• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2020
    M T O T F L S
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    30  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Skriftlig fråga 2016/17:437 Det svensk-afghanska återtagandeavtalet

det-svensk-afghanska-atertagandeavtalet-1-12-2016Klicka på text- och bildrutan för att komma all texten.

Den 30 november 2016  skrev jag texten Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”.

Ur texten, uttalande av inrikesministeriets kanslichef och Finlands förhandlare med Afghanistan, Päivi Nerg:

Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller.

Moderaterna var snabba att ta till sig informationen och deras migrationspolitiska talesperson Johan Forssell har föredömligt snabbt ställt en skriftlig fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om varför Sverige inte klarat det som Finland (och Tyskland) klarat. Utdrag ur texten:

Nu framgår det att parlamentet i Afghanistan har röstat nej till återtagandeavtalet med Sverige (Ekot, 30 november 2016).  Samtidigt gör uppgifter från Finland gällande att deras avtal är i bruk. Det finsk-afghanska avtalet har, såvitt känt, inte underställts parlamentet i Afghanistan på motsvarande sätt som det svensk-afghanska.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör regeringen och ministern för att säkerställa att det svensk-afghanska återtagandeavtalet, i likhet med vad som gäller för det finsk-afghanska, tillämpas mellan Sverige och Afghanistan?

© denna blogg.

 

Finland. Samarbetet med tredjeländer är en viktig del av Finlands arbete för att hantera invandringen.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket, Migri, meddelar:

Finland eftersträvar praktiskt samarbete med de ryska migrationsmyndigheterna

De finska och ryska migrationsmyndigheterna träffas idag, den 1 december. Syftet med träffen är att främja samarbetet mellan myndigheterna utgående från det samarbetsprotokoll som undertecknades av det finska Inrikesministeriet och de ryska migrationsmyndigheterna den 22 mars 2016. I samarbetsprotokollet har parterna förbundit sig att främja samarbetet inom invandring och att förebygga olaglig invandring.

Under mötet utbyter man information om den aktuella migrationssituationen, frågor som gäller organiseringen av migrationsförvaltningen i de båda länderna samt de utmärkande dragen för asylsystemen. I samband med mötet utbyter man även preliminära idéer för hur samarbetet kan utvecklas i fortsättningen i enlighet med samarbetsprotokollet.

Finlands mål är ett konkret och kontinuerligt samarbete mellan den finska och den ryska migrationsförvaltningen. Samarbetet med tredjeländer är en viktig del av Finlands arbete för att hantera invandringen. Finland arbetar även aktivt bilateralt och på ett regionalt plan för att uppnå detta mål.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”

p4-goteborg-afghanistan-rostar-nej-30-11-2016Klicka på textrutan för att komma till inslaget.

Afghanistans parlament verkar inte ha godkänt överenskommelsen mellan Sverige och Afghanistan om att återta sina egna medborgare   (vilket inte ens borde behövas eftersom varje land har en absolut skyldighet att ta emot sina egna medborgare) som har fått avslag på sina asylansökningar och som inte har rätt att vistas i Sverige, trots undertecknat Memorandum of Understandment (MoU) och trots att Sverige i detta Memorandum nästan tvingats slå knut på sig självt för att få till det. Exempel ur texten:

mou-text-1

mou-text-2

mou-text-3

I artikel 17 i det här dokumentet sägs:

mou-text-4

Här sägs alltså, som jag tolkar det, i klartext att:

Detta MoU gäller från det att det har undertecknats av parterna. Detta MoU ska vara giltigt under en period av två år från det att det börjar gälla.

Ingenting om att det ska godkännas av landets parlament… Och till slut:

mou-text-5

Med anledning av att Afghanistan nu inte verkar ha accepterar det ingångna avtalet med Sverige har jag frågat ansvarig förhandlare i Finland, inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg, om möjligen Finland också råkat ut för samma sak. Men så är inte fallet. Hon svarar:

paivi-nerg-afganistansopimuksesta-30-11-2016

Översatt till svenska:

Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller.

Här kan man läsa MoU på engelska, undertecknat av en representant för Sverige och en representant för Afghanistan den 5 oktober 2016, som nu alltså förkastats av Afghanistans parlament. Här finns den översatt till svenska.
OBS! © denna blogg. Citera gärna men länka till detta inlägg.

Finland. ”Att återsända människor med tvång till Irak är möjligt. De flesta har dock begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem.”

suomesta-on-palautettu-ihmisia-irakiin-hs-3-11-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Från Finland har människor återsänts till Irak med tvång – antalet som frivilligt återvänder har minskat

Återtagandeavtal med Irak torde inte komma till stånd snabbt.

Finland återsände förra året också sådana personer till Irak som inte reste frivilligt.

iraks-flaggaHittills har man i offentligheten sagt att man inte kan återsända människor till Irak eftersom det inte finns något återvändandeavtal mellan Finland och Irak och att Irak inte tar emot dem som återsänds mot deras vilja. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättar att det inte är hela sanningen.

”Att återsända människor med tvång är möjligt hela tiden, men detta lång tid och är besvärligt. I huvudsak har det handlat om människor som har haft kriminell bakgrund, men det har också handlat om andra enskilda fall. De flesta är dock personer som har begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem”, säger Päivi Nerg.

Afghanistans flaggaOckså till Afghanistan har tvångsdeportationer skett redan innan ett återtagandeavtal tecknades mellan Finland och Afghanistan i början av oktober.

Antalet tvångsavvisningar har dock, enligt Polisstyrelsen, varit litet. Förra året knappt tio till Irak, till Afghanistan sammanlagt tio under förra året och i år.

Tvångsavvisning lyckas generellt endast om den som ska avvisas har ett giltigt pass. Om det inte finns ett sådant och man ändå vill återsända en person, försöker Helsingforspolisen identifieringsgrupp att säkerställa personens identitet och skaffa honom ett hemreseintyg. Ett hemreseintyg ska kunna fås av hemlandets ambassad. Det har visar sig inte vara lätt.

”De som ska återsändas har ofta haft pass och då har det varit lättare att ordna”, säger kommissarie Liisa Lintuluoto.

Efter att återtagandeavtalet med Afghanistan undertecknades har återsändanden ännu inte gjorts.

Med Irak har Finland sedan förra hösten försökt få till stånd ett återtagandeavtal. Att det inte finns ett återtagandeavtal har inte stoppat alla tvångsavvisningar, men ett avtal skulle märkbart underlätta och snabba på dem. Nu finns ett speciellt tryck på att ett avtal ska tecknas, eftersom antalet personer som stannar i landet illegalt väntas växa under vintern. Det beror på att det börjar komma flera beslut på de överklaganden som gjorts av Migrationsverkets negativa asylbeslut.

