Finland. ”Målet med kampanjen är att minska på antalet ogrundade asylansökningar, inte antalet asylansökande överlag.”

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Hufvudstadsbladets sajt.

Ur artikeltexten:

Finland tar Facebook till hjälp för att begränsa antalet asylsökande. Genom information som ska spridas i Irak, Afghanistan och Somalia vill Utrikesministeriet få dem som anses sakna asylgrunder att inte alls åka.

– Målet med kampanjen är att minska på antalet ogrundade asylansökningar, inte antalet asylansökande överlag. Det finns de som inte har något annat val än att fly, men de som har ett val ska ha tillgång till riktig information då de gör sitt beslut, säger kommunikationsplaneraren Rim Mezian vid Utrikesministeriet.
—————————–
Antalet asylsökande i Finland har rasat kraftigt sedan i fjol och ligger hittills i år på ungefär 5.300. I fjol var antalet 32.500.

Reportern frågar:

Kanske ryktet om Finlands njugga inställning redan nått ursprungsländerna genom dem som åkt eller skickats tillbaka?

Rim Mezian svarar:

Kanske det. Men det kan vara bra att testa sådant här då det är lite lugnare. En annan poäng är att det vore bra om länderna i Europa kunde göra informationskampanjer tillsammans, det är inte särskilt vettigt att alla länder har separata kampanjer. Då är det bra om också Finland har något att bidra med.

Vidare i artikeln:

Redan för ett år sedan började Utrikesministeriets kommunikationsavdelning grunna på hur informationen om Finland och det finländska asylsystemet kunde utvecklas och spridas utanför landets gränser. Riksdagen har beviljat 230.000 euro för ändamålet. I somras resulterade ansträngningarna i en kampanj mot människosmuggling, som pågick från juli till oktober. I den digitala berättelsen som spridits på nätet berättas bland annat att 10.000 personer drunknat eller försvunnit
sedan 2014 då de korsat Medelhavet, att migranter kan råka ut för bland
annat människohandel och sexuellt utnyttjande och att det är vanligt att barn och föräldrar skiljs åt under flykten.

Berättelsen avslutas med ett negativt asylbeslut från finska Migrationsverket och en text som varnar för att asylprocessen är en utdragen process med oviss utgång. I övrigt finns inga hänvisningar till just Finland.

Finland. Högsta förvaltningsdomstolen: ”Intern flykt till södra Irak möjlig.”

Migrationsverket, Migri, meddelar idag (HFD = Högsta förvaltningsdomstolen) att asyl eller skydd endast ges på individuella grunder, att ”urskillningslöst våld” inte är en förutsättning för att beviljas asyl eller skydd och att intern flykt till södra Irak är möjlig:

and in English:

Finland. ”Det finns en nationell tillståndskategori i den svenska utlänningslagen som saknas i Finland och olika områden bedöms enligt förutsättningarna för att beviljas denna typ av uppehållstillstånd.”

Migri meddelar:

Finlands och Sveriges syn på situationen i Irak är likadan men lagstiftningen skiljer sig mellan länderna

Sedan Migrationsverket i Sverige förra veckan publicerade ett nytt rättsligt ställningstagande om situationen i Irak har den svenska respektive finska praxisen för beviljande av asyl varit föremål för jämförelse. Det tidigare svenska ställningstagandet gjordes hösten 2014.

Det finska Migrationsverket har nu tagit del av det svenska ställningstagandet och konstaterat att den finska och svenska synen på situationen i de olika delarna av Irak är likadan. Av det svenska rättsliga ställningstagandet framgår dock att det finns en nationell tillståndskategori i den svenska utlänningslagen som saknas i Finland och att olika områden bedöms enligt förutsättningarna för att beviljas denna typ av uppehållstillstånd (utlänningslagen 4 kap. 2 a §).

Även det finska Migrationsverket har konstaterat att situationen i Irak är instabil (se verkets pressmeddelande 5.9.2016). Som en följd av offensiven i Mosul har säkerhetsläget i synnerhet i Mosul och närliggande områden försämrats jämfört med i våras.

Regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram förutsätter att Migrationsverket varje halvår bedömer situationen i Irak och andra centrala ursprungsländer med tanke på beviljande av internationellt skydd och återsändning till olika områden. Förändringar i situationen i de olika områdena granskas dock kontinuerligt och varje enskild asylansökan avgörs enligt den rådande situationen då beslutet fattas. Även domstolarna beaktar den aktuella situationen i landet eller området då de fattar beslut om besvär över asylbeslut.

Migrationsverket håller för tillfället på att uppdatera landrapporterna som publicerades i maj 2016. Uppdaterade rapporter om Afghanistan, Irak och Somalia publiceras i januari.

– I samband med detta granskar vi även om det har skett sådana förändringar i förhållandena i dessa länder som påverkar den juridiska bedömningen vid beviljande av internationellt skydd. Det handlar om huruvida det är möjligt att återsända asylsökande som saknar individuella grunder för internationellt skydd i Finland till olika områden, konstaterar direktören för enheten för juridisk service och landinformation, Hanna Helinko.

Finland. ”Sveriges bedömning av säkerhetsläget påverkar aldrig direkt Finlands bedömning.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).
Läs också Finland. Sverige. Olika syn på om asylsökande från Irak ska beviljas skydd.

Sveriges migrationsverk: Säkerhetsläget i Irak har försämrats – ”påverkar inte direkt” Finlands linjedragning

Kort utdrag ur artikeltexten:

Migri kommer vid årsskiftet att se över sin bedömning av säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia. I början av januari bedömer verket om eventuella förändringar påverkar asylbesluten.

Hanna Kautto, kommunikationschef vid Migri betonar att förändringar i säkerhetsläget bedöms kontinuerligt.

”Våra ställningstaganden i maj gäller i det stora hela fortfarande, men i en del av Irak har situationen förändrats och det har vi reagerat på i vårt beslutsfattande”, säger hon.

Enligt Hanna Kautto ”påverkar Sveriges uppskattning av läget aldrig direkt” hur Finland ser på det trots att Sverige och Finland drar nytta av samma information om de asylsökandes ursprungsländer.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Sverige. Olika syn på om asylsökande från Irak ska beviljas skydd.

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Svenska Yle.

Ur texten:

Migrationsverket i Sverige slår i ett nytt ställningstagande fast att situationen i Irak har förvärrats under de senaste två åren, rapporterar Sveriges Radio. Det ger irakier möjlighet att ompröva negativa beslut. Finlands Migri bedömer att säkerhetsläget är bättre.
———————–
I Finland har det sedan maj 2016 blivit betydligt svårare att få asyl för dem som kommer från Irak. Dels har regeringen slopat humanitärt skydd som grund för uppehållstillstånd. Men migrationsverket har också gjort utredningar som visar att säkerheten i Irak har förbättrats.

Finlands linjedragning vad gäller asylbeslut för Irak (från maj 2016) är att det går att återvända till samtliga områden i Irak “utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro.”.
———————–
I Finland har allt fler irakiska asylsökande fått negativa beslut. Innan asyllinjen förändrades fick enbart 28 procent av de irakiska asylsökande negativa asylbeslut. Månaden efter åtstramningarna var motsvarande andel 77 procent.

