internationella konventioner och med snarlika utlänningslagar som i Sverige) då hade situationen i Sverige varit helt annorlunda idag. Då hade Sverige varit mer likt de länder som faktiskt inte bara i ord utan även i handling, tagit ansvar för både sitt land, sitt folk och för sådana hitkommande som styrker sin identitet och har faktiska asyl- och skyddsskäl. Då hade den katastrofala situation som nu råder i Sverige inte uppkommit.

Jag citerar återigen min salig mormor:

Nu är det för sent att stiga tidigt opp!

Och lägger till ett gammalt ordspråk:

Som man bäddar får man ligga!

Tyvärr är det ett ganska litet fåtal okunniga och inkompetenta personer som bäddat och nu tvingas hela folket ligga som de bäddat.

© denna blogg. Korta citat tillåtna, vänligen länka alltid till originaltexten.

Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Svenska Dagbladet rapporterar:

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk stöder förslaget om att Sverige ska kunna skicka vidare asylsökande.

– Det är uppenbart att Sverige är det mest påverkade landet när det gäller asylsökande per capita. Jag tror att Sverige förtjänar det här stödet från EU. Det här är inte mitt beslut, utan ligger på EU-kommissionens bord. Men jag stöttar Sveriges initiativ.

Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Och så kommer Stefan Löfven med det uttjatade, svenskt självgoda uttalandet (skriftligt till TT) som han och andra politiker kommit med så många gånger förr, och som ingen någonsin brytt sig om:

– Det är dags att andra länder nu tar sitt ansvar och därför kräver regeringen en omfördelning av flyktingar från Sverige.

Hur hade han tänkt sig att det ska det gå till?

Sverige har självt försatt sig i den situation landet befinner sig i på grund av brister i asylhanteringen och svaga och okunniga politiker som inte förstått och förmått att agera som till exempel sina tre närmaste nordiska grannländer där kaoset inte alls är lika stort.

•  Sverige har haft – och har fortfarande – ingen som helst gränskontroll.
•  Sverige har inte en tillräckligt välutvecklad och trovärdig asylprocess.
•  Sverige utvisar inte personer som fått avslag på sin asylansökan varvid dessa personer stannar kvar illegalt i landet.
•  Sverige ger personer som vistas illegalt förmåner som sjukvård och skola.
•  Sverige kontrollerar inte hur gamla påstådda minderåriga asylsökande är, inte ens vid stor tveksamhet om den uppgivna åldern kan stämma.

På vilket sätt ”förtjänar” ett land med så många brister, så svaga politiker och så illa fungerande system för invandringen, stöd från EU? Vilka länder vill sopa upp efter Sverige och börja ta emot människor som sökt sig hit? Vilka länder vill ta emot dem som Sverige ”släppt in” utan att man vet vilka en majoritet av dem är (icke styrkt identitet)* eller varifrån de kommer (icke styrkt nationalitet och hemland) eller varför de kommer (asyl- eller skyddsskäl eller önskan om ”bättre liv”, sjukvård och operationer, flykt undan straff för brott)?

Så vilka länder ska vilja ta emot asylsökande från Sverige? Och hur ska Sverige få asylsökande att vilja lämna det bästa asyllandet Sverige där allt är ”gratis” och man inte ens behöver jobba för att vara försörjd?

Under tio år har (o)ansvariga politiker och regeringsmedlemmar ansvarslöst låtit allt rulla på utan att styra upp asylhanteringen och nu tycker Sverige att andra länder ska ta ansvar för dess oansvarighet. Det är lite magstarkt.

* Information från Migrationsverket den 4 november 2015

81 procent av dem som sökt asyl hittills i år saknar pass vid ansökningstillfället. 50 procent visar upp någon form av
id-handling under asylprocessen.

© denna blogg.

Finland. Migrationsverket har meddelat nya riktlinjer gällande Irak.

Vid en presskonferens idag klockan 14.00 (13.00 svensk tid), meddelade Migrationsverket i Finland att:

Hanna Kautto, kommunikationschef vid Migrationsverket, inledde presskonferensen som sändes via webben på Yle. Den stora och viktiga frågan som alla väntade på svaret på, var hur Migrationsverkets nya bedömning av säkerhetsläget i Irak ser ut. Men öven andra frågor adresserades

Först ut var Kaj Swanljung, projektchef vid asylenheten, Migrationsverket:

Asylsökande som flyttas internt inom EU och som kommer till Finland, genomgår samma asylprocess som alla andra och får inte automatiskt uppehållstillstånd. Omkring 75 procent beräknas dock få asyl eller uppehållstillstånd.