Efter beslut i Helsingfors förvaltningsdomstol har ett negativt beslut vunnit laga kraft och kan verkställas.Om personen inte efter att ha fått avslag går med på att lämna landet frivilligt och inte kan avvisas, blir han kvar i Finland utan papper.

”Det finns ett tryck på att återtagandeavtal ska tecknas. Vi vill inte att det ska finnas personer här som inte lämnar landet efter att de har fått avslag på sin asylansökan”, säger regeringsrådet Eero Koskenniemi på Inrikesministeriet.

iom-helsinki-logoTill Irak har under det gångna året ca 1500 personer lämnat frivilligt med Polisens flyg. 16 flygningar har ordnats. Dessutom har med hjälp av IOM (International Organization for Migration) i år återsänts 1161 personer. Exakt antal återvända kan inte anges eftersom en del har rest hem utan hjälp av vare sig Polisen eller IOM.

På senare tid har intresset för frivilligt återvändande tydligt avtagit, meddelar Polisen i Helsingfors. Den senaste återresan som arrangerats av Polisen skedde förra veckan och då reste 32 irakier från Finland.

”Det har blivit allt färre som anmält sig för frivillig återresa. När nästa flygning ska ske har ännu inte beslutats. Vi följer läget och hur många som anmäler sig”, säker kommissarie Pekka Kallio vid Helsingforspolisen.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet upprättar i ilfart en beredskapsplan.”

laittomasti-suomeen-jaavat-yle-16-9-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 


Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet gör en beredskapsplan i ilfart

Enligt myndigheternas uppskattning kan det i Finland finnas ca 15.000 personer som ar fått negativa asylbeslut.

Inrikesministeriet skapade i våras en arbetsgrupp som noggrant följt situationen för de asylsökande. Enligt de senaste beräkningarna kan det i Finland i slutet av prat finnas cirka 15.000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverket. Och man vet att alla som fått negativa beslut inte har för avsikt att lämna Finland.

Inrikesministeriet begrundar nu olika åtgärder och sätt att stoppa människor från att stanna i Finland illegalt.

–Målet är att det inte ska uppstå en grupp med illegala invandrare i Finland, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Arbetsgruppen funderar till exempel över hur man ska kunna effektivisera återsändandet av asylsökande som har fått avslag. Ett sätt är att också ge effektivare information till asylsökande.

–Vi gör allt för att berätta för dem hur mekanismerna för frivilligt återvändande fungerar, att de får ekonomiskt stöd när de återvänder till sina hemländer. Samtidigt kommer vi också att klart och tydligt informera dem om hur det är att leva i Finland utan tillstånd, om de ämnar försöka försvinna, berättar Päivi Nerg.

Inrikesministeriets arbetsgrupp satte fart förra veckan

Förra veckan blev det ett liv kring förre polisöverdirektör Mikko Paateros uttalande i Yle om att asylsökande har börjat organisera sig på ett farligt sätt på mottagningscentralerna (asylboenden i Sverige). Påståendena om organisering förnekades , men förra veckan satte inrikesministeriet fart med att få beredskapsplanen klar.

–För en vecka sedan gav inrikesminister Paula Risikko oss en tuffare tidtabell för vilka åtgärder vi nu går igenom inom ramen för beredskapsplanen, konstaterar kanslichefen vid inrikesministeriet, Päivi Nerg.

På mottagningscentralerna tror man inte att det kommer att gå att helt förhindra att en del stannar illegalt i landet.

–De här människorna går inte under jorden. De förflyttar sig från mottagningssystemet till den vistelseort där de är berättigade att få ett enligt grundlagen att få ett ”oundgängligt försörjningsskydd” (”viimesijaisen turvan”, jag är lite osäker på vad den korrekta benämningen är på svenska), säger Sirpa Kansanaho, chef vid mottagningscentralen i Uleåborg.

Detta tas hänsyn till också i beredskapsplanen, som nu i mycket snabb fart görs i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Planen ska vara klar nästa vecka varefter den lämnas över till de ministrar som ansvarar för migrationsfrågor.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

Finland. Inrikesministeriets kanslichef: ”Inrikesministeriet har inte kännedom om att asylsökande skulle organisera sig på mottagningscentralerna.”

paivi-nerg-ei-viitteita-jarjestaytymisesta-yle-7-9-2016
Läs först Finland. Förre polisöverdirektören om läget på asylmottagningarna: ”Det finns betydligt fler som är utbildade i vapenhantering än man velat låta förstå.”
Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Päivi Nerg: Inga tecken på organisering på mottagningscentralerna

Kanslichefen vid Inrikesministeriet, Päivi Nerg, svarar på förre polisöverdirektören Mikko Paateros påståenden. Hon skriver inte under på det Paatero säger, att myndigheterna skulle presentera en tillrättalagd bild av situationen på asylmottagningarna.

– Inrikesministeriet har inte kännedom om att asylsökande skulle organisera sig på mottagningscentralerna, säger kanslichefen Päivi Nerg. Det finns inga som helst tecken på att något sådant skulle existera.

Hon hänvisar till den information som kommit via Polisen och Migrationsverket. Den förre polisöverdirektören Mikko Paatero berättade tidigare om sin oro kring detta förtigda fenomen. Paatero menar att personer som inte fått asyl eller uppehållstillstånd stannar kvar och ansluter sig till olika kriminella nätverk.

Päivi Nerg betonar att man på ministeriet givetvis inte har kännedom om allt som polismyndigheten känner till. Hon skriver inte under på Panteros påstående att Inrikesministeriet ger en tillrättalagd bild av läget på asylmottagningarna.

– Vi anser att vi har lyft fram hoten mycket tydligt och öppet. Ingen på Inrikesministeriet behöver lägga något tillrätta, säger Päivi Nerg.

Paatero tog också upp att många asylsökande har utbildning i vapenhantering.

– Alla vet att människorna kommer från krigszoner, svarar Päivi Nerg.

Hon påpekar också att Centralkriminalpolisen i offentligheten tagit upp en del fall där man utreder en del asylsökandes militära bakgrund.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

Finland. Förre polisöverdirektören om läget på asylmottagningarna: ”Det finns betydligt fler som är utbildade i vapenhantering än man velat låta förstå”.

paatero-vastaanottokeskuksissa-on-7-9-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska). Läs också Finland. Inrikesministeriets kanslichef: ”Inrikesministeriet har inte kännedom om att asylsökande skulle organisera sig på mottagningscentralerna.”

Före detta polisöverdirektör Paatero: ”På mottagningscentralerna har man börjat organisera sig – det tigs om ett farligt fenomen”.

