Finland. ”Hur tråkigt det än kan låta så räcker inte önskan om att få stanna i Finland eller att man vill arbeta för att man ska beviljas internationellt skydd.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Opinion
En asylsökande kan söka uppehållstillstånd om han har arbete

Under den rubriken skriver Hanna Helinko,  direktör för enheten för juridisk service och landinformation vid Migrationsverket, följande:

Företagaren Pekka Vahtera förundras (HS Mielipide 14.9) över varför Migrationsverket fattade ett avslagsbeslut gällande en irakisk man trots att han hade arbete och hade anpassat sig i den finländska arbetsgemenskapen.

Hur tråkigt det än kan låta så räcker inte önskan om att få stanna i Finland eller att man vill arbeta för att man ska beviljas internationellt skydd. Kriterierna för vem och vilka som kan få internationellt skydd är definierade i utlänningslagen. Den asylsökande måste kunna visa att just han riskerar förföljelse eller annan allvarlig fara, för att han ska kunna få skydd i Finland.

När det gäller arbetskraftsinvandring är hanteringen annorlunda. Det normala är att att arbetstillstånd ska sökas utomlands, innan man kommer till Finland.

I Finland – till skillnad från i många andra EU-länder – kan dock en asylsökande mitt i asylprocessen söka uppehållstillstånd också på andra grunder. Om han får ett arbete medan han väntar på sitt asylbeslut, kan han söka arbetstillstånd. Samtliga kriterier och grunder avgörs samtidigt inom ramen för asylansökan. Uppehållstillstånd på grund av arbete kan också sökas om man fått avslag på sin asylansökan om man har ett arbete.

Pekka Vahtera hänvisade till beslutet i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, som upphävde det svenska Migrationsverkets negativa beslut gällande en irakisk familj. Han förundrades över hur Migrationsverket i Finland kan komma till ett annat resultat än Europadomstolen trots att det i bada fallen handlade om irakiska asylsökande samarbetat i ett västland.

I Europadomstolens beslut finns två delar: det allmänna säkerhetsläget i Irak och den klagandes personliga omständigheter. Båda dessa delar prövades i förhållande till ett återsändandeförbud.

Domstolen konstaterade att man kan återsända asylsökande till Irak och Bagdad som inte har individuella skäl för att ges internationellt skydd och att irakiska myndigheter fortfarande kan erbjuda sina medborgare skydd även om förmågan har minskat. I de klagandes fall fanns dock särskilda omständigheter som gjorde att man inte ansåg att irakiska myndigheter kunde erbjuda just dem tillräckligt skydd.

Två på ytan likadana fall kan inte rakt av jämföras med varandra.

Kommentar: Det är bra att så pedagogiskt som möjligt försöka förklara för människor som inte är insatta i asylfrågor, att det ytterst sällan – så gott som aldrig – går att jämföra olika asylfall rakt av, hur snarlika de än är. Många vet inte, eller glömmer bort, att varje fall ska bedömas individuellt och det finns aldrig två fall där allt, alla delar, alla skäl, all bakgrund, precis all delar är exakt lika. Det är myndigheternas och domstolarnas sak att bedöma och fatta beslut och det ska alltså i varje enskilt fall göras på just den aktuella personens personliga och individuella situation.

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland.”

Migrationsverket informerar med anledning av oklarheter och många frågor hos allmänheten kring asyllagstiftningen, denna gång specifikt kring offer för människohandel:

Avvisningsbeslut grundar sig på lag, lagstiftarens vilja och domstolarnas rättspraxis
Avvisningen  av nigerianska kvinnor som fallit offer för människohandel till Italien och till hemlandet Nigeria har rört upp känslor i massmedia. Det är förståeligt att de avvisade människornas öde väcker känslor.

Migrationsverkets beslutspraxis grundar sig på gällande utlänningslag och den rättspraxis som fastställts av förvaltningsdomstolarna.

Människohandel är ett allvarligt brott, men att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland. Skydd kan beviljas om hotet kvarstår och offret inte kan få skydd av myndigheterna i sitt hemland.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt en sådan rättspraxis, att de nigerianska kvinnorna inte kan få internationellt skydd enbart på grund av att de fallit offer för människohandel, eftersom de enligt landinformationen kan söka sin tillflykt hos myndigheterna i hemlandet för att inte falla offer igen.

Lagstiftaren har satt ribban för sårbarhet högt
Offer för människohandel som saknar grund för att få internationellt skydd kan däremot beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. Då ska personen vara i en sårbar ställning eller det ska vara nödvändigt att personen vistas i Finland eftersom brottet utreds här.

I massmedia har man kritiserat att Migrationsverket har satt ribban för högt när man bedömer huruvida en person är i en sårbar eller särskilt utsatt ställning. Vår snäva tolkning grundar sig direkt på regeringens proposition, dvs. på lagstiftarens vilja och på den rättspraxis som domstolarna fastställt som lagenlig.

Att en person till exempel har problem med hälsan eller är ensamförsörjare av små barn räcker inte ensamt till för att personen ska få uppehållstillstånd som offer för människohandel på grund av en särskilt utsatt ställning. Dessutom krävs det att myndigheterna i hemlandet inte vill eller kan skydda offret till exempel från det hot kriminella organisationer utgör.

