Den första ”migg-boken” recenserades för fyra år sedan

På Mummelförlagets sajt kan man läsa om de tre böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar och om att det idag, den 5 april 2016, är exakt fyra år sedan den första i bokserien om (hittills) tre recenserades i Dagens Juridik.

Ur förordet: ”Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?”

Ilan Sadé, chefsjurist på Nordbro AB; skribent och författare till Frommare kan ingen vara, har skrivit förordet till den tredje boken i serien ”Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar april 2014-oktober 2015”. De två tidigare böckerna omfattar 2008-2011 och 2012-mars 2014.

Ur texten:

Mot bakgrund av alla vittnesmål om Migrationsverkets oförmåga att tillämpa migrationsrätten såsom det var tänkt när antalet sökande var hanterbart, är det föga förvånande att systemet nu, i dessa dagar, helt är satt ur spel. Den noggranna, principfasta, individuella och rättvisa asylprövningen är sedan länge död och begraven. Att då komma igång med en sådan prövning i tider som dessa är givetvis omöjligt.

Vilka krafter eller trender är det som ligger bakom alla de fel och brister som miggorna desperat har rapporterat om år ut och år in?

Någonting som jag som jurist tydligt har märkt är hur förvaltningen har blivit allt mer politiserad, varpå politikerna kan skylla på att viktiga frågor ligger bortom deras maktsfär. I stora drag har politikerna skyfflat över frågor som tidigare avgjordes av dem på Migrationsverket och på förvaltningsdomstolarna. Myndigheterna tackar för förtroendet och bedriver just politik – låt vara i juridisk fjäderdräkt. I debatten kan sedan politikerna, för att inte tala om folk från mitt eget skrå, ge svenska folket det ödesmättade beskedet att Sverige faktiskt inte längre politiskt (det vill säga demokratiskt) kan styra över invandringen. Den nuvarande ordningen sägs vara det enda tänkbara utfallet av en lojal tolkning av Sveriges internationella åtaganden och den EU-rätt som numera också inverkar på asylrätten. Exempelvis berättar en av miggorna i denna bok om EU-rättens kriterier för utvisning till ”tredje land”, alltså till ett annat land än den sökandes ursprungsland. Det intressanta här är förstås att EU-rätten är öppen för tolkningar, varvid Migrationsverket uppenbarligen gör tolkningen att Sverige inte ens kan utvisa en sökande som saknar asylskäl till vissa medlemsländer där vederbörande tidigare har bott! Frågan är förstås vem som har makten över en fråga som denna. Migrationsverket? Migrationsöverdomstolen? EU-domstolen?

Läs utdrag ur boken (och de två tidigare böckerna i serien) genom att klicka på bilderna nedan, och ladda ner dem som e-böcker eller beställ som pappersböcker direkt från Mummelförlaget.

Om skådespelet Partiledardebatten och att ”ta ansvar

I skådespelet Partiledardebatten idag, den 14 oktober, upprepar statsminister Stefan Löfven sitt uppfordrande mantra om att

Sverige utför nu sin största humanitära insats (någonsin?) och alla ska vara med och ta ansvar.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra säger:

Sverige betöver en politik för bättre integration. Sverige kan mer. Men då behöver Sverige en bättre regering.

Och fortsätter tala om att ”komma i jobb” och ”bygga Sverige starkt”, dessa floskler som mest låter som en ljudgardin: orden är vackra men tomma.

Den här pjäsen, med den enkla och och lite tråkiga men upplysande titeln Partiledardebatten har ett dåligt, trist, floskligt manus där det i var och varannan replik talas om ”ansvar”, andras ansvar. Skådespelarprestationerna är av skiftande kvalitet. En del läser innantill, andra agerar självsäkert och uttalar många dumheter som om de vore viktigheter. En och annan glimtar till, ett och annat korn av sanning och verklighet bjuds också på. Men i det stora hela verkar pjäsen vända sig till svagt begåvade, illa utbildade och icke självständigt tänkande människor.

Klicka på omslagen för att läsa utdrag ur böckerna.

Jag har tagit mitt ansvar. Miggorna har tagit sitt ansvar. Både de och jag har år ut och år in rapporterat, informerat, berättat, larmat, varnat. Klart och tydligt. Miggorna har använt sin fritid till att skriva och berätta. Bloggen har drivits ideellt i alla år (nu finns dock möjlighet att bidra). Ända sedan 2005, miggorna började skriva 2008. Allt kan läsas på denna blogg (under kategorirubriken Asyl&Migration), och i böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt (den tredje boken i serien kommer snart).

Med 99,9 % säkerhet hade det sett annorlunda ut i Sverige idag om ”ansvariga” (?) politiker, men också journalister i sin rapportering till allmänheten, genom åren hade tagit den ansvarsfulla och seriösa information som getts av dem som vet och kan området, nämligen miggorna, på största allvar och agerat efter den.

© denna blogg. Korta citat tillåtna, länka alltid till originalinlägget.

En migga: ”Jag har ofta sett män som haft skrovlig hy, rynkor och även många gråa hårstrån, där alla har uppgett sig vara barn.”

En migga skriver:

Jag skriver några rader till dig angående ett ämne du redan känner väl till, nämligen de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen”. Det jag skriver om är inga nyheter, utan snarare en uppdatering av ett absurt fenomen som du är väl insatt i.

Jag har på senare tid haft kontakt denna kategori asylsökande som nu tar upp en allt högre andel av det totala antalet personer som söker asyl i Sverige.

Problemet är, som bekant, att det oftast knappast rör sig om några barn, minderåriga. Jag har haft ett antal möten med dessa personer och visst finns det individer bland dem som är minderåriga, men generellt sett rör det sig om vuxna män. De huvudsakliga nationella grupperna bland dessa ”ensamkommande” är afghaner och eritreaner. Vad gäller de senare så brukar de som uppger sig vara minderåriga sannolikt vara så gamla som de påstår sig vara. Däremot vad gäller afghanerna, vilka absolut dominerar bland de ”ensamkommande”, ser dessa ofta äldre ut än 18 år och inte sällan är man också absolut säker på att de kan vara mer än 25 år gamla. Skillnaden mellan afghanerna och eritreanerna är den att eritreanerna, i motsats till afghanerna, oavsett ålder, generellt sett är garanterade uppehållstillstånd.

Jag har ofta sett män som haft skrovlig hy, rynkor och även många gråa hårstrån, där alla har uppgett sig vara barn. Trots att det är tydligt att personerna är vuxna, vågar handläggarna och beslutsfattarna i initialskedet, när den sökande lämnar in sin ansökan, inte göra någon uppskrivning av åldern.