Myndigheterna ger en tillrättalagd och alltför positiv bild av situationen just nu på mottagningscentralerna (i Sverige ”asylboendena”. Min anm.), säger före detta polisöverdirektören Mikko Paatero.

Mikko Paatero som gick i pension förra året är orolig över de fenomen som visat sig på en del mottagningscentraler.

– En viss sorts asylsökande har börjat organisera sig på mottagningscentralerna. De har skapat system där ledarna håller allt i sina händer.

Enligt Paatero lämnar en del asylsökande inte Finland när de får avslag på sina ansökningar.

– När dessa personer får negativa beslut och försvinner från mottagningscentralerna och går under jorden, är situationen ytterst oförutsägbar, säger Paatero, som menar att en sådan situation skapar en grogrund för rekrytering till organiserad brottslighet

– Jag tror att kriminella organisationer som opererar i Finland kommer att börja rekrytera en viss typ asylsökande bland dem som fått avslag och ämnar stanna kvar i Finland, säger Paatero.

Den förre polisöverdirektören tror att det i Finland kan komma att uppstå helt nya organiserade kriminella grupperingar.

– En annan hotbild är att det till Finland kommer nya kriminella grupper som de asylsökande som fått negativa beslut, grundar, säger han.

”Det finns betydligt fler som är utbildade i vapenhantering än man velat låta förstå”

Den förre polisöverdirektören är också oroad över att många asylsökande har vapenutbildning.

– Det är helt uppenbart att det finns många fler sådana än man låtit förstå. En del av dem har säkert korrekta grunder för sina asylansökningar, men en del har flytt från olika situationer. Och vi vet inte hur de reagerar när de får avslag på ansökan att stanna i Finland, säger Paatero.

Paatero vill inte ange hur många asylsökande det finns i Finland just nu som har vapenutbildning.

– Det vill jag inte kommentera. Men myndigheterna har en mycket klar bild av detta. Polisen får upplysa om exakta siffror om den anser det lämpligt.

”Polisen tiger och ministeriets tjänstemän ger en alltför positiv bild.”

Mikko Paatero säger att man tiger om situationen på mottagningscentralerna idag. Myndigheterna ger en alltför tillrättalagd och positiv bild.

Vem ger en tillrättalagda bild? Polisen?

– Polisen försöker nog ge korrekt information, men också poliserna är nu tysta i offentligheten.

Vem är det då som ger en tillrättalagd bild?

– Främst inrikesministeriet tjänstemannaledning, säger Paatero.

Känner politikerna till läget?

– Jag tror nog att Polisen mycket ingående har berättat detta för politikerna och att de är helt uppdaterade. Men det här har inte talats om i offentligheten.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts. Läs mer

Finland. Migrationsverket forsätter att arbeta för att effektivisera systemet för mottagande och förbättra systemets kostnadseffektivitet.

Maahanmuuttovirasto logo

Mottagandet av asylsökande blir mer kostnadseffektivt

Migrationsverket i Finland:

En intern granskning genomförd av Inrikesministeriet har utrett Migrationsverkets avtal om anordnande av mottagandetjänster förra hösten. Föremål för granskning var särskilt beredningen och tillsynen av avtalen samt deras innehåll och faktureringen utgående från dessa. Utöver detta låg fokus inom interna granskningen på de förhöjda kostnaderna inom systemet för mottagande.

Bakgrund

Hösten 2015 innebar en ytterst exceptionell verksamhetsmiljö för Migrationsverket på grund av det tiofaldiga antalet asylsökande.

För att alla nya asylsökande skulle kunna inkvarteras och situationen förbli under kontroll fanns inget annat alternativ än att grunda förläggningar i betydligt snabbare takt än normalt. Vanligtvis tar det flera månader att grunda en förläggning, men förra året var vi tvungna att grunda förläggningar i vissa fall på endast ett par dagar Som mest kom det hundratals asylsökande per dag till Finland.

Migrationsverket forsätter att arbeta för att effektivisera systemet för mottagande och förbättra systemets kostnadseffektivitet på flera olika sätt:

  • Inledning av beredning för konkurrensutsättningen av systemet för mottagande.
  • En mall för avtal skapas för kommande förhandlingar.
  • Förläggningarnas beläggningsgrad bevaras på 90 procent och ekonomins betydelse ökar då förläggningar läggs ned och övriga anpassningsåtgärder genomförs.
  • Antalet matservicecentraler samt eventuella överdimensionerade säkerhetsarrangemang skärs ner.
  • Systemen för uppföljning av förläggningarnas statistikföring och ekonomi utvecklas.

Migrationsverket tillsätter ett projekt för att verkställa den interna granskningens rekommendationer. Inrikesministeriet följer upp förverkligandet av projektet.

Migri om förläggningarnas kostn.effektivitet 24.8 2016

Klicka på textrutan för att komma till texten (finns endast på finska).

 

Finländska medier serie grön

Finland. ”Behöver Finland återvändandecentra?”

Suunnitellut palautuskeskukset Yle 18.8 2016Klicka på texturtam för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).


Föreståndare för asylboende: Planerade återvändandecentra kan utgöra en säkerhetsrisk

I vintras uppskattade inrikesministeriet att det skulle komma att behövas två återvändandecentra för de asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar och som inte frivilligt lämnade landet. Nu har inrikesministeriets planer ändrats – eller är åtminstone lagda på is. Behöver Finland återvändandecentra?

Enligt Leena Markkanen, föreståndare på ett asylboende i Helsingfors, har det nuvarande systemet fungerat alldeles utmärkt: på samma boende finns familjer och ensamma män, personer som just anlänt till landet, personer som ska utvisas och väntar på att frivilligt återvända till sina hemländer efter avslag.

– Jag skulle kanske vara en aning orolig om personer som fått avslag på sina asylansökningar, till exempel just män, skulle koncentreras till samma boende. Det skulle kunna uppstå risker ur säkerhetssynpunkt, säger Markkanen.

Överklaganden av negativa beslut har ökat
Enligt Markkanen överklagar numera en majoritet av de asylsökande om de fått negativa beslut. Överklagandeprocessen kan ta upp till ett år. Under den tiden förblir personens status ”asylsökande” och han anses befinna sig lagligt i landet.

– Om en asylsökande bor på ett asylboende kan han fortsätta bo kvar där eller bo privat hos släkt eller vänner. Polisen eller Gränsbevakningsväsendet kan besluta om anmälningsplikt på asylboendes. Vi har en del personer som kommer hit och anmäler sig en gång i veckan, så ser det ut just nu, berättar Leena Markkanen.