Sedan gjorde Esko Repo, direktör för asylenheten, Migrationsverket en liten översyn av läget:

4.000 asylbeslut har fattats hittills i år. 21.000 väntar på beslut. Totalt beräknas mellan 30.000 och 35.000 personer söka asyl i Finland under 2015.

Migrationsverket rekryterar mera personal. Det fanns 75 handläggare och beslutsfattare i början av 2015, i början av 2016 hoppas vi ha ca 500 personer som kan hantera den stora mängden asylansökningar.

Alla delar måste fungera: Migrationsverket, Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet etc. Vi har en god samarbetskultur i Finland och kan fatta snabba beslut och agera snabbt. Vi slimmar allting som går att slimma och onödiga väntetider skalas bort liksom att vi förenklar vår skriftliga kommunikation. På alla sätt effektiviserar vi verksamheten.

Många asylansökningar har återtagits, främst av irakier och albaner. Det finns också många Dublinärenden, de utgör cirka 20 procent av besluten. Vi fattar snabba beslut i ärenden som ter sig uppenbart ogrundade, vi hanterar dem med förtur. Förra året fick till exempel inte enda alban uppehållstillstånd i Finland.

Och sedan berättade Esko Repo om hur Migrationsverket nu ser på säkerhetsläget i Irak:

Vi ser över läget de olika länder som de kommer asylsökande ifrån, det är rutin för oss. Vi samlar in information och gör uppskattningar och fattar beslut om hur vi ser på situationen i de olika länderna. Vi gör bedömningar, men slutordet har Högsta Förvaltningsdomstolen när/om en asylsökande överklagar ett negativt beslut.

Det kommer så många asylsökande nu från bland annat Somalia och Irak att vi funnit det viktiga att se över situationen i dessa – men också många andra – länder.

Också i Belgien fryste man alla asylansökningar under en tid och har just i dagarna kommit fram till samma syn på situationen som Finland.

Polisen i Finland fortsätter att utreda de asylsökandes identitet och bakgrund och sedan överlämnas ärendena till Migrationsverket för mer grundlig utredning.

Som vi idag ser på läget i Irak så gäller det att områden som till exempel Kirkuk, Babylons län och Bagdad-området ses som lugnare. Det finns fortfarande problem där, men vi har uppskattat att det inte råder en kategorisk fara för livet för alla som kommer därifrån. Vi fortsätter att fatta individuella beslut, men ändrar vår syn på det allmänna säkerhetsläget jämfört med tidigare.

Tidigare hade vi en hel del asylsökande från kurddominerade områden. Många som kommer nu för att söka asyl kommer från Bagdad. De kommer att beröras av det beslut vi fattat idag.

Förbehåll: Ovanstående är nedtecknat från webben, där Migrationsverkets presskonferens sändes. Den hölls på finska och när man lyssnar och mycket snabbt översätter och skriver ett referat kan det hända att någonting missförstås eller missuppfattas. Skulle så vara fallet kommer texten att ändras och uppdateras.

Tillagt senare. Klicka på texten för att komma till Svenska Yles text samt videoklipp.

Kort utdrag ur texten:

Enligt Migrationsverket beviljas inte irakierna längre asyl på basis av hemort utan individuella faktorer avgör.

– Fortfarande är läget mycket utmanande i Irak, men i vissa områden har situationen förbättrats, säger Esko Repo, chef för asylenheten på Migrationsverket.

Situationen är problematisk i Bagdad, sade Repo.

– Vi kan inte kategoriskt bedöma att människor där riskerar utsättas för våld, sade Repo.

Enligt Repo kommer det att påverka irakiska asylsökande i Finland, av vilka många kommer just från Bagdadområdet. Men Repo ger ingen siffra över hur många som berörs.