Jag talade med en av handläggarna som berättade att för att ett asylsökande ”barn” ska skrivas upp i ålder, utan stöd av läkarutlåtande, ska det ska vara absolut uppenbart att vederbörande är vuxen och då för säkerhets skull helst i 40-års-åldern. Man väntar därför tills man möter den sökande under asylutredningen och först därefter tar man ställning till att remittera den sökande till medicinsk åldersutredning. Men med tanke på att allt fler läkare vägrar att göra medicinska åldersutredningar så får många av dessa män uppehållstillstånd, vilket de inte hade fått om de registrerats som vuxna.

Vidare leder denna tafatthet från både Migrationsverket och sjukvården, att Dublinförordningen inte kan tillämpas på personer som registreras som illegalt inresta i ett annat Dublinland om de är barn. Så kontentan blir, att antalet vuxna som uppger sig vara barn, bara kommer att öka och öka, eftersom den bästa reklamen är en nöjd kund (”kunder” är Migrationsverkets officiella benämning på asylsökande…).

Det är med andra ord helt upp åt väggarna. Men att som vissa gör, kalla Migrationsverket för en myndighet i förfall, är enligt min mening inte med verkligheten överensstämmande. Tvärtom, Migrationsverket blomstrar som aldrig förr eftersom det sponsras ivrigt av regeringen. Och så länge detta får pågå och det inte sker en rejäl och radikal kursändring i myndighetens arbetssätt, kommer vi konstant att få ta emot fler och fler personer, vilka egentligen inte har någon som helst laglig rätt att få stanna här.

Kommentar: Om galenskaperna med ”ensamkommande barn” har berättats i många år här på bloggen… Om att Migrationsverket inte klarar sitt uppdrag, att politikerna struntar i alltihop och att läkare självsvåldigt och av outgrundlig anledning, vägrar göra åldersbedömningar.

Myndigheter – Migrationsverket och Polisen i första hand – och tidigare och nuvarande regeringar, som överhuvudtaget inte klarar av att se till att lag och ordning upprätthålls så att folket kan känna sig tryggt och säkert och att rätt människor beviljas skydd här och övriga reser härifrån och inte stannar illegalt i landet, det är vad Sverige har. För bland alla dessa vuxna afghaner, eritreaner och även andra som kommer och säger sig vara 16 eller 17 år gamla, finns med absolut största tänkbara sannolikhet terrorister, mördare på flykt undan straff, jihadister, våldtäktsmän, allmänt kriminella. Och svenskarna behandlar dem som barn!

Dessa vuxna män bor på HVB-hem (tillsammans med faktiskt minderåriga asylsökande) med personal dygnet runt á ca 3.000 kronor/dygn (kan vara mindre men ofta mer). De ges ”gratis” tandvård och ”gratis” sjukvård och går före andra i köerna. De har gode män som också kostar pengar och får ofta ”gratis” busskort och ibland ”gratis” körkortsutbildning. ”Gratis” = betalt av skattepengar. Och män som är 25 år gamla och ända upp emot 40 sätts i skola (som också kostar skattepengar) med 16, 17-åriga ungdomar, de daddas med och daltas med och måste väl sitta och skratta ihjäl sig när de skype:ar hem och berättar hur det går till i Sverige. Och så lockas ytterligare några män utan asylskäl med falsk ålder och påhittad asylhistoria hit.

Ordet ”naiv” räcker inte till för att beskriva dem, som har lön och position och makt att hantera dessa frågor men vägrar göra det.

Några lästips:

En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013

En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” . 4 februari 2014

Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014

En migga: ”Att några tusen ”ensamkommande barn” kan kosta som stora infrastruktursatsningar tror jag inte folk riktigt begriper.” – 26 maj 2015

2014 var 75 procent av dem som av Migrationsverket och svenska medier kallade “ensamkommande flyktingbarn”, minderåriga asylsökande i åldrarna 15-17 år – 25 juli 2015

Migrationsverket: ”Vecka 30 utgjorde ensamkommande barn 21,5 % av totala antalet asylsökande i Sverige.” – 29 juli 2015

Ladda gärna ner e-böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar del 1 och del 2. De kostar bara 40 kronor och har man dem i sin läsplatta kan man också använda sökfunktionen för att få fram den information man vill. Notera att den ena delen finns på sidan 1 i Mummelförlagets widgetshop, den andra finns på sidan 2.

Nästa bok i serien kommer i oktober eller november.

© denna blogg. Vid citat (inte kopiering av hela texten!), vänligen länka till originaltexten.

Folkbladet: Systemskifte för migration

Nu skriver också Widar Andersson​ i Folkbladet – Systemskifte för migration – om den ytterst märkliga och rättsligt stötande dom som jag tog upp och beskrev i min text här på bloggen den 23 juli: Märklig dom i förvaltningsrätten i Umeå.

Ur texten:

8 juli i år dömde Förvaltningsrätten i Umeå i målet 1062-15. Utslaget och domskälen är av systemskifteskaraktär: Fri invandring och offentlig försörjning för alla som kan ta sig hit utlovas i domen. Välfärdsstatens uppbyggnad ligger i stöpsleven. Domen är överklagad till Kammarrätten i Sundsvall.
———-
Sålunda betyder ett statligt nej till asyl – och försörjning – ingenting. Barnen går i skola, mamman läser svenska och en lokal domstol beslutar att Vännäs kommun ska betala socialbidrag till mamman som lagstridigt befinner sig i Sverige.

Redan för ett femtontal år sedan försökte den nu tyvärr från Sverige utflyttade Maurucio Rojas, då folkpartistisk riksdagsledamot, uppmärksamma allmänhet och politiskt ansvariga för den annalkande kollapsen eller rentav katastrofen som skulle bli verklighet om inget gjordes. Läs till exempel min text Varför lyssnade man inte på Mauricio Rojas för 9,5 år sedan? från den 29 maj 2013. Tänk om han hade varit ansvarig minister för migration och integration under de åtta – på det här området åtminstone – vansinniga Alliansåren, då märkliga överenskommelser gjordes med det mycket lilla Miljöpartiet och lagar som stred mot redan befintliga lagar, infördes! Under hans ministerskap där han haft ansvar för migrations- och integrationsfrågor, hade sådant inte varit möjligt. Fredrik Reinfeldt hade inte kunnat kuva honom som han gjorde med dåvarande migrationsminister Tobias Billström. Inte heller hade något floskelflummande à la dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag förekommit. Men megalomane Reinfeldt ville väl inte ha en alltför stark minister på asylområdet.

Själv har jag de senaste åren konstaterat att asylsystemen redan har havererat – trots att ingen på högre ort erkänner att kejsaren är naken – och att laglöshet och icke-efterlevnad av Utlänningslagen (på grund av inkompetenta regeringsföreträdare och svaga myndighetschefer, bland annat) har lett till haveriet. Jag vet att många så kallades makthavare i regering, riksdag, på Migrationsverket, inom Polisen, Skatteverket, Försäkringskassan och andra medier har läst texter här på bloggen. Det obegripliga är att dessa faktiskt ansvariga (också medierna, för hur de rapporterat och inte rapporterat) inte agerar. Vad betyder förresten ordet ”ansvarig” i Sverige?