Man har också rätt att arbeta under överklagandeprocessen. Om id- och resehandlingarna är  i ordning när man anländer kan man börja arbeta tre månader efter att man kommit till Finland. Om man saknar officiella dokument får man veta i sex månader innan man får arbeta.

Eftersom Migrationsverkets landsstrategier har ändrats kommer antalet avslag på asylansökningar att öka märkbart, konstaterar Markkanen. Man kan anta att den tid överklagandeprocessen tar blir längre eftersom mängderna i framtiden är så mycket större.

Reflektion: De nya regler som gäller från 1 september torde komma att betyda att det blir svårare att överklaga. dels har tiden för överklagande kortats; dels ges inte längre rättshjälp regelmässigt för juridiskt biträde. Läs mer här:

Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl. – 12 augusti 2016. Ur texten:

Från den 1 september kan man överklaga ett negativt beslut från Migrationsverket i förvaltningsdomstolen inom 21 dagar och inom 14 dagar i Högsta förvaltningsdomstolen från ett negativt beslut i förvaltningsdomstolen. Hittills har överklagandetiden i båda instanser varit 30 dagar.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Bakom varje diarienummer i ett asylärende finns en eller flera människor. Deras öden är vitt skilda. De kan vara hjärtknipande och behjärtansvärda men ändå inte ge dem rätt att få uppehållstillstånd i Europa. De kan handla om personer som aldrig borde ha fått sätta sina fötter på europeisk mark. Och de kan röra sig om fall där den som söker asyl har absolut rätt att få skydd enligt utlänningslagen på grundval av vad han varit med om och kan dokumentera.

Oavsett av vilka anledningar människor lämnar sina hemländer – ett stort antal flyr inte krig och förföljelse utan söker stabilitet och trygghet och ett, som de tror och hoppas, bättre liv i ett land mycket långt borta både i tid och rum – så bär varje ut- och invandrande människa på just sin egen personliga historia och har sin egen personliga anledning till att han lämnar sitt land. En anledning kan vara flykt undan pågående krig (vilket oftast ger rätt till skydd), en annan kan vara att man vill bygga en bättre framtid i ett nytt land (vilket inte är skäl att beviljas skydd). Här är en historia som berättats i Yle och som är mångfacetterad och handlar om en mans (och hans familjs, som inte är med på resan) liv och framtid.

Irakilainen Sabah Anzi odotti 18.7 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeltexten på Yles sajt (på finska). Mitt i artikeltexten finns ett ca 1,5 minut långt videoklipp med Sabah Anzi på engelska.

Irakiern Sabah Anzi väntade i fyra år på att lyckan skulle vända: Det här beslutet krossade mig

Över 17.000 asylsökande väntar fortfarande på besked om sitt öde i Finland. Efter att asylpolitiken skärptes i maj har tre av fyra irakier fått avslag på sina asylansökningar. För Sabah Anzi, 40, var besvikelsen över det negativa beslutet så stor att han inte ens förmådde berätta det för sin familj.

Den propert klädde mannen anländer till mottagningscentralens aula med en liten resväska. Han hälsar vänligt.

– Hej, jag heter Sabah. Sabah är mitt förnamn, Anzi är mitt efternamn.

Anzi säger att han ska lämna sin väska på rummet, han har just återvänt till mottagningscentralen efter att ha bott en tid hos bekanta.

Vi har kommit överens om att göra intervjun i klassrummet. Han lägger sina solglasögon på bordet och börjar berätta. Och det finns mycket att berätta.

Anzi höjer höger arm. Den är förvriden i en onaturligt ställning vid armbågen. Sådan blev den när fiender attackerade honom, krossade handleden och hotade att döda honom. Hans problem i Bagdad började redan 2005. Han drev en liten kiosk och framför den brukade amerikanerna sätta upp en kontrollstation. Eftersom Anzi talade engelska började soldaterna prata med honom och be om choklad, cigarretter.

När åtta män tillhörande en betydelsefull släkt vars namn Anzi inte vill avslöja, misstänktes för bland annat kontakter med Al Quaida, dök det upp hotfulla släktingar vid Anzis dörr.

– De såg mig som en förrädare och trodde att jag samarbetade med amerikanerna. De sa att eftersom deras söner fördes bort så för vi bort din son.

Anzi stannade inte kvar för att vänta på vad som skulle hända, han flydde med sin familj till Syrien. Med vid flykten var mamma, pappa, bröderna, hustrun samt två små döttrar.

I Syrien levde han i sju år. Anzi jobbade på ett internetkafé och lärde sig hantera och reparera datorer. 2012 var det så oroligt i Syrien att familjen beslöt att återvända till Bagdad.

– Jag tänkte att efter sju år skulle det gå bra för mig att återvända. Men jag hann bara sova en natt i mina föräldrars gamla hem innan jag attackerades igen.

Anzi, som har förtvinade muskler och ett ben som är kortare än det andra till följd av polio, flydde igen. Han var redan borta när beväpnade män kom till bostaden nästa natt och satte eld på fönster, dörr och väggar.

Den här gången flydde Anzi ensam. Han säger att resan från Mellanöstern till Sverige kostade 10.000–12.000 dollar. Han hade inte råd att ta med familjen.

– Jag tänkte att inom sex, åtta månader har jag fått nödvändiga dokument och då kan de komma till mig.

Anzi lämnade in sin asylansökan i Sverige. Efter det fylldes livet av enbart väntan. Han fick avslag, överklagade och väntade åter.

I slutet av år 2014, när det bara var fyra dagar kvar tills han skulle få svar på sitt överklagande i Sverige, föreslog en kamrat att de skulle åka till Finland.

– Han är som min kusin. Hans bror gifte sig med min moster och vi har känt varandra sedan barndomen. Han sa att han tänkte köra över några vänner till Finland och undrade om jag ville följa med. Jag var jättestressad, jag väntade på svar på mitt överklagande och jag var långt borta från min familj. En resa skulle få mig på bättre humör. Vi skulle bara vara där sex timmar och sedan komma tillbaka, sa min kamrat.

Anzi hade läst om Schengenområdet och om den fria rörligheten. Han tänkte att det inte skulle vara något problem att göra resan. Han åkte med.

I Finland greps de. Anzi och kamraten/kusinen åtalades för statsgränsbrott och grovt ordnande av illegal invandring. I rätten vittnade de män som skulle föras till Finland om att de inte kände Anzi sedan tidigare och att han inte bett dem om pengar.

Av tingsrättens dom mot Anzi framgår att han överträtt Finlands gräns med endast ett asylkort i fickan, trots att han är irakisk medborgare. Anzi framhöll i rätten att han begått ett misstag och att han inte kände till reglerna men rätten ansåg inte att hans utsaga var trovärdig.

