För ett år sedan skrev jag så här på Facebook:

Hade man i Sverige tagit miggornas ihärdiga och enträgna berättelser på allvar så hade man vetat detta för länge sedan:

Klicka på textrutan för att komma till artikeln som publicerades den 18 september 2015.

För det här har gällt i många år, långt innan den nu pågående massiva folkinvandringen, den som svenska politiker och medier med dårars envishet kallar ”flyktingström”. Och hade man lyssnat och sett till att strama upp asylprocessen så att man verkligen och på riktigt hade följt utlänningslagen, så hade Sverige idag sett mer ut som Norge och Danmark. Att det skulle kunna se ut som Finland, där man verkligen har följt lagar och konventioner, är nog en omöjlighet eftersom mentaliteten och sätten att hantera situationer och sättet att fatta beslut är så diametralt olika. Men, som sagt: som Norge och Danmark åtminstone. 

Men det hade krävt:
• ansvarstagande på riktigt
• respekt för och efterföljande av utlänningslagen på alla sätt
• skärpning av identitetskrav, försörjningskrav, slut med HVB-hem för 22-, 26- och 30+-åringar (=ålderstester) samt snabbare och resolutare utvisning av personer som inte fått rätt att stanna.
• att rätten för dem vistas i landet illegalt – och därmed inte respekterar landets lagar – att erhålla sjukvård och skolgång åt sina barn tas bort och att i stället se till att de återvänder hem.

Om andra länder klarar att ta ansvar för sitt land och sitt folk och ge de verkligt skyddsbehövande skydd (tillfälligt eller permanent) samt kontrollera identitet, asylhistoria, ålder (om relevant) etc, varför har då inte Sverige klarat det? Och klarar det inte nu heller. Svenska politiker och Migrationsverkets ledning har försatt – och fortsätter att försätta – oss alla i fara. Och så försöker de låtsas som om ”wir schaffen das”!

Ovanstående skrevs alltså den 18 november 2015. Den röra, den osäkerhet, den otydlighet och alla de problem som följt i – och här måste väl ändå ordet vara relevant – massinvandringens spår hade kunnat undvikas om man hade följt de synnerligen självklara regler och rutiner som jag skrev om då och som miggorna har skrivit om i tio år här på bloggen.

Efter allt det lappande och lagande av utlänningslagen som skett sedan dess med bland annat med tillfälliga uppehållstillstånd i 13 månader resp tre år och den fortsatta ansvarslösheten i att Sverige inte gör åldersbedömningar av påstått minderåriga ensamkommande asylsökande, och nu nya påhitt om att afghaner som redan har fått avslag på sina asylansökningar nu kanske ändå ska få stanna om vissa nypåhittade villkor uppfylls, är det ingen som vet vad som gäller på asylområdet. Alla springer omkring som yra höns, särskilt politikerna. Sjukvården, skolorna, kommunerna, socialtjänsten går på knäna. Det finns inte bostäder, det finns inte skolor och det finns inte lärare. Socialsekreterarna slutar på grund av stress och hot och olidliga arbetsförhållanden. Sjukhusen låser sina dörrar. Skottlossningar och dödsskjutningar har gjort Sverige till ett otryggt och farligt land. Bilbränningar är numera ”en svensk tradition”. När det gäller det starkt ökade antalet gruppvåldtäkter kan de stackars gärningsmännen – barnen – inte dömas till annat än samhällstjänst eller på sin höjd ”vård” eftersom de ju bara är barn för att de har sagt att de är barn. Även om man med blotta ögat kan se att de kan vara upp till tio år äldre eller mer.

Partiledarna talar om att ”vi ska bygga Sverige starkt” och ”Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Vad de borde säga om de var ärliga är: ”Vi har byggt Sverige svagt” och ”vi avgår eftersom Sverige behöver ett nytt ledarskap”. Men de insikterna fanns inte för ett år sedan, inte för tio år sedan och de finns inte heller nu.

© denna blogg.

Finland. ”Att återsända människor med tvång till Irak är möjligt. De flesta har dock begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Från Finland har människor återsänts till Irak med tvång – antalet som frivilligt återvänder har minskat

Återtagandeavtal med Irak torde inte komma till stånd snabbt.

Finland återsände förra året också sådana personer till Irak som inte reste frivilligt.

Hittills har man i offentligheten sagt att man inte kan återsända människor till Irak eftersom det inte finns något återvändandeavtal mellan Finland och Irak och att Irak inte tar emot dem som återsänds mot deras vilja. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättar att det inte är hela sanningen.

”Att återsända människor med tvång är möjligt hela tiden, men detta lång tid och är besvärligt. I huvudsak har det handlat om människor som har haft kriminell bakgrund, men det har också handlat om andra enskilda fall. De flesta är dock personer som har begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem”, säger Päivi Nerg.

Också till Afghanistan har tvångsdeportationer skett redan innan ett återtagandeavtal tecknades mellan Finland och Afghanistan i början av oktober.

Antalet tvångsavvisningar har dock, enligt Polisstyrelsen, varit litet. Förra året knappt tio till Irak, till Afghanistan sammanlagt tio under förra året och i år.

Tvångsavvisning lyckas generellt endast om den som ska avvisas har ett giltigt pass. Om det inte finns ett sådant och man ändå vill återsända en person, försöker Helsingforspolisen identifieringsgrupp att säkerställa personens identitet och skaffa honom ett hemreseintyg. Ett hemreseintyg ska kunna fås av hemlandets ambassad. Det har visar sig inte vara lätt.

”De som ska återsändas har ofta haft pass och då har det varit lättare att ordna”, säger kommissarie Liisa Lintuluoto.

Efter att återtagandeavtalet med Afghanistan undertecknades har återsändanden ännu inte gjorts.

Med Irak har Finland sedan förra hösten försökt få till stånd ett återtagandeavtal. Att det inte finns ett återtagandeavtal har inte stoppat alla tvångsavvisningar, men ett avtal skulle märkbart underlätta och snabba på dem. Nu finns ett speciellt tryck på att ett avtal ska tecknas, eftersom antalet personer som stannar i landet illegalt väntas växa under vintern. Det beror på att det börjar komma flera beslut på de överklaganden som gjorts av Migrationsverkets negativa asylbeslut.

Efter beslut i Helsingfors förvaltningsdomstol har ett negativt beslut vunnit laga kraft och kan verkställas.Om personen inte efter att ha fått avslag går med på att lämna landet frivilligt och inte kan avvisas, blir han kvar i Finland utan papper.

”Det finns ett tryck på att återtagandeavtal ska tecknas. Vi vill inte att det ska finnas personer här som inte lämnar landet efter att de har fått avslag på sin asylansökan”, säger regeringsrådet Eero Koskenniemi på Inrikesministeriet.

Till Irak har under det gångna året ca 1500 personer lämnat frivilligt med Polisens flyg. 16 flygningar har ordnats. Dessutom har med hjälp av IOM (International Organization for Migration) i år återsänts 1161 personer. Exakt antal återvända kan inte anges eftersom en del har rest hem utan hjälp av vare sig Polisen eller IOM.

På senare tid har intresset för frivilligt återvändande tydligt avtagit, meddelar Polisen i Helsingfors. Den senaste återresan som arrangerats av Polisen skedde förra veckan och då reste 32 irakier från Finland.

”Det har blivit allt färre som anmält sig för frivillig återresa. När nästa flygning ska ske har ännu inte beslutats. Vi följer läget och hur många som anmäler sig”, säker kommissarie Pekka Kallio vid Helsingforspolisen.

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Den 21 september 2005-2016

Här följer en kavalkad över texter på bloggen den 21 september 2005 – 2016, under 12 år:

•  “Startpeng” för nya företagare – i Finland – 2005. Ur texten:

I Finland ges en s.k. startpeng och företagarutbildning till dem som ville starta egna företag. Från början av i år inleds också ett tvåårigt försök då startpengen också kan beviljas andra andra än arbetslösa: personer i lönearbete som vill bli företagare på heltid, och personer som övergår från studier eller hemarbete till företagande.

•  Respons på “Storstäda bland myndigheterna” – 2006. Ur texten:

Läste din spännande krönika om våra myndigheter i dagens Svenskan. Temat förtjänar ständigt att uppmärksammas.

•  Vad håller de på med på Migrationsverkets presstjänst? – 2007. Ur texten:

Vad hjälpte det att Migrationsverket tog in externa pr-konsulter för drygt 300.000 kronor när inte en så här enkel sak fungerar?

•  Finland: Rättegång om skandalboken av statsministerns f.d. flickvän skjuts upp – 2008. Ur texten:

Vanhanen krävde 1.000 euro (ca 10.000 kronor) i skadestånd av Ruusunen och förläggaren Kari Ojala för att ”Pääministerin morsian” kränkte hans privatliv. Försvaret nekade och hävdade att grundlagen garanterar Ruusunen hennes yttrandefrihet.

•  ”Aktivitetsbonus”!!? – 2009. Ur texten:

Bonusar till asylsökande ger falska förhoppningar och fel signaler. Människor kan komma att tro att det faktum att de är aktiva gör att deras chanser att få stanna  i Sverige ökar. Men graden av aktivitet har ingenting alls att göra med eventuella asylskäl. När man söker asyl ska man inte mötas av ”möjligheter att förbättra sin ekonomiska situation”, man ska mötas av en korrekt, snabb och effektiv asylprocess.

•  En migga ville berätta för riksdagsledamöter… – 2010. Ur texten:

Miggan var således beredd att träffa dessa politiskt ansvariga personer, trots oro för sin framtid på Migrationsverket om det kom fram att han/hon bådeskrivit på min blogg och träffat riksdagsledamöter. Men trots att riksdagsledamöterna sade sig vara mycket intresserade och gärna ville träffa personen ifråga och trots att jag hörde av mig tre, fyra gånger för att få till stånd ett möte, så rann det hela ut i sanden.

•  Tar svenska medier något som helst ansvar för att de kan ha förstört chanserna för Dawit Isaak att någonsin släppas fri? – 2011. Ur texten:

Det är det faktum att Dawit Isaak har svenskt medborgarskap som gör att svenskar bryr sig, inget annat. Det är åtminstone så det ter sig, särskilt för alla dem som läser och följer andra än svenska medier. Att han har eritreanskt medborgarskap och enligt folkrättsliga konventioner och lagar räknas enbart som eritrean i sitt hemland, dit han frivilligt återvänt efter att ha fått skydd i Sverige, det låtsas journalister och andra hjälpare helst inte om. Det passar inte heller in i den mall som medierna bestämt sig för att gå efter.

