Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera

* En migga: 13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.

Och:

 ** En migga: Fingeravtryck tas ju också av dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Miggorna skriver numera ganska ofta i skov. De är så arbetstyngda att det kan gå ett bra tag mellan skriverierna, men så händer något som gör att de återigen låter mig – och er som läser min blogg – få en inblick i deras ”mad, mad, mad, mad world”.  Jag ställde en del frågor till tre miggor om multipla identiteter och det var som att öppna en dammlucka och låta vattnet forsa fritt. Om det här inlägget blir lite rörigt så får ni ursäkta. Det kom mängder av information både om det jag frågat om och om en hel del annat, så nu serverar jag den blandade kompotten så gott jag förmår.

Jag vidarebefordrade följande historia – som jag själv hade fått berättad för mig – till tre, av varandra oberoende miggor för kommentarer:

En man som jobbar som reklamutdelare i en invandrartät stadsdel i en medelstor stad har lärt känna några somalier. En av dem berättade att han har tre hyreskontrakt på lägenheter. Att han kom till Malmö, fick asyl (eller PUT, jag vet inte vilket) och lägenhet. Och att han, efter en tid, tog färjan till Finland och när han kom till Sverige ändrade han några bokstäver i efternamnet, sökte asyl på nytt och fick det (eller PUT). Plus lägenhet. Därefter gjorde han samma sak ännu en gång och fick återigen asyl (eller PUT) och lägenhet.

Mannen, somaliern, berättar att han nu har asyl/PUT i tre identiteter, han har tre lägenheter och bidrag i tre identiteter. Han bor i en av lägenheterna och hyr ut de två andra. Somalierna berättar att ”det finns andra som också gör så här”.

Historien låter onekligen lätt osannolik (även om jag har hört liknande tidigare), så mina frågor till miggorna löd:

Migrationsverket har ju ett fingeravtrycksregister (ni kollar ju i Eurodac). Kontrolleras alltid alla asylsökandes fingeravtryck automatiskt – det vill säga har man det som rutin – i den databas där samtliga som beviljats asyl/PUT i Sverige finns? Alltså, för att vara så tydlig som möjligt: är det rutin att alla asylsökandes fingeravtryck alltid kontrolleras för att upptäcka att de inte har gjort som somaliern och sökt asyl tidigare i Sverige i flera identiteter?

•  Om svaret är ja: hur kommer det sig i så fall att somaliern – och enligt honom och hans kompisar flera andra – har kunnat söka asyl i flera identiteter i Sverige?

•  Om svaret är nej: varför görs inte alltid, rutinmässigt, kontroller av fingeravtryck i Migrationsverkets egna register för att upptäcka bedragare som söker asyl i Sverige i olika identiteter?

Här följer svar – och en hel del annan information på köpet – från en av de tre miggorna:

Först svarar miggan:

Det är omöjligt att få asyl i flera identiteter. Fingeravtrycken kontrolleras automatiskt och sparas i tio år i Eurodac. Undantaget är om man säger sig vara under 14 år, då tas det inga fingeravtryck. Eller om man kommit hit som kvotflykting eller genom anhöriginvandring, då finns fingeravtrycken inte i Eurodac.

Vi kontrollerar fingeravtryck av alla asylsökande. Det finns ingen chans att det inte skulle upptäckas att man sökt asyl tidigare.

Därefter berättar miggan följande:

Jag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.

*13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna. 

Jag undrar vad som hänt i fallet med den 25-årige 13-åringen…

Miggan igen:

Det här fallet aktualiserades för ett par år sedan. Migrationsverket återkallade  hans PUT i två identiteter utan att träffa honom, han var ju oanträffbar. Ett av de tre PUT:en gick dessvärre inte att återkalla utan att först träffa honom och det gick inte heller att utvisa honom i den identiteten utan en muntlig utredning. Detta eftersom vi, enligt lagen,  inte får återkalla PUT eller utvisa personer utan att ha träffat dem.

Jag frågade om det är den dåvarande ”13-åringens” (som i själva verket var 25) PUT som inte kan återkallas?

En annan migga svarade:

Nej, det PUT som inte kan återkallas är den vuxna somalierns, han som fick PUT på grund av väpnad konflikt i Somalia 2010. Samme man som redan strax innan hade fått PUT som ”minderårig anhöriginvandrare”, typ 17 år, i en annan identitet vilket inte upptäcktes när detta PUT beviljades. Sedan blev han efterlyst för brott och sökte då – och fick – PUT som 13 -åring i en ny identitet.