Måtte de som styr landet nu och ska göra det minst i några år till, samt relevanta myndigheter, vakna någon gång och börja styra också på asylområdet!

Läs vad miggorna berättar och vad många människor ute i landet i förtroende skriver och berättar för mig: ofta rätt hårresande saker, som jag efter övervägande – inte utsätta oskyldiga människor för fara om texter kan härledas till dem – och kontroll så långt det går, publicerar. Och mycket kan publiceras – och har publicerats – det är bara för vem som helst att sätta sig ner och läsa här på bloggen. Antingen genom att till exempel gå in under menyn Asyl&Migration, där det i skrivande stund finns 2957 inlägg, eller genom att använda olika sökord för att hitta texter av intresse. Som ”ensamkommande”, ”migga”, ”pass”, ”haveri”, ”Migrationsverket” etc.

Till hösten kommer också den tredje ”migg-boken” ut, nästa bok i serien Inte svart eller vitt utan svart och vitt. De två tidigare böckerna omfattar tiden 2008-31 mars 2014 (6 år 3 månader), den tredje kommer att täcka april 2014-september 2015.

Klicka på böckerna för att komma till Widget-shopen
där det är billigast att beställa dem. E-böcker kan
laddas ner direkt, pappersböcker kommer efter
ca fem arbetsdagar.

Nu ska jag lyssna på mannen från den andra verkligheten, den som politikerna inte låtsas finns

Idag ska jag träffa honom. Mannen som ska berätta mer om ”det andra Sverige”, ett Sverige som jag i och för sig redan vet mycket om. Det blir att ta in ännu mera elände och galenskaper från det här märkliga landets andra sidor: den grå och den svarta. Den del av samhället där människor, som de flesta svenskar inte har en aning om att de är här eller vilka de är, kan leva hela liv i verkligt utanförskap: illegalt. I 17 år, som den person vars öde jag ska få berättat för mig idag, och många andra.

Slöa, slarviga, okunniga och ointresserade (dödssynder, anser jag, när man ska styra ett land!) politiker har låtit landet bli en ”safe haven”, inte för i första hand dem som behöver skydd och som är flyktingar enligt Genèvekonventionen, utan för dem som har andra agendor: kriminella som lämnar sina hemländer för att slippa avtjäna sina domar för mycket grova brott; personer som vill ett bättre liv; personer som vill ha ”gratis” sjukvård, det vill säga vård bekostad av svenska skattebetalare; påstått minderåriga, men ofta betydligt äldre unga män, inte sällan helt utan asylskäl; terrorister av det allra värsta slaget. Dem månar Sverige om, dem riktar svenska politiker sin välvilja mot, medan många äkta flyktingar säger sig frukta mer för sina liv i Sverige än de gjorde i sina hemländer. Dem – alltså de ovan uppräknade, inte de äkta flyktingarna – släpper svenska Migrationsverket in i landet och dem tvingas svenska folket försörja.

Jag ser inte fram emot mötet med mannen som ska berätta om personen som varit här i 17 år utan tillstånd. Jag tar del av så många historier som i ett annat land skulle få dess regering, riksdag och hela folk att resa sig och sätta stopp, men i Sverige händer ingenting. Eller, för att vara korrekt: ytterst, ytterst lite. Men så många har ingen att vända sig till och berätta och jag dokumenterar ju vansinnet för framtida forskning, så jag lyssnar på så många och så mycket jag orkar ta in. Också på den man jag ska träffa idag.

Det som gör det jobbigast är att jag inte har makt att förändra och att jag inte ens, trots alla dessa år av tydlig rapportering, lyckats få främst politiker men också journalister att förstå vad som pågår och hur fel det är.

Politiker, journalister, andra med samhällsintresse – egentligen varje svensk – borde läsa och ta till sig det som berättats av miggorna genom åren, och som finns mycket lätt tillgängligt. I ärlighetens namn bör dock också sägas att det finns de som har ”vaknat” inom journalistiken. En del av dem har jag haft kontakt med och de har, delvis tack vare miggornas berättelser, börjat rapportera mer realistiskt. Men fortfarande verkar det som om de flesta är rädda för att ens presentera fakta. Det är ett sjukt – på riktigt sjukt – förhållningssätt och torde vara unikt för Sverige: att tro att sanning och fakta är ”främlingsfientliga”. Jag har försökt förklara för många rädda svenskar att så inte är fallet, men de är så livrädda (ofattbart!), de tror på fullt allvar att de kan stämplas som just främlingsfientliga eller rasister eller islamofober om de yttrar sig kring de fakta som så många i Sverige försökt dölja och förtränga under decennier! Som om en sanning, ett faktum någonsin skulle kunna göra någon till främlingsfientlig, rasist eller islamofob!!!

I tio år har jag skrivit här på bloggen och i två böcker* (en tredje kommer under hösten) om de mest hårresande, vansinniga, horribla och groteska situationer, ärenden, öden på asylområdet i Sverige – till mycket stor del med hjälp av miggor som pendlat mellan hopp och förtvivlan – de senaste fem, sex åren mest förtvivlan. Det är bara att titta på de övriga nordiska länderna, så ser man ju att det är Sverige som skiljer ut sig och som allt mer utgör en fara för sig självt och sitt folk men också för andra runtomkring. Det är inte Danmark, Norge och Finland, där utlänningslagarna inte är mycket annorlunda än i Sverige, som utgör en fara. Det är inte i de länderna där asyleriet havererat, det är inte i de länderna som instabilitet och inre spänningar råder. Det är här. I Sverige.

Nu ska jag lyssna på mannen från den andra verkligheten, den som politikerna inte låtsas finns. Fortsättning följer.

* Här kan de två delarna av Inte svart eller vitt utan svart och vitt laddas ner direkt som e-böcker för endast 40 kronor per bok (110 kronor resp 120 kronor i pappersformat).

© denna blogg.

Tio långa år har jag skrivit helt ideellt…

……men nu söker jag direkta bidrag från dem som i många år uppskattat att kunna ta del av miggornas berättelser och andra viktiga texter. Jag vill sammanställa och även skriva nya texter och ge ut en Inte svart eller vitt utan svart och vitt-bok nr 3 och för att kunna göra det har jag startat en kampanj på Kickstarter, som är en crowd funding-sajt.

På Kickstarter måste jag skriva på engelska, men jag är övertygad om att många redan känner till både mig och ”mina miggor” och de två tidigare böckerna och att det inte bekommer er att kampanjtexten är på engelska!

Retweeta gärna, skicka gärna information till andra via Facebook och mejl om detta, men sätt också gärna in ett bidrag, alla ni som uppskattar att läsa miggornas berättelser och all den information jag ger! 

Texterna är viktiga i sig själva men också nödvändiga som komplement till vad som publiceras i andra medier. Och visst ekonomiskt stöd behövs nu för att jag ska kunna fortsätta ägna tid åt att låta miggor och andra komma till tals om det viktiga asyl & migrationsområdet.