•  En f.d. migga: ”Som anställd på Migrationsverket förväntades jag bevilja uppehållstillstånd och inte bråka om petitesser som identitet och smått otroliga historier om anknytningar och asylskäl.” – 2012. Ur texten:

Att ifrågasätta nivån på de senaste decenniernas invandring gör en lätt till ”främlingsfientlig” och ”osolidarisk”. Sverige ska vara en ”fristad” från ”förföljelse”. En massa floskler. Särskilt när vi vet att majoriteten av dem som beviljas uppehållstillstånd inte är förföljda. Typexemplet är ju norra Irak. PUT på fredag och tillbaka i Kurdistan på besök på måndag – oftast då med medel från socialförvaltningen…

•  Centerpartiet har inte tänkt igenom sina förslag ordentligt – 2013. Ur texten:

Varifrån ska Centerpartiet trolla fram alla de jurister och asylombud, tolkar, gode män, läkare, sjuksköterskor, skolor, HVB-hem, bostäder som kommer att behövas?

Allt som krävs för dem som ”flyr undan krig och förtryck” samt för de bedrägligt asylsökande finns ju inte ens nu! Hur menar månne Centerpartiet att det ska fungera med den inströmning av asylinvandrare och släktinginvandrare som skulle bli verklighet med den centerpartistiska ”generösa flyktingpolitiken”?

•  I år kommer ca 68.000 asylsökande att inte uppvisa pass när de söker asyl i Sverige – 2014. Ur texten:

Att asylsökande styrker sin identitet borde vara en självklarhet. Men något sådant krav ställs inte i Sverige; här ska man göra sin identitet ”trovärdig” och/eller ”sannolik” och det vet människor i de länder utanför Europa varifrån flest asylsökande kommer. De vet att i Sverige går det att få både permanent uppehållstillstånd i falsk identitet och med falsk asylhistoria och att bli svensk medborgare efter åtta år utan att ha styrkt vem man är eller varför man kom hit.

•  Finland. Inrikesministern: ”Om det inte går att få till stånd en europeisk lösning så måste vi själva sätta upp gränser mot en okontrollerad invandring.” – 2015. Ur texten:

Varje lands regering måste se till sitt land, sitt folk och – givetvis, det hör till i en demokrati – följa sin egen utlänningslag och de internationella konventioner det ratificerat och de förordningar det förbundit sig att följa. I en regering bör man dessutom ta ansvar (en paradgren i Sverige att är att kräva detta av andra…) och använda sina hjärnor, inte hänga sina hjärtan på utsidan av kavajen och agera enbart eller ens främst enligt dem. Och vad man anser vara ”att ta sitt ansvar” i ett land är ju inte nödvändigtvis detsamma i ett annat.

Och så ytterligare en text till från 21 september 2015:

•  I Sverige har man kastat sina egna och andra rättsliga system överbord – 2015. Ur texten:

I Sverige finns inga kontroller över vilka som – och uttrycket är relevant idag – väller in över gränsen. Här får till och med helt oidentifierade, okända människor från allehanda länder i Mellanöstern resa gratis med tåg genom hela landet så att också Finland och Norge drabbas av den svenska slappheten att inte kontrollera och registrera människor som illegalt tar sig in och sedan vistas illegalt i landet.

Och så är vi framme vid 21 september 2016. Här är några axplock ur andra medier idag och i går:

•  En valtaktisk budget – Johan Westerholm, ledarsidorna.se. Ur texten:

 En kommun i Halland skall till exempel i år ta emot drygt 300 personer med permanent uppehållstillstånd, den lokala arbetsförmedlingen rapporterar att de endast har sex jobb lediga med inga krav på förkunskaper förutom att kunna läsa och förstå svenska. Då många av dessa 300 är muslimer är även dessa arbetstillfällen i praktiken stängda då jobben handlar om matberedning av bland annat fläskprodukter. Muslimer hanterar inte fläskkött.

•  Länge sedan svensk förort var fransk förebild – Paulina Neuding, Dagens Samhälle. Ur texten:

Hösten för elva år sedan rasade upplopp runtom i Frankrike. Det var länge sedan, inser man om man tittar i de svenska artikelarkiven. Svenska medier rapporterade om bilbränderna och våldet mot blåljuspersonal som ett främmande fenomen som gripit tag i Frankrike på grund av sådant som var fel med det franska samhället; ojämlikhet, landets koloniala förflutna, rasism. Och på politiskt håll varnade Folkpartiets Mauricio Rojas och Lars Leijonborg för en liknande utveckling i Sverige.

•  Den tysta opinionen och demokratin – Janerik Larsson, Svenska Dagbladet. Ur texten:

Ett begrepp som ibland används på ett diskutabelt sätt, men som kan användas i detta sammanhang är ”den tysta opinionen”.

Om det är ”stormar” i sociala medier, och till 140 tecken förenklade samhällsanalyser som ska styra samhällsutvecklingen så kan ju resultatet bli det omvända.

•  Poliser får mer utbildning om terrorism – Sveriges Radio Ekot. Ur texten:

– Förhoppningsvis, och det tror jag också, så kommer det göra skillnad på så sätt att den enskilda polisen är mer trygg i vad som ska göras och hur det ska göras, och känner att man faktiskt kan göra skillnad, för den enskilde svenska polisen kommer att göra skillnad vid ett attentat, vi är beväpnade och vi är också ganska vana att hantera våldsamma beväpnade gärningsmän, säger Jonas Hysing,chef på Nationella taktiska rådet som utvecklar polisens arbete kopplat till terrorism om vilken betydelse han hoppas att utbildningen ska få.

•  På Twitter:

Givetvis kunde helt andra utdrag och citat och länkar till artiklar ha valts, men jag valde dessa som är en bråkdel av vad tas upp i olika medier idag, den 21 september 2016.

© denna blogg. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.

Finland. ”Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet upprättar i ilfart en beredskapsplan.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet gör en beredskapsplan i ilfart

Enligt myndigheternas uppskattning kan det i Finland finnas ca 15.000 personer som ar fått negativa asylbeslut.

Inrikesministeriet skapade i våras en arbetsgrupp som noggrant följt situationen för de asylsökande. Enligt de senaste beräkningarna kan det i Finland i slutet av prat finnas cirka 15.000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverket. Och man vet att alla som fått negativa beslut inte har för avsikt att lämna Finland.

Inrikesministeriet begrundar nu olika åtgärder och sätt att stoppa människor från att stanna i Finland illegalt.

–Målet är att det inte ska uppstå en grupp med illegala invandrare i Finland, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Arbetsgruppen funderar till exempel över hur man ska kunna effektivisera återsändandet av asylsökande som har fått avslag. Ett sätt är att också ge effektivare information till asylsökande.

–Vi gör allt för att berätta för dem hur mekanismerna för frivilligt återvändande fungerar, att de får ekonomiskt stöd när de återvänder till sina hemländer. Samtidigt kommer vi också att klart och tydligt informera dem om hur det är att leva i Finland utan tillstånd, om de ämnar försöka försvinna, berättar Päivi Nerg.

Inrikesministeriets arbetsgrupp satte fart förra veckan

Förra veckan blev det ett liv kring förre polisöverdirektör Mikko Paateros uttalande i Yle om att asylsökande har börjat organisera sig på ett farligt sätt på mottagningscentralerna (asylboenden i Sverige). Påståendena om organisering förnekades , men förra veckan satte inrikesministeriet fart med att få beredskapsplanen klar.

–För en vecka sedan gav inrikesminister Paula Risikko oss en tuffare tidtabell för vilka åtgärder vi nu går igenom inom ramen för beredskapsplanen, konstaterar kanslichefen vid inrikesministeriet, Päivi Nerg.

På mottagningscentralerna tror man inte att det kommer att gå att helt förhindra att en del stannar illegalt i landet.

–De här människorna går inte under jorden. De förflyttar sig från mottagningssystemet till den vistelseort där de är berättigade att få ett enligt grundlagen att få ett ”oundgängligt försörjningsskydd” (”viimesijaisen turvan”, jag är lite osäker på vad den korrekta benämningen är på svenska), säger Sirpa Kansanaho, chef vid mottagningscentralen i Uleåborg.

Detta tas hänsyn till också i beredskapsplanen, som nu i mycket snabb fart görs i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Planen ska vara klar nästa vecka varefter den lämnas över till de ministrar som ansvarar för migrationsfrågor.

© Översättning Merit Wager

 

En migga: ”Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.”

En migga skriver med anledning av vad som rapporteras i Sveriges Radio den 23 augusti: Migrationsverket: Få asylsökande återvänder efter indraget bidrag, där det bland annat sägs:

Sedan den 1 juni förlorar asylsökande som fått avslagsbeslut även sin dagersättning och bostad. Men av de 2.500 som hittills fått indraget bidrag är det bara cirka 100 personer som återvänt.

På min enhet har noll personer avhysts av kronofogden sedan den 1 juni och jag gissar att det är så det ser ut över hela landet.

En annan absurd sak är att privata asylboenden, som har asylsökande boende kvar trots att dessa inte har rätt att bo där, ändå får betalt av Migrationsverket. Alltså för dem som bor där illegalt.

Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.

Vilket land använder sin kronofogdemyndighet för att avhysa asylsökande från privata asylboenden, samtidigt som man betalar asylboendet för att de har personerna kvar?! Det är ju skrattretande! Det är ju bara att skriva till boendet och säga:

”X har inte längre rätt att bo kvar och ni kommer från och med idag inte att ersättas för kostnaderna för X:s boende”

Då får det privata vinstdrivande företaget lösa detta bäst det vill. Varför ska Migrationsverket först begära hjälp från Kronofogden, som sedan i sin tur begär hjälp av polisen, när det bara är att sluta betala till boendet, vilket ju är tydligt reglerat i lag?

Personerna som fått information om att de måste lämna boendet senast den 1 juni skrattar ju åt oss, med all rätt.

Ja, alltså det här gäller alla privata asylboenden som har före detta asylsökande boende där efter att ha fått besked om att dessa personer inte längre har rätt till bistånd enligt LMA. Skulle tro att de flesta – i varje fall många – privata aktörer har sådana personer boende på sina anläggningar. Bert Karlssons Jokarjo har ju det definitivt, jag vet att exempelvis Restad Gård i Vänersborg har före detta asylsökande som bor kvar trots att de inte längre är inskrivna hos Migrationsverket.

Kommentar: Asylinstrumentet missbrukas i Sverige och vare sig regeringen, Migrationsverket eller Polisen eller andra inblandade (socialtjänst, kommuner, skolor, arbetsförmedlingen etc) klarar av att upprätthålla ordningen i enlighet med landets utlänningslag. Allmänheten vilseleds genom regeringens ständiga utspel och påhitt i form av att nya lagar och regler (som redan finns!) tutas ut och får lika liten praktisk betydelse som de redan existerande lagarna på området. Det finns inga andra ord för det hela än ”kaos” och ”rättsligt haveri”.

© denna blogg.

 

En migga: ”Migrationsdomstolarna har upphävt samtliga Migrationsverkets senast listade 20 avslag och beviljat PUT.”

En migga:

När det gäller Migrationsverkets 20 senast listade migrationsbeslut i datumordning i rättsdatabasen Karnov, upphäver migrationsdomstolarna samtliga avslag och beviljar PUT.