Mannen fortsatte att begå brott och ”straffades” med inlåsning i ett SIS-boende. När han var där ville han återta sin första identitet (han hade inte åkt fast för något brott i just den identiteten). Ingen trodde på honom så han rymde från SIS-boendet.  Ingen vet förstås om hans rätta identitet är den första eller den andra. Den tredje är absolut inte den rätta med tanke på åldern. Men somalier är han i alla fall och det gick inte att återkalla hans andra tillstånd utan att träffa honom. För att återkalla ett PUT krävs det att den sökande ”medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit avgörande för ärendets utgång”. Här var det inte så.  Alla somalier fick ju PUT på grund av konflkten från 2009 till 2011.

Rörigt? Ja. Rörigt. Betänk då också att just det här handlar om ett enda fall, en enda människa. Miggorna är också bara människor och de har inte alltid det fulla stöd de skulle behöva vare sig från sin ledning, från riksdag och regering, från medier eller ens från samhället. Ändå ska de hantera en röra av bedrägerier och lögner blandade med äkta skyddsbehövande, och försöka kryssa mellan alla rättsliga riktlinjer och annat som står som spön i backen och rör till allting ännu mer.

Jag påpekar att en annan migga sagt att fingeravtrycken raderas ur databasen när man fått PUT. I så fall, om det stämmer, då kan man ju inte kolla om personen har fått PUT tidigare för då finns ju inga fingeravtryck kvar?

Den flesta miggan svarar:

Asylsökandes fingeravtryck lagras i olika databaser. Det finns en nationell databas som var av betydelse innan Eurodac fanns ( jag tror Eurodac kom 2002/2003).  Det är från den databasen sökandes fingeravtryck raderas när den sökande får UAT. Däremot lagras den sökande fingeravtryck i databasen Eurodac i minst 10 år.

När en person lämnar fingeravtryck i samband med sin asylansökan kontrolleras fingeravtrycken mot databasen Eurodac och lagras där. Om den sökande sedan söker asyl igen, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat EU-land,  kommer de tidigare asylansökningarna att synas i Eurodac, med datum för ansökan och med ärendenummer.

Jag frågar om miggan vet varför fingeravtryck inte alltid tas av precis alla på samma sätt som av asylsökande, alltså också av anhöriginvandrare och studerande?

Den första miggan svarar en aning uppgivet:

** Fingeravtryck tas ju också på dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Läs också En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

Råd: Man kan alltid fråga Migrationsverket om man undrar över något.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka dock alltid till originalinlägget.

EU-ledare: ”Det är mer troligt att terrorister attackerar Europa när viseringsfrithet för turkiska medborgare införs.”

Klicka på textrutan för att kommatill artikeltexten på The Telegraphs sajt (på engelska).

Terrorists are more likely to attack European countries as a result of a controversial deal to allow Turkish citizens to travel across the continent without visas, EU leaders have admitted.

Foreign terrorists and organised criminals are expected to seek Turkish passports to reach continental Europe “as soon as” the visa waiver program comes into force, a European Commission report said.

Det som sägs i The Telegraphs artikel är vi en del som förstod här i Sverige också, när vi hörde om den överenskommelse som EU gjort med Turkiet.

Det har ju redan under ganska lång tid kommit människor med kopplingar till IS och andra terrororganisationer till Sverige, i falska identiteter. De sitter på asylboenden runt om i landet och bidar sin tid. Och snart kommer ännu fler, nu också med turkiska pass, det är bara att köpa flygbiljetter direkt till vilken europeisk stad som helst.

Risken är stor att man i Sverige blåögt kommer att tro att alla som har turkiska pass, bara vill komma till EU för att turista. Entusiastiska personer med turkisk bakgrund, boende i Sverige har intervjuats i svenska medier om hur glada de är för att deras släktingar nu slipper söka visum (som om det var så besvärligt, det får svenskar göra när de till exempel ska besöka USA och det går hur bra som helst) för att komma och hälsa på. Men inget har sagts om att personer med kopplingar till terrororganisationer lätt kan blanda sig med dessa släktingar och personer som vill turista här eller i andra europeiska länder. Samma blåögdhet verkar råda som när man i Sverige tror (eller vill få allmänheten att tro?) att så gott som alla som kommer hit från utomeuropeiska länder är ”stackars flyktingar” som – enligt gängse mantra på högsta myndighets-, riksdags- och regeringsnivå (för att inte tala om i svenska medier) – ”har flytt för sina liv från krig och förföljelse”. Förresten kan det vara intressant att veta att det bara är i Sverige de så kallade ansvariga tänker och uttrycker sig så.