Finland. ”Att återsända människor med tvång till Irak är möjligt. De flesta har dock begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Från Finland har människor återsänts till Irak med tvång – antalet som frivilligt återvänder har minskat

Återtagandeavtal med Irak torde inte komma till stånd snabbt.

Finland återsände förra året också sådana personer till Irak som inte reste frivilligt.

Hittills har man i offentligheten sagt att man inte kan återsända människor till Irak eftersom det inte finns något återvändandeavtal mellan Finland och Irak och att Irak inte tar emot dem som återsänds mot deras vilja. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättar att det inte är hela sanningen.

”Att återsända människor med tvång är möjligt hela tiden, men detta lång tid och är besvärligt. I huvudsak har det handlat om människor som har haft kriminell bakgrund, men det har också handlat om andra enskilda fall. De flesta är dock personer som har begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem”, säger Päivi Nerg.

Också till Afghanistan har tvångsdeportationer skett redan innan ett återtagandeavtal tecknades mellan Finland och Afghanistan i början av oktober.

Antalet tvångsavvisningar har dock, enligt Polisstyrelsen, varit litet. Förra året knappt tio till Irak, till Afghanistan sammanlagt tio under förra året och i år.

Tvångsavvisning lyckas generellt endast om den som ska avvisas har ett giltigt pass. Om det inte finns ett sådant och man ändå vill återsända en person, försöker Helsingforspolisen identifieringsgrupp att säkerställa personens identitet och skaffa honom ett hemreseintyg. Ett hemreseintyg ska kunna fås av hemlandets ambassad. Det har visar sig inte vara lätt.

”De som ska återsändas har ofta haft pass och då har det varit lättare att ordna”, säger kommissarie Liisa Lintuluoto.

Efter att återtagandeavtalet med Afghanistan undertecknades har återsändanden ännu inte gjorts.

Med Irak har Finland sedan förra hösten försökt få till stånd ett återtagandeavtal. Att det inte finns ett återtagandeavtal har inte stoppat alla tvångsavvisningar, men ett avtal skulle märkbart underlätta och snabba på dem. Nu finns ett speciellt tryck på att ett avtal ska tecknas, eftersom antalet personer som stannar i landet illegalt väntas växa under vintern. Det beror på att det börjar komma flera beslut på de överklaganden som gjorts av Migrationsverkets negativa asylbeslut.

Efter beslut i Helsingfors förvaltningsdomstol har ett negativt beslut vunnit laga kraft och kan verkställas.Om personen inte efter att ha fått avslag går med på att lämna landet frivilligt och inte kan avvisas, blir han kvar i Finland utan papper.

”Det finns ett tryck på att återtagandeavtal ska tecknas. Vi vill inte att det ska finnas personer här som inte lämnar landet efter att de har fått avslag på sin asylansökan”, säger regeringsrådet Eero Koskenniemi på Inrikesministeriet.

Till Irak har under det gångna året ca 1500 personer lämnat frivilligt med Polisens flyg. 16 flygningar har ordnats. Dessutom har med hjälp av IOM (International Organization for Migration) i år återsänts 1161 personer. Exakt antal återvända kan inte anges eftersom en del har rest hem utan hjälp av vare sig Polisen eller IOM.

På senare tid har intresset för frivilligt återvändande tydligt avtagit, meddelar Polisen i Helsingfors. Den senaste återresan som arrangerats av Polisen skedde förra veckan och då reste 32 irakier från Finland.

”Det har blivit allt färre som anmält sig för frivillig återresa. När nästa flygning ska ske har ännu inte beslutats. Vi följer läget och hur många som anmäler sig”, säker kommissarie Pekka Kallio vid Helsingforspolisen.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Migris överdirektör Jaana Vuorio i lång intervju med Newsmakers på Helsingin Sanomats sajt.

Klicka på bildrutan för att komma till intervjun på HS:s sajt (på engelska).

Överdirektör (i Sverige generaldirektör) Jaana Vuorio, Migrationsverket – Migri – intervjuas i det här videoklippet från Newsmakers (utlagt på Helsingin Sanomats videokanal) på engelska om asylsituationen i Finland. Större delen av den 18 minuter långa intervjun har nedtecknats med tanke på att man inte vet hur länge videoklipp ligger kvar och det som sägs här kan vara intressant att ta del av också om några år eller ännu längre fram, när länken kanske inte längre fungerar. Det mesta är nedtecknat på engelska men en del är översatt till svenska.

David Mac Dougall: Norway has radically revised their estimate downwards, of the number go people who will come to claim asylum, to a 19 year low. What’s the situation  going to be like in Finland this year and what’s it going to be? How many people did you think would come and what’s the reality?

Jaana Vuorio: Our estimate was 10.000 for the entire year of 2016. It seems that we don’t go that much up so now the estimate is around 6000, 7000 at the most.

David Mac Dougall: Comparing it to last year – we had more than 32.000 last year if I remember correctly.

Jaana Vuorio: Yes, in Finland actually, in the European and Nordic context, our asylum seeker figure has been exceptionally stable. It has varied between 3.000 and 4.000 annually and then, all of a sudden last year, we git nearly ten times more applicants.

Intervjuaren säger att det var uppenbart varför det kom så många asylsökande förra året men undrar:

David Mac Dougall: So why has it dropped off so much this year, what are some of the reasons behind fewer asylum seekers?

Jaana Vuorio: Of course there are many reasons for that but the main reason, compare to last year, are the border controls that have been put in place and also the movement from Turkey to Greece, the numbers have gone down, as we all know.

David Mac Dougall: Do you think ut plays into it that Finland is not granting so many asylum applications; not granting so many asylum requests? Do people realize that its not such an easy country to come to and claim asylum?

Jaana Vuorio: Probably that is one of the reasons,  as well as… actually the asylum criteria remains the same but we used to have a national category of ”humanitarian protection” and that was taken away from the immigration law in May this year.

David Mac Dougall: Who did that affect the most, when it was taken away from the law?

Jaana Vuorio: Actually applicants from countries like Irak, Afghanistan and Somalia. Earlier applicants from those countries, they – or most of them – qualified for the category of ”humanitarian protection”.

David Mac Dougall: We’ve seen some of the worst fighting with ISIS in Irak, so somebody fleeing ISIS wouldn’t automatically get their asylum application approved in Finland anymore?

Jaana Vuorio: Of course we look at the situation all the time as it is at the moment and now we know that the situation in Mosul has really deteriorated so the fact that a person comes from Mosul… if he returns there he would face serious harm for his security. But then of course for Iraqis we have to consider whether the person could return safely to some other part of the country.

Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Finland. ”Hur tråkigt det än kan låta så räcker inte önskan om att få stanna i Finland eller att man vill arbeta för att man ska beviljas internationellt skydd.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Opinion
En asylsökande kan söka uppehållstillstånd om han har arbete

Under den rubriken skriver Hanna Helinko,  direktör för enheten för juridisk service och landinformation vid Migrationsverket, följande:

Företagaren Pekka Vahtera förundras (HS Mielipide 14.9) över varför Migrationsverket fattade ett avslagsbeslut gällande en irakisk man trots att han hade arbete och hade anpassat sig i den finländska arbetsgemenskapen.

Hur tråkigt det än kan låta så räcker inte önskan om att få stanna i Finland eller att man vill arbeta för att man ska beviljas internationellt skydd. Kriterierna för vem och vilka som kan få internationellt skydd är definierade i utlänningslagen. Den asylsökande måste kunna visa att just han riskerar förföljelse eller annan allvarlig fara, för att han ska kunna få skydd i Finland.

När det gäller arbetskraftsinvandring är hanteringen annorlunda. Det normala är att att arbetstillstånd ska sökas utomlands, innan man kommer till Finland.

I Finland – till skillnad från i många andra EU-länder – kan dock en asylsökande mitt i asylprocessen söka uppehållstillstånd också på andra grunder. Om han får ett arbete medan han väntar på sitt asylbeslut, kan han söka arbetstillstånd. Samtliga kriterier och grunder avgörs samtidigt inom ramen för asylansökan. Uppehållstillstånd på grund av arbete kan också sökas om man fått avslag på sin asylansökan om man har ett arbete.

Pekka Vahtera hänvisade till beslutet i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, som upphävde det svenska Migrationsverkets negativa beslut gällande en irakisk familj. Han förundrades över hur Migrationsverket i Finland kan komma till ett annat resultat än Europadomstolen trots att det i bada fallen handlade om irakiska asylsökande samarbetat i ett västland.

I Europadomstolens beslut finns två delar: det allmänna säkerhetsläget i Irak och den klagandes personliga omständigheter. Båda dessa delar prövades i förhållande till ett återsändandeförbud.

Domstolen konstaterade att man kan återsända asylsökande till Irak och Bagdad som inte har individuella skäl för att ges internationellt skydd och att irakiska myndigheter fortfarande kan erbjuda sina medborgare skydd även om förmågan har minskat. I de klagandes fall fanns dock särskilda omständigheter som gjorde att man inte ansåg att irakiska myndigheter kunde erbjuda just dem tillräckligt skydd.

Två på ytan likadana fall kan inte rakt av jämföras med varandra.

Kommentar: Det är bra att så pedagogiskt som möjligt försöka förklara för människor som inte är insatta i asylfrågor, att det ytterst sällan – så gott som aldrig – går att jämföra olika asylfall rakt av, hur snarlika de än är. Många vet inte, eller glömmer bort, att varje fall ska bedömas individuellt och det finns aldrig två fall där allt, alla delar, alla skäl, all bakgrund, precis all delar är exakt lika. Det är myndigheternas och domstolarnas sak att bedöma och fatta beslut och det ska alltså i varje enskilt fall göras på just den aktuella personens personliga och individuella situation.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Somalier demonstrerar mot negativa asylbeslut.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Somalier motsätter sig negativa asylbeslut – I Somalia kan vi dö

Somalier som sökt asyl demonstrerade i norra Finland den 12 september. De kräver medmänsklighet i Migrationsverkets beslut och motsätter sig negativa beslut.

I Torneå, Kemi och Rovaniemi demonstrerade 120 asylsökande från Somalia. I Uleåborg var antalet demonstranter  ca 50. De ville främst lyfta fram att Somalia inte är ett tryggt land, öven om asylbesluten fattas på den grunden.

Enligt den landstrategi som Migrationsverket införde i maj i år kan man man för närvarande återvända till alla områden i Afghanistan, Irak och Somalia utan att de väpnade konflikter som förekommer orsakar fara för en person enbart på grund av hans närvaro.

Dessutom tog man ur utlänningslagen bort möjligheten att ges uppehållstillstånd på humanitär grund. Efter ändringarna har somalier haft betydligt svårare att få uppehållstillstånd i Finland.

I Rovaniemi hade ett femtiotal somaliska asylsökande anlänt till demonstrationen framför stadshuset, både män och kvinnor. Enligt Ibrahim Nuuri, som arrangerat demonstrationen, hade en del av de asylsökande redan fått asylbeslut, en del positiva och en del negativa. De flesta väntar dock fortfarande på sina beslut. Bland dem Abdirahman Mohammed från norra Somalia, som anlände till Finland i september 2015:

– Vi har varit här länge och så får vi avslag på våra ansökningar om asyl. Vi är besvikna. Vi vet inte vart vi ska ta vägen. Om vi skickas tillbaka till vårt eget land kan vi dö. Idag ber vi polisen och alla myndigheter att ge oss ett tryggt liv. Vi är tacksamma. Vi vi delta i samhällslivet och stanna här för gott

I Kemi hade ett trettiotal demonstranter samlats.

–Vi trodde att vi skulle finna ett tryggt och lugnt ställe i Finland där vi kan leva. Min familj är kvar i ett hemland. En del av dem har dött och dör kan jag inte göra någonting. Min mamma har berättat att en bomb har exploderat i vårt hus och där kan vi inte bo. Jag hoppas att livet här lyckas, säger Ahmed Mohamud Anas som demonstrerar i Kemi.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts.

Finland. Delvis annan syn än i Sverige på en dom i Europadomstolen gällande irakisk familj.

Klicka på textrutan för att koman till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Migrationsverket: Människorättsdomstolens dom förändrar inte Finlands Irak-strategi

Domen i den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna – Europadomstolen – förändrar inte Migrationsverkets (i Finland, min anm.) Irak-strategi utan befäster den snarare, säger Hanna Helinko, direktör för Migrationsverkets enhet för juridisk service och landinformation.

Domstolen avvisar Sveriges beslut att utvisa en irakisk familj och ansåg att en utvisning av familjen, som förföljts av al Qaida, skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen (som formellt heter ”Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna”) där det talas om förbud mot tortyr.

Enligt Hanna Helinko konstaterades också i domen att graden av våld i Irak inte utgör en sådan risk att en utvisning skulle förorsaka en risk för en sådan behandling som avses i artikel 3.

I Sverige ser man annorlunda på beslutet, bland annat i Sveriges Radio som rapporterar under rubriken Sverige förlorade mål i Europadomstolen – irakisk familj får stanna. I Sverige tror man dessutom att ett utslag i Europadomstolen gäller som vore det svensk lag. Det gör man inte i Finland och som framgår av uttalandet från det finska Migrationsverket så skulle domen inte tolkas på samma sätt i Finland som i Sverige.

Finska Migrationsverket lägger ut nedanstående utdrag ur domen och konstaterar:

Europadomstolens beslut: Det allmänna säkerhetsläget i Bagdad City och Irak  hindrade inte utvisningen av de asylsökande.

Här kan man läsa hela Europadomstolens dom.

 

Finland. Andelen negativa asylbeslut har fördubblats.

Allt färre får uppehållstillstånd i Finland, rapporterar bland annat Yle:

Av de asylansökningar som behandlats i år har nästan var tredje asylsökande fått negativt beslut. I fjol fick var sjätte asylsökande negativt beslut.