–  Om jag hade varit människosmugglare så hade jag väl haft pengar? När jag greps hade jag inte en cent i mina fickor. Om jag hade varit smugglare så hade jag väl smugglat min familj till Sverige? försvarar han sig.

Anzi dömdes till fängelse i 1 år och 5 månader. En jurist sa att det inte lönade sig att överklaga. Som förstagångsförbrytare skulle han sitta av halva strafftiden och flera månader av den hade redan gått medan han väntade på sin dom. Ett överklagande skulle bara innebära längre väntetid under bedrövligare omständigheter.

I augusti 2015 hade Anzi avtjänat sitt straff. Han överfördes till Krämertsskogs förvarsenhet för att därifrån skickas till Sverige. Enligt Dublinförordningen återsänds en asylsökande till det land där han sökt asyl. Det finns dock giltighetstider för såväl begäran om återtagande som för återtagandeskyldighet.

I Anzis fall misslyckades av en eller annan anledning återsändandet till Sverige. Han lämnade då in en asylansökan i Finland. Anzi visste dessutom att irakier lättare fick uppehållstillstånd i Finland än i Sverige, där man hade skärpt reglerna.

– Jag hade haft sådan otur och lidit orätt i åtta månader. Jag tänkte att nu kommer jag att ha tur, nu kommer jag att få dokument och kan få hit min familj.

Medan Anzi väntade på asylbeslutet sökte han jobb men det var förstås inte lätt för en asylsökande som suttit i fängelse att få arbete. Han utförde diverse frivilligarbeten, tack vare sina kunskaper i engelska fick han till exempel tolka på mottagningscentraler. Anzi hann också bli bekant med finländare. Efter sin asylintervju flyttade han för att bo privat hos sina vänner.

Asylintervjun ägde rum i december 2015. Han kallades två gånger, den 7 och den 21 december. Det skulle dröja ytterligare sex månader och två veckor innan han fick sitt beslut.

Beslutet delgavs Anzi på Böle polisstation den 29 juni. Han hade fått kallelsen sex dagar tidigare.

– De sex dagarna var fruktansvärda. Hela mitt liv hängde på det här beslutet.

Tjänstemannen  informerade kortfattat att Migrationsverket inte anser att det finns grund för att bevilja uppehållstillstånd. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Anzi skakar oförstående på huvudet. Drog man med flit ut på tiden med hans beslut till juni? I maj bestämde Migrationsverket att man kan återsända människor till alla områden, att de väpnade konflikterna inte utgör en direkt fara för dem.

Anzi tror att han skulle ha fått uppehållstillstånd enligt de gamla kriterierna, men enligt de nya fick han det inte. Varför måste han vänta så länge när en del andra asylsökandes ärenden behandlades på några månader? Varför måste en del av hans bekanta vänta ännu längre?

Enligt Migrationsverkets asylenhets chef Esko Repo är det dock ”en helt absurd tanke” att myndigheten först skulle utreda vilket beslut som kan komma att fattas och sedan underlåta att fatta beslutet.

– Vi har mycket tuffa mål hängande över oss, säger Repo och hänvisar till de måluppfyllningskrav som inrikesministeriet upprättat.

Enligt Migrationsverket har det fattats fler beslut i juni än tidigare bland annat för att man har anställt mer personal på enheten. Dessutom har det stora antalet negativa beslut påverkat myndighetens interna arbete: i början av sommaren har man avgjort många så kallade uppenbart negativa ärenden och ärenden där ytterligare utredning inte behövt göras.

Anzi säger att han älskar finländare, han har till och med förståelse för polisens verksamhet. Men tjänstemännen på Migrationsverket förstår han inte alls. Han skulle vilja skicka de finska beslutsfattarna till Bagdad, de som tycker att Irak är ett säkert land att skicka tillbaka människor till. Eller är det normalt att en shoppingtur slutar i en bilbombsattack och hundratals människor dör?

Anzis egen familj har levt inom fyra väggar de senaste fyra åren. De är rädda för bomber men också för fiender som kanske kan komma för att hämnas.

I Anzis avslagsbeslut står att mycket i hans asylhistoria enbart är sådant som han själv berättat. Det fanns knappt några dokument till stöd för hans berättelse. Man har låtit Anzi göra en språktest och myndigheten har ansett att han talat sanning om sitt ursprung.

Migrationsverket ”godtar som ett faktum” även det att Anzi har varit h otadi Irak år 2005. Delvis är dock historien inkonsekvent och myndigheten tror inte att han fortfarande skulle vara i fara i sitt hemland på grund av vad som hände för över tio år sedan.

Anzi har berättat sin historia lugnt, tittat i ögonen, även smålett emellanåt. Något gör att han ännu håller ihop, är det något som ändå ger honom hopp?

– Nej. Ingenting. Min situation är så svår. Jag tror att jag ännu är i chock över beslutet för ibland sitter jag bara inne och … jag vet inte.

Men du kan överklaga beslutet?

– Jag kan överklaga och vänta ett år till. Men sedan? Jag har inga bevis.

Vad tänker du göra?

– Jag tänker återvända till Irak, men jag kommer inte att stanna där. Jag ska försöka föra min familj till Turkiet eller Libanon eller ordansen, eftersom i Syrien… ja, du vet hur situationen är där, den är ännu sämre än i Irak.

Att man har begått brott är inte anledning att neka en person uppehållstillstånd. Domen mot Anzi ledde dock till att han meddelades återreseförbud. Han är tillsvidare inte välkommen till något enda Schengenland.

I avslagsbeslutet står skrivet för hand: ”Jag accepterar att utvisning sker innan beslutet vunnit laga kraft. Jag ämnar inte överklaga beslutet”. Anzi har skrivit under.

Väntan är ändå inte över än, nu väntar han på besked om när han ska flyga tillbaka till Irak. Han har nu också berättat för sin familj att han kommer tillbaka och försäkrat dem om att han redan planerar för nästa resa ut ur Irak. Den verkliga andningen till att han fick avslag på sin asylansökan har han inte förmått berätta.

Anzi har varit skild från sin familj i fyra år och sett sina döttrar växa upp till tonåringar via WhatsApp och Skype. Hustruns bröder har försörjt familjen när han inte kunnat göra det. I fyra år har han drömt om att skapa ett bättre liv för sig och sin familj i ett nordiskt land. Nu återvänder han hem med tomma fickor och med ett avslag på sin asylansökan.

– Nej, jag har bara inte klarat att berätta det för dem.

Läs mer

Finland. Migrationsöversikt 1/2016.

