En del nyheter presenterades på asylområdet – igen

Inrikesminister Morgan Johansson har idag vid en pressträff presenterat presenterar en lagrådsremiss med tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Han sa bland annat (med förbehåll för ev missförstånd vid lyssningen på direktsändningen):

Det kom ensamkommande barnen motsvarande 1.000 skolklasser under fyra månader.

Sverige har förmodligen den bästa mottagningskapaciteten i världen, åtminstone i Europa.

Vi klarar inte att det fortsätter att komma asylsökande i den omfattning som kom förra året.

Vi är nu nere på nivåerna 500-600 i veckan, det klarar vi. Men det är svårt för Migrationsverket och vi har en stor utmaning när det gäller boenden.

Vad skulle hända om det kommer en miljon människor till EU igen under detta år om vi hade en generösare mottagning? Även om alla förstås inte skulle komma till Sverige, men många skulle komma. Det skulle vi inte klara.

Det handlar också om att det ska finnas skolor och socialtjänst.

Man ska kunna försörja inte bara sig själv utan också den familj som kommer hit.

Lagar får inte strida mot Europakonventionen.

Genom att vi beviljar 13 månaders tillfälliga uppehållstillstånd får de asylsökande tillgång till alla sociala bidrag som barnbidrag, föräldrapenning med mera.

Tillsynen vad gäller arbete ska förstärkas så att det inte blir en massa fiffel och fusk.

Åldersgräns 25 år vad gäller arbete. Man måste gå färdigt gymnasiet.

Antalet kvotflyktingar ökar från 1.900 till 5.000. En del av kvotflyktingarna kan komma att bli kvinnor och barn som redan har någon anhörig i Sverige.

Vi kommer att få integrera ett par hundratusen i Sverige under kommande år. Och det ska vi klara av.

Morgan Johansson framhåller Sverige som ett av världens bästa länder på alla sätt, inte minst för barn att växa upp i och för att landet har haft fred i 200 år. Men han säger inget om att ju fler människor – varav vi inte ens vet vilka många av dem är – som kommer hit, desto fattigare och mer ”osvenskt” blir ”världens bästa land”. Inte minst vad gäller den försämrade välfärden, den försämrade utbildningen för att det inte finns lärare eller ens skolor. Och inte minst på grund av det allt grövre våldet mot svenskar och mellan olika invandrargrupper i bland annat de minst 186 utanförskapsområdena samt attackerna i de 55 no go-zonerna mot svenskar och det svenska samhället i form av polisen, ambulanser och brandkåren samt mot människor som vågar sig in i dessa områden där boende uttryckligen säger att ”det här är inte Sverige” och menar att det är deras land.

Här är en del av vad som presenterades av inrikesminister Morgan Johansson. Klicka på respektive ruta för att förstora den. Läs gärna och sätt er in i förslagen samt tänk på konsekvenser av dem och vilka förslag ni anser vara bra och vilka ni anser vara mindre bra. Det är ingen annan – inte denna blogg, inte medier eller politiker – som ska sila informationen och servera den färdigtuggad. Var och en som är intresserad av frågor kring asylinvandring och migration till Sverige kan själv ta reda på fakta som ju finns tillgänglig för alla att ta del av.

 

Inte för Sverige

Naiviteten och okunskapen, antalet felaktiga benämningar och begrepp samt allehanda sammanblandningar av olika ”rätter” (rättigheter) i Sveriges televisions sändning om id-kontroller den 4 januari, var öronbedövande. Allmänhetens skepticism mot medierepresentanter, politiker, riksdagsledamöter är redan stor och den kommer inte att minska.

Farhågor finns att det inte kommer att bli ett gott nytt år i år. Tyvärr.

Inte för Sverige och det svenska samhället med sina närmare 200 ”utanförskapsområden” och mängder av så kallade no go-zoner.

Inte för Sverige, som under en tid redan varit på väg mot den stora förändring som nu är ett faktum och som märks och syns genom stor social oro och rädsla bland allt fler.

Inte för Sverige där mordbränder, hänsynslösa rån, mord, våldtäkter och fruktansvärt beteende mot polis, ambulans och brandkår blivit vardagsmat, något som det verkar som om vi alla bara förväntas acceptera.

Inte för Sverige med allehanda mer eller mindre upprörande krav på att orealistiska religiösa hänsyn (gällande muslimer, kristna är det inte så noga med) ska tas.

Inte för Sverige där  bristen på bostäder, på lärare, på socialsekreterare är monumental.

Inte för Sverige vad gäller sjukvården och tandvården. Kapaciteten räcker långtifrån till för oss alla.

Inte för Sverige, vilket man inser om man förmår vara realistisk och inte sitter med huvudet bland molnen: för att möjligheter att integrera alla de hundratusentals asylinvandrade och deras anhöriga som kommit under bara de senaste tre, fyra åren (och alla dem som kommit tidigare…) är totalt obefintliga.