Ändringen förklaras med att Migrationsverket har ändrat sin bedömning av säkerhetsläget i Irak, Somalia och Afghanistan.

Vidare berättas att:

Migrationsverket har i år redan behandlat 10.000 asylansökningar. Just nu behandlar verket 165 ansökningar om dagen.

Migrationsverket strävar efter att behandla ansökningarna ännu snabbare. 20 000 människor väntar fortfarande på beslut.

Under förra året var omkring en fjärdedel av asylbesluten positiva. Om siffrorna ligger kvar på samma nivå även i år så kommer cirka 8.000 människor som anlände till Finland förra året att beviljas asyl.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att cirka 10.000 människor skulle kunna komma att beviljas asyl.

Så här såg det ut i den senaste statistiken som gällde 1 januari – 7 augusti 2016 – i 24 procent av de avgjorda asylärendena beviljades den sökande asyl eller skydd:

 

Finland. För i år har reserverats knappt 600 miljoner euro för asylhanteringen

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen

Pengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.

– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.

Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.

Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.

Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.

Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.

Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.

– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.

Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.

Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.

Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.

– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.

Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).

Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.

– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.

Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.

– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.

© Översättning Merit Wager

 

 

Finland. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Bakom varje diarienummer i ett asylärende finns en eller flera människor. Deras öden är vitt skilda. De kan vara hjärtknipande och behjärtansvärda men ändå inte ge dem rätt att få uppehållstillstånd i Europa. De kan handla om personer som aldrig borde ha fått sätta sina fötter på europeisk mark. Och de kan röra sig om fall där den som söker asyl har absolut rätt att få skydd enligt utlänningslagen på grundval av vad han varit med om och kan dokumentera.

Oavsett av vilka anledningar människor lämnar sina hemländer – ett stort antal flyr inte krig och förföljelse utan söker stabilitet och trygghet och ett, som de tror och hoppas, bättre liv i ett land mycket långt borta både i tid och rum – så bär varje ut- och invandrande människa på just sin egen personliga historia och har sin egen personliga anledning till att han lämnar sitt land. En anledning kan vara flykt undan pågående krig (vilket oftast ger rätt till skydd), en annan kan vara att man vill bygga en bättre framtid i ett nytt land (vilket inte är skäl att beviljas skydd). Här är en historia som berättats i Yle och som är mångfacetterad och handlar om en mans (och hans familjs, som inte är med på resan) liv och framtid.

Klicka på textrutan för att komma till artikeltexten på Yles sajt (på finska). Mitt i artikeltexten finns ett ca 1,5 minut långt videoklipp med Sabah Anzi på engelska.

Irakiern Sabah Anzi väntade i fyra år på att lyckan skulle vända: Det här beslutet krossade mig

Över 17.000 asylsökande väntar fortfarande på besked om sitt öde i Finland. Efter att asylpolitiken skärptes i maj har tre av fyra irakier fått avslag på sina asylansökningar. För Sabah Anzi, 40, var besvikelsen över det negativa beslutet så stor att han inte ens förmådde berätta det för sin familj.

Den propert klädde mannen anländer till mottagningscentralens aula med en liten resväska. Han hälsar vänligt.

– Hej, jag heter Sabah. Sabah är mitt förnamn, Anzi är mitt efternamn.

Anzi säger att han ska lämna sin väska på rummet, han har just återvänt till mottagningscentralen efter att ha bott en tid hos bekanta.

Vi har kommit överens om att göra intervjun i klassrummet. Han lägger sina solglasögon på bordet och börjar berätta. Och det finns mycket att berätta.

Anzi höjer höger arm. Den är förvriden i en onaturligt ställning vid armbågen. Sådan blev den när fiender attackerade honom, krossade handleden och hotade att döda honom. Hans problem i Bagdad började redan 2005. Han drev en liten kiosk och framför den brukade amerikanerna sätta upp en kontrollstation. Eftersom Anzi talade engelska började soldaterna prata med honom och be om choklad, cigarretter.

När åtta män tillhörande en betydelsefull släkt vars namn Anzi inte vill avslöja, misstänktes för bland annat kontakter med Al Quaida, dök det upp hotfulla släktingar vid Anzis dörr.

– De såg mig som en förrädare och trodde att jag samarbetade med amerikanerna. De sa att eftersom deras söner fördes bort så för vi bort din son.

Anzi stannade inte kvar för att vänta på vad som skulle hända, han flydde med sin familj till Syrien. Med vid flykten var mamma, pappa, bröderna, hustrun samt två små döttrar.

I Syrien levde han i sju år. Anzi jobbade på ett internetkafé och lärde sig hantera och reparera datorer. 2012 var det så oroligt i Syrien att familjen beslöt att återvända till Bagdad.

– Jag tänkte att efter sju år skulle det gå bra för mig att återvända. Men jag hann bara sova en natt i mina föräldrars gamla hem innan jag attackerades igen.

Anzi, som har förtvinade muskler och ett ben som är kortare än det andra till följd av polio, flydde igen. Han var redan borta när beväpnade män kom till bostaden nästa natt och satte eld på fönster, dörr och väggar.

Den här gången flydde Anzi ensam. Han säger att resan från Mellanöstern till Sverige kostade 10.000–12.000 dollar. Han hade inte råd att ta med familjen.

– Jag tänkte att inom sex, åtta månader har jag fått nödvändiga dokument och då kan de komma till mig.

Anzi lämnade in sin asylansökan i Sverige. Efter det fylldes livet av enbart väntan. Han fick avslag, överklagade och väntade åter.

I slutet av år 2014, när det bara var fyra dagar kvar tills han skulle få svar på sitt överklagande i Sverige, föreslog en kamrat att de skulle åka till Finland.

– Han är som min kusin. Hans bror gifte sig med min moster och vi har känt varandra sedan barndomen. Han sa att han tänkte köra över några vänner till Finland och undrade om jag ville följa med. Jag var jättestressad, jag väntade på svar på mitt överklagande och jag var långt borta från min familj. En resa skulle få mig på bättre humör. Vi skulle bara vara där sex timmar och sedan komma tillbaka, sa min kamrat.

Anzi hade läst om Schengenområdet och om den fria rörligheten. Han tänkte att det inte skulle vara något problem att göra resan. Han åkte med.

I Finland greps de. Anzi och kamraten/kusinen åtalades för statsgränsbrott och grovt ordnande av illegal invandring. I rätten vittnade de män som skulle föras till Finland om att de inte kände Anzi sedan tidigare och att han inte bett dem om pengar.

Av tingsrättens dom mot Anzi framgår att han överträtt Finlands gräns med endast ett asylkort i fickan, trots att han är irakisk medborgare. Anzi framhöll i rätten att han begått ett misstag och att han inte kände till reglerna men rätten ansåg inte att hans utsaga var trovärdig.

–  Om jag hade varit människosmugglare så hade jag väl haft pengar? När jag greps hade jag inte en cent i mina fickor. Om jag hade varit smugglare så hade jag väl smugglat min familj till Sverige? försvarar han sig.

