• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2018
    M T O T F L S
    « Sep    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. ”Afghanistan klarar inte av ett så stort antal återvändande människor, tror Laurence Hart, chef för IOM:s avdelning i Kabul.”

afganistaniin-pakkopalautetaan-15-miljoonaa-pakolaista-yle-4-11-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

1,5 miljoner flyktingar återsänds med tvång till Afghanistan – en total katastrof

EU-länderna återsänder snart stora skaror afghaner, men från Pakistan måste så många som över en miljon återvända. Afghanistan klarar inte ett så stort antal återvändande flyktingar, anser experter.

Till Afghanistan återvänder eller återsänds 1,5 miljoner flyktingar innan årets slut. Europeiska Unionen tecknade ett återtagandeavtal med Afghanistan i oktober och nu återsänds minst tiotusentals asylsökande till sitt hemland. Under det senaste året har det kommit 200.000 afghanska asylsökande till EU.

Det största återvändandet sker dock från Pakistan och Iran. Enbart i Pakistan finns, enligt FN:s siffror, 1,3 miljoner afghanska flyktingar registrerade och dessutom 700.000 oregistrerade. De har flytt de ultraislamistiska talibanernas grymheter.

Relationerna mellan Pakistan och Afghanistan är just nu mycket dåliga. Pakistan har satt en tidsgräns den 15 november för de papperslösa afghanska flyktingarna att skaffa sig identitetshandlingar som kan ge dem rätt att vistas i landet. För de flesta är det en total omöjlighet. Men har de inte dessa papper återsänds de till Afghanistan.

Många afghaner har berättat att de pressats hårt av pakistansk polis och pakistanska myndigheter. Människor hotas och förföljs, polisen griper dem och de tvingas betala mutor, berättar Mohammed Ismail, chef för UNHCR i Jalalabad. Flyktingarna upplever också att målet för de pakistanska myndigheterna är att pressa afghanerna att återvända till sitt hemland, trots att landet befinner sig i totalt kaos. Många afghaner har bott i Pakistan i flera år. En del av de unga afghanerna har aldrig varit i Afghanistan.

iom-afghanistanAfghanistan klarar inte av ett så stort antal återvändande människor, tror Laurence Hart, chef för IOM:s (International Organization for Migration) avdelning i Kabul. Han tror att den stora mängden människor som anländer till Afghanistan kommer att skapa enorma problem.

Striderna med talibanerna har förvärrats den senaste tiden. Enligt flyktingministeriet i Afghanistan har enbart under de två senaste månaderna 600.000 människor tvingats fly från sina hem. Antalet internflyktingar i landet har under hösten alltså ökat från 1,2 miljoner till 1,8 miljoner. När man räknar in dem som kommer från Europa och Pakistan, kan det snart finna upp till 3 miljoner internflyktingar. Hjälporganisationerna har inga möjligheter att hjälpa ett så stort antal människor.

Många som återvänder eller återsänds till Afghanistan har ingenstans att ta vägen. Särskilt de som kommer tillbaka från Pakistan har ofta mist sina hem för många år sedan. Bostadshus kan också ha blivit förstörda i de flera decennier pågående krigen

Runt de större städerna i Afghanistan växer ständigt upp nya tält- och ruckelbyar där de hemlösa försöker hålla sig vid liv.

© Översättning Merit Wager
Läs också Afghanistan är nu det land som tar in flest afghanska migranter

Finländska medier serie grön

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Maahanmuuttovirasto logotirsa-forssellRapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

  • Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
  • Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
  • I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
  • I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

  • Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
  • Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

  • Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
  • Ett kort samtal 1,5 h
  • Ett långt samtal 3,5 h
  • För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

  • Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
  • I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016) och Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126).

Vi är fem opinionsbildare från Sverige på ”asylresa” i Helsingfors. På eftermiddagen den 27 september tar Migri – så kallas Migrationsverket i Finland – emot oss på sitt kontor på Bryggerigatan 2 A.

Maahanmuuttovirasto logoDet är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och lansinformation.

pa-migri-27-9-2016Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda.

Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.

Ointresset från svensk sida är inte särskilt förvånande, självtillräckligheten hos svenska medier och politiker är skriande och är man så nöjd och belåten med Sveriges sätt att hantera den största kris som drabbat landet i många mannaminnet, ja då behöver man ju knappast åka till Finland för att lära sig något. Trots att den ordning och reda, den effektivitet och det välfungerande system som existerar där torde kunna fungera förebildligt till och med för länder med betydligt mindre ”utmaningar” (svensk omskrivning för ”stora problem”) än Sverige.