I Finland uttalade president Sauli Niinistös redan i januari i år så här:

Vi har noterat att det har anlänt människor från nästan 30 länder till Finland. Då är det helt klart att vi inte talar om en flyttrörelse som orsakats av krigssituationen i Syrien eller Irak.

Och i februari sa president Niinistö:

Strömmen av immigranter till Europa, och även till Finland, är i hög grad en folkvandring; det handlar alltså inte om flykt undan omedelbar nöd.

I mars sa EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans:

Över hälften av alla flyktingar inom EU har ekonomiska motiv och därmed ingen rätt till asyl. Det handlar om 60 procent av alla flyktingar. Det är människor som man kan anta inte har en enda anledning att ansöka om flyktingstatus.

I Sverige har man till och med struntat i – och fortsätet att strunta i – att göra obligatoriska åldersbedömningar direkt vid ankomsten på de sammanlagt 42.418 påstått minderåriga personer (i Sverige kallade ”ensamkommande barn”) som tagit sig hit bara under 2014 och 2015, och inte på dem som kommit tidigare heller. De ”ensamkommande barnen” som tycker att de har rätt att välja var de ska söka asyl och som inte vill till något annat land i EU eftersom man där kontrollerar åldern när asylsökande inte styrker den och det finns minsta misstanke om att de kan vara över 18 år. I Sverige utsätts skattebetalarna för enorma kostnader och potentiell och verklig fara på grund av den svenska dumheten och slappheten som gör att vi behandlar vuxna män som barn och även – tvärtemot vad utlänningslagen anger – beviljar uppehållstillstånd lättare för att de säger sig vara ”ensamkommande barn” .

Och nu öppnas då snabbvägar in i EU, in i Sverige, inte bara för turister och släktingar utan också för personer med terroristkopplingar, när visumfrihet införs för medborgarna i Turkiet, ett land med 75 miljoner invånare. Och det blir ännu svårare, för att inte säga helt omöjligt, att ha någon som helst kontroll över vilka som rör sig över gränserna.

© denna blogg. Jag ser ibland att medier hämtat uppgifter och/eller citerat direkt ur mina texter. Det går förstås bra, men vänligen ange källa när så sker.

Att personer söker asyl i flera identiteter har varit känt för Migrationsverket och regeringarna i minst 16 år

Identitetsbedrägerierna – såväl att man söker asyl i falska identiteter som att man söker asyl i flera identiteter – har, bevisligen, varit känt i minst 16 år. Minst 16 år, alltså. Det som nu äntligen förtjänstfullt tas upp i en större morgontidning av Nuri Kino (se nedan) är alltså något som journalister i större medier borde ha rapporterat om för mycket länge sedan och som de som suttit i regeringsställning sedan år 2000 och även tidigare, borde ha agerat mot. För att inte tala om myndigheten Migrationsverket som under den här tiden har haft inte mindre än sex generaldirektörer:

Lena Häll Eriksson 2000-2003
Barbro Holmberg 2003-2004
Janna Valik 2004-2007
Dan Eliasson 2007-2011
Christina Werner (t.f) 2011-2012
Anders Danielsson 2012-

I Svenska Dagbladet den 28 april skriver Nuri Kino bland annat:

Klicka på textrutan för att komma till artikel.

En beslutsfattare på Migrationsverket som gärna vill berätta om problematiken vill vara anonym, och hävdar att den som pratar med medier riskerar att bli utfryst på jobbet: ”I vissa fall vet vi att de har tagit hit folk som de inte är släkt med och tagit betalt för det. De kan dessutom ha en eller flera identiteter här i Sverige och ytterligare en annan i ett grannland för att utnyttja bidragssystemen.”

Hen avslutar med något om möjligt ännu mer häpnadsväckande: ”Jag har mött ett tiotal personer som är födda i Sverige men som har ansökt om asyl här. När de väl har fått PUT och kommer för att få ut id-handlingar pratar de flytande svenska. Det har hänt att de har skrattat åt mig när jag har ifrågasatt dem.”