Här kan man beställa de tidigare böckerna, i pappersform eller som e-böcker!

Tomt prat leder ingenvart – lär av de andra nordiska länderna i stället!

I Agenda i går sa Sveriges utrikesminister Margot Wallström (från ca 2:26) bland annat att:

Vi måste titta efter i vårt eget land vad kan vi mer göra av reformer och av för förebyggande insatser.

Men det är ju bara tomma ord, floskler!

Under många, många år har miggor berättat om asylbedrägerier här på bloggen: ihärdigt, kunnigt, sansat, utförligt. Och i böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011 och Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014. På sin fritid har de tagit samhällsansvar och skrivit och berättat hur rättsosäkert det ser ut på deras arbetsplats där bland de viktigaste besluten för landets framtid fattas.

Att många ”ansvariga” för styrandet av Sverige har läst – och läser – miggornas larmrapporter är ett faktum. Likaså är det ett faktum att de inte bryr sig om vad dessa människor, oförtröttligt och med dårars envishet, år ut och år in berättar. Det är en skam, det är direkt oförskämt och dessutom oansvarigt att de som kallar sig ”ansvariga” och ”förtroendevalda” och annat fint, så helt struntar i alla varningar som de fått under en lång räcka av år!

Varför har Sverige inte tagit lärdom av sina grannländer i Norden? I Norge, Danmark och Finland har man inga 100.000 asylsökande som vill in i länderna varje år. Några studiebesök i dessa länder hade kunnat ge vid handen att man där inte ser mellan fingrarna med lögnaktiga påståenden om att 22-, 28- och rentav 36-åringar är 17 år gamla, man gör åldersbedömningar. Inte heller tolererar man att syrier som redan har PUT eller rentav medborgarskap i andra länder får söka asyl. Asylsökande ges inte automatiskt PUT bara för att de påstår sig vara från ett visst land! Och man ska kunna styrka vem man är. Samt ha asyl- eller skyddsskäl och migrationsmyndigheterna får inte låta beslut påverkas av vad politiker eller journalister tycker eftersom de är fristående myndigheter som ska verka på juridisk, inte politisk grund.

Med asylbedragare får Sverige in många människor som är – eller kan bli – farliga för landet och folket. De nordiska länderna har börjat uttrycka oro över hur Sverige hanterar asyleriet, de befarar – med stor sannolikhet med rätta – att osäkerhet och otrygghet kommer att börja spilla över även på dem. Vi som bor här i Sverige, inklusive de som haft asyl- eller skyddsskäl, har ingen aning om vilka alla dessa människor är, som nu kan sägas mer eller mindre väller in. Vi vet inte varifrån de kommer, vad de har gjort (mördat, våldtagit, begått terrorhandlingar?) eller vad anledningen är till att de kommer hit. Men ändå ska vi betala med våra skattepengar men också med oro och otrygghet.

Svenska ”ansvariga” riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar vet alltså inte (?), trots åratal av rapportering direkt inifrån Migrationsverket det, som man ute i världen mycket väl känner till? Nämligen att det lättaste landet att ta sig till och hålla sig kvar i – utan asylskäl och med andra intentioner – är Sverige!

Som sagt: få kan ha undgått miggornas larmrapporter, ändå har inget konkret gjorts för att stoppa det asylhaveri som sedan länge varit ett faktum i Sverige! I stället har antalet människor från just de länder där ohyggliga grymheter begås dagligen, fortsatt att strömma in i landet. Alla de politiker som suttit – och sitter – och låtsas att detta inte existerar, bär skuld för att vi alla som bor i Sverige utsätts för extra stor fara. Medskyldiga är också generaldirektörerna på Migrationsverket de senaste 10-15 åren, det är på dem ansvaret främst har legat och de har inte varit starka nog att se till – och gett miggorna rätt och verktyg – att de lagar och förordningar som finns implementerats.

Det duger faktiskt inte alls att, som nu Margot Wallström gör, sitta och se sorgsen ut i TV och prata om att ”vi ska titta efter i vårt eget land” vad vi kan göra!

P.S. Borde man inte sätta stopp för sådana här dumheter? Ur Migrationsverkets egen utredning (mer om den i nästa inlägg):

Ska en utredning som involverar ett livslångt åtagande för Sverige se ut så här? Inga följdfrågor utan man bara tar den asylsökandes påstående som sanningar och undrar hur han/hon vill leva i Sverige???

Är det inte tämligen alarmerande att utredningstiden (ett skämt!) är under en timme i över en fjärdedel av ärendena! Mindre än en timme att utreda om människor ska ges rätt att få tillgång till allt det som är förbehållet den som har flykting- eller skyddsskäl och ingen annan? Kan man anmäla Sverige till Europadomstolen för att Sverige konstant bryter mot de lagar och förordningar som säger att asylskäl ska utredas och fastställas på faktamässiga och verkliga grunder?

En kommentar: Också det språkliga lämnar en del övrigt att önska… ”sett döda lik”?! Är det någon som har sett ”levande lik”?

© denna blogg. Det går bra att citera kort ur inlägget och länka till det; det är inte tillåtet att kopiera hela texten.

En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn”

Först:

Svenska riksdags-, kommun- och landstingspolitiker samt regeringsmedlemmar!

Var är ni? Var är alla ni som kallar er förtroende- och folkvalda när det gäller frågan om asyl-, anhörig- och arbetskraftsinvandring? Ni, som är arvoderade för att ta ansvar för landet Sverige och dess invånare? Var har ni varit i alla de drygt sju år som miggorna via den här bloggen har rapporterat om så grava missförhållanden och felaktigheter att det i vilket annat civiliserat land som helst hade lett till omedelbara och skarpa åtgärder? Miggorna har rapporterat i hundratals och åter hundratals inlägg. Tror ni alla att det de säger inte är sant? Eller låtsas ni att ni inte har läst för att slippa ta tag i det, som faktiskt är ert ansvar? ”Ansvar”, förresten, vad lägger ni i det ordet? Betyder det något alls för er som kallar er förtroende- och folkvalda? Är det bara ett tomt ord som ni kanske inte ens vet betydelsen av? Eller är ni fega och lata och orkar/vågar/ids inte ta tag i en av de största – kanske den största – och viktigaste frågan för landet och dess framtid? Väldigt många av er tar er ju tid till att ständigt och jämt skriva debattartiklar och uttala er i medier – helst i tv – så tid har ni ju!? I stället för allt artikelskrivande och mediemedverkande kunde ni använda tiden till att se till att det blir ordning på asyl-, anhörig- och arbetskraftsinvandringen. Det är faktiskt er plikt. ”Plikt”, förresten, det är kanske också ett ord vars betydelse inte är helt känd?