Här kommer några smakprov:

UM 2431-16. En azerisk kvinna och hennes 10-årige son får PUT trots att inget som helst skäl finns, förutom att barnet vistats i Sverige i sju år (illegalt). En välskriven dom i stycke efter stycke – ända fram till den illegala vistelsetidens ”betydelse” som tydligen gör allt det andra irrelevant.

UM 738-16. En familj från Kazhakstan utan skyddsskäl får ändå PUT då ett barn drabbats av ”uppgivenhetssyndrom”.

UM 2526-16. En kamerunsk kvinna beviljas PUT då hon som gäststudent fått barn med en dansk (!) varigenom barnet blivit dansk medborgare, och därmed har rätt att bosätta sig i Sverige. Därmed anser migrationsdomstolen att barnet med danskt medborgarskap kan utgöra ”referensperson” för att den kamerunska mammans PUT i Sverige.

UM 1059-16. En hazar bedöms vara över 18 men får ändå PUT då han ”kan få svårt med tillvaron i Kabul”.

UM 4631-16. En afghan bedöms vara över 18 men får ändå PUT eftersom han ”frälsts” sedan han tidigare fått avslag på asylansökan, döpt sig och deltar i bibelstudier, vilket han varit öppen med på Facebook och därmed riskerar förföljelse.

UM 2636-16. En palestinier får PUT då han påstår sig ha tvingats bygga raketer åt Hamas under tre år, trots att han inte kunnat berätta särskilt mycket om vare sig raketfabriken eller de andra som jobbade där.

UM 3235-16. En irakisk familj får PUT helt utan asylskäl, eftersom den 19-åriga dottern bott i Sverige sedan 10 års ålder (mestadels illegalt). Trots att hon nu är myndig får även föräldrarna stanna i Sverige ”på grund av anknytning”.

UM 4103-16. En hazar påstår att han tvångsrekryterats av talibaner till ett träningsläger där han vistades i fyra månader utan att närmare kunna beskriva någon annan person i lägret. Beviljas PUT i Sverige då resvägen till hembyn kan vara farlig och internflykt till Kabul inte har aktualiserats eftersom han är under 18 år, trots att han fyller 18 en dag efter domen och därmed rimligen borde vara myndig vid hemresans påbörjande.

UM 7725-15 En hazar har inte gjort sin uppgivna minderårighet sannolik. Domstolen ifrågasätter även om en historia kring en maffiafarbror utgör asylskäl (!), samt att en anförd konvertering till kristendomen skulle vara av genuin övertygelse. PUT beviljas trots dessa rövarhistorier, eftersom resan till hembyn kan vara farlig, och ”en tillvaro i Kabul kan vara svår”.

Miggan avslutar:

Tänkte att det kan vara bra att känna till att det ändå inte enbart är Migrationsverkets fel att det blivit som det är nu. Migrationsdomstolarna bär också stor skuld. Vissa domar misstänker man är ett resultat av att de som sitter och bestämmer där närmast kan ses som asylaktivister.

Kommentar: Att migrationsdomstolarna  upphäver samtliga Migrationsverkets 20 senast listade avslag i datumordning i rättsdatabasen Karnov och beviljar PUT är anmärkningsvärt. Och att journalister inte följt upp det är också anmärkningsvärt.

Men man kan läsa om de här domarna här, tack vare att miggor fortfarande orkar berätta, informera och rapportera. Tack till den migga som tog sig tid att lämna ovanstående viktiga uppgifter! Som nu åtminstone finns nedtecknade här.

Min erfarenhet efter drygt elva års skriverier om asyl- och migrationsområdet är att precis vilka dårskaper som helst tillåts i Sverige. Det känner man mycket väl till i alla de länder som människor kommer hit från, en mycket stor andel utan asyl- eller skyddsskäl, men under förevändning av de mest märkliga historier som går igenom här men i inga andra länder.

OBS! Nu finns också målnummer till ovanstående – av miggan kortfattat beskrivna – domar angivna.

Tillägg den 18 augusti i form av inkommen information från Anders Thomas, folkbokföringshandläggare på Skatteverket:

Vad gäller den kamerunska kvinnan (UM 2526-16) så är det på det viset att om barnet är fött efter den 26 juni 2014 så erhåller det automatiskt danskt medborgarskap. Om fadern är folkbokförd i Sverige så kommer barnet också att bli det. En person som inte är folkbokförd i Sverige kan inte utgöra referensperson.

Som vi har konstaterat åtskilliga gånger tidigare så är lagstiftningen inom detta område något komplicerad. Detta är dock i princip samma sak som när en tredjelandsmedborgare får hit sina anhöriga. Danskar behöver dock inget uppehållstillstånd, de ska bara styrka att de har rätt att bli folkbokförda, vilket inte är så ”bara” som man kan tro.

Kommentar: Ett stort tack till Anders Thomas som tog sig tid att skriva och klargöra vad som gäller i ett fall som detta. Att en kamerunsk medborgare, via en dansk medborgare, på detta sätt kan beviljas PUT i Sverige ter sig nog för många en aning märkligt. Men det är en sak att det ter sig märkligt och en annan att det, enligt de regler och lagar som tillämpas, är möjligt.

© denna blogg.

Om de styrande hade lyssnat det senaste decenniet så hade den nya asyllag som röstas igenom i riksdagen den 21 juni inte behövts

Ja. Så är det. Det är bara att läsa var som helst, vilket år som helst, vilken dag som helst under kategorin Asyl&Migration på den här bloggen för att förstå det. Eller det borde vara så att läser man miggornas och andras berättelser under tio år så förstår man. Men många läser ju! Ja, så är det, och då är det ju tyvärr så, att det är för svårt, för komplicerat att förstå. Att hade Sverige inte varit så slappa och slöa på asylområdet; hade Sverige tagit ansvar för asylinvandringen i stället för att hojta om att ”alla andra EU-länder måste ta sitt ansvar”, ja då hade den nya asyllagen som röstas igenom i riksdagen den 21 juni, inte behövts. Då hade Centerpartiets verklighetsfrämmande och aggressiva talesperson på migrationsområdet inte behövt stå och orera på ett otrevligt sätt i Aktuellt idag, den 20 juni. Morgan Johansson vann stort i den debatten bara genom att hålla sig lugn och saklig.

Klicka på bildrutan för att lyssna på den stundvis pinsamma ”debatten”.

Hade folk läst och förstå så hade inte heller den långa och något politiskt anstrukna appellen som Advokatsamfundets generalsekreterare skrev: En humanitär appell till Riksdagens ledamöter på sin egen – alltså inte samfundets! – blogg inte behövt skrivas. Då hade märkliga formuleringar sluppit hamna i cyberspace så som:

Likgiltigheten inför hungrande, sjuka och hemlösa barn gör EU till allierad med Assad, ISIS och cyniska människosmugglare.

Ett häpnadsväckande uttalande av generalsekreteraren för Sveriges Advokatsamfund. Men bloggen står ju i hennes namn så den har väl inget med hennes position på Advokatsamfundet att göra. Eller? Jo, det har den, den måste väl vara sanktionerad av medlemmarna eftersom samfundets logo finns, stor och tydlig, i bloggens ”header”. Alltså är det också för sina medlemmar, i deras namn och med deras mandat hon talar. Eller? Man blir lite konfys. Förresten: advokater och jurister vill förstås ha så stor asylinvandring som möjligt, det ligger i deras intresse att ha många klienter som de kan fakturera rejäla arvoden för…

Det är väldigt mycket som de här två kritikerna som här exemplifierar motståndet mot de nya, striktare bestämmelserna, inte verkar ha en aning om. Hade de, och andra med huvudena i det blå, som sagt orkat ta del av berättelserna från miggorna som befinner sig i främsta ledet och som ser, hör och vet, så hade de känt till att Sverige omöjligt klarar av att ta emot fler utomeuropeiska migranter. Sverige klarar inte ens av att ta emot alla dem som kom hit hösten och vintern 2015 och som nu överbefolkar och trängs på asylboenden i hela landet. Många dessutom helt utan asylskäl, med helt andra motiv för att ta sig till Sverge. Många också med falska handlingar, falska asylhistorier, falska identiteter.

Finlands president Sauli Niinistö i januari 2016:

Presidenten i februari 2016:

Och EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i mars 2016:

De tre citaten ovan kommer från texten: EU-ledare: ”Det är mer troligt att terrorister attackerar Europa när viseringsfrithet för turkiska medborgare införs.” – 17 maj 2016

Om man i Sverige hade tagit ansvar och agerat rakt och tydligt på asylområdet under de senaste tio åren, så som tills exempel de övriga nordiska grannländerna Norge, Danmark och Finland har gjort, då hade också Sverige sett ut mer som de länderna idag. Om Sverige

•   inte låtit människor som vägrar lyda lagakraftvunna beslut om att lämna landet, stanna illegalt i åratal, decennier till och med.

•   inte låtit ett stort antal människor komma in och stanna i landet under falska identiteter. Personer som staten inte vet något om men tvingar skattebetalarna att betala deras bidrag, boende, skola, vård  m.m.

•   inte låtit människor med flera identiteter håva in bidrag (det kan bli en slant för den som får pengar i tre olika identiteter) och ha bostäder i alla sina personligheters namn, varav två hyrs ut.

Hade man i Sverige fokuserat på att ha korrekta, genomarbetade asylutredningar; inte haft så blåögda riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar; lyssnat på dem som kan och vet; lärt sig av sina grannländer – då hade Sverige inte behövt skärpa asyllagen!

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka alltid till originalinlägget.

 

Finland. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Var fjärde asylsökande blir kvar i Finland – 6 relevanta uppgifter om asylsituationen

Migrationsverket har i år hanterat över 10.000 asylansökningar. Samtidigt börjar nu ödet för det rekordstora antalet asylsökande som kom förra åkt, klarna. Hittills ser det ut som om Inrikesministeriets uppskattningar om antalet är närmare verkligheten än den uppskattning Sannfinländarna presenterat.

1. 10.000 asylbeslut fattade – ändå 20.000 i kö
Migrationsverket har, när denna text publiceras, fattat fler än 10.000 asylbeslut. För närvarande fattas ca 165 beslut per dygn.

Den takten räcker dock inte för Migrationsverket, vars ambitiösa mål är att asylköerna ska vara avbetade före sommarens slut. Just nu väntar ca 20.000 asylsökande på beslut.

2. Inrikesministeriets uppskattning verkar gå i uppfyllelse – en fjärdedel av de asylsökande verkar få stanna
Av de asylbeslut som fattats under året har drygt en fjärdedel varit positiva. Om förhållandet förblir detsamma, kommer ca 8.000 av de asylsökande som kom till Finland förra året, att få asyl eller uppehållstillstånd.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att ca 10.000 asylsökande skulle få positiva beslut. Sannfinländarna ansåg att inrikesministeriets uppskattningar var vilseledande, att det slutliga antalet skulle bli närmare 25.000. Hittills ser det dock ut som att inrikesministeriets beräkningar ligger närmare det slutliga antalet.