I en tidigare artikel i ämnet – Samma person, åtta identiteter – publicerad den 7 april, skriver Nuri Kino:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Det är ju märkligt att inget verkar hända på det här området som miggor rapporterat om och varnat för i nästan ett decennium. Här är några av mina texter i frågan:

•  En migga: ”Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning.” – 19 april 2010. Citat ur texten:

Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning! Jag talar givetvis om somalierna. Med risk för att ”rasistkortet” kommer upp fortare än en katt nyser, säger jag ändå detta, av det enkla skälet att det är sant. Jag har träffat så många somalier som utan att tveka har ljugit mig rakt upp i ansiktet, även efter att jag slagit hål på deras historia. Men alla i Sverige är tysta, för de vet att det måste sättas stopp för denna åderlåtning av det svenska välfärdssystemet.

•  En migga skriver: ”Jag har fått flera samtal från förvirrade socialsekreterare som är ledsna för att deras klienter från Somalia avslöjats med att de tar bidrag både från socialen och Migrationsverket eftersom de har två olika identiteter.” – 26 augusti 2010.

Citat ur texten:

Jag hoppas att det inom en mycket snar framtid kommer att tas fingeravtryck av alla! Av personer som får visering, av personer som uppehållstillstånd på grund av studier, av personer som får tillstånd som anhöriga till någon, av personer som kommer som arbetskraftsinvandrare.  I och för sig blir kanske vi som jobbar med asyl kanske arbetslösa då, och många socialsekreterare likaså, för att inte nämna alla de som jobbar med integration. Men det är ett billigt pris att betala för att få ordning på de stora bedrägerier som pågår. Det finns andra jobb för oss allihop.

• En migga om somalier som inte kommer till sina egna asylutredningar och en eritrean med tre identiteter – 28 juni 2011. Citat ur texten:

Med eritreaner är det samma sak. Jag har själv träffat en eritrean med tre olika identiteter som haft uppehållstillstånd  i två av dessa identiteter: först som gäststuderande och sedan som make till sin egen syster. Ja, just det: som make till sin egen syster! När detta avslöjades så hade han faktiskt ingen syster i Sverige, han hade inte heller gäststuderat i Sverige utan någon som var väldigt lik honom hade först gäststuderat här i en identitet, sedan hade samma person eller en annan person som var väldigt lik honom gift sig med hans syster… Jag förstår om den som läser detta inte hänger med, det är verkligen inte lätt, alla gånger.

Mannen med de tre identiteterna åkte hit direkt från Eritrea och han hade samma historia som så många andra därifrån: han rymde från fängelset där han av någon anledning satt, förmodligen oskyldig. Ingen vet – och han kan själv absolut inte förstå det heller – hur både gäststudenten och personen som fick uppehållstillstånd på anknytning till hans syster är så lika honom att fotojämförelser säger att det med så gott som absolut säkerhet rör sig om en och samma person på alla bilder.

•  En migga: ”Om en och samma person lämnat in flera ansökningar i olika identiteter både i Sverige och i andra EU-länder och om han kommer från ett land som vi inte utvisar någon till, exempelvis Syrien eller Eritrea, måste jag då anse att personens senaste identitet är mer sannolik än de andra identiteter som han hävdat?” – 11 april 2014. Citat ur texten:

När alla från Somalia fick PUT så hade jag en sökande som hade sex olika identiteter, två i Sverige och fyra i de andra EU-länderna. Då behövde jag inte skriva något krystat resonemang om att han hade gjort sin identitet sannolik, det räckte att han kom från Somalia vilket språkanalysen visade. Men vad kan jag hitta på nu, i liknande fall? Jag har frågat dem som gett oss handläggningsstödet men inte fått något svar ännu…

•  ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 15 juli 2015. Citat ur texten:

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000? Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Främst miggorna, men också jag själv, har rapporterat och berättat om identitetsbedrägerier  här på bloggen under cirka 8 av de 11 år som den funnits. Men politiker och journalister har, trots att många av dem har läst och läser rapporterna, inte tagit till sig de ofta helt förödande (för landet, folket, de asylsökande – för alla!) uppgifter som framförts. Det är både obegripligt och ytterst ansvarslöst att inte rapportera om och kraftfullt agera mot de grava missförhållanden som larmats om och varnats för under mer än ett decennium och som dessutom varit kända redan flera år innan jag började blogga.