Rummet, möblerna, kaffekopparna, själva miljön skulle lika gärna kunna vara Sverige, där märks ingen skillnad. Men så snart Migris personal börjar prata är det nästan som att förflyttas till en annan planet. Bemötandet är respektfullt och seriöst och yrkeskunskaperna självklara. Presentationerna av olika områden inom asylprocessen genomförs professionellt och utan åthävor, sakligt, tydligt och korrekt. Generaldirektören sitter med under hela det drygt två timmar långa mötet och är hela tiden också andligt närvarande och genuint och positivt intresserad av vad hennes personal säger och vi får höra och av  vilka frågor vi ställer.

tirsa-forssellTirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten börjar. Som finlandssvensk talar hon svenska och även om en del begrepp och ord skiljer sig från de sverigesvenska är det lätt för alla att följa med och förstå vad hon talar om. Till stöd för sina ord har hon en utmärkt Power Point-presentation som också – utan krusiduller – tillställs oss för information dagen efter. Hon talar om asylprocessens förlopp. Och det skiljer sig rejält från det svenska asylprocessförloppet. Presentationen innehåller följande delar:

  1. Mottagande och registrering av asylansökan
  2. Automatisk sållning av asylsökningar
  3. Utredning av identitet, inresa och resrutt
  4. Bokning av asylsamtal
  5. Asylsamtal
  6. Beslutsfattande
  7. Delgivning av asylbeslut och överklagande

Polisen eller Gränsbevakningsväsendet tar alltså emot asylansökan och anhängiggör (inleder) ärendet i utlänningsregistret (UMA-systemet, se faktaruta i slutet av texten) och öppnar samtidigt inkvarteringsärendet i det elektroniska systemet. Därefter registreras basuppgifterna, man tar fingeravtryck, gör sökningar i olika datasystem (Eurodac osv.) och den asylsökandes identitetshandlingar kontrolleras och så görs en automatiskt sållning, till exempel till Fast track.

Följande sållningskriterir finns:

•  Interna förflyttningar inom EU
•  Fast track
– Personer som tagna i förvar/fängelse
– Nya ansökningar av samma person (efter negativt beslut)
– EU-medborgare
– Säkra ursprungsländer
– Asylorsaken endast ekonomisk eller hälsomässig

 Dublin (träff i Eurodac eller VIS, familjeband inom medlemstaterna)
 Dublin ensamkommande minderåriga
•  Personer som uppvisat identitetshandlingar
•  Övriga (personer som inte uppvisat identitetshandlingar)
•  Sårbara grupper

Så sållas de olika typerna av ärenden och först därefter börjar den faktiska asylhanteringen, asylprocessen.

Fortsättning följer snart i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Finland. ”Att bevilja pass och identitetshandlingar är en väsentlig och viktig del av vår nationella identitetshantering”.

Poliisin uusi ohjelma HS 5.8 2016Klicka på text- och bildrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sano matssajt (på finska).

Polisens nya program börjar kontrollera de passansökandes ansiktsbilder 

Polisen strävar efter att, med sitt nya elektroniska ansiktsigenkänningsprogram avslöja förfalskningar där en bedrägligt person söker pass eller id-kort med en annan persons foto.

Det nya programmet tas i bruk i slutet av året. Polisen kan också ha nytta av programmet när det gäller att känna igen personer i samband med brottsutredningar.
—————-
Polisen kommer att använda programmet för att jämföra alla fotografier vid ansökan om id-kort och pass, oavsett om den sökande lämnat det till polisen elektroniskt eller personligen.

Ett pass eller id-kort som innehåller felaktiga uppgifter skulle, i en kriminell persons händer, öppna som också används som resedokument för allehanda möjligheter till brott. Enligt projektledaren Mika Hansson vid Polisstyrelsen är det dock ytterst ovanligt att någon försöker söka pass eller id-kort med hjälp av en annan persons fotografi.

”Jag känner inte till ett enda sådant förfalskningsfall. Men syftet är ändå att öka säkerheten i processen eftersom det är fråga om identitetshandlingar som också används som resehandlingar”, säger Hansson.

Enligt Hansson är processen att bevilja pass och identitetshandlingar en ”väsentlig och viktig del av vår nationella identitetshantering”.

Fakta antal pass Finland

Kommentar: ”Jag känner inte till ett enda sådant förfalskningsfall. Men syftet är ändå att öka säkerheten i processen.”

