Finland. Finsk polis utför tvångsutvisningar av irakier som fått avslag på sina asylansökningar.

Klicka på textrutan för att läsa hela texten på Yles sajt (på engelska).

 

Finsk polis utför tvångsutvisningar av irakier som fått avslag på sina asylansökningar

Utdrag texten, på engelska:

Charter flights arranged by the Finnish police have carried 1,500 rejected asylum seekers voluntarily back to Iraq since the turn of the year, while the International Organization of Migration (IOM) has assisted with 1,395 voluntary returns from Finland to Iraq in the same period. A representative of the Finnish police says individual forced returns to Iraq have also taken place for some who refuse to leave voluntarily, despite the absence of an agreement between the countries on repatriation.

National Police Board Chief Superintendent Mia Poutanen says Finland is currently facilitating the forced returns of rejected asylum seekers from Iraq, in addition to thousands of voluntary returns assisted by the Finnish police and the IOM.

“We have always returned people there, and we seek to continue to do so. There is a false notion, if you could call it that, that a repatriation agreement must be signed before the police can carry out a forced return, but it is not true,” she says.
—————————-
The lion’s share of rejected asylum seekers originating from Iraq chose an assisted voluntary return. Some 1,500 people were returned to Iraq so far in 2016 on 16 charter flights. A further 1,395 Iraqis were sent back via the intergovernmental organisation the International Organisation of Migration (IOM). In addition, Poutanen says several individuals have been returned to Iraq against their will this year.
—————————-
“When the Immigration Service and the courts catch up with their backlog, and the rejected applicants don’t return to their country of origin for some reason, the number of people residing in the country illegally could grow. The goal however is that we will be able to implement each of the decisions,” Poutanen says

 

Finland. ”En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare.”

Tidningen Aamulehti har gått igenom ett antal beslut gällande ensamkommande minderåriga som sökt asyl i Finland. Juha Similä, chef för asylenheten vid Migrationsverket svarar på Aamulehtis frågor.

Aamulehti: Vad berättar resultaten av ålderstesterna som gjorts på ”minderåriga”? Uppger de som kommer hit rätt ålder?

Juha Similä: Förra året gjordes 149 ålderstester. Av dem befanns 62 procent vara vuxna. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 62 procent av alla minderåriga som söker asyl skulle vara vuxna. Resultatet rör endast dem som har testats. Fört att myndigheten kan be en person genomgå en åldersbedömning måste det finnas uppenbara skäl att misstro hans ålder. En mottagningsenhet kan inte kategoriskt sända alla minderåriga för åldersbedömning.

Aamulehti: Om en minderårig asylsökande har afghanskt medborgarskap men inte har bott där och han inte av angivna skäl kan återsändas till det land han bott i, varför prövas hans asylansökan då mot Afghanistans huvudstad Kabul?

Juha Similä: En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare. Om man i det landet inte kan ange ett ”hemmaområde”, prövas ansökan i förhållande till landets huvudstad. Huvudstaden är ett naturligt val när man måste välja någon plats.

Aamulehti: En minderårig irakier berättar att han varit utsatt för hot på grund av anhörigas yrken. Varför togs det hänsyn till detta i hans fall men inte i en minderårig afghans?

Juha Similä: I lagen används inte alls termen yrke. Det är inget att tänka på i förhållande till något land alls, att man skule kunan få skydd på grund av ett visst yrke. Om du har varit flitigt förekommande i offentligheten för att du till exempel demonstrerat för mänskliga rättigheter så är ditt yrke inte av betydelse. Det kan handla om att radikala krafter börjar förfölja och hota dig för dina åsikter och begår allvarliga rättskränkande handlingar mot dig.

 

© Översättning Merit Wager

Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Finland. Sverige. Asylbeslut gällande irakier.