Hundratals och åter hundratals berättelser finns samlade i de – hittills – två böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011 och Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014. de finns att ladda ner som e-böcker direkt i era läsplattor för 40 kronor per bok. Att läsa här på bloggen är gratis. Läs under Asyl&Migration eller sök alla texter som börjar med En migga.

Ni har vetat, ni kan inte påstå att ni inte har vetat! Liksom journalisterna som oförtrutet och av outgrundlig anledning, vägrat granska missförhållandena som har lett till den katastrofala situation Sverige idag befinner sig på grund av att asylbedrägerierna och megalomana författare av ”rättsliga ställningstaganden” och en undflyende, icke ansvarstagande ledning på statliga, av skattebetalarna finansierade Migrationsverket.

Sedan:

Om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande

En migga:

Tyvärr är det så att Migrationsverkets enda kvarstående möjlighet att få till stånd någon form av medicinsk åldersutredning på ensamkommande barn har gått i graven i och med att Rättsmedicinalverket från årsskiftet 2014/2015 helt har slutat att göra åldersbedömningar baserade på tandröntgen. Handledsröntgen vägrar de flesta landsting sedan länge att göra. Avtalet mellan Migrationsverket och SöS på området, rann ut i sanden redan i höstas och lika bra var det eftersom svaret från dem endast bestod av ett kryss i en ruta vilket alltid innebar att den sökande ansågs vara minderårig. Något underlag till dessa ”bedömningar” gavs inte.

Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.

Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn. Det är svårt att veta vad som menas med ”uppenbart vuxen” – annat än att det ska vara uppenbart för vem som helst att personen är vuxen.

Det görs, enligt en annan migga, inte längre några medicinska utredningar överhuvudtaget, inte ens tandröntgen:

Södersjukhuset har stoppat alla undersökningar sedan förra året (2014). Det beror på att läkarna och vi har olika uppfattning om vad de ska leverera för underlag. Jag gissar att det även ligger etiska frågor bakom.

Rättsmedicinalverket i Solna slutade göra tandröntgen vid årsskiftet 2014/2015.

Att läsa:
Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012
Anställd vid hem för ensamkommande minderåriga asylsökande: ”Jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.” – 27 april 2012
En anställd vid ett HVB för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m.– 25 juli 2012
Många år för sent börjar man också i Sverige agera mot bedrägerier där unga män påstår sig vara ”ensamkommande asylsökande barn” men inte är det – 4 juni 2013
En inblick i hur man i Tyskland ser på vad som i Sverige envist kallas ”ensamkommande asylsökande barn” – 6 augusti 2013
En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013
Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 13 maj 2013
En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014
En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014
Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014
Reaktioner och reflektioner från läsare efter artikeln om ensamkommande barn och ”barn” i Svenska Dagbladet – 11 oktober 2014

 

 

Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet

Jag har hela tiden respekterat miggorna och deras berättelser och publicerat dem i närmare åtta år här på bloggen. Av en del svenska journalister, de ytterst få gånger dessa ens låtsats om att berättelserna existerar, har miggorna bespottats och avfärdats för att de berättat anonymt, med det källskydd de enligt svensk lag har rätt till. Trots att samma journalister själva ofta arbetat med anonyma källor…

Nu får ni (åtminstone viss) upprättelse, miggor! Åtminstone av Ivar Arpi, och Magasinet Neo!

Som en av få skribenter i Sverige har Ivar Arpi både velat – och förmått – förstå och ge en sann bild av verkligheten. Och han har lyckats. Alla ni som följer bloggen vet att det som berättas i artikeln i Magasinet Neo – Migränverket – är exakt detsamma som ni har läst här under många år. Och som ingen i offentligheten, vare sig journalister eller så kallade ansvariga politiker har velat låtsas om, trots att de alla har känt till miggornas berättelser under lång tid.

Här är några korta citat ur den alldeles sällsynt utmärkta artikeln, resten kan läsas i texten som länkas till här ovan:

–Vi låtsas att vi utreder. Men det är världens största berättartävling jag jobbar med. Jag är något slags jury.

–Vi ska producera beslut. Uppdraget verkar vara att vi ska ta emot så många som möjligt på så kort tid som möjligt.

–Det blev något slags frikyrkostämning. Det var rena pingstmötena. Lean framställdes som lösningen på allt.

Det berättar Anders Thomas (som har skrivit förordet till Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014, min anm.), som sade upp sig från Migrationsverket för tre år sedan, efter att ha fått nog av att inte få känna sig som en riktig tjänsteman. I stället för att följa lagen skulle man följa en managementfilosofi, menar han.

–Det kan jag säga att det var en fullständig katastrof med införandet av den nya modellen för snabbare beslutsgång, i alla fall för lagenligheten inom migrationsområdet, säger Anders Thomas.

Det är något samtliga tjänstemän jag pratar med återkommer till: Att kravet på att producera beslut hamnar i konflikt med kvaliteten på utredningarna. Tiden räcker inte till. Pengarna räcker inte till. Om man ska göra två utredningar om dagen, en på förmiddagen och en på eftermiddagen, då är det allt som hinns med.

Så här fortsätter det. Och allt, precis allt, har varit känt för alla som läst bloggen och det har såväl journalister som riksdagsledamöter som ministrar och andra i regeringskansliet gjort i många år. Ingen – inte en enda av dessa människor – kan säga att det här är några nyheter för dem. De som känt till, men inte har brytt sig om miggornas berättelser – ibland rena nödrop – är medskyldiga till den katastrofala situation på asylområdet som Sverige nu befinner sig i.

© denna blogg.

Det kom ett mejl: ”Börjar miggornas berättelser sippra igenom pk-filtret?” Om asylbeviljade som reser till sina hemländer trots påstått skyddsbehov.

Som sagt, det kom ett mejl med en länk till artikeln (KD): ”Orimligt att flyktingar åker på semester i hemlandet” (Nyheter 24, den 4 augusti), med kommentaren:

Börjar miggornas berättelser sippra igenom pk-filtret?

Kanske har de åtminstone sipprat till KD, eller åtminstone till Gunilla Gomér, KD, som tar upp det som främst miggorna, men även av mig här på bloggen i flera års tid? Vi har skrivit  om det orimliga i det i många år: att människor påstår sig ha asylskäl och ges PUT av Sverige och sedan – ofta bara någon eller några månader efter att det permanenta uppehållstillståndet beviljats – reser hem (hem!) till det land de påstått sig aldrig kunna återvända till för att de då blir fängslade eller dödade på fläcken!

Detta har svenska medier – av någon outgrundlig anledning – valt att inte berätta om för allmänheten, trots att miggor och HVB-hemspersonal med flera alltså – sedan 2008 – rapporterat och larmat om det här på denna blogg och i de två böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2001 och Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014! (Specialpris på båda i e-boksformat, 30 kronor/bok! Beställ här).