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, vänligen länka till originalinlägget.

Lämna gärna ett  bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden via ”Subscribe” eller med valfritt belopp via ”Donate”. Det tar tid, kraft, energi och framför allt kunskap (och goda kontakter med miggor och andra ”aktörer” på området) att rapportera om en av Sveriges största samhällsviktiga frågor då, nu och för lång framtid och det görs helt ideellt varför varje bidrag är ytterst välkommet.

Asylsökande med många identiteter – känt för myndigheterna sedan 20 år

Klicka på text- och bildrutan för att komma till artikeln.

Medan regeringen och så gott som alla politiska partier är upptagna med att i det närmaste dagligen komma med nya utspel och förslag och påhitt på asylområdet – det ena mer orealistiskt och ogenomförbart än det andra – pågår verkligheten. Den är det inte lika angeläget att ta tag i, att på riktigt engagera sig i. Som till exempel det som Nuri Kino tar upp i sin artikel i Svenska Dagbladet idag.

Att asylbedrägerier pågår i tusental, kanske tiotusental, dag ut och dag in, det är inget av partierna, ingen regering varken förr eller nu, som orkar eller förmår ta tag i. Att människor utan asylskäl och ibland av tvivelaktiga, för Sverige direkt negativa anledningar söker ”asyl” i falska identiteter är något som varit känt i två decennier, kanske längre. I snart elva år har jag bloggat och under åtta, nio av dessa år har miggorna rapporterat, frenetiskt och ihärdigt, om bland annat just detta. Utan märkbara resultat. Deras rapporter har snarare tigits ihjäl än tagits på det stora allvar de förtjänar.

Nur Kino skriver också om det i sin text:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Själv har Nuri Kino, ensam och utan en stor redaktion i ryggen, försökt undersöka vad som låg bakom att en man som han träffade på en restaurang, visade upp ett stort antal olika id-handlingar som han skröt om att han använde sig av. När Nuri Kino gick vidare i sin undersökning hittade han en person som hade så många som åtta olika identiteter – åtta olika identiteter som han kan agera i, söka asyl i, skaffa bidrag i, begå brott i. Ur Nuri Kinos text:

I den dom jag har tillgång till, gällande mannen med åtta identiteter, kan man läsa: ”Migrationsverket har yttrat sig i målet. Av yttrande framgår att NN har figurerat under i vart fall sex olika identiteter i de underlag som tillsänts Migrationsverket och att personens familjeförhållanden inte är kända.” Domen föll 2016-03-07.

Jag mejlar Migrationsverket och frågar varför de låter det här fortgå. Vad gör man för att förhindra problematiken med personer med olika identiteter? Svaret: ”Detta är en fråga där lagstiftaren ska föra diskussion kring hur mycket integritetskränkande åtgärder de vill ha.”

Så här är det i det Sverige där de politiska partiernas ledare och migrationspolitiska talespersoner i en aldrig sinande ström släpper ur sig luftpastej efter luftpastej, det vill säga allehanda påhitt på asylområdet som det verkar som om de suttit på sina kammare och hittat på, men inte tänkt igenom längre än näsorna räcker. Medan verkligheten, sönderfallet av vad som en gång var en rättsstat, pågår för fullt och i accelererande fart.

Under de år miggorna haft förtroende för mig och skickat mig sina rapporter inifrån Migrationsverket – den ena berättelsen mer hårresande än den andra – har de, som borde ha tagit ansvar för landet och folket, suttit med huvudena ovanför molnen och låtsats som om det regnar. Hade de orkat ta till sig och hade de förstått att det miggorna berättar måste tas på allvar och att konkreta åtgärder – inte luftpastejer – måste till, så hade Sverige idag varit mer likt de övriga nordiska länderna. Inte en stat i långt gånget förfall, en stat där utomeuropeiska medborgare vet att de kan begå i princip vilka brott som helst, oftast utan några repressalier. Det är nästan riskfritt att bedra och ljuga i asylprocessen, det går bra att ljuga om sin ålder och säga att man är 17 år gammal när man är långt över 20 och till och med över 30. Och det går bra att tillskansa sig allehanda bidrag och ersättningar i olika identiteter.