Maahanmuuton tilannekatsaus 1 2016Klicka på textrutan för att komma till rapporten (tyvärr bara på finska). Sammanfattning översatt från finska till svenska lite längre ner.

Ny lägesrapport om migrationen samlar ihop den mest aktuella informationen, statistik och undersökningar

Inrikesministeriet har den 22 juni 2016 publicerat den första lägesrapporten om migrationen. Rapporten innehåller den mest aktuella informationen om migrationspolitik och lagstiftningsreformer. I rapporten granskas det rekordstora antalet asylsökande år 2015, och andra aktuella teman inom migration lyfts fram.

– Förra året var exceptionellt och utmanade myndigheterna, men visade samtidigt att samarbetet mellan de finländska myndigheterna fungerar, konstaterar överdirektör Jorma Vuorio.

Inom migrationsförvaltningen har man satsat på att snabba på asylprocessen och effektivisera beslutsfattandet. Kostnaderna har dämpats genom att anpassa kapaciteten vid förläggningarna så att den motsvarar antalet asylsökande. Nu när det mest kritiska skedet när det gäller mottagande av asylsökande är förbi, är det dags att rikta blicken mot framtiden.

– Hur snabbt de personer som fått ett positivt asylbeslut och uppehållstillstånd förflyttas till kommuner är av stor betydelse. Det påverkar förutom kostnaderna för mottagandet också hur människorna integreras i det finländska samhället. Det gäller att vara snabb, säger överdirektör Vuorio.

Sammanfattning av rapporten

Maahanmuuton tilannekatsaus 1 2016Hösten 2015 överraskades förutom Finland också hela Europa. Antalet asylsökande ökade exceptionellt mycket i Europa, och över 32.000 människor sökte asyl också i Finland. Siffran var fjärde störst i Europa i förhållande till folkmängden. Den exceptionella situationen utmanade myndigheterna men visade att myndighetssamarbetet fungerar i Finland. Nu verkar det som om antalet asylsökande har minskat nästan till tidigare års nivå, men man måste i vilket fall som helst förbereda sig på att antalet ökar. Det har visat sig vara mycket svårt att förutse antalet sökande.

I enlighet med regeringsprogrammet pågår vid inrikesministeriet projekt kring asylförfarandet och främjandet av laglig invandring genom vilka man strävar efter att reagera på den ändrade omgivningen och utvecklingen i andra EU-länder.

Finland stöder syftet att finna en gemensam europeisk lösning på asylsökandekrisen och har skött sin egen andel av de åtgärder som man kommit överens om tillsammans, såsom omplaceringen av asylsökande mellan EU-länder. Europeiska kommissionen har lagt fram ändringsförslag som den anser vara viktiga för att lösa migrationskrisen.

Finland anser att en effektiv återvändandepolitik är en nödvändig del av lösningen och deltar aktivt i diskussionen om återvändandepolitik i Europeiska unionen. Satsningar på att effektivisera återsändanden görs också nationellt, och bilaterala förhandlingar om återsändanden förs med utreseländerna (ursprungsländerna, min anm). Samtidigt har antalet asylsökande som återvänt frivilligt ökat väsentligt och de uppskattas redan vara flera tusen till antalet.

Migrationsverket har satsat på att snabba på asylprocessen bland annat genom att koncentrera uppgifter som anknyter till asylförfarandet från andra myndigheter till Migrationsverket, främja elektroniska tjänster och effektivisera beslutsfattandet. För att stävja kostnaderna har Migrationsverket anpassat kapaciteten vid förläggningarna så att den motsvarar antalet asylsökande. Också det hur snabbt de personer som fått uppehållstillstånd för yttas från förläggningar till kommuner och de personer som fått avslag på sin ansökan återsänds till utreseländerna är av stor betydelse.

Lägesrapporten om migrationen samlar ihop aktuella migrationsfrågor med tanke på beredningen av politik och lagstiftningen. Rapporten har utarbetats vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

Finländska medier serie grön

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 09.15.05

 

 

Finland. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden.

Joka neljäs turvapaikanhakija Yle 4.6 2016Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Var fjärde asylsökande blir kvar i Finland – 6 relevanta uppgifter om asylsituationen

Migrationsverket har i år hanterat över 10.000 asylansökningar. Samtidigt börjar nu ödet för det rekordstora antalet asylsökande som kom förra åkt, klarna. Hittills ser det ut som om Inrikesministeriets uppskattningar om antalet är närmare verkligheten än den uppskattning Sannfinländarna presenterat.

1. 10.000 asylbeslut fattade – ändå 20.000 i kö
Migrationsverket har, när denna text publiceras, fattat fler än 10.000 asylbeslut. För närvarande fattas ca 165 beslut per dygn.

Den takten räcker dock inte för Migrationsverket, vars ambitiösa mål är att asylköerna ska vara avbetade före sommarens slut. Just nu väntar ca 20.000 asylsökande på beslut.

2. Inrikesministeriets uppskattning verkar gå i uppfyllelse – en fjärdedel av de asylsökande verkar få stanna
Av de asylbeslut som fattats under året har drygt en fjärdedel varit positiva. Om förhållandet förblir detsamma, kommer ca 8.000 av de asylsökande som kom till Finland förra året, att få asyl eller uppehållstillstånd.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att ca 10.000 asylsökande skulle få positiva beslut. Sannfinländarna ansåg att inrikesministeriets uppskattningar var vilseledande, att det slutliga antalet skulle bli närmare 25.000. Hittills ser det dock ut som att inrikesministeriets beräkningar ligger närmare det slutliga antalet.

3. Den striktare linjen märks – antalet negativa beslut ökar
Migrationsverket har efter förra hösten uppdaterat sin uppfattning om säkerhetsläget i de tre största ankomstländerna, det vill säga Irak, Somalia och Afghanistan. Inrikesministeriet anser att dessa länder är säkrare än tidigare, vilket innebär att asylsökande lättare återsänds till sina ursprungsländer.

Av de hittills i år genomgångna asylansökningarna har nästan var tredje resulterat i ett negativt beslut, medan de negativa besluten förra året utgjorde en sjättedel.

4. Tusentals irakier övergav Finland  – men inte längre
Förra året avskrevs avskrevs närmare hälften, 3.186, ärenden innan beslut fattats. Det berodde på att tusentals irakiska asylsökande beslöt sig för att lämna Finland innan deras ansökningar avgjorts.

Den viktigaste orsaken till att irakierna lämnade Finland innan deras asylansökningar processats var att den karga verkligheten för den som söker asyl uppdagades. Att de skulle få uppehållstillstånd var inte alls så säkert som människosmugglarnas löften och ryktena i sociala medier låtit påskina. Asylprocessen är lång, det är svårt att få jobb i Finland och det som många drömde om: familjeåterförening, är ännu svårare.