3. Den striktare linjen märks – antalet negativa beslut ökar
Migrationsverket har efter förra hösten uppdaterat sin uppfattning om säkerhetsläget i de tre största ankomstländerna, det vill säga Irak, Somalia och Afghanistan. Inrikesministeriet anser att dessa länder är säkrare än tidigare, vilket innebär att asylsökande lättare återsänds till sina ursprungsländer.

Av de hittills i år genomgångna asylansökningarna har nästan var tredje resulterat i ett negativt beslut, medan de negativa besluten förra året utgjorde en sjättedel.

4. Tusentals irakier övergav Finland  – men inte längre
Förra året avskrevs avskrevs närmare hälften, 3.186, ärenden innan beslut fattats. Det berodde på att tusentals irakiska asylsökande beslöt sig för att lämna Finland innan deras ansökningar avgjorts.

Den viktigaste orsaken till att irakierna lämnade Finland innan deras asylansökningar processats var att den karga verkligheten för den som söker asyl uppdagades. Att de skulle få uppehållstillstånd var inte alls så säkert som människosmugglarnas löften och ryktena i sociala medier låtit påskina. Asylprocessen är lång, det är svårt att få jobb i Finland och det som många drömde om: familjeåterförening, är ännu svårare.

Antalet avskrivna ärenden har dock minskat betydligt. Det kan förstås som att allt fler av dem som orkat vänta hela vintern vill föra processen i mål. Bland ansökningarna i år har var fjärde ansökan avskrivits.

5. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden
Asylsökande som avvikit från mottagningscentralerna (asylboendena) har antingen återvänt till sina hemländer eller sökt sig till andra EU-länder eller kan ha stannat kvar i Finland illegalt. Eftersom man inte vet vart de tagit vägen, uppstår oro för att andelen ”papperslösa” ska öka och att de ska ägna sig åt kriminell verksamhet.

Hittills finns inga tecken på att asylsökande olagligt skulle ha stannat kvar i Finland och deras eventuella antal kan därför inte uppskattas. Från polisen i Helsingfors meddelas att asylsökande i samband med utlänningskontroller inte varit mer representerade än tidigare.

6. Tusen irakier har redan flugits hem
Flygtransporterna med frivilligt återvändande irakier rullar på i god takt. I år har tio plan flugit från Finland till Irak, sammanlagt ca tusen som kom som asylsökande.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!

© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska journalister. Tack!

En migga varnar: ”Vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.”

En migga skriver:

En intressant sak som jag aldrig sett eller hört förut på min arbetsplats är att vi nu ska informera dem som omfattas av regeländringarna att de inte längre är asylsökande. Det är ju självklart att det förhåller sig så, men jag har aldrig sett en tillstymmelse till att verket ens tänkt, än mindre uttryckt sig, i de banorna förrän nu.

Det finns de hos oss som har ifrågasatt varför personer som fått avslag på sina asylansökningar fortfarande kallas ”asylsökande”. De har framfört att de tycker att vi bör sluta att kalla dem med avslagsbeslut för ”asylsökande” eftersom de ju faktiskt inte längre är det. Men det har de inte fått något gehör för hos verkets egna jurister! men nu är det alltså annat ljud i skällan…

Apropå de nya reglerna från 1 juni om att den som fått avslag ska återvända till sitt hemland (vilket ju är vad lagen säger) och inte längre får bo kvar på ett asylboende eller erhålla dagersättning, så frågar jag mig hur det ska gå. Jag är främst rädd för tre saker.

För det första: att avhysningarna inte genomförs på grund av långa handläggningstider hos kronofogden/polisen.
För det andra: att vi börjar tillämpa undantagen för generöst, vilket alltid är en risk när det gäller Migrationsverket.
För det tredje, den största farhågan: att vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.

Jag befarar att den första prövningen kommer i mitten av månaden när många märker att inga nya pengar satts in på deras ICA-kort.

Sedan ska det bli intressant att se hur vården hanterar detta. Efter den 1 juni kommer vårdcentraler och sjukhus etc ju inte att ersättas av Migrationsverket och jag undrar om man inom vården verkligen har förstått det.

Många före detta asylsökande är storkonsumenter av offentlig vård och nu står inte längre skattebetalarna via Migrationsverket för notan. Den som vistas här utan tillstånd ska därmed själv betala sin vårdkostnad, om jag förstått det hela rätt.

Kommentarer
Vad gäller patientkostnader etc så är det ju så att de som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska lämna landet. Det ska de göra så snart som möjligt, men en del har levt – tillåtits leva – här i upp till tio år illegalt och att få dem och andra att förstå att det är slut med det, att Sverige inte längre ska vara ett hotell som andra betalar för, kan bli svårt. Vad justitie- och migrationsminister Morgan Johansson sa kan man läsa på bilden till vänster, från tidningen Metros förstasida.

Apropå bland annat att man äntligen inom Migrationsverket tycks ha förstått att en person som fått avslag på sin ansökan om skydd i Sverige inte längre är ”asylsökande”:

1)  Ingen som har fått avslag på sin asylansökan är då längre asylsökande. Personen är någon som har sökt asyl och fått avslag. Stannar han eller hon kvar i landet trots beslut om att uppehållstillstånd eller asyl inte beviljats, befinner han/hon sig här illegalt. Illegalt = olagligt.
Och dessutom:
1)  Ingen av dem som kommer till Sverige och söker asyl är ”flykting” innan beslutet kommer som säger att han/hon enligt utlänningslagen och den så kallade flyktingkonventionen har flyktingskäl och därför ska klassas som flykting.

Läs också
•  En migga: ”Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år med utvisningsbeslut.”  – 6 maj 2016
•  En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.” – 31 maj 2016
•  En migga: ”Instruktionen till oss är daterad den 23 maj, nio dagar innan lagen träder i kraft.” – 31 maj 2016
•  Justitie- och migrationsministern säger det självklara: ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.” – 1 juni 2016

© denna blogg.

Det var rätt av Vännäs kommun att avslå kvinnans ansökan om socialbidrag

Den 23 juli 2015 skrev jag här på bloggen om en märklig dom i förvaltningsrätten i Umeå.

Jag skrev bland annat:

En, som jag förstår det, olycklig sammanblandning av olika lagar och regler verkar här ha skett. Kvinna och hennes tre barn har vid upprepade tillfällen ansökt om asyl men inte befunnits ha skäl att beviljas uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och tillämpliga konventioner. När man inte får tillstånd att vistas i landet ska man lämna det så fort som möjligt. Detta har kvinna valt att inte bry sig om, hon har i stället stannat i Sverige illegalt med sina tre barn. Det märkliga är, att myndigheterna inte ser till att den som inte har rätt att vistas i landet också lämnar det utan i stället tillåter följande, som anges i domen:

Hon fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd för två år sedan, och familjen har levt gömda sedan dess. Barnen går i skolan och Ana Melker läser svenska.

Varför läser hon svenska? Varför går barnen i skolan här? Familjen är ju här illegalt!!!

Läs gärna hela texten via länken ovan.

Efter att ha läst ovanstående skrev utmärkte ledarskribenten Widar Andersson i Folkbladet om saken, vilket jag berättade om den 28 juli 2015 under rubriken Folkbladet: Systemskifte för migration. Bland annat:

8 juli i år dömde Förvaltningsrätten i Umeå i målet 1062-15. Utslaget och domskälen är av systemskifteskaraktär: Fri invandring och offentlig försörjning för alla som kan ta sig hit utlovas i domen. Välfärdsstatens uppbyggnad ligger i stöpsleven. Domen är överklagad till Kammarrätten i Sundsvall.
———-
Sålunda betyder ett statligt nej till asyl – och försörjning – ingenting. Barnen går i skola, mamman läser svenska och en lokal domstol beslutar att Vännäs kommun ska betala socialbidrag till mamman som lagstridigt befinner sig i Sverige.

Nu har detta fall slutgiltigt avgjorts i den del som handlar om socialbidrag till en person som vistas illegalt i landet efter avslag på asylansökan. Det skriver Widar Anderss0n om i Folkbladet den 26 maj 2016 under rubriken Kammarrätten undanröjde tokig dom. Ur texten:

Idag avgjorde Kammarrätten i Sundsvall ett mycket viktigt ärende. Frågan gäller ett överklagat beslut från Förvaltningsrätten i Umeå förra året.
——————-
Kammarrätten ger Vännäs kommun rätt och undanröjer Förvaltningsrättens domar. Det var rätt av kommunen att avslå NN: s ansökan om socialbidrag. Kammarrättens domskäl kan förvisso även de få en lekman att häpna. Men domstolen ägnar sig i vart fall åt juridiska övervägningar och resonemang.

Läs gärna hela texten.

Reflektion: Det är ju helt vansinnigt att det i Sverige har blivit accepterat att människor utan rätt att vistas i landet stannar kvar och ”lever gömda”. Hur lever man förresten gömd  när man samtidigt söker socialbidrag och barnen går i skolan?  Personer som inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl ska givetvis lämna landet och skattebetalarna ska inte tvingas försörja personer som olagligen uppehåller sig i landet.

© denna blogg.

 

Finland. Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen: ”Det finns 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på sajten Ruotuväki (på finska).

 

 

Gränschefen: Beredskapen ska hållas på hög nivå

Gränsbevakningsväsendet samlar inför sommaren en grupp pensionerade gränsbevakare. Anledningen är att det blivit svårare att förutspå situationen vid gränserna.

I vintras öveträdde 1.700 personer gränsen illegalt. De hänvisade till att de var i behov av internationellt skydd. Personerna ifråga sökte asyl efter att de kommit till Finland utan relevanta resedokument. Tidigare år har högst några tiotal sådana gränsöverträdelser skett.

Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen säger att fenomenet var märkligt.

– I början rörde det sig om personer som under lång tid bott i Ryssland, som är ett säkert land. Så småningom förändrades profilen och större delen av dem som kom var människor som hade skaffat visum i utlandet, rest till Moskva och där använt sig av kriminella organisatörer av resor till gränsområdet.

Till Finland försökte människor från 37 stater ta sig. Situationen klarades upp den sista februari när Rysslands högsta ledning lade sig i saken och uppmanade den ryska säkerhetstjänsten FSB att vidta åtgärder för att stoppa fenomenet.

– Rysslands gränsbevakningstjänst, som är en del av FSB, är en hårt centralstyrd organisation med yrkesfolk av högsta klass. När de fick sin order, tog de tag i situationen, konstaterar Kaukanen.

Han vill inte spekulera i möjliga anledningar till det som skedde. I början av april medgav inrikesminister Petteri Orpo i ett tal vid ett gränssäkerhetsseminarium, att Rysslands agerande inte varit helt enligt regelboken.