Så här ser finska Migrationsverkets beslutsfördelning ut gällande irakier för tiden 2013 – 22 september 2016:

Så här ser svenska Migrationsverkets beslutsfördelning ut gällande irakier för tiden 2013 – 31 augusti 2016:

Läs här om asylbesluten för afghaner i de två länderna:
Finland. Sverige. Asylbeslut gällande afghaner.

© denna blogg.

Finland. Asylbeslut 1 januari – 31 maj 2016.

Så här ser fördelningen av asylbeslut i Finland ut för perioden 1 januari – 31 maj 2016. Först en tydlig ruta som gäller irakier:

Afghaner
1.474 har sökt asyl
333 har fått positiva beslut (knappt 23 %)
496 har fått avslag
17 ansökningar var uppenbart ogrundade
124 ansökningar avskrevs.
481 personer fick avslag enligt Dublinförordningen.
5 hade fått skydd i andra EU-länder
18 fick avslag av andra orsaker

Syrier
439 har sökt asyl
342 har fått positiva beslut ( 78 %)
1 ansökning var uppenbart ogrundad
13 ansökningar avskrevs
69 personer fick avslag enligt Dublinförordningen
8 hade fått skydd i andra EU-länder
6 fick avslag av andra orsaker

Sammanlagt fattades under den här tidsperioden 9.610 asylbeslut. Lite mer än 26 % av dem var positiva.

2.566 beslut var positiva, resten – 7.044 – var negativa, uppenbart ogrundade, avskrivna, Dublinärenden eller rörde personer som hade skydd i andra EU-länder.

Finland. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Var fjärde asylsökande blir kvar i Finland – 6 relevanta uppgifter om asylsituationen

Migrationsverket har i år hanterat över 10.000 asylansökningar. Samtidigt börjar nu ödet för det rekordstora antalet asylsökande som kom förra åkt, klarna. Hittills ser det ut som om Inrikesministeriets uppskattningar om antalet är närmare verkligheten än den uppskattning Sannfinländarna presenterat.

1. 10.000 asylbeslut fattade – ändå 20.000 i kö
Migrationsverket har, när denna text publiceras, fattat fler än 10.000 asylbeslut. För närvarande fattas ca 165 beslut per dygn.

Den takten räcker dock inte för Migrationsverket, vars ambitiösa mål är att asylköerna ska vara avbetade före sommarens slut. Just nu väntar ca 20.000 asylsökande på beslut.

2. Inrikesministeriets uppskattning verkar gå i uppfyllelse – en fjärdedel av de asylsökande verkar få stanna
Av de asylbeslut som fattats under året har drygt en fjärdedel varit positiva. Om förhållandet förblir detsamma, kommer ca 8.000 av de asylsökande som kom till Finland förra året, att få asyl eller uppehållstillstånd.

Inrikesministeriet har tidigare uppskattat att ca 10.000 asylsökande skulle få positiva beslut. Sannfinländarna ansåg att inrikesministeriets uppskattningar var vilseledande, att det slutliga antalet skulle bli närmare 25.000. Hittills ser det dock ut som att inrikesministeriets beräkningar ligger närmare det slutliga antalet.

3. Den striktare linjen märks – antalet negativa beslut ökar
Migrationsverket har efter förra hösten uppdaterat sin uppfattning om säkerhetsläget i de tre största ankomstländerna, det vill säga Irak, Somalia och Afghanistan. Inrikesministeriet anser att dessa länder är säkrare än tidigare, vilket innebär att asylsökande lättare återsänds till sina ursprungsländer.

Av de hittills i år genomgångna asylansökningarna har nästan var tredje resulterat i ett negativt beslut, medan de negativa besluten förra året utgjorde en sjättedel.

4. Tusentals irakier övergav Finland  – men inte längre
Förra året avskrevs avskrevs närmare hälften, 3.186, ärenden innan beslut fattats. Det berodde på att tusentals irakiska asylsökande beslöt sig för att lämna Finland innan deras ansökningar avgjorts.