Här följer en del citat ur texter på den här bloggen som borde ha uppmärksammats – om inte av svenska medier, så av Migrationsverkets ledning, migrationsministern och övriga regeringen samt Sveriges riksdag:

Citat ur texten Vidare om irakier som rest hem på ogiltiga pass – 15 juli 2007 (för sju år sedan…):

För det första så har dessa irakier (troligen från norra Irak) åkt hem för att hälsa på. De har alltså inga problem med att resa tillbaka till sitt hemland trots att de sökt asyl i Sverige och angett att de inte kan återvända för att situationen är så fruktansvärd. De har alltså inga problem att återvända dit, samtidigt som deras landsmän demonstrerar och skriker i talkörer utanför Migrationsverket om hur totalt omöjligt det är att åka till Irak (Kurdistan) och att ”Sverige behandlar irakiska asylsökande sämre än hundar”.

Citat ur texten ”Han åkte hem genast när han fick PUT” – 13 juni 2008 (för sex år sedan…):

Jag frågade K hur det gått för M, en irakisk man som vi också kom att hjälpa och som fick PUT för några år sedan. Då skrattade K gott och sa att M bor nu i Malmö och att han har gift sig med en kvinna från Irak. Och så sa han det, som så många andra också har sagt och säger:

”Så fort han fick PUT så åkte M tillbaka till Bagdad. Han har ju släkt där och han längtade hem och han ville hitta en kvinna att gifta sig med och hämta hit. Så är det många som gör. Så fort de får PUT så reser de tillbaka till Irak. De skrattar åt svenskarna som tror på alla historier, de vill bara ha PUT och ett bra liv i Sverige och få pengar för ingenting och de reser tillbaka utan problem.”

Citat ur texten Iraqi Airways säljer resor till Bagdad och MCA har sju flygningar i veckan från Sverige till norra Irak – 20 april 2009:

Asylsökande från Irak hävdar att det är absolut omöjligt för dem att återvända till sitt hemland, att det är livsfarligt, att de kommer att dö (!?) om det återvänder och att de därför absolut måste få asyl och uppehållstillstånd i Sverige.

Men hur är det då möjligt att så många irakier tydligen reser till Bagdad från Sverige, att Iraqi Airways ser det som lönsamt både att annonsera i en stor (kanske fler) dagstidning och att ha kontor i Stockholm och dessutom en speciell agent i Södertälje?

Citat ur texten En migga: ”Jag skulle helst vilja utreda en person som talar sanning om sin identitet och om sina asylskäl. Då skulle jag kunna fatta ett rättssäkert beslut.” – 23 april 2010:

Efter att PUT är beviljats så åker de hem med sina egna pass och väljer att lämna resedokumentet kvar här. För det kan man ju inte resa till hemlandet med,  det hemland som man ju har fått skydd gentemot fört att man riskerade tortyr och död om man återvände. Inte så sällan fastnar sedan dessa resenärer på Arlanda och vi på Migrationsverket får påbörja en utredning om återkallelse av deras PUT.

Citat ur texten Migrationsverkets rättschef den 17 november: ”Det går direktflyg mellan Sverige och Bagdad och folk reser fram och tillbaka utan problem.” – 17 november 2010

Det har i åratal gått direktflyg till både Bagdad och till norra Irak och irakier har rest hem vecka ut, vecka in; månad, månad in och år ut och år in. Många vistas i Irak under långa tider, trots att de alltså i Sverige har hävdat skyddsskäl gentemot just det landet. Svenska bidrag fortsätter att betalas ut och en del har skrutit om hur de hyrt ut sina lägenheter i Sverige till landsmän, inte sällan för mycket höga summor, och hur de kan leva mycket gott hemma i Irak. Personer med förstahandsuppgifter säger att en del köper hus eller lägenheter i hemlandet, en del startar företag.

De som visar vilka de är och varifrån de kommer och som befinns ha asyl- och skyddsskäl har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige. De som ljuger sig till uppehållstillstånd och vilkas starka skyddsskäl är som bortblåsta sedan de fått PUT och som då reser hem till landet de påstod sig absolut inte kunna återvända till för då dödas de i princip på fläcken, ska få sina tillstånd indragna (enligt utlänningslagen), och återvända till sina hemländer för gott.

Utdrag ur Migrationsverkets rättsligt ställningstagande RCI 26/2011, som väl egentligen främst kan ses som en påminnelse till miggorna om vad lagen säger och att det är lagen (inte en generaldirektörs personliga åsikter…) som ska gälla på migrationsområdet, liksom på alla andra områden. Läs här: Uppehållstillstånd ska återkallas av person som har fått det utan att ha skydds- eller asylskäl – 14 oktober 2011:

Migrationsöverdomstolen har i en dom den 13 juni 2011 (mål nr UM 5495- 10) uttalat sig angående förutsättningarna att återkalla flyktingstatus. I målet hade personen efter att ha fått flyktingstatusförklaring ansökt om och erhållit ett hemlandspass. Domstolen anförde bland annat följande.

NN:s förvärv av hemlandspass och användandet av detta har såvitt framkommit varit frivilligt och inte föranlett av att krav ställts från svenska myndigheters sida. Det kan vidare konstateras att giltighetstiden för hemlandspasset sträcker sig t.o.m. den 30 augusti 2016 och att NN inte, efter den resa han anskaffat passhandlingen för, har lämnat ifrån sig denna till Migrationsverket. Detta tyder på att NN inte velat avsluta relationen med hemlandet och att hans införskaffande av passet inte heller kan anses ha varit endast en enstaka och tillfällig kontakt med hans hemlands myndigheter.

Citat ur texten Prydliga men kortnästa – 7 december 2012:

Är det bara jag som undrar varför inga ansvarskännande politiker talar om Migrationsverkets möjlighet att i större utsträckning använda sig av TUT för dem som tillfälligt behöver skydd, vilket är ganska många? Många asylsökande reser ju ganska snabbt tillbaka till sina hemländer (lätt att kontrollera); många skulle kunna få tillfälligt skydd i Sverige i sex månader, med möjlighet till förlängning om det krig eller den väpnade konflikt man behöver en fristad ifrån inte upphört under tiden man har TUT. Så snart man inte längre är i behov av skydd och det går bra att återvända, kan ett återvändande ske.

Citat ur texten Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014:

Jag undervisar tre ensamkommande flyktingbarn (han menar ”påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande, min anm.) som sagt sig vara från från Afghanistan. Alla tre åkte hem över sommarlovet, till släkten i Iran. Alla tre har sökt modersmålshjälp på persiska, ej på pashtu eller dari! Hur vanlig är persiska i Afghanistan?

Två av dessa elever har även åkt hem till Iran över jul och en kommer att åka över sportlovet. Vem bekostar dessa biljetter? De verkar inte snåla direkt, dessa elever har svindyra mobiler och märkeskläder. En av dem köpte biljetter till en familj från hans hemland Iran, som skulle åka tillbaka dit för att hälsa på. Denna familj hade fått PUT efter tre månader i Sverige! Och nu skulle de hem och hälsa på. Biljetterna kostade 26.800 kr, varifrån fick de dessa pengar?