– Det är självklart att något förändrades i den ryska gränsbevakningsmyndighetens agerande i det nordliga gränsområdet. Samarbetet för att förhindra illegal invandring fungerade inte; asylsökande utan resedokument lyckades ta sig till Finlands gränsstation för att söka asyl, svarade Orpo på en fråga från publiken.

Gränsbevakningsväsendet har börjat vidta åtgärder sedan osäkerheten i gränsområdet ökat. Till sommaren anställer man för första gången en grupp gränsbevakningsmän som gått i pension.

– De har utsetts och utrustats och står redo under sommaren även om inget skulle hända. Om man inte kan förutse vad som händer i morgon så bör man ha reserver i beredskap.

Enligt Kaukanen är läget vid Finlands östra gräns nu lugnt, men det kontrolleras och övervakas kontinuerligt. Han påminner om att det som skedde i vintras kan komma att ske också i framtiden.

– De människor som sökt sig norrut går inte upp i rök. Det finns cirka 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm. Vi kan inte garantera att det som skedde inte sker igen.

I Gränsbevakningsväsendets uppgifter ingår att kontinuerligt göra upp nya krisplaner. Enligt Kaukanen lever vi i osäkra tider när det gäller tryggandet av våra gränser eftersom möjligheten att förutse framtiden märkbart har försvagats.

– Beredskapen måste hållas hög. Hela Europa skakas av en oerhörd folkvandring och vi har bara sett en glimt av den. Vi befinner oss vid den yttersta gränsen och de kommer vi aldrig ifrån. Det innebär en viss grad av sårbarhet, betonar Kaukanen.

Finland och Ryssland samarbetar ständigt vad gäller gränssäkerheten och har mellan 300 och 400 kontakter årligen med den ryska gränsmyndigheten på organisationsnivå.

Gränsbevakningsväsendet är i Finland den myndighet som håller de tätaste kontakterna med ryska myndigheter.

– Samarbetet har varit en framgångssaga och gränsen mellan länderna har varit ytterst stabil och lugn. Förra vintern var ett undantag, konstaterar Kaukanen.

© Översättning Merit Wager

 

 

Det kom ett mejl: ”Skulle inte de allmänna medierna kunna ta och upplysa mig och den snabbt ökande skaran av tvivlare om allt det jag ställer frågor om och ge oss fakta, inte bara känslor?”

Det kom ett mejl:

Jag som skriver detta är en andra generationens invandrare, gift med en invandrare. Vi har båda universitetsexamen från Stockholms universitet, vi är egna företagare inom IT och PR och bor i villa utanför Stockholm. Min far kom hit från Canada 1967, med bland annat en examen från Cambridge, England, i bagaget. 1968 arbetade han som lärare på ett svenskt gymnasium, vilket han gjorde ända fram till sin pension. Han och vi har varit en god affär för Sverige.

I samband med Husbykravallerna började jag inhämta information om migration och integration från andra källor än de etablerade massmedierna. Det jag hittade skrämde mig, men inte i den omfattning som det som nu sker, skrämmer mig. Jag tror inte på konspirationsteorier, men det jag själv upplever och det jag får läsa om i massmedier överensstämmer inte, något jag uppfattar att allt fler delar.

En arbetskollegas fru engagerade sig i migrationskatastrofen i höstas och åkte till Centralstationen i Stockholm för att ta emot vad hon, via svenska mediers rapportering, fått för sig skulle vara trevliga barnfamiljer från Syrien som hade flytt för sina liv med IS-bödlar flåsande i nacken. Hon ledsnade redan efter ett par dagar;  de absolut flesta som kom var unga män som dessutom inte alltid var särskilt trevliga. På bilder i svenska massmedier lyckades fotograferna skapa ett intryck av att det var mest barnfamiljer som befann sig på stationen, vilket inte alls överensstämde med min kollegas frus egna upplevelser och inte heller med UNHCRs uppgifter om vilka som tagit sig till Europa. Nämligen 72 procent unga män, om jag inte minns fel.

Det jag saknar i den mediala rapporteringen är mer fakta om vad som händer. Asylsökarkatastrofen som drabbade Europa och Sverige (de flesta är väl inte flyktingar enligt den officiella definitionen?) verkade få de allra flesta att tänka enbart med hjärtat. Men medierna borde absolut ha rapporterat mer faktagrundat, inte så mycket baserat på känslor. Det finns ett stort antal problem (inte utmaningar) som väntar i vårt samhälle om den stora utomeuropeiska invandringen fortsätter. Om inte massmedierna ger en mer heltäckande bild lämnar de över till de så kallade hatsajterna som allt fler verkar vända sig till när mainstream media sviker.

Saker för medier att ta upp och för oss alla att diskutera:

1.  Vilka är det som nu kommer till Sverige?
2.  Varför kommer det så många nu?
3.  Hur ser asylinvandringen per capita ut i Europa de senaste tio åren?
4.  Varför kommer så väldigt många till just Sverige? Vad är det som drar?
5.  Hur många av dem som kommer till Sverige får flyktingstatus? Varför får de andra uppehållstillstånd?
6.  Vad säger Genèvekonventionen om flyktingars rättigheter och skyldigheter?
7.  Får man resa genom ett dussintal länder från till exempel Afghanistan utan att registrera sig i något av de säkra länderna som man korsar på vägen hit?  Är det okej att välja och vraka vilket and man ska ”söka skydd” i?
8.  Om inte, varför verkar alla se mellan fingrarna med detta?
9.  Vilken andel av dem som får asyl och sedan vill ta hit anhöriga måste försörja dem själva, som väl lagen föreskriver? Det vill säga vilken andel får dispens från lagen? Jag har läst att det rör sig om mer än 99 procent. Varför har man ens en försörjningslag i sådana fall?
10. Hur ser utbildningsnivån ut för dem som kommer hit? Ibland ger massmedia och politiker bilden av att de som kommer är högutbildade. I vilken utsträckning är det sant? I vilken utsträckning har de som kommer hit en utbildning som är relevant för den svenska arbetsmarknaden? Till exempel: om man är jurist från Afghanistan, vilken relevans har den utbildningen i Sverige? Agronom? Lärare?
11. Hur lång tid tar det i genomsnitt för en person från något av de stora asylsökarländerna som får uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov i Sverige, att komma bli självförsörjande?
12. Hur många anhöriginvandrare har det kommit per person som fått asyl/uppehållstillstånd som skyddsbehövande under de senaste tio åren?
13. Hur kommer det sig att så många så alla de ensamkommande barn kommer till just Sverige och inte till våra grannländer? Kan det ha att göra med att våra grannländer ålderstestar dem men att Sverige inte gör det?
14. Hur ser ekonomin ut för kommuner i Sverige som under lång tid tagit emot många asylsökande, till exempel Malmö, Södertälje, Botkyrka? Har den så kallade investeringen givit avkastning än? Om inte, när förväntas den göra det?
15. Hur kommer det sig att politikerna i Sverige har givit Migrationsverket mandat att på eget bevåg ge alla syrier och eritreaner permanenta uppehållstillstånd?
16. Stämmer det att syrier och eritreaner får permanent uppehållstillstånd i Sverige även om de redan har det i ett annat land?
17. Vilken andel av dem som kommit och kommer till Sverige påstår sig sakna id-handlingar?
18. Vad händer med dem som saknar id-handling och inte får asyl/uppehållstillstånd i Sverige? Utvisas de? Hur snabbt?
19. Finns det något problem med att befinna sig illegalt i Sverige? Deras barn får ju gå i skola, de själva får både sjuk- och tandvård samt slipper betala skatt.
20. Hur ska vi säkerställa att antalet utanförskapsområden inte bara fortsätter att växa med de volymer av människor som kommit och kommer till Sverige?
21. Vad ska de jobba med?
22. Vem ska utbilda dem?
23. Var finns sjukvårdarna som ska ta hand om dem? Och oss?
24. Hur många bostäder måste det byggas? Jag har sett en siffra, 700.000 bostäder på fem år. Om den stämmer innebär det i princip ett nytt Stockholm på bara fem år. Vem ska betala för byggandet av dessa bostäder? Vem ska betala hyrorna?
25. Hur ser de faktiska kostnaderna ut för en migration på, säg 100.000 asylinvandrare per år med den sysselsättningsgrad de tidigare haft för de folkgrupper som kommer nu? Hur ser kostnaden ut om tio år om det fortsätter komma 100.000 eller fler varje år?
26. Hur ser kommunernas budgetar ut, de som sedan ett tag tagit emot många asylinvandrare? Hur fördelas sig till exempel utbetalningarna av försörjningsstöd, det vill säga hur överrepresenterade är asylinvandrarna?

Och så vidare. Många ytterligare frågor återstår. Jag har inte ens berört brottsligheten än. Eller tiggarna. Eller vad det som sker innebär för det svenska samhället som har byggts upp under generationer. Vad händer när väldigt många personer från världens sämsta ställda länder kommer till oss och omgående får ta full del av vår välfärd? Kommer de automatiskt att få svenska värderingar och bli goda svenska medborgare? Tillåt mig tvivla.

Jag har heller inte berört varför varenda kommun i Sverige plötsligt måste ha personer som jobbar mot islamistisk radikalisering. Varför jobbar inte de muslimska församlingarna mot detta?

För mig är det uppenbart att varenda människa med någorlunda fungerande analytisk förmåga inser att Sverige omöjligt kan ta emot och integrera ens en bråkdel av dem som kommit de senaste åren. En fyr- eller femdubbling av redan tidigare alldeles för stora volymer är på väg att bringa det svenska välfärdssamhället till en kollaps. Om detta är det tämligen tyst i de stora medierna. Varför?

Skulle inte de allmänna medierna kunna ta och upplysa mig och den snabbt ökande skaran av tvivlare om allt det jag ställer frågor om och ge oss fakta, inte bara känslor? Tino Sanandaji har en förmåga att ta fram fakta för att krossa myter. Hans opponenter brukar endast använda känslor.

Sedan årsskiftet har jag följt dessa frågor och debatten kring dem ganska sporadiskt då jag märkte att funderingarna kring vad som händer med Sverige tyvärr fick en negativ påverkan på mitt humör. Samtidigt beundrar jag dig, Tino Sanandaji med flera som oförtrutet kämpar på för att upplysa och informera. Förhoppningsvis kan terrorattentaten med ”svenskar” som aktiva medhjälpare få vår halvsovande befolkning att börja fundera på om den inte ändå tycker att det är viktigt för vilka och för hur många vi öppnar våra hjärtan och våra plånböcker och lovar livslång försörjning till.

Ett mycket litet steg i rätt riktning – men det har tagit alldeles för lång tid – är att en del medier börjar förstå att alla som kommer till Europa inte generellt ska benämnas ”flyktingar” eftersom de ofta är ”migranter” och inte ”flyktingar”.