Fem – av 2960 – texter på området Asyl&Migration

Här är några av de 2960 texter som finns under kategorirubriken Asyl&Migration som tål att läsas på nytt – eller kanske första gången:

En migga: ”Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl …” – 17 september 2010. Ur texten:

Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl – hur länge som helst. Vi översätter deras förfalskade ”kallelser” och ”domar” och i många fall gör vi även ambassadförfrågningar om huruvida ”domarna” är äkta. Dessa iranier ges alltid ett biträde och de vet redan när de ansöker om asyl vilket biträde de önskar. När allting visat sig vara bluff och båg, vilket också domstolen kommer fram till, ja då har dessa personer hunnit etablera sig och de har även fått arbete och de får uppehållstillstånd p.g.a. arbetet. Det handlar alltså om gravt missbruk av asylrätten. Och då har också, som genom ett under, det förstörda passet kommit fram eller också har de utan problem ansökt om nytt pass vid iranska ambassaden i Stockholm.

I år kommer ca 68.000 asylsökande att inte uppvisa pass när de söker asyl i Sverige – 22 september 2014. Ur texten:

 Att asylsökande styrker sin identitet borde vara en självklarhet. Men något sådant krav ställs inte i Sverige; här ska man göra sin identitet ”trovärdig” och/eller ”sannolik” och det vet människor i de länder utanför Europa varifrån flest asylsökande kommer. De vet att i Sverige går det att få både permanent uppehållstillstånd i falsk identitet och med falsk asylhistoria och att bli svensk medborgare efter åtta år utan att ha styrkt vem man är eller varför man kom hit.

En migga: ”Vad vi idag sysslar med är inte asylrätt.” – 19 mars 2015. Ur texten:

Den numera vuxne mannen från Serbien åberopar en diffus blodsfejd i hemlandet, sin brytning med familjen som tvingade honom agera apatisk samt anknytning till Sverige som skäl för att han bör få uppehållstillstånd här. Och, hör och häpna, domstolen anser att under den tid pojken ”diagnosticerades med så kallat uppgivenhetssyndrom (ett antal år…) hann han gå i skolan och utveckla ett socialt nätverk”. På den grunden – och ”till skydd för sitt privatliv”(vad nu det kan betyda?) – ger den honom permanent uppehållstillstånd! (Migrationsverket har dock möjlighet att överklaga beslutet). Dessutom avslutas domen med en notis om att för övrigt har hela familjen fått uppehållstillstånd i landet!

Innebär ”rättssäkerhet” i asylärenden att man beviljas uppehållstillstånd i Sverige? – 7 maj 2015. Ur texten:

Genomgående i inslaget och intervjuerna är inte att man vill diskutera hur rättssäkra och korrekta besluten är. Nej, grunden från vilken diskussionen och rapporteringen utgår är i stället ”hur många fler som får stanna” resp ”hur många färre som får stanna” beroende på om det sitter sverigedemokrater, kristdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister  eller andra som nämndemän miljöpartister i migrationsdomstolarna. Som om rättssäkerhet vore en politisk fråga…

”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 16 juli 2015. Ur texten:

Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är. Utredningen visar även att barnen idag mår mycket dåligt av situationen.

Vidare visar det sig av utredningen, att den numera svenska medborgaren A varit bosatt i Göteborg. A har aldrig haft någon inkomst utan fått ekonomiskt bistånd från stat och kommun. I sin andra identitet, som asylsökande, har A även fått bidrag av Migratiuonsverket. När den asylsökande A fick beslut om  fick han även ett nytt personnummer. han kommunplacerades i Stockholm där han bor idag. Ärendet har polisanmälts.

Ytterligare 2955 inlägg på området Asyl&Migration (sedan maj 2005) finns att läsa här.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalinlägget.

Die Welt: ”Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge.”

Kort rapport från min nytyske (svensk som utvandrat till Tyskland) korrespondent:

I Bayern börjar man också få problem med kostnaden för ”ensamkommande flyktingbarn” så man ska nu börja med fördelning över hela landet.

Kostnaden per ”flyktingbarn” ligger här på 60.000 euro/år, alltså hälften/tredjedelen av i Sverige.

I artikeln Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge i Die Welt den 13 juli, sägs bland annat:

In einem Interview der «Mainpost» (Montag) erläuterte er, für jeden unbegleiteten minderjährigen Flüchtling müssten jährlich rund 60.000 Euro ausgegeben werden.