Och så har vi alla nya kostnaderna som skattebetalarna förväntas stå för samtidigt som pensionärer, handikappade, fattiga, sjuka får det allt sämre.

Det går att sitta i en tv-studio eller att ha en av skattebetalarna finansierad, välbetald riksdagsplats och vara okunnig eller ideologiskt färgad så till den grad att man absolut och totalt vägrar se verkligheten. Men vart ska de som inte har välavlönade jobb och poster ta vägen? Hur ska de klara sig som bor mitt i det elände som just dessa som sitter inne i värmen, nästan i symbios har skapat? Det är absolut ingen tröst att veta att även dessa personer kommer att drabbas av det som sker i det allt mer ohanterbara land de bidragit till att skapa. Det tar bara lite längre tid innan de drabbas, men också de behöver tand- och sjukvård, också de har barn som ska gå i en skola där allt annat än studiero och respekt för varandra råder. Också de – och deras barn – kan råka ut för grova brott som kan vara följden av det samhälle som Sverige blivit, där tonen och beteendet mellan människor blir allt råare.

Ett samhälle utan sammanhållning, utan en gemensam grund som omfattas av alla invånare, ett samhälle utan klara och tydliga normer och värderingar som inte bara existerar på papper utan också i verkligheten och i människors inre, det blir ett splittrat och farligt samhälle.

Där är Sverige nu. När svenskar släpper tanken på ”alla människors lika värde” och går till angrepp på olika sätt mot de invandrade. När asylinvandrare säger rent ut att de inte har en tanke på att 1) jobba här och 2) aldrig kommer att vilja integreras i det svenska samhället och 3) att de föraktar svenskar, då är splittringen ett faktum och läget är allvarligt och farligt.

OBS! Att det finns många asylinvandrade som åtminstone på ytan anpassar sig och som de facto kommer in i samhället, det är också ett faktum. Och det är givetvis bra. Men att integreras, att på riktigt och på djupet känna sig som en del av ett helt nytt land som man gör när man omfattar dess språk, historia och värderingar, det lär ta minst tre generationer. Och i ett land som inte betonar sin unikhet och sitt sätt att leva; där man inte visar stolthet över sitt lands kultur och traditioner och vill förmedla det, i ett sådant land har hitkommande från andra länder och kulturer inte en chans. I ett sådant land råder djungelns lag och det blir de svagare, de snälla och välmenande, de naiva och blåögda som drar de kortaste stråna.

Nej, något riktigt gott nytt år blir det inte. Inte för Sverige.

© denna blogg.

Finland. Exceptionell vädjan från samtliga partiledare till alla finländare att hjälpa till att integrera de nyanlända människor som i och med flyktingkrisen har kommit till Finland

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska).

Allas insatser behövs för att klara flyktingkrisen

Samtliga riksdagspartiers partiledare har i en tidningsartikel gemensamt uttalat sig om flyktingkrisen och asylsituationen i Finland. Den exceptionella texten publiceras i sin helhet i Helsingin Sanomat idag den 29 november, och kommenteras i många andra medier. Partiledarna skriver bland annat (tre stycken i den texten i Helsingin Sanomat är inte översatta: styckena 2, 3 och 4):

Till Finland har de senaste månaderna kommit fler flyktingar än någonsin tidigare. Finland och andra europeiska länder har inte kunnat på förhand vara beredda på den stora mängden asylsökande. Detta orsakar, fullt förståeligt, förvirring och rentav rädsla bland finländarna.
—————————
Vi har i Finland i mycket snabb takt tvingats öppna nya mottagningscentraler för asylsökande. Det har skapat både motstånd och rädsla på många orter.

I omgivningarna kring mottagningscentralerna har störningar och våldsdåd ökat. Band de skyldiga finns såväl personer ur majoritetsbefolkningen som asylsökande.

Alla måste följa Finlands lag. Lagen är densamma för alla. I Finland står Polisen för att upprätthålla ordningen i samhället och för att klara upp brott. Rättsväsendets uppgift är att döma dem som gjort sig skyldiga till brott.

En del brott som begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen är allvarliga. Också asylsökande misstänks för synnerligen grova brott.

Alla brott ska dömas på samma sätt, oavsett om de begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen eller om de skyldiga är asylsökande. Brotten utreds, de misstänkta ställs inför rätta och döms oavsett bakgrund.

Det är viktigt att hela grupper av människor inte anklagas för att en del individer begår motbjudande brott som vi starkt fördömer. Konfrontation mellan befolkningsgrupper bör inte uppmuntras. Också i sociala nätverk bör man hålla sig till fakta och ha en respektfull ton.

Vi finländare är ett sansat och förnuftigt folk. Vi har alltid sett till att respektera lag och rätt, på lika villkor för alla. Låt oss se till att göra det också nu.