Dublinförordningen är bindande för EU-länderna
Bedömningen att avvisa ett offer för människohandel till Nigeria och Italien sker enligt olika principer, eftersom Italien är ett EU-land och bundet att följa Dublinförordningen som slår fast att en ansökan om asyl endast behandlas i en medlemsstat. Utgångspunkten är att Finland ska kunna lita på en medlemsstat som förbundit sig att följa avtal om mänskliga rättigheter och människohandel.

Dublinförordningen är en hörnsten i EU:s lagstiftning om internationellt skydd. Finland har förbundit sig att följa Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Enligt regeringens proposition får konventionen dock inte stå i vägen för Dublinförordningen.

Migrationsverket har inga befogenheter att ändra tolkningen av Dublinförordningen i fråga om ett enskilt land. Ändringar i tillämpningen av förordningen i fråga om enskilda medlemsstater sker efter avgörande i domstol.

Finland har inte rätt att följa upp personer som skickats tillbaka
Migrationsverket har kritiserats för att vi inte vet vad som händer med de offer för människohandel som vi avvisar. Det är skäl att komma ihåg att ingen finländsk myndighet har någon stadgad skyldighet, för att inte tala om någon rätt, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.

Finland. Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland.

Med en tiodubblad ökning av asylsökande i Finland år 2015 jämfört med år 2014, har det hos allmänheten börjat uppstå frågor kring asylärenden. En del tycker att vissa asylbeslut är orättvisa eller felaktiga. Kunskapen hos allmänheten i Finland är, liksom i Sverige (trots att Sverige har haft en massiv asylinvandring i decennier) låg, och känslor tar inte sällan över och man tycker och känner att ett negativt asylbeslut borde ha varit positivt. Migrationsverket förklarar och klargör för allmänheten hur asylsystemet fungerar i Finland:

Alla möjligheter att bevilja skydd genomgås vid asylbesluten

Idén med internationellt skydd är att en person kan få skydd i ett annat land om han eller hon hamnar i en situation där han eller hon inte kan få skydd i sitt eget hemland.

Sökanden kan beviljas asyl eller alternativt skydd om han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada. En allvarlig skada kan innebära exempelvis dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet. Alternativt skydd beviljas också om urskillningslöst våld mot civilpersoner i samband med en väpnad konflikt förekommer i personens hemregion.

Sökandens individuella asylsamtal och jämförelsen av uppgifterna som kommit upp under samtalet med informationen om läget i landet är alltid grunden till beslutet. Beslutet fattas inte utifrån en informationskälla. Verket har till sitt förfogande uppgifter exempelvis från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och från EU-ländernas gemensamma databank om läget i ursprungsländerna.

I beslutet framgår alla grunder till beslutsfattandet

När beslutet fattas går handläggaren igenom alla kriterier för internationellt skydd ett i taget och ser om de uppfylls i sökandens fall. Denna stegvisa genomgång och dess resultat registreras i beslutet till kännedom för klienten.

Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland. Flyktingslagstiftningen talar då om intern flykt. Detta kan komma i fråga om flytten faktiskt är möjlig, trygg, laglig och rimlig för personen som flyr.

Asyl beviljas heller inte om personen själv har exempelvis utövat förföljelse av andra eller begått grova brott. Detta kallas uteslutning. I beslutet går man även igenom alla andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd som nämns i utlänningslagen.

Påståenden av allvarliga och tunga rättskränkningar hanteras i samband med asylärenden

Asylsökandens upplevelser och berättelser innehåller ofta grymma och tunga händelser som väcker många känslor. Verket har en viktig uppgift att bevilja internationellt skydd till personer som behöver detta.

Alla den asylsökandes påståenden kan inte accepteras om sökandens berättelse inte är trovärdig, exempelvis på grund av dess motstridigheter eller om den är i strid med pålitlig landinformation. Besluten är ett av livets viktigaste tillfällen för sökandena och därför motiveras varje beslut så noggrant.

Beslutsfattarens känslor eller egna åsikter syns dock inte i beslutstexten. För att kunna behandla alla människor jämlikt måste tjänstemännen följa lagarna.

Texten ovan är citerad direkt från Migrationsverkets sajt.

EASOs översikt över asylsituationen i EU

Den 8 juli publicerade EASO, European Asylum Support Office, en rapport om asylsituationen i EU och de senaste asylsiffrorna. Den ger en översikt över asylsituationen i EU+ (EU:s medlemsstater samt Norge och Schweiz). I pressmeddelandet sägs bland annat:

Under 2015 kom det in närmare 1,4 miljoner ansökningar om internationellt skydd i EU+, vilket är det största antalet sedan insamlingen av uppgifter på EU-nivå startade år 2008. Det största antalet registrerade asylsökande var medborgare i Syrien, länderna på västra Balkan räknade tillsammans och Afghanistan. De främsta mottagarländerna var Tyskland, Ungern, Sverige, Österrike och Italien. I slutet av 2015 överskred antalet personer som väntade på ett beslut om sin ansökan om internationellt skydd en miljon, eftersom mängden ansökningar under behandling mer än fördubblades jämfört med föregående år.

Den pågående krisen i Syrien fortsatte att vara en nyckelfaktor för asylansökningar i EU+: antalet ansökningar från syrier var över 380.000, en tredubbel ökning jämfört med 2014. Afghanistan fortsatte att vara ett av de främsta ursprungsländerna under förra året, med 196.170 inkomna ansökningar (en ökning med 359 procent) och med den högsta andelen ensamkommande barn som ansökte om internationellt skydd i EU+ (25 procent av alla afghanska sökande).

För att läsa hela rapporten, klicka på bilden.