«Bei aktuell 8500 unbegleiteten Flüchtlingen in Bayern kommt man da auf eine Summe von rund 510 Millionen Euro. Und wir haben erst Jahresmitte.»

Med viss översättningshjälp ser texten ut så här på svenska:

I en intervju med ”Main Post” (måndag), förklarade han (Landkreistagspräsident Christian Bernreiter, CSU) att varje ensamkommande minderårig flykting årligen kostar cirka 60.000 euro (cirka 592.000 kronor).

”Med nuvarande 8.500 ensamkommande flyktingar i Bayern blir summan cirka 510 miljoner euro per år (drygt 5 miljarder kronor ). Och vi har bara kommit till halvårsskiftet. ”

I Sverige kostar 8.500 ensamkommande minderåriga asylsökande långt över det dubbla (nästan tre gånger så mycket), jämfört med i Bayern. Och hit kommer, enligt Migrationsverkets prognos, i år uppåt 12.000.

2014 kom 7.049 ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga personer till Sverige och sökte asyl. Samma år avgjordes 4.334 ärenden gällande den här kategorin. Av dem fick 3.269 bifall. Endast 509 fick avslag. I 83 fall skulle asylprövningen övertas av annan stat inom ramen för den så kallade Dublinförordningen, det vill säga Sverige prövade inte ansökan i sak. I 473 fall handlade det om

övriga ansökningar Migrationsverket ej prövat i sak, exempelvis avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bland annat när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.

Att bifallsandelen är så hög är något förvånande eftersom utlänningslagen inte undantar ”barn” från kravet på skyddsskäl och inte anger att de lättare ska kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige enbart för att de är barn. Även Migrationsöverdomstolen (Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”) har klart och tydligt i en dom från februari 2014 uttalat sig och konstaterat att:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant.

Och i texten En migga resonerar om kravet på att asylsökande ska ”göra sin identitet sannolik” anges att:

Enligt Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande så ska asylsökande göra sin identitet sannolik, annars beviljas inget PUT. Detta gäller såväl ensamkommande barn som vuxna asylsökande.

En migga undrar, med anledning av ovanstående:

Varför bemödar rättschefen sig om att skriva ställningstaganden som blir meningslösa när de sedan inte följs i praktiken?

Det finns väldigt mycket att undra över när det gäller den svenska ”asylindustrin” – som den med rätta torde kunna kallas idag eftersom systemen blivit allt mer industrilika på grund av de stora mängder asylsökande som kommer till Sverige. Men politikerna har abdikerat (eller aldrig på riktigt orkat sätta sig in i hela problematiken); medierna har inte tillräckligt kunnigt folk som skulle kunna ge en allsidig bild. De journalister som är kunniga kan inte tala klarspråk om hur det ligger till eftersom sanningen inte är vad som kallas ”politiskt korrekt” på de redaktioner där de arbetar. Därför får allmänheten inte veta det de i ett fritt land har rätt att få veta: hur det ser ut i verkligheten. Det vill säga hela bilden av asylinvandringen, inte minst vad gäller de ”ensamkommande barnen”, varav 80 % år 2013 var mellan 15 och 17 år (enligt egen utsago), de flesta pojkar/unga män.

Den som vill veta ner om vad främst miggor men öven andra aktörer i ”branschen” (HVB-hemsanställda, familjehem m.fl.) berättar, kan skriva in sökordet ”ensamkommande” i sökrutan här på bloggen, så kommer några hundratal texter upp i ämnet.

© denna blogg.

”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.”

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000?

Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Texten fortsätter:

Här är ett redovisat exempel som visar ett ärende där syftet var att möjliggöra följdinvandring men som samtidigt innebar en förbättrad ekon0mi:

Migrationsverkets utredning visade att

den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är. Utredningen visar även att barnen idag mår mycket dåligt av situationen.

Vidare visar det sig av utredningen, att den numera svenska medborgaren A varit bosatt i Göteborg. A har aldrig haft någon inkomst utan fått ekonomiskt bistånd från stat och kommun. I sin andra identitet, som asylsökande, har A även fått bidrag av Migratiuonsverket. När den asylsökande A fick beslut om permanent uppehållstillstånd fick han även ett nytt personnummer. han kommunplacerades i Stockholm där han bor idag. Ärendet har polisanmälts.