Anzi dömdes till fängelse i 1 år och 5 månader. En jurist sa att det inte lönade sig att överklaga. Som förstagångsförbrytare skulle han sitta av halva strafftiden och flera månader av den hade redan gått medan han väntade på sin dom. Ett överklagande skulle bara innebära längre väntetid under bedrövligare omständigheter.

I augusti 2015 hade Anzi avtjänat sitt straff. Han överfördes till Krämertsskogs förvarsenhet för att därifrån skickas till Sverige. Enligt Dublinförordningen återsänds en asylsökande till det land där han sökt asyl. Det finns dock giltighetstider för såväl begäran om återtagande som för återtagandeskyldighet.

I Anzis fall misslyckades av en eller annan anledning återsändandet till Sverige. Han lämnade då in en asylansökan i Finland. Anzi visste dessutom att irakier lättare fick uppehållstillstånd i Finland än i Sverige, där man hade skärpt reglerna.

– Jag hade haft sådan otur och lidit orätt i åtta månader. Jag tänkte att nu kommer jag att ha tur, nu kommer jag att få dokument och kan få hit min familj.

Medan Anzi väntade på asylbeslutet sökte han jobb men det var förstås inte lätt för en asylsökande som suttit i fängelse att få arbete. Han utförde diverse frivilligarbeten, tack vare sina kunskaper i engelska fick han till exempel tolka på mottagningscentraler. Anzi hann också bli bekant med finländare. Efter sin asylintervju flyttade han för att bo privat hos sina vänner.

Asylintervjun ägde rum i december 2015. Han kallades två gånger, den 7 och den 21 december. Det skulle dröja ytterligare sex månader och två veckor innan han fick sitt beslut.

Beslutet delgavs Anzi på Böle polisstation den 29 juni. Han hade fått kallelsen sex dagar tidigare.

– De sex dagarna var fruktansvärda. Hela mitt liv hängde på det här beslutet.

Tjänstemannen  informerade kortfattat att Migrationsverket inte anser att det finns grund för att bevilja uppehållstillstånd. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Anzi skakar oförstående på huvudet. Drog man med flit ut på tiden med hans beslut till juni? I maj bestämde Migrationsverket att man kan återsända människor till alla områden, att de väpnade konflikterna inte utgör en direkt fara för dem.

Anzi tror att han skulle ha fått uppehållstillstånd enligt de gamla kriterierna, men enligt de nya fick han det inte. Varför måste han vänta så länge när en del andra asylsökandes ärenden behandlades på några månader? Varför måste en del av hans bekanta vänta ännu längre?

Enligt Migrationsverkets asylenhets chef Esko Repo är det dock ”en helt absurd tanke” att myndigheten först skulle utreda vilket beslut som kan komma att fattas och sedan underlåta att fatta beslutet.

– Vi har mycket tuffa mål hängande över oss, säger Repo och hänvisar till de måluppfyllningskrav som inrikesministeriet upprättat.

Enligt Migrationsverket har det fattats fler beslut i juni än tidigare bland annat för att man har anställt mer personal på enheten. Dessutom har det stora antalet negativa beslut påverkat myndighetens interna arbete: i början av sommaren har man avgjort många så kallade uppenbart negativa ärenden och ärenden där ytterligare utredning inte behövt göras.

Anzi säger att han älskar finländare, han har till och med förståelse för polisens verksamhet. Men tjänstemännen på Migrationsverket förstår han inte alls. Han skulle vilja skicka de finska beslutsfattarna till Bagdad, de som tycker att Irak är ett säkert land att skicka tillbaka människor till. Eller är det normalt att en shoppingtur slutar i en bilbombsattack och hundratals människor dör?

Anzis egen familj har levt inom fyra väggar de senaste fyra åren. De är rädda för bomber men också för fiender som kanske kan komma för att hämnas.

I Anzis avslagsbeslut står att mycket i hans asylhistoria enbart är sådant som han själv berättat. Det fanns knappt några dokument till stöd för hans berättelse. Man har låtit Anzi göra en språktest och myndigheten har ansett att han talat sanning om sitt ursprung.

Migrationsverket ”godtar som ett faktum” även det att Anzi har varit h otadi Irak år 2005. Delvis är dock historien inkonsekvent och myndigheten tror inte att han fortfarande skulle vara i fara i sitt hemland på grund av vad som hände för över tio år sedan.

Anzi har berättat sin historia lugnt, tittat i ögonen, även smålett emellanåt. Något gör att han ännu håller ihop, är det något som ändå ger honom hopp?

– Nej. Ingenting. Min situation är så svår. Jag tror att jag ännu är i chock över beslutet för ibland sitter jag bara inne och … jag vet inte.

Men du kan överklaga beslutet?

– Jag kan överklaga och vänta ett år till. Men sedan? Jag har inga bevis.

Vad tänker du göra?

– Jag tänker återvända till Irak, men jag kommer inte att stanna där. Jag ska försöka föra min familj till Turkiet eller Libanon eller ordansen, eftersom i Syrien… ja, du vet hur situationen är där, den är ännu sämre än i Irak.

Att man har begått brott är inte anledning att neka en person uppehållstillstånd. Domen mot Anzi ledde dock till att han meddelades återreseförbud. Han är tillsvidare inte välkommen till något enda Schengenland.

I avslagsbeslutet står skrivet för hand: ”Jag accepterar att utvisning sker innan beslutet vunnit laga kraft. Jag ämnar inte överklaga beslutet”. Anzi har skrivit under.

Väntan är ändå inte över än, nu väntar han på besked om när han ska flyga tillbaka till Irak. Han har nu också berättat för sin familj att han kommer tillbaka och försäkrat dem om att han redan planerar för nästa resa ut ur Irak. Den verkliga andningen till att han fick avslag på sin asylansökan har han inte förmått berätta.

Anzi har varit skild från sin familj i fyra år och sett sina döttrar växa upp till tonåringar via WhatsApp och Skype. Hustruns bröder har försörjt familjen när han inte kunnat göra det. I fyra år har han drömt om att skapa ett bättre liv för sig och sin familj i ett nordiskt land. Nu återvänder han hem med tomma fickor och med ett avslag på sin asylansökan.

– Nej, jag har bara inte klarat att berätta det för dem.

Finland. ”Kaféet ger dem annat att tänka på, trevlig sysselsättning och en normal dygnsrytm.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Arabisk frukost och finska bullar – utlänningar driver sommarkafé med frivilliga krafter

Under juli månad kan man i Uleåborgs centrum göra smakresor till många länder i sommarkaféet som drivs på frivillig basis av utlänningar. Här bjuds till exempel på arabisk frukost och luncher från många olika länder. Sommarkulturkaféet Pöönas lokaler har lånats av Uleåborgs Diakonianstalt,  som i sin tur lånat ut den till asylmottagningscentralens stödförening. Målet är att man ska kunna fortsätta med kaféverksamheten.

Foto: Päivi Köngäs/Yle. Publicerat med tillstånd av fotografen.

