Finland. Missnöjda asylsökande vill ha matpengar.

Klicka på bilden för att komma till ett videoklipp med en asylsökande på knackig engelska.

Tidningen Iltalehti berättar under rubriken Missnöjda asylsökande: ”Vi vill bara ha matpengar” att asylsökande i Uleåborg är rasande över hur de behandlas. Nu hungerstrejkar de eftersom de säger sig inte stå ut med den dåliga behandlingen. De vill också ha pengar så att de kan köpa mat i butiken.

I videoklippet säger  ung  man, som verkar ha utsett sig till talesperson för gruppen och kan lite engelska, bland annat:

Vi vill inte äta för att maten är så dålig och konstig, inte ens djur äter sådan mat. Vi vill ha våra (?) pengar så att vi kan handla i affären, vi vill inte äta av den här dåliga maten. Vi har varit här i 13 dagar, vi vill inte äta här, vi vill bara ha pengar.

Vi dricker vatten från toaletten. Djur dricker inte vatten från toaletten. Vi sover på golvet och ingen bryr sig om oss. Ingen medicin, inga pengar. De förödmjukar oss. Vi är alla sjuka, vi får ingen medicin. De bryr sig inte, de ger oss ingenting. Inga kläder, inget bad, inga skor, ingenting! Vi är som djur här, ingen bryr sig om oss.

På reporterns fråga vad männen vill säga till folket svarar talespersonen:

Att de ska komma och hjälpa oss! Förläggningen heter Hiukkavaara. Vi vill att någon ska komma och hjälpa oss och se problemen här. Det är allt. Vår förläggning heter Hiukkavaara.

Kommentar: Märkligt beteende, och det efter knappt två veckor som – de facto – hjälp- och skyddsbehövande i ett främmande land långt ifrån deras hemland. De här männen som sökt sig till Finland framstår som bortskämda, vana vid att ställa krav. Säkerligen inte alla, men en inte så liten grupp, främst män, ställer sig själva och därmed tyvärr – även om det inte borde vara så – andra asylsökande i dålig dager.

De har kommit till Finland, ett land där människor är vana att arbeta hårt och inte räkna med att få något gratis. Nu tas de emot i detta land, där folket är helt taget på sängen av den stora och strida strömmen män (uppemot 90 procent lär vara män!) från Irak, Somalia och en del andra länder och de gör det bästa av den svåra situationen som ingen varit förberedd på. Att då de, som kommer för att be om en fristad i Finland, det första de gör, klagar och demonstrerar bådar inte gott för framtiden. Inte alls.

Samtidigt kan man absolut också till viss del förstå dem. De har troligen lockats till Finland under falska förespeglingar om ett rikt land i norr som snabbt kommer att ge dem uppehållstillstånd, bostad och jobb. När verkligheten visar sig vara en helt anannannorlunda, blir besvikelsen givetvis stor. Och finländarna är inte alls vana vid människor i så stora skaror från länder i Mellanöstern. Att det kan bli rejäla kulturkrockar och även missförstånd mellan de asylsökande och landets egen befolkning är egentligen inget konstigt alls.

Om Migri bjuder in mig att diskutera hur man kan gå till väga för att underlätta kontakterna mellan de asylsökande och finländarna kommer jag att tacka ja. Med snart 20 års erfarenhet av alla möjliga och omöjliga aspekter på asylområdet vet jag att jag skulle kunna bidra med en hel del nyttiga råd och upplysningar. Viktigt är att man inte alls sneglar mot Sverige utan skapar egna rutiner, ett eget sätt att ta emot dessa människor på sätt som passar den finländska mentaliteten och de finländska värderingarna.

© Översättning Merit Wager.

Finlands blivande statsminister Juha Sipilä: ”This is Finland!”

Det här är Finland och här fattar vi våra egna beslut.

Juha Sipilä, Finlands blivande statsminister, Centerpartiet, snäppte av en svensk reporter som, i typisk svensk stil, undrade om han hade tänkt på att om Sannfinländarna får platser i regeringen så kan det komma att inverka menligt på Finlands rykte utomlands och att ”especially in Sweden it is considered…”. Längre än så kom hon inte innan Sipilä avbröt henne och sa just det som står att läsa i den första meningen. Samt att:

Jag ser inte några problem, jag har personligen stort förtroende för Sannfinländarnas ledare Timo Soini och det finns en reell möjlighet att Sannfinländarna kommer att ingå i regeringen.