Här ett utdrag ur ett av många horribla exempel från miggornas rikhaltiga information under mer än åtta år. Det är ett inlägg som fick en mycket lång rubrik: ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” I texten finns exempel på missbruk och användning av falska identiteter, ända sedan 1990-talet…

Migrationsverket, ur Argus-rapporten daterad 200-12-31 (mer än 15 år sedan…):

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Ur Argus-rapporten:

Detta har funnits tillgängligt för alla – journalister, politiker, allmänhet – under alla år. Men vad har det hjälpt när ingen brytt sig om vad de, som vet och kan mest på området, berättar? När politikerna, de som antingen står med huvudena i sanden eller har dem ovanför molnen, inte på allvar bryr sig om det som de har ansvar för? När politiker agerar som om deras huvuduppgift är att komma med ständigt nya utspel i medierna (gärna på DN Debatt för det anses ”finast”), i stället för att sätta sig ned med företrädare för samtliga partier och med kunniga personer (helst miggor!) från Migrationsverket och anställda vid andra berörda myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, utlänningspolisen för att få reda på hur det är ”på riktigt” därute i den verkliga verkligheten. Och sedan sätta in kraftfulla åtgärder för att stävja bland annat bedrägerier. Kort sagt: upprätthålla och värna om rättsstaten.

Nuri Kinos berättelse om hur han kontaktar den ena myndigheten efter den andra och inser att knappt något samarbete dem emellan existerar och att det inte finns någon systematik när det gäller identitetsbedrägerier i samband med att man söker asyl, visar att det är lika illa idag som när jag började publicera berättelser från miggor, utlänningspoliser, HVB-anställda, familjehem och anställda vid Försäkringskassan och Skatteverket.

Sverige är förlorat med så svaga myndighetstjänstemän och så svaga folkföreträdare i regering och riksdag. Sverige är nu den fula ankungen bland de nordiska svanarna. Och värre blir det, dag för dag. Nuri Kino har belyst otaliga svarta sidor av det svenska samhället genom åren. Det han nu berättar kan ingen politiker med förståndet i behåll bortförklara eller låtsas som om det inte existerar. Men det är vad de kommer att göra. Om några dagar är det här glömt för då ska nya utspel på asyl- och migrationsområdet göras, storstilat och mångordigt. Luftpastejer blandade med en och annan mer solid dito, men under alla omständigheter too little, too late.

Sverige är ett land som i accelererande fart är på väg mot vad som brukar kallas ”rock bottom”.

© denna blogg.

    

När blev illegal (=olaglig) invandring till Europa okej?

Less than 24 hours after stepping off HMS Bulwark, and after only the most basic of security checks, they simply strolled out of an Italian refugee camp.

Hamad Said and his friend Abdul Fatah, both 26, were among 1,100 rescued migrants who received food and water aboard the British assault ship before being taken to the Sicilian port of Catania on Monday.
(Läs artikeln här)

En stilla undran: När, hur och varför förändrades synen på illegal invandring? När blev illegal (=olaglig) invandring okej i Europa, i Sverige? Asylbehövande är en sak, men alla dessa människor som tar sig till Europa illegalt, när blev det okej? I praktiken ”fri invandring” för alla som lyckas ta sig till Europa (numera med hjälp av europeiska fartyg*, rentav), när infördes det? Det existerade inte för fem, sex, sju år sedan. Vad hände?

Notera särskilt: ”After only the most basic of security checks, they simply strolled out of an Italian refugee camp.”

Vi har absolut ingen aning om vilka de här människorna är, som kommer till Europa illegalt. Hur kunde det bli acceptabelt, rentav ibland nästan påhejat i åtminstone svenska medier? Hur kunde det bli så att illegala invandrare – som alltså inte har laglig rätt att invandra, inga jobb att komma till, ingen egen försörjning, ingenstans att bo och vilkas identiteter inte är kända liksom inte heller deras bakgrunder (ev kriminella, terrorister etc) – fotograferas och helt öppet berätta att de nu helt enkelt bara reser vidare till Storbritannien (Tyskland, Sverige)?

* För undvikande av missförstånd: Jag talar här inte om de hjälpaktioner som gäller skrangliga båtar där människor riskerar att drunkna om de inte plockas upp! Jag menar att det verkar ha blivit allt vanligare att illegala invandrare kontaktar den italienska kustbevakningen, anger sin position och hävdar att de behöver assistans. Utan faktisk anledning och inte sällan i närheten av Libyens kust.