Det kallas förutseende och att vidta förebyggande åtgärder. Precis så här ska man agera i ett land som värnar om säkerheten och tryggheten för sina medborgare. Inte springa omkring som yra höns och börja utreda (detta universalverktyg i Sverige, som ersätter handlingskraft) när det redan är för sent.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. ”Utlänningar måste i princip alltid ha sina resedokument med sig. I de fall där sådana saknades åkte vi med personerna för att hämta det.”

Helsingissä järjestettiin yöllä Iltasanomat 2.4 2016

Klicka på text- och bildrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Stor utlänningsrazzia i natt – sex efterlysta påträffades 

Centralkriminalpolisen och Gränsbevakningsväsendet utförde utlänningsrazzior under natten mellan fredag och lördag i huvudstadsregionen. Vid dessa påträffades sex efterlysta personer och fem personer bötfälldes, bland annat för vapeninnehav (kniv) på allmän plats. Sammanlagt var ett tiotal patruller ute på dessa uppdrag. Vilka brott de sex var efterlysta för ville polisen inte säga något om.

– Det här är rutinkontroller som polisen utför i enlighet med utlänningslagen, ungefär som trafikövervakning, men den syns inte så ofta i medborgarnas vardag, berättar kommissarie Johanna Sinivuori, Helsingforspolisen.

Poliisi logoRajavartiolaitos logoCentralkriminalpolisen och Gränsbevakningsväsendet kontrollerade slumpmässigt cirka 300 personer på platser där det rör sig många människor, så som i köpcentra och i hamnar.

– Vi kontrollerade identitetshandlingar och undersökte om personen hade dokument som visar att de uppfyller rätten att vistas i landet; dokument som vid anmodan ska uppvisas för polisen. Utlänningar måste i princip alltid ha sina resedokument med sig. I de fall där sådant saknades åkte vi med personen för att hämta det, säger Sinivuori.

Såväl personer som såg ut att etniskt avvika från majoritetsbefolkningen som personer som såg finländska ut, kontrollerades.

– Vi grep finländare också i den här razzian. Och till exempel ester och andra människor från våra grannländer kontrolleras ju också i enlighet med utlänningslagen. Naturligtvis försöker vi att inte orsaka skada eller framkalla agg och oftast förstår människor, när vi förklarar att vi handlar i enlighet med utlänningslagen, enligt Sinivuori.

Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

Trots gränskontroller: ”Ungefär hälften av alla asylsökande visar inte några identitetshandlingar.”

Sverige har sat prop BT 26.2 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Berlingske (på danska).

Berlingskedanmarks-flaggaEfter att svenskarna införde gränskontroll mellan Sverige och Danmark, kommer det asylsökande i långt högre grad till Danmark via Tyskland. Svensk polis registrerar dock ständigt  nya fall av människosmuggling över Öresund.

Trafiken flyter lugnt, även om poliserna stoppar både bilar, bussar och lastbilar för att kontrollera att deras papper är i ordning.

Tolkar, specialister på falska pass och tjänstemän från hela Sverige står varje dag i slutet av Öresundsbron för att säkerställa att gränskontrollen mellan Danmark och Sverige löper problemfritt.

Så har det varit sedan den 4  januari, då svenskarna införde gränskontroller för att hejda tillströmningen av asylsökande till Sverige.
————————-
– Nu tar vi cirka 100 bilar åt sidan varje dag, varav de flesta får köra vidare utan problem.  Vi har kanske ett eller två fall av människosmuggling om dagen, säger Anders Engström, den svenska polisens insatschef för gränskontrollen i hela Skåne.

Sveriges sydligaste stad, Trelleborg, har tagit över Malmös position som främsta destination för asylsökande som kommer till landet. Hit kom nästan 1.100 asylsökande under årets första sex veckor.

Under samma period sökte cirka 5.000 personer asyl i Sverige; av dem reste endast 176 över Öresund från tyska Travemünde eller med bil eller tåg från Köpenhamn.

Även om gränskontrollen mellan Danmark och Sverige ser ut att fungera, visar siffror från svenska Migrationsverket att tre av fyra av dem som sökte asyl i Sverige i januari, inte visat upp ett giltigt pass. Ungefär hälften av alla asylsökande visar inga identitetshandlingar alls.

Det kan, enligt Ewa-Gun Westford , talesperson för Skånepolisen , skyllas på att många asylsökande har kommit till Sverige utan papper i ordning innan gränskontrollerna infördes.