I en kommentar under rubriken Åtgärder kan man i rapporten läsa:

Erfarenheterna från Finland visar att denna ärendetyp helt har upphört sedan man ändrade den finska utlänningslagen så att myndigheterna har möjlighet att ta fingeravtryck även på tillståndssökande.

Under rubriken Ekonomiska konsekvenser av dubbla identiteter sägs i rapporten bland annat följande:

Bland de ärenden vi arbetat med har det varit vanligare med falska anknytningar hos grupper som vid en ansökan om asyl generellt beviljas permanentuppehållstillstånd. Om detta beror på att de är en totalt större grupp eller om detta kommit att b,li ett säkrare sätt att ta sig till Sverige än att anlita flyktingsmugglare kan vi inte, utifrån vårt underlag, bedöma.

Det kan gå till så att en vuxen och eventuellt några barn kommer till Sverige på anknytning till en person som uppges vara make eller maka och eventuellt mamma eller pappa till vederbörande, I själva verket är det en bror eller syster. Ibland kan det vara någon släkting eller annan oerspn som mot ersättning eller av andra skäl uppges vara anhörig.

De personer vi stött på och som kommer till Sverige med ett anknytningstillstånd har relativt omgående efter ankomsten till Sverige ansökt om asyl i sin riktiga identitet. När personen beviljas asyl kan den verkliga familjen beviljas uppehållstillstånd genom anknytning. Vi har sett personer som tar hit en ny falsk anknytning som även den ansöker om asyl. Det har visat sig att de flesta inte använder sig av dubbla identiteter under någon längre tid.

Betänk att de ersättningar som här nämns är de som gällde för mer än 15 år sedan och att det också handlar om ett oerhört mycket mindre antal asylsökande då (1999) än idag då över 100.000 asylsökande plus sedan följande anhöriga kommer till Sverige! Migrationsverket räknade då, i rapporten som kom år 2000, försiktigt så här:

Om vi antar att 5 procent av de cirka 4.000 som beviljades uppehållstillstånd på anknytning 1999 ansöker om asyl i annan identitet så innebär det 200 personer. Dygnsmedelkostnaden för en asylsökande är cirka 200 kronor per dygn. Kostnaden skulle därmed bli 14,6 miljoner kronor vid en genomsnittlig handläggningstid av ett år.

Tillämpa beräkningen (som alltså är lågt antagen) att 5 procent av dem som år 2014 beviljades uppehållstillstånd på anknytning  sedan ansökte om asyl i annan identitet och ta också hänsyn till att dygnsmedelskostnaden är högre nu än för 15 år sedan, så torde siffrorna hamna i mångmiljardklassen (för alla år sedan 1999…). Enbart för bedrägerier, alltså.

Tror någon – Regeringen? Riksdagen? Journalisterna? – att det är annorlunda idag än det var för 15 år sedan?

Politiker och medier som genom åren vägrat ta upp frågorna om bedrägerier och varit beredda att kalla dem som gjort det för allehanda otrevliga saker, borde kanske fundera lite över varför de under minst de senaste 15 åren bidragit till att sanningar, ovedersägliga fakta, inte kommit fram. Varför man inte berättat om de mångmiljardbelopp ur allas vår gemensamma skattepott som under åren gått till bedragare och skurkar i stället för till SVO (skola, vård, omsorg). Politikerna och medierna är medskyldiga till att ”svinnet” har sett ut som det gjort och att det har kunnat – och kan – fortsätta år ut och år in utan att någon har satt/sätter stopp för det.

Det spelar tydligen ingen roll hur många rapporter som tas fram av Migrationsverket och Riksrevisionen, det är dokumentation som ingen så kallad ansvarig bryr sig om och som svenska folket sällan eller aldrig får kännedom om.

Sverige skiljer sig från alla andra EU-länder och torde vara unikt i världen vad gäller strutsbeteende och, nästintill, premierande av asylbedrägerier.

Alla jag talar med är för att Sverige ska ta emot flyktingar. Alla, utan undantag.

Ingen jag talar med är för att vi ska fortsätta låtsas att vi tror på att alla ensamkommande asylsökande som påstår sig vara ”barn” är det och att vi ska tillåta att folk stannar här illegalt (en anomali: ”tillåta” och ”illegalt”…), att vi ska acceptera icke styrkt identitet vid beviljande av uppehållstillstånd och till och med svenskt medborgarskap.