Det finns som sagt många fler frågor att ställa, men just nu måste jag starkt fokusera mig på mitt jobb och att dra in pengar ifall att det Sverige som vi har växt upp i och älskar inte längre är ett alternativ för mig och min familj att leva i. Ett litet hopp finns dock fortfarande om att regeringen verkligen ska skärpa lagstiftningen och att socialdemokraterna inte ska vika ner sig för Miljöpartiet nu när strömmen av asylsökande åtminstone för tillfället har hamnat på en lite mer hanterbar nivå.

Jag hoppas också att Schengen-överenskommelsen förpassas till historieböckerna och att gränskontroller återinförs permanent i hela Europa så att vi kan förhindra olika former av kriminella att lätt förflytta sig mellan våra länder.

Signaturen Bekymrad

Kommentar: 26 frågor inklusive mängder av följdfrågor i många av dem, samt ytterligare frågor som inte är numrerade. Reflektioner. Förhoppningar. Se här, medieredaktioner, här är frågor som jag kan tänka mig att många vanliga, hyggliga människor gärna vill att ni ska söka svaren på och servera dem sakligt och korrekt utan vinklingar och egna ideologiska bakgrunder. Så svårt är det inte, vi är ganska många som lyckas med det varje dag men som inte når lika många som betydligt större medier. Allt fler som vill ha raka svar och hårda fakta på asyl-, migrations- och integrationsområdena kommer annars att söka sig bort från ”gammelmedierna” för att få en mer nyanserad och trovärdig information.

Personen som skrivit texten har valt att vara anonym. De flesta förstår varför. Jag vet vem personen är.
© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till denna sida så att texten kan läsas i sin helhet av intresserade.

Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.”

Klicka på textrutan för att komma till artikel på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

 

Ryska medier om gripandena av afghanska flyktingar: Bland dem som försökte ta sig till Finland fanns flera höga myndighetspersoner

Enligt nyhetsbyrån Regnum riskerar nu de vuxna i en grupp om 26 afghaner fängelse i upp till 1,5 år i Ryssland. Den ryska nyhetsbyrån FlashNord berättade idag att den ryska säkerhetstjänsten FSB i staden Kandalaksha i Murmansk-området gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland

Ryska medier uppger att 15 eller 16 av afghanerna är vuxna och 10 eller 11 är barn. Antalet varierar något beroende på källa.

Myndigheter i Ryssland har hittills berättat ytterst få detaljer kring på vilka grunder afghanerna gripits. Det verkar i alla fall som om gruppen ännu inte hunnit ta sig ända till finska gränsen utan att de greps innan dess, i Kandalaksha på den ryska sidan.

Murman-tv rapporterar att afghanerna hade ”kommit in i landet illegalt” och samtidigt används också uttrycket att de hade ”uppehållit sig illegalt i Ryssland”. Det finns således inte uppgifter om ifall de till exempel gått över gränsen in i Ryssland helt utan visum eller om de till exempel har sökt visum och uppgett falska anledningar till ansökan.

– Tre olika brottsutredningar har påbörjats gällande sammanlagt 16 illegala invandrare.De har förts till häktet, informerade åklagarämbetet i Murmansk i Komsomolskaja Pravda.

– I gruppen ingick fler än tio barn, som har förts till sociala institutioner. De kommer att få stanna där tills rättegången börjar, uppger en källa inom åklagarämbetet.

Murman-tv uppger att i gruppen fanns också, så vitt man vet, minst två högt uppsatta afghanska myndighetspersoner. Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.

Det verkar som om en anledning till de ryska myndigheternas hårdare tag kan vara den ryska lokalbefolkningens missnöje.

– Vi vill påminna om att invånarna i Kandalaksha redan otaliga gånger har uttryckt oro för den stora mängden flyktingar i staden, att det anländer stora mängder flyktingar dit, kan man läsa på Nord-News sajt.

Nyhetssajten Severpost riktar uppmärksamheten mot att det har skett ”ett första massgripande av flyktingar” i Murmansk-området. Hittills har ryska myndigheter gripit endast dem som försökt att olagligt ta sig över gränsen i terrängen mellan Ryssland och Finland. Däremot har personer som tagit sig till den officiella gränsövergången släppts in i Finland.

I det här skedet är det svårt att uppskatta om det handlar om en ny linje hos ryska myndigheter eller om gripandena är ett exempel på att Ryssland intresserar sig för de gripna personernas bakgrund och höga positioner.

– Ett sådant här massgripande är ovanligt. Hittills, till exempel förra året, har ett antal grupper om två, tre personer gripits när de försökt att olagligt ta sig över gränsen från Ryssland till Skandinavien, berättar representanten för åklagarämbetet för Arktik-tv.

© Översättning Merit Wager.

 

 

Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl

Miggorna och jag har i seriösa, informativa, förklarande texter under mer än ett decennium försökt få politiker och journalister att förstå skillnaden mellan orden/begreppen asylsökande, flykting, migrant, invandrare etc. Förgäves. Det är som om det finns en spärr, särskilt inom politik och media, mot att använda korrekta benämningar. Inte heller har politiker och medierepresentanter insett att det inte finns några ”ensamkommande flyktingbarn”, men väl asylsökande som är – eller säger sig vara – minderåriga (under 18 år gamla) som kommit hit – oftast men inte alltid – utan sina föräldrar, ofta för att få ett bättre liv, inte för att de har faktiska asyl- eller skyddsskäl.

Den 1 januari skriver Per Kågeson följande i Svenska Dagbladet, under rubriken ”Viktig skillnad mellan flykting och migrant”:

Vid några tillfällen under de senaste tio åren har jag ställt frågan till journalister och redaktionsledningar på våra två största morgontidningar varför man betecknar personer som illegalt försöker ta sig från Latinamerika till USA som migranter men konsekvent använder flykting som beteckning på alla som försöker ta sig över Medelhavet till Europa. Jag har aldrig fått någon förklaring.

För mig är det självklart att Europa ska ta emot människor som flyr för sina liv och att varje asylsökande ska få sina skäl prövade i en rättsprocess, men det är inte uppenbart att vi ska ge uppehållstillstånd till alla som flyttar i förhoppning om ett bättre liv. Medierna borde lära sig skillnaden på att fly och att flytta.

Det är helt obegripligt att det enbart är svenskar inte klarar av att skilja på de olika kategorierna människor som tar sig hit. Finlands president Sauli Niinistö sa i sitt nyårstal som han höll den 1 januari:

En del flyr undan nöd, andra söker något bättre.

och

Jag har uppfattat Finlands regerings lösningar så, att vi vill trygga resurserna för att kunna hjälpa dem som lider den största nöden.

Varför klarar man inte av att se det uppenbara, det faktabaserade i Sverige som man ser i andra länder? Att alla som kommer hit inte är vare sig flyktingar eller i övrigt skyddsbehövande? Varför har man i Sverige inte förstått detta? Är det så att man i Sverige under decennier låtsats  – enligt mantra från framträdande politiker med olika partibeteckningar om att ”de flyr för sina liv från krig och förföljelse” – som om det inte finns lögnare, bedragare, kriminella, terrorister, bättrelivsökare, asylsökande ”barn” som kan vara upp till 15-20 år äldre än de uppger sig vara bland de tiotusentals som söker sig till just Sverige? Jag har frågat många politiker, journalister och andra genom åren, men ingen har svarat, ingen har reflekterat och ingen har kommit ut ur de hörn de målat in sig i och sagt, frankt och uppriktigt:

Jag har haft fel.

De, som vägrat se, vägrat erkänna och vägrat berätta sanningen för svenska folket utan fortsatt att köra med sina osanna mantran, bär skulden till att det ser ut som det gör i Sverige idag. De har skapat ett icke fungerande system som förstört och förstör för det egna folket men också för dem – det relativa fåtalet i förhållande till de massor som kommit – som har asyl- eller skyddsskäl och faktiskt är på flykt undan krig och förföljelse i den mening utlänningslagen och internationella konventioner stadgar. Dessa flyktingar och skyddsbehövande kunde ha fått en bra start i det land de kommit till. Men den möjligheten har berövats dem på grund av det svenska sättet att klassa alla som tar sig hit som personer som vi måste ”ta hand om” och ge bostäder, utbildning, socialbidrag etc. Förödande är vad det har varit och förödande är vad det är. Det har varit både förödande att människor som inte inser skillnaderna enligt ovan, styrt landet och opinionsbildningen. Och det öår förödande att de fortsätter att göra det.

© denna blogg.

Finland. Den 28 december kom det 35 asylsökande.

Den 23 december kom det 24 asylsökande till Finland. På julafton kom 4, juldagen 6, annandagen 19. Den 27 december kom 14 asylsökande och den 28 december kom 35.

Under hela året har rekordmånga personer – nästan tio gånger fler än ”normalt” – sökt asyl i Finland: 32.407 personer.

Men allt fler återvänder till sina hemländer när de inser att de blivit lurade av smugglarna och att Finland inte är det paradis som det påståtts vara. Och för att väntetiderna för många asylsökande nu blivit längre också i Finland. Och när de får veta att Finland skärpt riktlinjerna gällande Irak, Somalia och Afghanistan och det därför är svårare för personer från dessa länder att få uppehållstillstånd. Dessutom görs i Finland ålderstester på påstått minderåriga om det finns minsta misstanke om att de inte är under 18 år. Unga män som låtsas vara ”ensamkommande barn” tar sig hellre till Sverige där de vet att de kan vara i princip hur gamla som helst och ändå tas emot som ”barn” och att inga åldersundersökningar görs.

Antal påstått och faktiskt minderåriga som sökt asyl i  januari – november 2015:
SVERIGE   32.180
FINLAND     2.770

Man har också förstått att i Finland går det inte att stanna illegalt och skapa parallella samhällen, som det gör i Sverige. Då är det bättre att återvända hem till den egna kulturen och den egna familjen, det är vad många kommer fram till. Av dem som stannar kvar i asylprocessen beräknas cirka 30 procent ha skäl att beviljas uppehållstillstånd.

© denna blogg.

Plötsligt är den nästintill hysteri omhuldade, absolut okränkbara ”asylrätten” inte värd någonting, i varje fall inte i jämförelse med Sveriges behov av ”andrum”

Mycket har redan sagts om regeringens omvändelse under galgen, sådan den presenterades vid en presskonferens i går. Åsa Romson, vice statsministrar, nästan grät och uttalade:

Bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra någonting.

Inte ett ord om det folk hon som minister representerar, än mindre om de asylsökande som hon annars alltid säger sig värna så starkt om. Ett i alla stycken bisarrt framträdande och ett mycket märkligt uttalande av en vice statsminister.

Och själve statsminister Stefan Löfven fortsätter, sin vana trogen och som vore han helt tefloniserad att slå ifrån sig och lägga allt ansvar och all skuld på andra:

– Sverige har tagit störst ansvar i förhållande till vår befolkningsmängd, medan andra EU-länder har gjort väldigt lite. Sverige behöver ett andrum. Svensk lagstiftning kommer att anpassa sig till EU:s miniminivå för att få folk att söka sig till andra länder.