Antalet avskrivna ärenden har dock minskat betydligt. Det kan förstås som att allt fler av dem som orkat vänta hela vintern vill föra processen i mål. Bland ansökningarna i år har var fjärde ansökan avskrivits.

5. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden
Asylsökande som avvikit från mottagningscentralerna (asylboendena) har antingen återvänt till sina hemländer eller sökt sig till andra EU-länder eller kan ha stannat kvar i Finland illegalt. Eftersom man inte vet vart de tagit vägen, uppstår oro för att andelen ”papperslösa” ska öka och att de ska ägna sig åt kriminell verksamhet.

Hittills finns inga tecken på att asylsökande olagligt skulle ha stannat kvar i Finland och deras eventuella antal kan därför inte uppskattas. Från polisen i Helsingfors meddelas att asylsökande i samband med utlänningskontroller inte varit mer representerade än tidigare.

6. Tusen irakier har redan flugits hem
Flygtransporterna med frivilligt återvändande irakier rullar på i god takt. I år har tio plan flugit från Finland till Irak, sammanlagt ca tusen som kom som asylsökande.

Finländska medier serie grön

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!
Swish bankgiro
Abonnera
© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska journalister. Tack!

Finland. Inrikesministeriet förbereder som bäst centra för dem som inte får asyl i Finland.

Yle Uutiset logo 2Klicka på rutan för att komma till artikeln (på finska).

 

Finlands Röda kors vill inte förestå återvändandecentra för asylsökande som ska utvisas ur landet

SPR FRK logoInrikesministeriet förbereder som bäst centra för dem som inte får asyl i Finland. Finlands Röda Kors vill inte förestå centralerna för asylsökande som inte får stanna i Finland. Enligt Röda Korset är organisationens uppgift att hjälpa asylsökande, inte sköta myndighetsuppgifter.

– Vi hjälper gärna till när det gäller sådant som har med välmående att göra, men uppdrag som handlar om makt och begränsningar är en myndighetsuppgift, säger Kalle Löövi, chef för den internationella hjälpverksamheten, vid Finlands Röda Kors.

På ministeriet uppskattar man att centralerna kommer att behövas i slutet av sommaren då ett större antal asylsökande kommer att utvisas.

Finländska medier serie grön

Finland. Förhandlar om återsändande av asylsökande afghaner.

Finland förhandlar med Afghanistan 22.4 2016

Sisäministeriö logoMinisterarbetsgruppen för migration diskuterade den 22 april återvändande och återsändande av asylsökande till Afghanistan. Samtidigt gav ministerarbetsgruppen anvisningar i anslutning till de förhandlingar på tjänstemannanivå om samarbetsprotokollet om återvändande som ska föras med Afghanistan i maj.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg reser i maj till Afghanistan för att förhandla med de ansvariga myndigheterna om samarbetsprotokollet mellan länderna. Protokollet lämnades till de afghanska myndigheterna i början av året. Samarbetsprotokollet gäller både frivilligt återvändande av afghanska asylsökande och återsändande av personer som fått avslag på sin asylansökan till Afghanistan.

År 2015 lämnade afghaner näst mest asylansökningar i Finland efter irakierna (5 214). Under innevarande år har afghanska medborgare varit den största gruppen av asylsökande (522 personer fram till den 19 april).

Finländska medier serie grön

Finland. ”Enligt Polisstyrelsen har Finland redan i många år varit ett av de främsta länderna i Europa när det gäller utvisningar av personer som fått avslag på sina asylansökningar.”

Suomi jatkaaKlicka på textrutan för att komma till texten på Inrikesministeriets sajt (på finska).

Finland fortsätter med återsändanderesor till Irak  

Sisäministeriö logoFinland fortsätter ordna flygresor tillbaka till Irak och förbereder sig som bäst för att under kommande sommar allt fler asylansökningar gjorda av irakier kommer att avslås och att besluten om utvisningar ökar.

Polisen har beredskap för att ordna returflygresor från Finland till Irak cirka en gång i veckan. Under innevarande år har redan hundratals frivilligt återvändande asylsökande flugits till Bagdad. Målet är att alla som återtagit sina asylansökningar, som vill resa till sina hemländer ska återsändas så snabbt som möjligt. Det frivilliga återvändandet arrangeras i samarbete med irakiska myndigheter.

Migrationsverket tror att skälen till att asylsökande återtar sina ansökningar och till att de vill återvända hem är många. Många är oroliga för familjen som är kvar i hemlandet och för att någon i familjen blivit sjuk och de som har rest till Finland behövs hemma. Många är också besvikna över att de måste vänta i genomsnitt ett halvår på beslut om de får uppehållstillstånd eller inte och över att familjen sedan inte kan flytta efter hur lätt som helst.

Förutom frivilligt återvändande sker också utvisningar under myndigheternas kontroll och i sista hand eskorteras man till det land man ska utvisas till.

Enligt Polisstyrelsen har Finland redan i många år varit ett av de främsta länderna i Europa när det gäller utvisningar av personer som fått avslag på sina asylansökningar. I Finland har polisen klarat att utvisa 70 procent av dem som fått avslag, medan siffran i Europa varit i genomsnitt 40 procent.

2015 utvisade polisen sammanlagt 3.180* personer till olika länder.

*De som utvisades 2015 var främst – men inte enbart – personer som sökt asyl eller skydd under 2014, vilket var totalt 3.651. Under 2015 sökte 32.476 personer asyl eller skydd – av dem beräknas fler än 4.000 ha lämnat Finland frivilligt.
© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

Buy Now Button    
Abonnera
Swish bankgiro

Finland. Om skärpta krav för familjeåterförening (igen).

Målet är att garantera att Finland Yle 26.2 2016

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Yles sajt.

 

 

Reglerna för familjeåterförening för asylsökande har successivt skärpts sedan 2010. Det har lett till att antalet återföreningar har minskat. Nu vill regeringen skärpa reglerna ännu mer genom en rad ändringar i utlänningslagen (på finska). Så här rapporterar Yle:

I lagförslaget utvidgas och skärps kravet på en tillräcklig inkomst innan en flykting kan ansöka om återförening av sin familj i Finland.

För en familj med två barn skulle de belopp som ligger på bordet betyda en nettoinkomst på 2.600 euro (ca 26.000 kronor) i månaden. De är en bruttomånadslön på nästan 4.000 euro (ca 40.000 kronor), som är långt mer än genomsnittslönen inom till exempel den kommunala sektorn.

Inkomstkravet skulle gälla också ensamkommande minderåriga barn, dock med möjlighet till undantag ”om barnets bästa så kräver”.