I kaféet arbetar ett tjugotal frivilliga från åtta olika länder. Förutom finländare finns här folk från Afghanistan, Bangladesh, Eritrea, Irak, Iran, Somalia samt kurder, de flesta asylsökande som väntar på beslut i sina asylärenden.

Satu Haapanen som jobbar på kaféet för Uleåborgs mottagningscentrals stödförening, säger att syftet är att erbjuda trevlig sysselsättning åt människor som inte vet vad som ska hända med dem i framtiden.

– Kaféet ger dem annat att tänka på, trevlig sysselsättning och en normal dygnsrytm.

Samtidigt får de frivilliga nya kunskaper eller möjlighet att upprätthålla sin yrkeskunskap.

– I köket har vi till exempel en yrkeskock, som under många månader inte kunnat arbeta som kock och nu får han göra det han kan allra bäst.

– Att vi finns har spridit sig på ett trevligt sätt och många kommer fr att smaka på vår arabiska frukost. I den ingår linssoppa, arabisk omelett, frukt, russin, nötter, sallad och naturligtvis kaffe eller te.

I kaféet ges också undervisning i finska, arabiska och dari. Särskilt stor efterfrågan är det på undervisningen i finska eftersom det knappt finns några andra språkkurser i juli. Kommunaktionen i kaféet sker med hjälp av tesen och gester eftersom alla inte har ett gemensamt språk.

Det är meningen att kulturkaféverksamheten ska fortsätta också i höst, man  letar som bäst lokaler i centrala Uleåborg för ändamålet, berättar Satu Haapanen.

Reflektion: Skulle något liknande kunna göras i Sverige eller skulle facket stoppa det med hänvisning till att asylsökande jobbar gratis och ”dumpar lönerna” eller ”tar jobbet från våra medlemmar”? Eller skulle andra byråkratiska regler lägga hinder i vägen eller rentav helt stoppa en sådan här verksamhet?

© Översättning Merit Wager.

 

Finland. Migri: ”Fall som har tagits upp i medier särbehandlas inte utan prövas utgående från samma principer som alla andra fall.”

Viktigt att de här texterna läses först:
•  Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende. – 5 juni 2016
•  Finland. ”Vi har varit här i många år, vi har fått två barn här.” – 6 juni 2016

Och här kommer reaktionen från Migri (Migrationsverket i Finland) på Twitter:

Detta bekräftar det jag skrivit i de ovanstående två inläggen och visar hur viktigt det är att medier som tar på sig uppgiften att rapportera om enskilda fall måste ”ha på fötterna” innan de tutar ut information som leder fel. Felaktiga och/eller ofullständiga skriverier åsamkar stor skada för många parter: den person eller familj man skriver om, tilliten och tilltron till Migrationsverket, tilliten och tilltron till domstolen dit ärendet överklagats och – inte minst – tilliten och tilltron till medierna själva när folk inser att det inte går att lita på deras rapportering.

Migri tar i sitt pressmeddelande upp att endast ett perspektiv presenterades i offentligheten i fallet med den irakiska familjen:

Migri redogör därefter för vilka lagregler som gäller för uppehållstillstånd på grund av familjeband. Nya familjer har haft försörjningsförutsättning sedan år 2010:

Migri påpekar vidare att verket anser att det finns flera olika slags säkerhetslägen i Irak:

Om barn i asylprocessen anger Migri att det bästa för ett litet barn är att vara med sina föräldrar:

Till slut meddelar Migri att verket under dagen idag, måndagen den 6 juni, lämnat en redogörelse till inrikesministern, som bett om information om det specifika fallet gällande den aktuella irakiska familjen. Migri skriver:

Det kan vid en snabb reflektion tyckas vara en god sak att inrikesminister Petteri Orpo vill ha information om ett i medierna mycket uppmärksammat fall. Det är ett medmänskligt och sympatiskt drag hos ministern. Men det kan också ses som ett misstroende mot såväl Migri, ett statligt verk som har att följa de lagar regering och riksdag har stadfäst, som mot oberoende domstolar som också har att följande gällande lagar och praxis. Att då en minister ska ”avgöra om Migri och domstolarna handlat lagenligt” kan uppfattas just som ett misstroende och rentav en viss antydan till ministerstyre. Det vill säga om det faktiskt är så att han begärt information för att ”avgöra om Migri och domstolarna handlat lagenligt”… Vad är det som i så fall gör ministern kompetent och ger honom rätt att tolka lagar och därmed avgöra hur Migri och domstolarna skött sitt grannlaga och viktiga, för människor livsavgörande uppdrag? Men kanske rör det sig om ett missförstånd?

Ett viktigt påpekande – som egentligen inte borde behövas – görs i slutet av Migris upplysande text:

Fall som har tagits upp i medier särbehandlas inte utan prövas utgående från samma principer som alla andra fall.

Jag anser – det var därför jag skrev de två tidigare texterna – att det är av yttersta vikt för Finland att journalister och medieredaktioner tar sitt uppdrag på största allvar när de rapporterar om svåra situationer som ibland uppstår när någon eller några asylsökande inte ges rätt att stanna i Finland. Ofta ter sig – och är – fallen ömmande och så gott som alltid kan vi som medmänniskor känna empati och vara ledsna över ett negativt beslut i ett fall som av medierna beskrivits i mycket upprörande termer. Ofta dessutom med udden riktad mot den personal på Migri som har ett oerhört svårt uppdrag och som inte har rätt att ge svar på tal på grund av sekretessbestämmelserna, vilket inte är vare sig rättvist eller rätt.

Och som Migri skriver så kan man inte börja särbehandla fall som tagits upp i medierna; alla har rätt till en likvärdig behandling och den ska ske enligt gällande lag. Vi har inte folkdomstol i Finland, liksom inte heller i Sverige – oavsett om medierna faktisk ibland eldar på så att folk beter sig som om vi hade det.

Till sist: I ett öppet och fritt land är det viktigt att myndigheter och riksdag och regering granskas av medborgarna – direkt och via medier. Det är också viktigt att folket reagerar och agerar för att påtala och försöka få till stånd förändringar av eventuella orättvisor, felaktigheter och lagar som slår fel för att man inte kunnat förutse alla tänkbara och otänkbara scenarier när de stiftades. Men man ska grunda sitt engagemang på fakta, inte på tyckanden och troenden. Man behöver hela tiden använda både hjärta och hjärna. Inte bara det ena. Inte bara det andra.

P.S. Hoppas att inrikesminister Petteri Orpo så snart som möjligt offentligt uttalar sitt förtroende för Migri och för domstolarna och meddelar att det blev ett litet missförstånd: han ville inte alls ”avgöra om Migrationsverket har agerat lagenligt” utan bara låta sig informeras om hur det hela ligger till utan att enbart behöva förlita sig på medieuppgifter.

Tillägg några timmar efter att ovanstående skrev (det går väldigt fort i det här ärendet):

Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Hbl:s sajt.

Den irakiska familjen som varit i offentligheten under de senaste dagarna kommer inte att avvisas den här veckan.