Den viktigaste orsaken till att irakierna lämnade Finland innan deras asylansökningar processats var att den karga verkligheten för den som söker asyl uppdagades. Att de skulle få uppehållstillstånd var inte alls så säkert som människosmugglarnas löften och ryktena i sociala medier låtit påskina. Asylprocessen är lång, det är svårt att få jobb i Finland och det som många drömde om: familjeåterförening, är ännu svårare.

Antalet avskrivna ärenden har dock minskat betydligt. Det kan förstås som att allt fler av dem som orkat vänta hela vintern vill föra processen i mål. Bland ansökningarna i år har var fjärde ansökan avskrivits.

5. Inga tecken än på att människor skulle ha gått under jorden
Asylsökande som avvikit från mottagningscentralerna (asylboendena) har antingen återvänt till sina hemländer eller sökt sig till andra EU-länder eller kan ha stannat kvar i Finland illegalt. Eftersom man inte vet vart de tagit vägen, uppstår oro för att andelen ”papperslösa” ska öka och att de ska ägna sig åt kriminell verksamhet.

Hittills finns inga tecken på att asylsökande olagligt skulle ha stannat kvar i Finland och deras eventuella antal kan därför inte uppskattas. Från polisen i Helsingfors meddelas att asylsökande i samband med utlänningskontroller inte varit mer representerade än tidigare.

6. Tusen irakier har redan flugits hem
Flygtransporterna med frivilligt återvändande irakier rullar på i god takt. I år har tio plan flugit från Finland till Irak, sammanlagt ca tusen som kom som asylsökande.

Det granskande, förklarande, informerande och ofta unika innehållet på min blogg tillkommer helt ideellt. Det ligger mycket tid och hjärnarbete, 20 års erfarenhet på asyl & migrationsområdet (varav 11 års bloggande) samt goda kontakter med miggor och andra, bakom texterna. Jag tar tacksamt emot stora och små bidrag för att kunna fortsätta att ge initierad information och vidarebefordra unika berättelser från dem som bäst känner verksamheten: miggorna. Tack!

© denna blogg. Vänligen länka till denna text när ni citerar ur den. Det gäller också svenska journalister. Tack!

Arbetsförmedlare Y: ”Många har redan företag i Grekland och är gifta med grekiska kvinnor som driver företaget vidare medan mannen är “flykting” i Sverige.”

Arbetsförmedlare Y skriver, apropå min text med rubriken Är jag den enda som reflekterar över… med fortsättningen ”…varför inte förmögna syrier (och även irakier och andra) med många miljoner kronor att investera, söker arbets- och uppehållstillstånd i Sverige?”:

Nej, du är inte den enda som reflekterar över varför de inte ansöker om arbetstillstånd istället för asyl!

Jag har genom åren pratat med åtskilliga nyanlända med färska uppehållstillstånd som haft egna företag i hemlandet och bevisligen har det gott ställt. Min fråga har varit varför de inte investerat sitt kapital i till exempel ett befintligt företag som de övertar, eller visar att de står i begrepp att starta ett eget företag i Sverige med en bärkraftig företagsidé? De säger sig inte ha haft kännedom om detta plus att de undrar varför de ska använda sina egna pengar till sin egen försörjning när de kan få pengar av svenska staten. De säger det inte klart ut på det viset, men det är andemeningen.

Många har redan företag i Grekland och är gifta med grekiska kvinnor som driver företaget vidare medan mannen är “flykting” i Sverige. Han besöker regelbundet familjen i Grekland och skriver under diverse viktiga papper. Ibland har han för avsikt att “flytta över” företaget till Sverige, men då det för det mesta rör sig om skrädderi eller liknande verksamhet som inte är så lönsamma att driva i Sverige på grund av löne- och skatteläget så blir det sällan av.

Jag märker dock att fler och “investerare” köper svenska företag, till exempel bilskrotar och restauranger, som sedan ska drivas av lokalt anställda personer som då ska ha instegsjobb och nystartsjobb trots att de fungerar som både VD och platschef.