Endast en del av dem som söker asyl kommer att få det i Finland. Men vi talar ändå om en stor grupp människor. Vi behöver alltså arbeta långsiktigt så att de asylsökande som stannar i Finland så snart som möjligt ges utbildning så att de kan komma ut i arbetslivet.

För det finländska samhället är det en stor utmaning att lyckas integrera de här nya människorna. Det är av största vikt att de lär sig språk, kultur och traditioner och i det här arbetet behövs varenda finländare.

I vårt land har det alltid bott människor med rötter i olika länder. Också invandrare är med och bygger Finland. Det handlar alltså nu om många års arbete och det kräver gemensamma insatser från alla partier.

Texten är underskriven av samtliga partiledare:

Juha Sipilä, puheenjohtaja (Centern)
Timo Soini, puheenjohtaja (Sannfinländarna)
Alexander Stubb, puheenjohtaja (Samlingspartiet)
Antti Rinne, puheenjohtaja (Socialdemokraterna)
Ville Niinistö, puheenjohtaja (De Gröna)
Paavo Arhinmäki, puheenjohtaja (Vänsterförbundet)
Carl Haglund, puheenjohtaja (Svenska Folkpartiet)
Sari Essayah, puheenjohtaja (Kristdemokraterna)

© Översättning Merit Wager. Om etablerade medier vill använda sig av den översatta texten  vänligen kontakta mig.

 

 

Finland. President Niinistö: ”Någonstans går gränsen för hur många flyktingar vi kan ta emot”.

Klicka på länken för att komma till Yles text och videoklipp (på finska).

President Niinistö: ”Någonstans går gränsen för hur många flyktingar vi kan ta emot”.

President Sauli Niinistö uppskattar i programmet Ykkösaamu (MorgonEttan) den 17 oktober att flyktingströmmen kommer att öka under de närmaste åren. Det är viktigt, anser han, att integrationen av de asylsökande lyckas.

– Nu har diskussionen tagit en bra riktning eftersom vi talar om hur människor ska integreras i Finland.

Presidenten betonar vikten av att finländska värden och värderingar ska respekteras av dem som kommer till landet, när han tillfrågas om de konflikter som uppstått mellan majoritetsbefolkningen och de asylsökande.

– Jag använder det lite slitna och ofta utskällda begreppet ”maassa maan tavalla” (ungefär: ”I landet på landets sätt”). Det betyder att man ska hedra demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter på det sätt vi i Finland lärt oss hedra dessa delar. Utanför det finns ändå mycket utrymme för människor att verka mångkulturellt.

President Niinistö säger att ”någonstans går gränsen för hur många flyktingar Finland kan ta emot. Man måste bland annat ta den stora arbetslösheten i Finland i beaktande.

© Översättning Merit Wager.

Finlands inrikesminister om kravallerna i Sverige och om att risken för att något motsvarande ska hända i Finland är låg

Inrikesminister Päivi Räsänen anser att kravallerna i Sverige är ett synnerligen oroväckande fenomen:

Migrationspolitiken måste vara balanserad och genomföras så att den respekterar människovärdet. Dessutom måste myndigheterna bemöta alla som bor i landet på ett jämlikt sätt.

Den stora frustation som upplevs av invandrarna i Sverige och landets annorlunda migrationspolitik är sådana bakgrundsfaktorer som sannolikt har medverkat till att utvecklingen har gått i en sämre riktning. Minister Räsänen bedömer att risken för att något motsvarande ska hända i Finland för närvarande är låg. Samtidigt påminner ministern dock om att det fortsättningsvis finns mycket att göra med tanke på integreringen av invandrare.

– I Finland måste vi se till att bostadsområden eller minoriteter inte får en negativ stämpel. Rasism och hattal får inte ges utrymme i diskussionerna. När det gäller att förebygga utslagning är det viktigt att unga med invandrarbakgrund känner sig accepterade. Det bästa sättet att integreras är att den unga får en utbildningsplats och en lyckad anställning. När den unga har lagliga och faktiska möjligheter att lyckas i livet undviker han eller hon att halka in på den kriminella banan eller i gänglivet, konstaterar Räsänen.

I fråga om de unga som halkat in på brottets bana är det ofta fråga om personer som reagerar på omständigheter som inte omfattas av polisens behörighetsområde, t.ex. familjens utslagning. Därför är det ytterst viktigt att myndigheterna i rätt tid och på ett övergripande sätt tillsammans bedömer situationen för sådana ungdomar med utlänningsbakgrund och vidtar åtgärder för att bryta brottscirkeln och ge honom eller henne det stöd som behövs. Detta lyckas bäst med hjälp av en permanent verksamhetsmodell som baserar sig på samarbete mellan olika myndigheter.

Så tänker den ansvariga migrations- och integrationsansvariga ministern i Finland (som också har andra frågor på sitt bord).