Familjens jurist Jari Vuorijoki säger till FNB att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har förbjudit verkställandet av beslutet tills HFD behandlat familjens ansökan om besvärstillstånd eller fattat ett annat beslut i ärendet.

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vänligen länka till detta inlägg vid citat eller ”lån” av text. Gäller givetvis också journalister.

Finland. ”Vi har varit här i många år, vi har fått två barn här.”

Läs först inlägget Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende. – 5 juni 2016.

I en senare publicerad text: Utvisning av mamma väcker ilska på Yles sajt, framkommer nu något som inte framkom i de tidigare artiklarna vilkas innehåll diskuteras i inlägget som länkas till högst upp. Nämligen det som maken och pappan i familjen, Huner säger:

 Vi har varit här i många år, vi har fått två barn här.

Nu undrar man: Vad betyder ”många år”? Var det inte så att han varit i Finland i sju år? Hur länge har mamman, hans fru varit i Finland och vad har hon haft för tillstånd? Har barnen kommit till/fötts i Finland eller i Irak? Gissningsvis har åtminstone det tre månader gamla barnet fötts i Finland. Det blir verkligen rena gissningsleken när medierna inte berättar hur det är.

Om mamman Gashaw har varit i Finland i många år och har haft uppehållstillstånd i landet så är det ju märkligt att hon och hennes barn nu, helt plötsligt, ska utvisas!? Har hennes uppehållstillstånd dragits in? Varför?

Eftersom läsaren inte ges nödvändiga detaljer och fakta för att kunna få en rättvisande uppfattning av vad det handlar om, blir det obönhörligen så att spekulationer uppstår.

Fortfarande förstår jag inte hur det hela hänger ihop. Vad som behöver förklaras nu, bland annat, är pappans, makens uttalande:

Vi har varit här i många år, vi har fått två barn här.

Hoppas att någon journalist som talar direkt med familjen kan bringa klarhet.

Familjen ska inte splittras, den ska antingen leva tillsammans i Finland om det finns laglig grund för det, annars i Irak, om mannen kan återvända dit och familjen kan hållas ihop genom att de tillsammans återvänder. Migrationsverket har fattat sitt beslut, likaså domstol. Båda instanser har avslagit kvinnans och det ena barnets ansökan om familjeåterförening och även deras asylansökningar. Här ligger något som läsarna inte har fått kännedom om.

Och så finns det ytterligare en förbryllande mening i artikeln på Yles sajt:

Myndigheternas motivering till att bara pappan ska få stanna i Finland är enligt HS att det bara är han som svävar i fara. Han har beviljats asyl och permanent uppehållstillstånd.

Men om pappan, mannen har beviljats asyl i Finland, som det sägs i Yles text, då har han ju konstaterats vara en ”äkta” flykting enligt Genèvekonventionen! Då kan familjen ha rätt att återförenas utan försörjningskrav förutsatt att, enligt Migrationsverket:

familjen har bildats före anknytningspersonen anlände till Finland.

Vidare enligt Migrationsverket:

Det är också möjligt att avvika från kravet på tryggad försörjning av synnerligen vägande skäl eller om barnets bästa kräver det. Om du anser att man inte bör kräva tryggad försörjning av dig, bifoga påkallade motiveringar och utredningar till sin ansökan om uppehållstillstånd.

Men så var det det där med att mamman i familjen sökt asyl…

Nej, det går inte att bringa klarhet i det hela utan att alla kort ligger på bordet! Och det måste ju Migrationsverket och domstolen ha haft och båda instanserna har kommit fram till att lagen inte medger att mamman och det ena barnet kan få stanna i Finland. Vilket kanske då innebär att familjen, för att inte splittras, måste återvända till Irak.

Vilken rundgång! Det här måste på ett eller annat sätt klaras upp så att familjen inte splittras, vilket vore inhumant mot två oskyldiga barn.

Tillägg efter att ovanstående skrivits:
Det sipprar nu fram nya uppgifter, ofta i sidomeningar som denna. Församlingsprästen i Riihimäki, Jikka Vänskä i Helsingin Sanomats artikel Suomesta käännytettävälle irakilaisäidille olisi järjestynyt työpaikka – Presidentti Halonenkin otti kantaa tapaukseen:

Om föräldrarna hade varit gifta redan innan mammans ankomst till Finland, hade deras situation bedömts annorlunda än nu.

Varför har medierna inte angett detta tidigare? I bestämmelserna står, som angetts tidigare i texten här ovan, att om mannen är klassad som flykting:

Då kan familjen ha rätt att återförenas utan försörjningskrav förutsatt att, enligt Migrationsverket:

familjen har bildats före anknytningspersonen anlände till Finland.

Nu visar det sig att familjen inte uppfyllde det kravet. Vad är det mer som kommer att komma i dagen, som medierna missat att berätta? Fortsättning lär följa på den här ytterst tragiska historien. Man kan också hoppas att medierna lärt sig en del under den här resans gång.

Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende.

Idag blev jag besviken på några stora, viktiga finländsk medier som jag alltid haft – och har – höga tankar om. Självklart drar jag inte alla över en kam och självklart räknar jag inte ut ens de medier som jag blev besviken på idag – de är oftast mycket bra och hederliga. Men just idag var det inte roligt att ta del av rapporteringen som i Hufvudstadsbladet hade rubriken HS: Pappan och babyn får stanna, mamman och 3-åringen utvisas. HS är Helsingin Sanomat, Finlands och, såvitt jag vet, Nordens största dagstidning (har i alla fall varit det). Där fanns artikeln med samma namn på finska: Äiti ja kolmevuotias aiotaan käännyttää Suomesta – isä ja vauva saavat jäädä.

Ur artikeltexten i Hufvudstadsbladet (läs gärna hela texten via länken ovan):

En irakisk familj bosatt i Riihimäki hotas av splittring med anledning av Migrationsverkets beslut, skriver tidningen Helsingin Sanomat. Fallet har väckt starka reaktioner på sociala medier.

Familjens pappa har fått uppehållstillstånd i Finland och bott här i sju år, men mamman och deras treåriga barn ska avvisas. Familjen har även en 3 månader gammal baby som fortfarande ammas. Hon får tills vidare stanna i Finland med pappan, eftersom något beslut angående babyn inte ännu fattats.
—————-
Utvisningsbeslutet har väckt starka reaktioner på sociala medier. Bland annat president Tarja Halonen tar ställning till fallet på Twitter och skriver att det är familjer som håller ihop samhället.

Det märkliga är att det nu ”rasas” på sociala medier och på alla möjliga håll utan att de som ”rasar” verkar ha varit intresserade av att få svar på några enkla men synnerligen relevanta frågor som medierna inte sagt något om:

1)  Hur kunde paret få två barn om mannen vistats sju år i Finland med så starka skyddsbehov att han inte kunnat återvända till Irak?

2)  Har mannen, trots att han hävdat skyddsbehov gentemot Irak (fortfarande, efter sju år), ändå besökt sitt hemland ett antal gånger under dessa år, varvid hans fru blivit gravid?
eller
3)  Har kvinnan vistats så länge i Finland att hon hunnit både bli gravid, vara gravid och föda sitt andra barn i Finland? Hur kommer det sig, i så fall?