Det finns flera saker att kommentera i detta uttalande av landets statsminister:

1.  Vad Löfven menar med att ”ta ansvar” sammanfaller inte med vad man i de flesta andra EU-länder menar med att ”ta ansvar”. Det borde han känna till och inte använda ordet ”ansvar” på ett sätt som inga andra gör.
2. Att statsministern påstår att ”andra EU-länder har gjort väldigt lite” är riktigt dumt och kommer att flytta Sverige ännu längre ut i periferin bland de EU-länder som anser att de både har tagit ansvar och gjort väldigt mycket, i balans mellan vad som är bäst för det egna landet och dess medborgare och dem som faktiskt behöver skydd. Vilket Sverige inte har gjort…
3. Hade man lyssnat på miggorna som rapporterat ihärdigt och alarmerande under mycket lång tid, då hade regeringen (särskilt den förra som satt i åtta år…) kunnat se till att dess myndighet, Migrationsverket, hade haft en ledning som klarat av att – som det alltid heter numera – säkerställa att svensk lagstiftning hade följts. Då hade Sverige liknat sina nordiska grannländer på asylområdet idag. De som har tagit ansvar för i flesta hand sitt land och sitt folk och därefter också för människor från andra delar av världen i dokumenterat behov av skydd.
4. ”Sverige behöver ett andrum”. Det är ganska hemskt att något sådant sägs. Det är ett solklart tecken på att man i Sverige, till skillnad från i de flesta andra EU-länder, inte har tagit ”sitt ansvar”. Sverige torde vara det enda landet i världen som uttalar att det behöver ”andrum”. Plötsligt är den nästintill hysteri omhuldade, absolut okränkbara ”asylrätten” inte värd någonting, i varje fall inte i jämförelse med Sveriges behov av ”andrum”.

Det här ”andrummet” är det yttersta beviset på att Sverige inte har en regering som klarar av att styra landet på ett sätt som gör att medborgarna och invånarna kan känna någon som helst tilltro till den. På en femöring svänger den här svaga regeringen och lämnar sina ideal som knappt någon har vågat ifrågasätta utan risk för att bli kallad alla möjliga obehagliga saker där ”sverigedemokrat” varit en. Nu, när man genomför åtgärder som – vad jag förstår – går minst lika långt som just Sverigedemokraterna föreslagit, då är asylrätten inte längre värd vad den var för två dagar sedan då den var absolut och okränkbar! Hyckleriet är bland det värsta jag sett och hört på mycket, mycket länge!

Till slut: Hur tror gråtande Åsa och andrums-Stefan att det ska gå nu när Sverige, som i decennier släppt in precis vem som helst både via asylsystemet och helt illegalt, gör en total omsvängning?

Hur ska de tiotusentals människor – en del miggor gissar att de är över 100.000 men ingen vet det faktiska antalet – som vistas här illegalt utvisas? Hur?

Och till vilka kostnader, vem ska betala? EU? Alltså de andra, de ”oansvariga” EU-länderna? Eller skattebetalarna i Sverige som i decennier tvingats åse hur politikerna raserat asylsystemet utan att ha något att säga till om?

Och hur tror de här kortnästa personerna som (van)styr Sverige att deras nya politik kommer att tas emot av de hitkommande? Alla de många (en majoritet) som söker ett bättre liv och satsat pengar, kanske satt sig  skuld för att komma hit, kommer att ta emot nyheten om att det som var närmast en självklarhet (PUT) för två dagar sedan nu är en omöjlighet? Lugnt och sansat? Sitta kvar i stugor i skogen eller ligga på smala sängar i tält och tyst vänta på att avslaget kommer och de tvångsutvisas? Eller inser de kortnäste att det föreligger risk för hungerstrejker, bränder på asylboenden, hot, trakasserier och rentav våld mot anställda vid Migrationsverket eller ännu värre?

Reflektion: Ordet ”invandrare” har förresten fått en helt annan betydelse just i Sverige, där det bokstavligt talat går bra att bara ”vandra in” och stanna utan tillstånd, alltså olagligt.

© denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

Självsvåldigt politiskt agerande i Stockholm fortsätter

Uppföljning av inlägget Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd i Stockholm: ”Där fattades ett ordförandebeslut och ansvarig nämnd meddelades om det i efterhand. Det är oprofessionellt.” – 13 november 2015 och Skattemedel till verksamhet för personer som olagligt vistas i landet, publicerad på sajten Det Goda Samhället den 3 november 2015.

Moderaterna skriver i ett ”särskilt uttalande” till:
Socialnämnden
Sammanträde 2015-11-24
Ärende 11

Yttrande över svar på skrivelse om stöd till organisationer som arbetar med mottagande av flyktingar

Andrea Ström (M) m.fl.

Utdrag ur det särskilda uttalandet:

Med anledning av den låga beläggningen på de transitboenden som finns i staden, mellan 15 – 20 boende/natt sista veckan, är det mycket förvånande att majoriteten väljer att skicka ett brev till 14 olika organisationer för att uppmana dessa organisationer att söka ekonomiskt bidrag för särskilda insatser till transitflyktingar.

Att politiker, som kallar sig själva ”förtroendevalda”, helt oförblommerat kringgår (bryter mot) bestämmelser om vad skattemedel ska användas till, är häpnadsväckande. Att de dessutom hittar på ord och begrepp som inte ens finns och som – tråkigt nog – Moderaterna också använder, är inte acceptabelt.

Det finns inget som heter ”transitboende för transitflyktingar”! De, som nu av politiker kallas ”transitflyktingar”, är i själva verket – och det vet de mycket väl – oregistrerade utomeuropéer som vistas illegalt i Sverige. Om dem har Krisinformation – som är ”en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris” och som drivs av statliga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) – skrivit:

Migrationsverket ansvarar för dem som söker asyl i Sverige, bland annat genom att erbjuda boende. De som inte vill söka asyl i Sverige behöver inte göra det men det innebär samtidigt att de inte har laglig rätt att vistas i landet.

När det gäller de så kallade transitflyktingarna, som är på väg till ett annat land för att där söka asyl, har vare sig staten eller kommunen något formellt ansvar. Samhället är uppbyggt för att ta hand om dem som vistas legalt i Sverige och därför är det främst frivilligorganisationer som hjälper transitflyktingarna.

Trots att de alltså mycket väl känner till vad som gäller, bestämmer sig den rödgrönrosa politiska majoriteten i Socialnämnden för att agera stick i stäv med vad reglerna säger, och som också bekräftas av Statliga Krisinformation.se:s information i rött ovan. De inte bara betalar ut pengar till Islamic Relief och Katarina församling (kanske till  fler?) som hyser personer som vistas illegalt i landet, utan de går också aktivt ut och uppmanar föreningar att söka ännu mera skattepengar för att hysa ännu fler som vistas här illegalt! De skriver till och med, också helt oförblommerat, så här i sitt tjänsteutlåtande med Dnr:1.7.2-737/2015, daterat 2015-11-04:

Staden har i dagsläget ett etablerat samarbete med ett antal idéburna organisationer som arbetar med flyktingar som ej sökt asyl i Stockholm. Dels genom att samverka kring ett tillfälligt boende med sängplatser, mat, information och andra förnödenheter, dels genom att bidra med ekonomiska resurser och lokaler för att förstärka organisationernas möjligheter att utföra sitt arbete.

Först: Hur kan de kallas ”flyktingar” i ett officiellt politiskt tjänsteutlåtande???

Sedan: Det är skrämmande att Sverige så snabbt verkar gå mot anarki eller vad man ska kalla det när etablerade, demokratiskt valda politiker struntar i regler och lagar. Finns det verkligen ingen/inga som kan stoppa självsvåldigheten? Inte ens oppositionen tycks orka så mycket mer än påpeka att de noterar vad majoriteten håller på med. I Moderaternas särskilda uttalande finns inga krav på att felaktigt utbetalda pengar ska återkrävas, att brev till 14 föreningar ska stoppas och att vidare agerande för illegalt vistande personer inte ska ske från politiskt håll. Det räcker inte att konstatera att:

Det är mycket förvånande att majoriteten väljer att skicka ett brev till 14 olika organisationer för att uppmana dessa organisationer att söka ekonomiskt bidrag för särskilda insatser till transitflyktingar.

Det måste ageras kraftfullt också. Dock: bra att Moderaterna – och kanske andra oppositionspartier också, det har jag inga uppgifter om – uppmärksammar vad majoriteten sysslar med och man kan bara hoppas att det blir stopp på ett penningutgivande som inte har stöd i lagar som reglerar vad kommuner ska/kan göra med våra skattepengar.

© denna blogg.

 

Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Svenska Dagbladet rapporterar:

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk stöder förslaget om att Sverige ska kunna skicka vidare asylsökande.

– Det är uppenbart att Sverige är det mest påverkade landet när det gäller asylsökande per capita. Jag tror att Sverige förtjänar det här stödet från EU. Det här är inte mitt beslut, utan ligger på EU-kommissionens bord. Men jag stöttar Sveriges initiativ.

Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Och så kommer Stefan Löfven med det uttjatade, svenskt självgoda uttalandet (skriftligt till TT) som han och andra politiker kommit med så många gånger förr, och som ingen någonsin brytt sig om:

– Det är dags att andra länder nu tar sitt ansvar och därför kräver regeringen en omfördelning av flyktingar från Sverige.

Hur hade han tänkt sig att det ska det gå till?

Sverige har självt försatt sig i den situation landet befinner sig i på grund av brister i asylhanteringen och svaga och okunniga politiker som inte förstått och förmått att agera som till exempel sina tre närmaste nordiska grannländer där kaoset inte alls är lika stort.

•  Sverige har haft – och har fortfarande – ingen som helst gränskontroll.
•  Sverige har inte en tillräckligt välutvecklad och trovärdig asylprocess.
•  Sverige utvisar inte personer som fått avslag på sin asylansökan varvid dessa personer stannar kvar illegalt i landet.
•  Sverige ger personer som vistas illegalt förmåner som sjukvård och skola.
•  Sverige kontrollerar inte hur gamla påstådda minderåriga asylsökande är, inte ens vid stor tveksamhet om den uppgivna åldern kan stämma.

På vilket sätt ”förtjänar” ett land med så många brister, så svaga politiker och så illa fungerande system för invandringen, stöd från EU? Vilka länder vill sopa upp efter Sverige och börja ta emot människor som sökt sig hit? Vilka länder vill ta emot dem som Sverige ”släppt in” utan att man vet vilka en majoritet av dem är (icke styrkt identitet)* eller varifrån de kommer (icke styrkt nationalitet och hemland) eller varför de kommer (asyl- eller skyddsskäl eller önskan om ”bättre liv”, sjukvård och operationer, flykt undan straff för brott)?

Så vilka länder ska vilja ta emot asylsökande från Sverige? Och hur ska Sverige få asylsökande att vilja lämna det bästa asyllandet Sverige där allt är ”gratis” och man inte ens behöver jobba för att vara försörjd?