Se inslaget (ordväxlingen är på engelska) på tidningen Iltalehtis sajt:  Sipilä ruotsalaistoimittajalle: ”This is Finland” (Sipilä till en svenska reportern: This is Finland”)

Nog är det ju märkligt att svenska journalister tror att det sätt som journalistiken utvecklats i Sverige ska fungera i Finland. Eller egentligen inte: kommer man från den svenska navelskådande och megalomana bransch som journalistiken till stor del är, och tror man på allvar att man representerar en humanitär stormakt så tycker man förstås att man kan lägga sina egna värderingar på allt och alla. De svenska fasonerna fungerar dock inte i grannlandet Finland som är ett helt annorlunda land med helt annorlDHSunda journalistik och politik än Sverige. Och alltså ingen lydstat till DHS eller särskilt intresserad av vad en enkelspårigt tänkande svensk reporter har att säga.

Väl rutet av Sipilä! Finska politiker, till skillnad från svenska dito, låter sig inte hunsas av journalister!

© denna blogg.

Finland. ”Den hårda sanningen om våldtäkter”. (Karu totuus raiskauksista).

Den finska kvällstidningen Iltalehti rapporterar den 15 mars i en artikel – Karu totuus raiskauksista – jopa 13-kertainen ero – om den nakna sanningen om våldtäkter, bland annat följande:

Helsingfors tingsrätt häktade på fredagen fem 15 till 18-åriga ungdomar med utländsk bakgrund som sannolikt misstänkta för grov våldtäkt.

Vidare:

Polisen registrerade förra året, 2014,  sammanlagt 940 anmälningar om våldtäkt, grov våldtäkt och försök till våldtäkt. År 2013 registrerades 792 anmälningar

Merparten, 778, av de anmälningar som gjordes förra året, rörde våldtäkt. 52 anmälningar gjordes om grov våldtäkt. Antalet anmälningar har nästintill fördubblats jämfört med år 2009, då sammanlagt 503 anmälningar om våldtäkt registrerades. Antalet anmälningar har ökat med hela 87 procent på sex år.

I artikeln framhålls följande under mellanrubriken Märkbar skillnad:

Enligt den undersökning som Justitieministeriet lät göra 2012 hade var tredje person som dömdes för våldtäkt utländsk bakgrund.

När det gällde våldtäkt hade enligt undersökningen 34 procent av de dömda förövarna utländsk bakgrund och i fallen som gällde grov våldtäkt hade 41 procent utländsk bakgrund.

Enligt Statisticentralen bodde i Finland i slutet av 2013  301.524 personer med utländsk bakgrund, 5,5 procent av hela befolkningen.

Enligt forskaren Martti Lehti vid Helsingfors universitets Kriminologiska och rättspolitiska institution, som ägnat sig åt att studera utlänningars och invandrares brottslighet, märks skillnaderna tydligast just i våldtäktsbrott:

I invandrargrupperna finns betydande skillnader vad gäller alla brottstyper, men när det gäller våldtäkter är brottsnivån hos samtliga invandrargrupper högre än hos urbefolkningen.

Under mellanrubriken Vad beror det på? sägs vidare:

I undersökningen togs hänsyn till fyra traditionella förklaringsfaktorer vad gäller brottslighetsnivå: befolkningens åldersfördelning, könsfördelning, inkomstnivå samt bostadsort.

Forskaren Martti Lehti:

Den invandrade befolkningen har märkbart lägre ålder och är mer mansdominerad, jämfört med den finländska befolkningen. Dessutom bor invandrarbefolkningen till stor del i större städer. Tillsammans med låg inkomstnivå är detta generellt sådana faktorer som ökar brottslighetsnivån. Men dess ålders-och könsfördelning (yngre och mansdominerad), låga inkomster och boende i större städer förklarade dock inte skillnaden vad gäller begångna våldtäkter.

Forskaren Martti Lehti fortsätter:

Antalet våldtäktsbrott begångna av personer födda i Afrika som bor i Finland var 12 gånger högre än hos ursprungsbefolkningen (finländarna).

Bland personer födda i Mellanöstern och Nordafrika var antalet begångna våldtäktsbrott ännu högre: hela 13 gånger högre än hos ursprungsbefolkningen (finländarna).

Under mellanrubriken Kvinnornas ställning framhåller forskaren Martti Lehti att finländska och andra europeiska mäns våldtäktsbrott skiljer sig från mäns med utländsk bakgrund.

Finländska och europeiska män begår vanligtvis våldtäkter i samband med alkoholintag, vilket inte gäller övriga män med utländsk bakgrund, där det sker mycket sällan.

Martti Lehti säger att det torde spegla den här befolkningsgruppens – övriga män med utländsk bakgrund – inställning till alkohol samt också i viss mån dess inställning till och syn på kvinnor.

Kvinnornas ställning i dessa länder är tämligen annorlunda än här hos oss. Man kan givetvis fråga sig om det har betydelse i sammanhanget.

OBS! Hela artikeln är inte översatt (det är inte tillåtet), men den finns alltså här, på finska.

I Norge har liknande studier gjorts, med liknande resultat.

© denna blogg.