– Det ska inte vara möjligt att komma till Sverige utan att ha en giltig id-handling. Men det är klart att vi ju inte har någon Berlinmur, understryker Ewa-Gun Westford. Det finns en obalans i antalet ingående och antalet asylsökande . Många har levt under radarn så länge de har kunnat försörja sig själva, och när de inte längre kan det, söker de asyl .
————————-
Även om polisen till stor del har satt en propp i inströmningen över Öresund, förväntar sig Ewa-Gun Westford dock att det snart kommer att komma ett stort antal asylsökande över bron igen. Gränskontrollerna är ju inte enda anledningen till att de just nu är så få jämfört med föregående år.

– På vintern, kommer det alltid färre människor. Allt eftersom vädret blir bättre kommer det åter att komma fler och fler. Vi vet inte om vi kommer att se ett enormt ryck på en gång, eller om det kommer att ske mer gradvis , säger hon. ”Men det finns ingen tvekan om att det snart kommer att komma många fler.”

Kommentar:

Å ena sidan säger polisens talesperson att: – Det ska inte vara möjligt att komma till Sverige utan att ha en giltig id-handling.

Å andra sidan visar siffror från svenska Migrationsverket att tre av fyra av dem som sökt asyl i Sverige i januari, inte visat upp ett giltigt pass. Ungefär hälften av alla asylsökande visar inte någon form av identitetshandlingar.

Så hur ska man ha det? Vad är meningen med att ha gränskontroller om tre av fyra asylsökande inte har giltigt pass och hälften inte har någon form av identitetshandlingar?

Till slut: Att ta del av danska, norska och finska medier borde vara obligatoriskt för politiker, svenska journalister och helst också för allmänheten, åtminstone den del av folket som är intresserad av att få veta sådant som de inte alltid får veta via svenska medier.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Ny förvarsenhet för asylsökande i Joutseno.

I Finland har man i dagarna öppnat sin andra slutna enhet för asylsökande, motsvarande det som i Sverige kallas ”förvar”. Det är ett gammalt men helt renoverat fängelse i Joutseno i östra Finland som nu ska hysa asylsökande som fått avslag på sina ansökningar och ska lämna landet, samt för personer som inte styrkt sin identitet.

Lekplats i JoutsenoSkärmdump från Yle.

Här finns rum med plats för en eller två personer och även två familjerum, alla med kylskåp. Det finns internet, 50 tv-kanaler, utelekplats och lekrum inomhus.

De flesta som hålls förvarstagna här och i den andra förvarsenheten Krämertskog, är asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan och som myndigheterna befarar ska rymma (enligt Yle). Andra är papperslösa vilkas identitet måste fastställas. Lauri Perälä, som ansvarar för den nya förvarsenheten i Joutseno:

De är inte misstänkta eller dömda för något brott utan de väntar här på att myndigheterna ska fatta ett beslut och verkställa det. Det kan gälla verkställandet av utvisningen och arrangemangen av hemresan. De som är tagna i förvar på grund av att deras identitet inte är fastställd kan gå fria igen då identiteten klarnat.

Villkor för tagande i förvar i FinlandI Joutseno finns trettio platser av vilka tio är reserverade för asylsökande som är särskilt sårbara, som kvinnor och barn. Till den nya enheten har man rekryterat personal som dels sköter övervakningen och säkerheten men också fungerar som socialarbetare eller terapeuter.

Likheterna mellan den slutna enheten och ett fängelse är många – det är galler för fönstren och de som är satta i förvar får inte röra sig fritt. Fängelsebyggnaden är också noggrant bevakad med övervakningskameror.

Enligt Finlands utlänningslag, precis som enligt Sveriges dito, ska den som har fått avslag på sin asylansökan lämna landet. Det ska inte gå att stanna i landet utan tillstånd och om man anser att risk föreligger för att en asylsökande som fått avslag ska hålla sig undan utvisning tas han/hon i förvar i väntan på att utvisning kan ske. När det gäller asylsökande utan identitetshandlingar så kan sådana personer också tas i förvar för att man under den tiden ska kunna fastställa hans/hennes identitet och vilket land han/hon kommer ifrån inför en kommande asylprocess.

Alla minderåriga som kommer ensamma till Finland och som utvisas, hamnar i något skede på en sluten enhet (förvar). Tiden för förvarstagandet kan variera från några dagar till ett halvår.

Joutseno förvarsenhet Skärmdump från YleSkärmdump från Yles sajt.