Alla jag talar med känner sig maktlösa och svikna av politikerna som inte bryr sig om landet och folket utan ser till sina egna förmåner och inte drar sig för att undanhålla fakta från dem som bekostar deras höga arvoden.

Ingen som jag talar med litar på vare sig politiker eller journalister, ingen enda säger att han eller hon litar på vad de läser, hör eller ser i svenska medier om just asylfrågor. Alltså inte en enda person!

OBS! Dessa åsikter bland människor är genomgående och mer eller mindre uttalade och tydliga hos precis alla jag talar med. Och de är många.

© denna blogg.

Jag läser tidigare texter på bloggen…

…och har en några undringar:

1)  Vad har hänt sedan detta: En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” (2 maj 2014)?

2)  Vad hände med Erik Ullenhags förslag om att ”Utmönstring av begreppet ras” (31 juli 2014) skulle ske i Sverige?

3)  Är et någon som har uppfattat detta: Det är inte svårt för terrorister och andra med onda avsikter att ta sig in i Sverige (1 februari 2015). I så fall vem, var och hur?

4)  Har månne någon tagit upp i lite bredare sammanhang detta som en migga skriver om den 26 maj 2015: En migga: ”Att några tusen ”ensamkommande barn” kan kosta som stora infrastruktursatsningar tror jag inte folk riktigt begriper.” Är det någon som bryr sig, överhuvudtaget?

5)  Varför skriver miggor så här (om ”sannolik identitet” och inte ens det utan ”sannolik hemvist”) i texten  En migga: ”Det är få beslutsfattare som anser att muntliga uppgifter kan göra en asylsökandes identitet sannolik.” (2 juli 2015), när det står så här på Migrationsverkets egen hemsida:

© denna blogg. Vid korta citat, vänligen länka till den här texten!

En migga: ”Det är få beslutsfattare som anser att muntliga uppgifter kan göra en asylsökandes identitet sannolik.”

En migga:

Vi har ett rättsligt ställningstagande från verket självt som säger att en asylsökande kan göra sin identitet sannolik genom muntliga uppgifter. Den har fått massiv kritik från oss som jobbar i verksamheten.

Det är ju bara kända personer som kan göra sin identitet sannolik. Personer som själva kan styrka sin identitet kan också intyga att en annan person är den som den uppger. Det är få beslutsfattare som anser att muntliga uppgifter kan göra en asylsökandes identitet sannolik.

Vi brukar inte sträcka oss längre än till att muntliga uppgifter kan göra hemvisten sannolik. Sen är det tyvärr så att vi har en grupp som inte ens kan göra sin hemvist sannolik och där vi inte har en aning om var de kommer ifrån. Vi kan till exempel ta en person som talar somaliska, men inte vet någonting alls om den plats i Somalia denne påstår sig komma ifrån. Denne person kan ju vara medborgare i vilket land som helst och kan ju redan ha uppehållstillstånd och rentav medborgarskap varsomhelst. Somalierna är ju spridda över hela världen.

Vi kan inte bevilja uppehållstillstånd om personen inte ens gjort sin hemvist sannolik, vilket ju är ett minimikrav (jag erkänner dock att vi här är generösare än lagstiftaren tänkt, men vi måste vara lita pragmatiska) och vi kan inte utvisa. För att kunna utvisa någon krävs nämligen att vi anger vilket land personen ska utvisas till. Ack, ja…

Har inte själv sett Migrationsverkets operative chef Mikael Ribbenvik och generaldirektören Anders Danielsson i Almedalen. Alla ska ju vara där. Om de gör nytta eller ej vet jag inte. De har ju i och för sig rätt i att allmänheten har dåliga kunskaper om hela “asyleriet”, men det är väl inte så många från “allmänheten” i Almedalen…

För övrigt så finns det på Migrationsverket – liksom på de flesta myndigheter – en oherrans massa människor som inte tillför någonting. Nu rekryteras det hos oss chefer på längden och tvären och med dem ökar administrationen. De ska följa upp och kontrollera till förbannelse, men vi behöver fler som avgör ärenden. Inte fler räknenissar.

© denna blogg.