Kommentar: Dumsverige låter sig utnyttjas på precis alla områden och på alla tänkbara sätt. Vilka betalar priset för politikers och myndighetschefers totala ansvarslöshet? Fattiga, högt taxerade svenskar, sjuka och gamla, särskilt fattigpensionärer. Men det bryr sig inkompetenta ”ansvariga” inte alls om. De själva har ju sitt på det torra och har tagit sig rätten (den har inte givits dem) att slösa hur de vill med allas våra pengar. Dumsverige, Ansvarslöshetssverige, Dårsverige i ett nötskal!

Slutreflektion: Det ska bli intressant att se när – eller ens om – andra skribenter och journalister tar upp det som jag reflekterat över och som arbetsförmedlare Y kommenterat…

Tidigare texter här på bloggen av Arbetsförmedlare Y:
•  Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.” – 1 december 2015
•  En före detta migga: ” I detta fall rör det sig om en iransk flicka, född 1999, som kommit till Sverige utan vårdnadshavare.” – 2 december 2015
•  Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.” – 13 december 2015
•  Arbetsförmedlare Y igen: ”Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.” – 6 januari 2016
•  Arbetsförmedlare Y: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.” – 3 februari 2016

© denna blogg.

Finland. Polisen i Helsingfors genomförde den 26 maj den tionde återvändandeflygresan till Bagdad, Irak.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Ilkkas sajt (på finska).

Polisen i Helsingfors genomförde den 26 maj den tionde återvändandeflygresan till Bagdad, Irak.

Alla som varit med på dessa flygresor har varit asylsökande irakier som frivilligt återvänt efter att ha dragit tillbaka sina asylansökningar.

Enligt polisen är antalet ca 100 personer per flygning. På dessa flygningar, arrangerade av Polisinrättningen i Helsingfors, har sammanlagt nästan 1.000 irakier rest tillbaka.

Polisen berättar att hur återsändandet av asylsökande görs avgörs från fall till fall. Alternativen är returresor på eget initiativ eller resor under övervakning av medföljande myndighetspersonal eller att man eskorterar den återvändande till ett reguljärflyg eller chartrat plan som går direkt till destinationen. Kostnaden för charterresorna varierar mellan 20.000 och 200.000 euro per flyg.

© Översättning Merit Wager

Är jag den enda som reflekterar över…

…varför inte förmögna syrier (och även irakier och andra) med många miljoner kronor att investera, söker arbets- och uppehållstillstånd i Sverige? Alltså i stället för att ta sig hit som asylsökande och gå igenom asylprocessen, som kostar staten en hel del pengar? Har man fem miljoner kronor att satsa på att starta en restaurang, som i  exemplet i The Guardian, så har man rätt att söka arbets- och uppehållstillstånd som vem som helst som vill flytta till Sverige och försörja sig själv.

“Det finns många, många syrier som vill flytta sina pengar till Sverige. Jag känner folk som ber mig att hitta bra projekt de kan investera i”, säger restaurangägaren Maher Alkhatib från Dasmaskus till The Guardian.

Andra tankar som uppstår kring vilka det är som kan tänkas vilja ”flytta sina pengar till Sverige” och varför de vill göra det uppstår också. För det kan ju finnas olika anledningar till det. Men jag reflekterar i den här texten enbart kring att människor med egna förmögenheter inte borde belasta det svenska asylsystemet om de vill flytta hit för att de vill placera sina pengar och starta verksamheter i Sverige.

De kan ju flytta till Sverige precis som vem som helst i världen som vill flytta hit och har en hållbar företagsidé som den vill genomföra (eller en anställning).