Som sagt: i sju år har jag här på bloggen rapporterat om rena asylbedrägerier och om gravt missbruk av asylrätten. Medierna har inte varit ett dugg intresserade. Inte politikerna heller. Vanliga svenskar har nog inte vetat om att de medverkat till att bekosta asylbedrägerier som kostat miljarder och åter miljarder skattekronor. Och bedrägerierna och hemresorna fortsätter trots påståenden om absoluta skyddsskäl gentemot hemländerna, och ökar allteftersom allt fler kommer hit och snabbt beviljas PUT.

 © denna blogg.

 

Miggor har berättat i 6,5 år…

När ni har läst nedanstående inlägg om ett (av många) asylboende from hell, så kanske ni vill läsa mer om vad som skett på asylinvandringsområdet under 6,5 år? För det är så länge som allra främst miggorna, men också en del andra, har berättat om asylhaveriet i Sverige. Beställ böckerna som är späckade med hårresande historier om hur illa ställt det är på asylinvandrings- och integrationsområdet i Sverige idag.

Klicka på bilderna för att läsa utdrag ur böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt del 1 och del 2 och beställ dem här!

Snart kommer uppföljaren…

…till Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar 2008-2011: Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar 2012-mars 2014.

Då har miggorna berättat i drygt sex år…

Chockerande: ”Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

I en artikel – ”Man utnyttjar arbetskraften och missbrukar systemet” – tar idag Svenska Dagbladet upp just den frågan som rubriken beskriver.

Det här har miggorna – och även jag (men inte medierna) – varnat för i många år  (se länkar nedan), det är absolut inget nytt. Och det här, det är den s.k. rättsstaten (eller jag kanske ska säga ”den före detta rättsstaten) Sverige i ett nötskal:

Enligt polisen har människosmugglarna upptäckt bristen i lagstiftningen och ett jobberbjudande kan kosta upp till 200 000 kronor.

Det har ju varit känt hur länge som helst att människor betalar stora summor för att få komma hit som påstådda arbetskraftsinvandrare, men ingen har tagit tag i det. Det är ju bara lite brott mot utlänningslagen… Även om brotten skett i tämligen stor skala. Och trots att det rör sig om såväl bedrägeri som urkundsförfalskning och det säkert finns ytterligare juridiska termer att ta till. Varför följs inte svenska lagar i Sverige?

Arbetsgivaren erkände för domstolen att underlaget för arbetstillståndet var påhittat. Syftet var att lura Migrationsverket med ett falskt anställningskontrakt. Men arbetsgivaren går helt fri.”

Vad har man lagar till i detta land om de inte behöver följas? Utlänningslagen får man ju bryta mot hur mycket som helst; ju mer man bryter mot den desto mer ordnas kampanjer och upprop och ställs krav på att man ska fortsätta att bryta mot den! Vilket land Sverige har blivit, helt snurrigt!

När nu enstaka medier (långtifrån alla vill låtsas om att dessa brott begås…), många år för sent, yrvaket och försiktigt tar upp bedrägerierna och laglösheten kring arbetskraftsinvandring, inställer sig frågan:

När ska medierna ta upp det gigantiska asylbedrägeriet som beskrivits av miggorna här på bloggen sedan 2007 och samlat i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt (2008-2011)? Boken borde läsas av varje journalist, varje riksdagsledamot och alla andra som har med asyl & migration att göra. Också allmänheten, som är den som bekostar verksamheten.

När nästa del, som omfattar åren 2012 + 2013, kommer i februari 2014, kommer det att finnas en i bokform (pappers- och e-bok) samlad dokumentation som sträcker sig över sex år. Sex år av asylbedrägerier som man under alla år vägrat låtsas om! Bedrägerier som pågått och pågår på precis samma sätt som bedrägerierna gällande arbetskraftsinvandring, fast i mycket, mycket större skala och till kostnader som det skattetyngda folket inte har en aning om. Kostnader som deras politiker har låtit dem betala i stället för en bättre skola, bättre sjukvård, humanare äldrevård etc. Och, inte minst viktigt: till ett gott mottagande av dem som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl! För det hade Sverige haft råd med och möjlighet till om man tagit itu med bedrägerierna. Så är det. Men också om detta kommer man en vacker dag att bli tvungna att börja berätta i de hittills hukande ”gammelmedierna”. Precis som man nu –  äntligen – om än lite försiktigt och i en näringslivsbilaga, skriver om arbetskraftsinvandringens avigsidor. Och många, många år för sent.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa! DET ÄR ALLTSÅ INTE TILLÅTET ATT TA MIN TEXT I SIN HELHET OCH KLISTRA IN PÅ SIN BLOGG ELLER HEMSIDA!  Om detta inte respekteras kan bloggen komma att bli sluten och endast öppen för dem som ges tillgång till den.

En migga: ”Vår GD skriver i sin krönika på vårt intranät idag den 4 mars, att Dagens Nyheter, genom sin publicering av dessa anställdas namn, har sänkt sig till en nivå som man kan förvänta sig av obskyra nätsajter.”

En migga skriver:

Har du läst i Dagens Nyheter om en armenisk konstnär? Jag har ärligt talat inte följt dessa skriverier så noga. Jag vet exempelvis  inte om konstnären i fråga fått avslag även i domstol. Men den som skrivit i Dagens Nyheter om honom har också skrivit namnen på den föredragande och beslutsfattaren på Migrationsverket som fattat avslagsbeslutet (Arne Ruth: De ansvariga döljer vad det vet, DN Kultur 28 februari 2013) Min anm, inte miggans). Dessa personer är tjänstemän som agerat enligt de riktlinjer de har. Vari ligger poängen att publicera deras namn? Om konstnären även har fått avslag i migrationsdomstolen – eller om han kommer att få det – ska Dagens Nyheter då även publicera namnen på domaren och nämndemännen?

Vår GD (generaldirektör) skriver i sin krönika på vårt intranät idag den 4 mars, att Dagens Nyheter, genom sin publicering av dessa anställdas namn, har sänkt sig till en nivå som man kan förvänta sig av obskyra nätsajter. Jag håller med. Sedan skriver vår GD också att vi på Migrationsverket borde påtala detta i olika medier. Men vore inte vår GD den mest lämpade att påtala detta, genom en debattartikel etc?

I sak tycker jag att GD har rätt vad gäller Dagens Nyheters publicering. Men inte i att det är vi miggor som ska påtala det! Det kan GD själv göra om han har åsikter. Han är ju också den som sannolikt kan få sin åsikt publicerad eftersom han är vår GD.