Under tio år har (o)ansvariga politiker och regeringsmedlemmar ansvarslöst låtit allt rulla på utan att styra upp asylhanteringen och nu tycker Sverige att andra länder ska ta ansvar för dess oansvarighet. Det är lite magstarkt.

* Information från Migrationsverket den 4 november 2015

81 procent av dem som sökt asyl hittills i år saknar pass vid ansökningstillfället. 50 procent visar upp någon form av
id-handling under asylprocessen.

© denna blogg.

Polisen klarar inte sitt jobb, ministern tycker att man kan strunta i lagar och regler, Migrationsverket köper tjänster av kriminella…

Klicka på textrutan för att komma till inslaget i SVT Nyheter.

Fler människor, ökad gränsbevakning, hot mot flyktingboenden – polisen menar att Sveriges flyktingmottagande har förändrat deras arbetssituation så pass mycket att de inte hinner med.

– I Jämtland finns nu boenden på över 135 ställen. Det är en gigantisk situation att hantera, säger kommunalrådet Göran Bergström (S), Strömsunds kommun. Han menar att svensk polis inte är bemannad efter utryckningstider utan efter befolkning och brott. Det innebär att mer glesbefolkade områden kan bli helt utan polis i perioder.

Kommentar: Att inte ha en fungerande poliskår (och inte heller ett försvar och därmed militär som kan komma till hjälp) är lika med att låta landet flyta, att vem som helst kan göra vad som helst. Att ingen kontroll finns och att människor lämnas pt sitt led och åt kriminella som alltmer kan ta över. Att inte ha en fungerande poliskår innebär att människor inte kan leva i den trygghet och säkerhet som de tidigare har kunnat. Idag vet människor att Polisen oftare inte kommer än kommer när något allvarligt inträffar; att den inte kan skydda, inte kan upprätthålla lag och ordning. I Skåne har Polisen till och med, uppgivet och desperat, uppmanat människor att bilda medborgargarden… (När polisen inte längre kan skydda. Svenska Dagbladet 26 oktober 2015).

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Expressen.

Ur texten:

Migrationsminister Morgan Johansson, S, öppnar för att bryta mot vissa regler i mottagandet.
– Man måste vara pragmatisk i en sådan här situation, säger han under ett besök på ett boende för ensamkommande flyktingbarn utanför Göteborg.

Kommentar: En justitieminister ska stå för att lag och rätt ska råda och att regler ska följas!

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Aftonbladet.

Ur texten:

I lagen om offentlig upphandling ställs hårda krav. Om en person begått allvarliga fel i sitt yrke kan det innebära att hon eller han utesluts från att delta i upphandlingen. Och vissa former av brott som har koppling till yrkesutövningen ska medföra en uteslutning, om domen vunnit laga kraft.

Men Aftonbladet kan nu avslöja att flera personer som i dag driver tillfälliga asylboende är dömda för brott med koppling till yrkesutövning.

Kommentar: Ytterligare ett bevis på förfallet där lagar och regler inte följs.

Kommunerna klarar inte av att ta in och ta hand om och betala för alla människor som kommer. Skolorna har inte plats och inte lärare för alla barn till asylsökande. Tandvården är på många ställen överbelastad. Socialsekreterarna slutar för att de inte orkar och hinner med allt som den enorma anstormningen  som de asylsökande innebär. Det finns inte bostäder åt hundratusentals människor som kommer. Sjukvården är hårt belastad. Etc, etc, etc.

Under många år har det varit uppenbart för dem som haft ögonen öppna och inte valt att blunda, att Sverige med accelererande fart är på väg bort från vad det under mer än ett sekel byggts upp till att vara: ett (någotsånär) tryggt land med ett (någotsånär) väl fungerande rättsväsende; med en (hyfsad) sammanhållning och gemenskap; med en (faktiskt!) egen kultur, egna traditioner, en egen identitet. I början gick det långsammare: det blev lite olägenheter och gnissel i olika delar av samhällsapparaten, en allt hätskare och mer onyanserad debatt inte minst på sociala medier och i gängse medier, även kallade mainstream media. Men det togs inte riktigt på det allvar som hade behövts, det var som om man inte insåg att det höll på att bli ohållbart med så mycket spänningar i ett tidigare så sammanhållet samhälle.

Antalet asylsökande ökade, ökade, ökade och blev till en allt större ekonomisk börda för landets skattebetalare. Men inte bara det. Samtidigt ökade det grova våldet med skottlossningar; dödsskjutningar; våldtäkter; stenkastning mot poliser, ambulanser och brandkår; oro och allvarligt kaos i skolor, brinnande bilar i förorter, attacker mot socialkontor och polisstationer etc. En känsla av otrygghet infann sig hos allt fler. En känsla av att alltmer vara lämnad åt sitt öde, hamna längre och längre bort i prioriteringarna av hur den inte oändliga ”välfärden” skulle fördelas. Ständigt närvarande – och ökande – var/är dock hela tiden det underförstådda kravet att: ”Du ska betala för alla som sätter sin fot på svensk mark för det är en mänsklig rättighet att få sin asylansökan prövad”.

Migrationsverket har inte klarat sin uppgift att, i enlighet med lag och konventioner, pröva och bevilja skydd eller asyl åt dem som verkligen är i behov av det (vilket torde vara betydligt färre än de som getts rätten att stanna här). Polisen har inte klarat av att utvisa dem som vägrat lämna landet efter avslutad asylprövning där beslutet varit avslag på ansökan. Parallellsamhällen har tillåtits växa fram, där personer som vistas i Sverige illegalt inrättat sig. I Sverige men ändå inte. Samtidigt har dessa personer, som alltså vistas här olagligt, av politiker med huvudena under armarna getts rätt till sjukvård (akut för vuxna, fullt ut för barn) samt skolgång åt sina barn. Anomalier, ren galenskap som jag flera gånger här på bloggen undrat över, bland annat i texten Migrationsminister Tobias Billström i Ekots Lördagsintervju (2 juni 2012). Kort utdrag ur den:

I presentationen av intervjun talas det om att ”överenskommelsen är symboliskt viktig”. Alltså den ramöverenskommelse om en sådan kontradiktorisk lag som Alliansen ingått med Miljöpartiet (varför, förresten?). En överenskommelse om att stifta en lag om sjukvård, bekostad av svenska skattebetalare, åt dem som trotsar gällande svensk lag och stannar här trots att de fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd eller stannar kvar efter viseringstidens slut. ”Symboliskt viktig” – vad betyder det? Är inte efterlevnad av befintliga lagar också inte bara ”symboliskt viktigt” utan även reellt viktigt?

Och den – som så många tror och tycker – ”absoluta rätten att söka asyl” har allt fler och fler och fler människor från länder med starka våldskulturer, stridigheter, oftare med låg utbildningsnivå än hög, medeltida religiösa föreställningar och helt andra värderingar och ”värdegrunder” och traditioner än vad som råder i Sverige, använt sig av. Även när de inte har uppfyllt utlänningslagens kriterier för vad som anses vara sådana starka skäl att de ska beviljas den rätt och de förmåner som tillkommer dem som alltså uppfyller kriterierna.

Det var många som kom redan tidigare, många som inte hade några som helst asyl- eller skyddsskäl men som ändå – i jakten på ett bättre liv eller flykt från straff för begångna brott eller behov av ”gratis” sjukvård etc – sökte ”asyl” i Sverige. Men det kom också en hel del som hade flytt från krig och kunde anses uppfylla lagens krav för att beviljas permanent rätt att bo i Sverige. Sedan i somras handlar det inte längre om ”många” utan de facto om något som – i brist på bättre beskrivande ord – liknar en massinvasion. En massinvasion av människor varav en mycket stor andel inte styrker vilka de är eller varifrån de kommer. Och dessutom vandrar, enligt Migrationsverket, nästan lika många människor in i landet utan att söka asyl, utan att registreras någonstans. det torde innebära att uppåt kanske 60.000, kanske fler, illegala invandrare vistas i landet bortom all vår kontroll. En del av dem som illegalt vandrat in i landet har fortsatt till Norge eller Finland, men merparten blir kvar i Sverige, såvitt man kan räkna ut.

Människor tar sig helt enkelt till landet där ingen som helst gränskontroll existerar och där ordet ”asyl” öppnar dörrarna till ett samhälle där allt serveras och väldigt lite krävs av individerna själva. ”Bättreliv”-invandringen har ökat explosionsartat och hundratusentals tar sig till det lilla Sverige där befolkningen framför sina ögon och i sin egen vardag ser hur det sega och hårda slit för att uppnå den relativa välfärd som de, men främst deras föräldrar och far- och morföräldrar under mer än ett sekel byggt upp, raseras. För dem själva. Och i längden också för de hundratusentals människor som aldrig någonsin, hur mycket okunniga politiker än försöker lura sina väljare, kommer att bli en del av det svenska samhället. Som aldrig kommer att integreras i det svenska samhället. Vad som är ”det svenska samhället” har förresten också blivit allt mer oklart, det finns ju människor som säger att det inte finns något svenskt överhuvudtaget…

Allt detta och mycket mer som inte kan tecknas ned i en text som inte ska bli för lång, gör att landet – och människorna – splittras. På djupet. Olika värderingar bryts mot varandra och vilka som i längden ”vinner” för att de är starkast, det vet vi inte ännu. Om några år vet vi.

Lästips – några av texterna här på bloggen under de fem senaste åren:
•  Migrationsministern: ”Det kostar 110 miljoner kronor varje månad att det nu är 11.000 personer som trots avslagsbeslut ännu inte återvänt”. – 26 december 2010
•  Miljöpartiets respektlösa syn på utlänningslagen – 4 februari 2011
•  Maria Wetterstrand, MP, påstår: ‘Det är inte olagligt att vistas i Sverige utan papper.’ – 6 mars 2011
•  Det är olagligt att vistas i ett land utan tillstånd – vare sig man gillar det eller inte – 21 februari 2013
•  ”Land ska med lag byggas” – 3 mars 2013
•  En migga: ”Det känns nästan som att vi är med i en religiös sekt av något slag, och försöker tolka de heliga skrifterna!” – 29 mars 2013
•  Vem gav politikerna rätt att stifta motstridiga lagar? – 31 oktober 2013
•  SR:s reportrar verkar – så låter det i inslaget i alla fall – tycka att om sjukvård i hemlandet är dyrt så ska människor utan asylskäl få stanna i Sverige, där reportrarna verkar tro att vården är mycket billigare! – 8 november 2013
•  Hur många gånger ska man kunna söka uppehållstillstånd efter avslag efter avslag efter avslag? – 14 november 2013
•  Sverige: ”Skolgång och försörjningsstöd kan snart erbjudas även till fattiga barn från Östeuropa.” – 11 januari 2014
•  Lagar är det inte längre så noga med i Sverige… – 14 juni 2014

Alla texter © denna blogg.