5)  Om det är så, vilket borde gå att kontrollera, att mannen varit i Irak en eller flera gånger under dessa år varvid åtminstone det äldre barnet blivit till, så kan han knappast anses ha skyddsskäl mot det landet. Då faller behovet av uppehållstillstånd i Finland, då finns inga hinder för familjen att tillsammans resa till sitt hemland. Det finns ju då ingen anledning att de ska ”återförenas” just i Finland.

4)  Ingen – utom tydligen Migrationsverket i sitt beslut – tycks heller ha uttryckt någon förundran över varför man skaffar två barn när ens livssituation är så ytterst osäker och man bor i i länder lagt ifrån varandra, i olika världsdelar.

Nu har de här personerna gjort det här valet och det finns två barn i familjen så är det är enligt internationella konventioner och lag i de flesta länder, föräldrarna som har ansvar för sina barn, inte staten och allra minst en annan stat än den där man är medborgare.

Jag tycker inte att det är rätt att tidningarna inte med ett ord förklarar hit det ligger till och lämnar viktiga frågor obesvarade. Det här sättet att beskriva ”ömmande fall” är väldigt likt det rikssvenska och det har varit förödande för Sverige att människor inte fått ta del av helheter utan har serverats just den här typen av halvkvädna visor.

Jag har alltid varit stolt över finländsk och finsk journalistik (seriösa medier, det finns ju mindre nogräknade medier i Finland också, precis som i Sverige). Men det här är något jag inte är stolt över. Nu rasar folk i sociala medier och planerar manifestationer och startar namninsamlingar på ofullständiga grunder och det är inte rätt! Det bär medierna skulden för. Det är journalisters uppgift att rapportera sakligt och korrekt och allsidigt, inte slarvigt och ofullständigt. Den här artikeln är helt felaktig genom att så mycket lämnas oförklarat.

Om den irakiske mannen inte längre har skyddsbehov, om det inte varit större än att han kunnat återvända dit en eller flera gånger (läsarna får ju inte veta hur länge hustrun varit i Finland…), då ska uppehållstillståndet dras in och han och hela familjen återvända till sitt hemland. Då finns inga skäl till att de ska stanna i Finland. Jag vet inte, hur det ligger till. Eftersom medierna inte ger hela historien så kan man inte annat än spekulera.

Familjen har själv ställt upp och berättat sin historia offentligt. Varför ställdes inte ovanstående frågor i samband med intervjun? Kanske ställs de nu när Hufvudstadsbadet lagt till i sin text at:

Inrikesminister Petteri Orpo har bett om en utredning från Migrationsverket.

Men är det verkligen en ministers sak att lägga sig i ett enskilt asylärende? Är det inte det oberoende Migrationsverkets och de oberoende domstolarnas sak att avgöra det? Om en minister önskar en utredning så vore väl det mest korrekta att han ber om den efteråt, inte mitt under pågående hantering.

Jag ska med intresse följa vad som ser i det här fallet och hoppas på mer allsidig och korrekt rapportering i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga medier.

© denna blogg. Vid ev citat ur texten, vänligen länka till detta inlägg.

Finland. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Var fjärde asylsökande blir kvar i Finland – 6 relevanta uppgifter om asylsituationen

Migrationsverket har i år hanterat över 10.000 asylansökningar. Samtidigt börjar nu ödet för det rekordstora antalet asylsökande som kom förra åkt, klarna. Hittills ser det ut som om Inrikesministeriets uppskattningar om antalet är närmare verkligheten än den uppskattning Sannfinländarna presenterat.

1. 10.000 asylbeslut fattade – ändå 20.000 i kö
Migrationsverket har, när denna text publiceras, fattat fler än 10.000 asylbeslut. För närvarande fattas ca 165 beslut per dygn.

Den takten räcker dock inte för Migrationsverket, vars ambitiösa mål är att asylköerna ska vara avbetade före sommarens slut. Just nu väntar ca 20.000 asylsökande på beslut.

2. Inrikesministeriets uppskattning verkar gå i uppfyllelse – en fjärdedel av de asylsökande verkar få stanna
Av de asylbeslut som fattats under året har drygt en fjärdedel varit positiva. Om förhållandet förblir detsamma, kommer ca 8.000 av de asylsökande som kom till Finland förra året, att få asyl eller uppehållstillstånd.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att ca 10.000 asylsökande skulle få positiva beslut. Sannfinländarna ansåg att inrikesministeriets uppskattningar var vilseledande, att det slutliga antalet skulle bli närmare 25.000. Hittills ser det dock ut som att inrikesministeriets beräkningar ligger närmare det slutliga antalet.

3. Den striktare linjen märks – antalet negativa beslut ökar
Migrationsverket har efter förra hösten uppdaterat sin uppfattning om säkerhetsläget i de tre största ankomstländerna, det vill säga Irak, Somalia och Afghanistan. Inrikesministeriet anser att dessa länder är säkrare än tidigare, vilket innebär att asylsökande lättare återsänds till sina ursprungsländer.

Av de hittills i år genomgångna asylansökningarna har nästan var tredje resulterat i ett negativt beslut, medan de negativa besluten förra året utgjorde en sjättedel.

4. Tusentals irakier övergav Finland  – men inte längre
Förra året avskrevs avskrevs närmare hälften, 3.186, ärenden innan beslut fattats. Det berodde på att tusentals irakiska asylsökande beslöt sig för att lämna Finland innan deras ansökningar avgjorts.

Den viktigaste orsaken till att irakierna lämnade Finland innan deras asylansökningar processats var att den karga verkligheten för den som söker asyl uppdagades. Att de skulle få uppehållstillstånd var inte alls så säkert som människosmugglarnas löften och ryktena i sociala medier låtit påskina. Asylprocessen är lång, det är svårt att få jobb i Finland och det som många drömde om: familjeåterförening, är ännu svårare.

Antalet avskrivna ärenden har dock minskat betydligt. Det kan förstås som att allt fler av dem som orkat vänta hela vintern vill föra processen i mål. Bland ansökningarna i år har var fjärde ansökan avskrivits.

5. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden
Asylsökande som avvikit från mottagningscentralerna (asylboendena) har antingen återvänt till sina hemländer eller sökt sig till andra EU-länder eller kan ha stannat kvar i Finland illegalt. Eftersom man inte vet vart de tagit vägen, uppstår oro för att andelen ”papperslösa” ska öka och att de ska ägna sig åt kriminell verksamhet.

Hittills finns inga tecken på att asylsökande olagligt skulle ha stannat kvar i Finland och deras eventuella antal kan därför inte uppskattas. Från polisen i Helsingfors meddelas att asylsökande i samband med utlänningskontroller inte varit mer representerade än tidigare.

6. Tusen irakier har redan flugits hem
Flygtransporterna med frivilligt återvändande irakier rullar på i god takt. I år har tio plan flugit från Finland till Irak, sammanlagt ca tusen som kom som asylsökande.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!

© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska journalister. Tack!