Så här ser Migrationsverkets lista över krav för uppehållstillstånd som egen företagare ut:

För att få tillstånd ska:

• du ha ett giltigt pass
• du visa att du har god branscherfarenhet och tidigare erfarenhet av att driva ett eget företag
• du visa att du har relevant kunskap i svenska och/eller engelska
• du styrka att du är den som driver företaget, har det avgörande ansvaret och äger minst hälften av företaget
• företagets tjänster eller varor produceras och/eller säljas i Sverige
• du visa att du har tillräckligt med egna pengar för att försörja dig och din eventuella familj under de 2 första åren (motsvarande 200.000 kr för dig, 100.000 för din medföljande make eller maka och 50.000 kr för varje medföljande barn)
• du visa ett trovärdigt underlag till din budget
• du visa att du har skapat kundkontakter och/eller ett nätverk i Sverige
• du visa att ditt företag efter prövotiden, på 2 år, har en ekonomi i balans och kan försörja dig och din eventuella familj (försörjningen beräknas efter riksnormen för försörjningsstöd plus bostadskostnad).

Alltså: Är jag den enda som reflekterar kring detta?

© denna blogg.

Är det något fel på svenskars förstånd?

Rubriken är något drastisk, säkert även provocerande för en del. Det är meningen. Den ska få läsaren att haja till. Sedan får var och en givetvis tänka, tycka och tro precis vad den vill. Ofta undrar jag – och ofta har jag undrat under de 20 år jag varit engagerad i asyl- och migrationsfrågor – över naiviteten, dumheten, okunnigheten och den rena självdestruktiviteten som präglat och präglar det svenska asyleriet.

Jag får många mejl från olika håll i landet, från miggor men också från andra som kommer i kontakt med asylsökande och med personer som nyligen har fått PUT. Jag slår samman de olika berättelserna till en, men det är alltså flera som berättat samma sak och dessa personer finns i olika delar av landet och känner inte varandra.

Alla syrier är inte syrier och alla syrier har inte skyddsbehov i Sverige

Vi får dagligen samtal från syrier som vill veta om de riskerar att mista uppehållstillståndet om de åker hem till Syrien. De ska gifta sig, hälsa på släktingar, åka på semester. Semester!?

Kommentar: Läs gärna ovanstående meningar en gång till noga och tänk noga på vad som sägs.

Etablerade syrier ringer också och berättar hur upprörda de blir när de hör landsmän berätta att de ska åka hem.

Och – viktigt! – långt ifrån alla ”syrier” är syrier. De är av andra nationaliteter men chansar och uppger sig vara syrier från Syrien eftersom de vet att syrier (märkligt nog) får stanna i Sverige vare sig de har skyddsskäl eller inte.

Och – viktigt! – långt ifrån alla syrier flyr undan krig och förföljelse: de har inte ens bott i Syrien. De bara passar på när chansen till ett svenskt pass ges.

Många syrier flyr från kriget, men ju fler som kommer hit och ljuger om vilka de är och varifrån de kommer och om sina (o)befintliga skyddsskäl, desto färre av dem som verkligen behöver skydd kan vi hjälpa.

Kommentar: Ansvariga politiker och ledningen på Migrationsverket väljer att blunda krampaktigt för det som här berättas.

Vi kan inte hindra någon från att åka till Syrien, men de riskerar givetvis, i varje fall i teorin, att få sin statusförklaring återkallad. Uppehållstillståndet kan vi dock inte återkalla för just syrier eftersom ”alla och envar som kommer från Syrien får UAT på grund av skyddsbehov”. Detta, märkligt nog, trots att grunden för all asylhandläggning är att varje ärende ska behandlas individuellt och utifrån sin beskaffenhet.

Den som har flyktingstatus får medborgarskap ett år tidigare än andra och bättre pension. Alternativ skyddsstatus ger inga sådana fördelar. Sedan blir det förstås också svårare att utvisa den som begår brott om han/hon har en skyddsstatus. Så incitamentet att presentera sig som ”syrier” är stort.

Kommentar: Det här är oacceptabelt. Har man sökt skydd – och fått det – och vill resa hem och hälsa på släkten i det land som man har påstått för svenska myndighetspersoner att man har skyddsbehov gentemot, då begriper till och med en åttaåring med normal intelligens att man inte har haft behov av skydd utan att anledningen till att man tagit sig till Sverige är en helt annan.