Vidare rapporterar Yle:

Nästan 40 organisationer och instanser har gett utlåtanden om lagförslaget. Bland dem finns polisen, gränsbevakningen, Folkpensionsanstalten och många ministerier som inte har några invändningar mot de nya reglerna i sig.

De organisationer, ett tjugotal, som har anknytning till flykting- och integrationsarbetet är emellertid mördande i sin kritik. Också riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, Kommunförbundet och Helsingfors stad har dubier.

Flera organisationer kritiserar Inrikesministeriet för att inte alls ha bett om utlåtanden av instanser som arbetar med barn även om de nya kriterierna i högsta grad påverkar just barnens ställning. Av de här instanserna har en del ändå lämnat in ett utlåtande på eget initiativ.
————————————
Regeringen utgår i sitt lagförslag från att de skärpta inkomstgränserna vid ansökan om familjeåterförening ska underlätta integrationen eftersom flyktingar som vill ha hit sin familj tvingas ta ett större ansvar för utkomsten.

Men, säger bland andra Helsingfors stad, det kan gå tvärtom.

Migrationsinstitutet och flera andra instanser är på samma linje. Inkomstkraven är så höga att de är ägnade att skapa djup tröstlöshet och apati istället för att motivera till aktiv integration. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är också att du kan vara med din familj.

Lagändringsförslagen ska ges till riksdagen senare i vår.

Om detta skrev också Hufvudstadsbladet den 17 november 2015: Finland. Skärpta krav för familjeåterförening för dem som fått asyl i Finland.

Finländska medier serie grön

Finland. ”Profilen på dem som ges uppehållstillstånd måste vara sådan som Finlands folk lättare accepterar.”

Turvapaikkahakemukset vaativat MTV Uutiset 20.2 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Asylansökningarna kräver arbetskraft – hur klarade man snabbrekryteringen av 500 personer?

Till Finland kom förra året över 32.000 asylsökande. Bland annat för hanteringen av asylansökningarna och beslutsfattandet snabbrekryterades och anställdes drygt 500 nya personer.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättade i MTV Uutiset Extraa lördagsprogram den 20 februari att det inte var svårt att hitta bra sökande och att majoriteten har universitetsutbildning.

– Vi har tur med att arbetslöshetsprocenten i Finland är ganska hög. Vi har fått personer som bytt arbetsplats. De har sett att det här är ett bra tillfälle att visa sin egen förmåga och att få se en del av det här intressanta fenomenet. Visst är det här ett fenomen som intresserar människor och vi har fått riktigt bra sökande, säger Nerg.

Den snabba jätterekryteringen har väckt frågor om hur man ska kunna säkra att asylansökningarna hanteras korrekt och att beslutsfattandet görs på ett yrkesmässigt sätt. Enligt Nerg har tjänstemännen strikta gemensamma normer och gemensamma länderkriterier.

– Varje ansökan hanteras individuellt och det görs av en handläggare. Men sedan, i det skedet då ärendet går till beslut, går deras chefer mycket noga igenom att alla förslag till beslut har gjorts enligt samma kriterier.

Asylsökandesituationen har skärpt klimatet i Finland. Nerg tror att snabbare beslut till en del kan lugna  ner situationen.

–Människor ser att alla inte får uppehållstillstånd här. Samtidigt börjar det också märkas vilka profiler de asylsökande har, som får uppehållstillstånd.

Nerg påpekar att bland dem som beviljas uppehållstillstånd bland annat finns tusentals barn som antingen kommit ensamma eller med sina familjer.

–Profilen på dem som ges uppehållstillstånd måste vara sådan som Finlands folk lättare accepterar, menar Nerg.

© Översättning Merit Wager.
Finländska medier serie grön

 

 

Finland. Regeringen vill slopa nationella uppehållstillstånd som beviljas av humanitärt skäl.

Sisäministeriö logomeddelar att den vill göra ändringar i grunderna för beviljande av uppehållstillstånd på basis av internationellt skydd. Villkoren för beviljande av internationellt skydd ska preciseras. Regeringen överlämnade den 4 februari 2016 till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen så, att internationellt skydd i fortsättningen ska beviljas endast sådan sökande som uppfyller villkoren enligt internationell lagstiftning och Europeiska unionens lagstiftning.

Det separata nationella uppehållstillstånd som beviljas på grund av humanitärt skydd slopas.

Den som har sökt internationellt skydd kan i Finland enligt utlänningslagen ha beviljats asyl, eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd eller humanitärt skydd. I alla de tre kategorierna är det fråga om beviljande av internationellt skydd. Om förutsättningarna för internationellt skydd inte uppfylls, kan uppehållstillstånd beviljas t.ex. av individuella, mänskliga orsaker. Uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd har beviljats endast i mycket liten utsträckning. I fjol beviljades 119 uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd, vilket är ca sju procent av alla beviljade uppehållstillstånd.

Syftet är att Finlands lagstiftning inte ska skilja sig från lagstiftningen inom Europeiska unionen och i de andra medlemsstaterna. I fortsättningen motsvarar begreppet internationellt skydd Europeiska unionens lagstiftning, i vilken internationellt skydd endast avser flyktingstatus och alternativt skydd. Ändringen inverkar inte på de internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Inrikesministeriet anger följande ändringar i utlänningslagen vad gäller indrivningen av behandlingsavgifter:

Indrivningen av behandlingsavgifter effektiviseras. Utlänningslagen preciseras så, att behandlingen av en ansökan fortsätter först när sökanden har betalat den avgift som tas ut för behandlingen av en ansökan om uppehållstillstånd eller någon annan avgiftsbelagd ansökan.

Ändringarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Den som läser och uppskattar den information
som ges i många av texterna på bloggen
och som vill bidra med en krona per dag,
det vill säga 30 kr i månaden, klicka här:

Abonnera

Finländska medier serie grön

Finland. 20.000 av 32.000 asylsökande kan komma att få avslag och utvisas.

Klicka på textrutanFinland planerar att utvisa 20 000 Hbl 28.1 2016 för att komma till artikeln på Hufvudstadsbladets sajt.

Finländska myndigheter räknar med att närmare 20.000 av de 32.000 asylsökande som kom 2015 kommer att få avslag och utvisas.

– 20 000 är den uppskattning som vi arbetar med nu, men antalet asylsökande som återvänder frivilligt kan ändra på det, säger Päivi Nerg, kanslichef vid Inrikesministeriet, till Reuters.

Hon säger att myndigheterna tänker inrätta olika transitcentraler för dem som utvisas och för dem som lämnar landet frivilligt.

Finländska medier serie grön