Kommentar 1: Ni miggor får era åsikter publicerade här på bloggen sedan drygt fem år och kommer att få det så länge ni orkar skriva och berätta! Och ni kan vara helt säkra på att både andra skribenter och journalister samt politiker och folk i  regeringskansliet läser vad ni skriver, även om de beter sig som fega gäddor i vassen och inte låtsas om det! Så fortsätt att skriva, nästa bok med era texter kommer i höst eller i början av 2014 – ingen ska kunna säga att de inte visste vad som pågick på Migrationsverket!

Kommentar 2: Jag påminner om boken med miggornas berättelser 2008-2011: Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar. Den kan köpas eller laddas ner som e-bok här.

Jag påminner också om att förordet har skrivits av Krister Thelin, som bland annat varit verksam som lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag (2003-2008). I september 2008 valdes han i New York till ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Krister Thelin är också en av fyra svenska jurister som är anmälda som ad hoc domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. En man med kanske något högre trovärdighet och kunskapsnivå än de flesta svenska gäddor-i-vassen-journalister…

Följande är ett utdrag ur Krister Thelins förord till boken med miggornas berättelser:

Merit Wager har ett väl utvecklat humanitärt intresse. Hennes engagemang för flyktingar och i flyktingfrågor är också väl dokumenterat. Hon är självlärd i utlänningslagen och angränsande regelverk, men behärskar området bättre än någon icke-specialiserad jurist. När Merit Wager nu ger ut en sammanställning av ett urval bloggposter från migrationsområdet förtjänar publiceringen all uppmärksamhet.

Det är på det hela taget en förskräcklig bild som målas upp:

– noggrannhet och kontroll får vika för en strävan efter ökad ärendegenomströmning
– en naiv tilltro till uppdiktade eller annars falska berättelser bestämmer utgången i tillståndsärenden,
– utlänningslagens villkor för uppehållstillstånd nonchaleras så länge blanketten är rätt ifylld, och
– avdelningen för ”Besök och Bosättning” kallas internt för ”Blunda och Bevilja”.

Inom all statlig förvaltning finns myndighetsintern kritik. Och från en annan funktion känner jag den förre generaldirektören för Migrationsverket som en utomordentligt god kraft. Tjänstemän på olika nivåer i en myndighet kan också misstolka eller missförstå ledningens ambitioner. Men om miggornas vittnesbörd, sådan den uttrycks i boken, endast till en del är korrekt, är det i sig mycket allvarligt.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.

Gutta cavat lapidem eller Miggorna borde få Stora Journalistpriset!

Sakta men säkert tränger miggornas berättelser sedan mer än fem år här på bloggen och i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt fram. Som till exempel i ledaren Asylrätt och dimridåer i Gotlands Allehanda den 9 februari. En migga skrev nyss, i inlägget En migga: ”Jag har så svårt att förstå det kontroversiella i att försöka komma åt fusk och bedrägerier.”:

Men ingen verkar vara intresserad av att ta till sig vad vi har att säga. Hallå, är det någon som hör mig?

Att miggorna har rapporterat månad ut och månad in, år ut och år in, är en enorm bedrift! Knappt en enda gång under de mer än fem år de skrivit har deras insatser fått vare sig den uppmärksamhet eller den uppskattning de är värda. I en demokrati ska information ges allsidigt och det har miggorna, som de absolut enda i detta land, bidragit med sedan slutet av år 2007! De har alla skrivit på sin fritid, de har bemödat sig om att beskriva sin verklighet och vad de möter i den på ett så sakligt och korrekt sätt som möjligt. Hundratals och åter hundratals berättelser har de orkat teckna ned: lång och korta, hårresande och hemska, sorgliga, tragikomiska, tragiska. Genom åren är jag den enda som har tackat dem och sagt att det de gör är en viktig gärning både för dem som läser denna blogg och för framtida forskare som inte behöver förlita sig enbart på journalisters ensidiga och oinsiktsfulla (undantag finns givetvis, men de är få) rapportering från området ”invandring”.

Miggorna borde få Stora Journalistpriset!

Nu skriver i alla fall Gotlands Allehanda (se ovan för länk) bland annat följande:

Merit Wager ger på sin blogg röst åt tjänstemän vid Migrationsverket som berättar hur flyktingar med verkliga asylskäl tvingas till mycket långa väntetider eftersom tjänstemännens tid går åt till asylsökande som saknar identitetshandlingar eller har falska sådana.

Gutta cavat lapidem (Droppen urholkar stenen)!

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet.

Det liknar gravt tjänstefel och ”strunta-i-ansvarsattityd”

Exakt detta (läs artikeln ”Sverige borde ha visumtvång” i Barometern) har jag skrivit om i fem år på min blogg och i min bok Inte svart eller vitt utan svart och vitt! Under fem år har miggorna rapporterat om asylbedrägerier, jag har publicerat deras autentiska historier och vad de med egna ögon och öron sett och hört – inga medier har tagit upp dem! Några få riksdagsledamöter med genuin vilja att ta in allsidig information och inte bara springa med blött finger i pk-luften, har hört av sig. Heder åt dem som försöker tänka på landets och de asylsökandes bästa. Men de är mycket få… Hade de, som styr landet, lyssnat så hade Sverige inte befunnit sig i den krissituation som landet nu befinner sig i.

Kommunalrådet Lisbeth Lennartsson (C) på Öland:

– Visst ska vi ta emot och skydda dem som flyr från krig, det är självklart. Men när en del utnyttjar Sveriges frikostiga asylsystem blir situationen ohållbar.

Lisbeth Lennartsson berättar om hur hon sett att flyktingpolitiken fungerar.

– Det kommer ett antal människor som utnyttjar systemet genom att dyka upp i Sverige och söka asyl. De vet att de inte kommer att få asyl och när de bott här en tid, och fått lite pengar, så åker de iväg innan utvisningsbeskedet kommer. Då kan de komma tillbaka nästa år och göra samma sak.”

Det finns hundratals berättelser om detta i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt. Har riksdagsledamöter och regeringsföreträdare och Migrationsverkets ledning läst boken, läst berättelserna? Om svarte är ja, varför har de inte agerat? Om svaret är nej, varför har de inte tagit del av vad högutbildade, kompetenta anställda vid Migrationsverket berättat? Det liknar gravt tjänstefel och ”strunta-i-ansvarsattityd”oavsett om svaret är ja eller nej!

Till slut ett citat ur en recension av boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt, ur Dagens Juridik den 5 april 2012:

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken. Jag kan garantera att de som är emot invandrare och invandring har oerhört bra koll på migrationshaveriet i svensk politik. De kommer läsa boken och använda Migrationsverkets handläggning som argument emot en human flyktingpolitik. Alla vi som vill se en human och fungerande migrationspolitik är därför skyldiga att med öppna ögon se verkligheten som den ser ut. Bara då går det att göra något åt det.
———–
För dig som har eller vill skaffa dig en åsikt om svensk migrationspolitik och som är beredd att brottas med dina förutfattade meningar rekommenderar jag att skaffa den här boken omgående.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter rakt av är INTE tillåtet.