Vad säger migrationsminister Morgan Johansson om detta? Är det inte dags att Migrationsverket får i uppdrag att följa utlänningslagen (!!!) och se till att varje ärende behandlas individuellt och att den som inte har skydds- eller asylskäl får avslag på sin ogrundade ansökan? Och dessutom att Migrationsverket ser till att uppehållstillstånden återkallas från dem som reser hem och hälsar på släktingar, firar semester eller gifter sig i landet de lämnat när de ”flytt från krig och förföljelse”?

Sverige har varken råd eller möjlighet att hysa tiotusentals människor från andra sidan jordklotet som inte har något annat skäl att komma hit än att de vill ha ”ett bättre liv”, vilket skattebetalarna här i det här lilla landet ska stå för. Det lilla landet där de egna pensionärerna efter ett långt arbetsliv ofta tvingas leva rejält under existensminimum. En väninnas mamma är ensam och har en pension på 6700 kronor i månaden. Det är ett slag i ansiktet på henne och många andra i hennes situation.

Asylbedragare ska inte premieras och de ska inte kunna skratta bakom ryggen på dumma, fega svenskar. Det är regeringens skyldighet att ”staga upp” det svajande Migrationsverket och se till att utlänningslagen efterlevs och att de som ljugit om sin nationalitet, sitt namn, sin ålder och/eller sitt skyddsbehov fråntas de uppehållstillstånd som erhållits på falska grunder. Och att de utvisas till de hemländer de så gärna vill besöka och inte tycks ha några problem att återvända till. Inte bara Syrien är ett sådant land, Afghanistan är det också. Irakier har ofta inte heller problem med att återvända och gör det i stor utsträckning frivilligt från Finland (i tusental) men också från Sverige.

© denna blogg.

Finland. ”Utrikesministeriet sprider en realistisk bild av Finland i asylsökarländerna: ”Finland är inget paradis”.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Utrikesministeriet sprider en realistisk bild av Finland i asylsökarländerna: ”Finland är inget paradis”.

Förra året kom det exceptionellt många asylsökande till Finland, över 32.000. Av dem är hela 20.000 från Irak.

Finlands utrikesministerium blev medvetet om situationen och började undersöka varför det kom så väldigt stora skaror från just Irak till Finland. Det avslöjades då till exempel att irakierna redan sommaren 2015 aktivt hade sökt information via sökmotorn Google. Också via andra källor sökte de information om Finland.

Enhetschefen vid Utrikesministeriets kommunikationsavdelning, Ville Cantell, säger att det helt säkert förekom felaktiga uppgifter i ämnet Finland eftersom strömmen av asylsökande ökade så väldigt kraftigt.

– Också Migrationsverket reagerade och ändrade sin säkerhetsbedömning gällande Irak för att motsvara den bedömning man gjorde i Sverige, berättar Cantell.

Efter det beslöt Utrikesministeriet sig för att sprida realistisk information i de asylsökandes hemländer, bland annat om möjligheten att få arbete och uppehållstillstånd.

Man får inte uppehållstillstånd automatiskt

På Finlands ambassads webbsidor i Kabul publicerades en artikel där det berättades att personer från Afghanistan som söker asyl i Finland inte automatiskt får uppehållstillstånd.

– Vi berättade i artikeln att rätten till asyl/uppehållstillstånd alltid grundar sig på  individuella skäl. Den grundar sig inte på att en person är fattig utan på om han är i en nödsituation i sitt eget land. Vi försökte alltså förklara att man verkligen ska överväga huruvida man ska söka sig till Finland eftersom ett uppehållstillstånd inte ges automatiskt, berättar Cantell.

Det här meddelandet nådde allmänheten i Afghanistan; tillsammans med Facebook-meddelanden och därtill hörande informationsinsatser nådde över 400.000 människor på deras eget språk.

– Kampanjen riktades mot den region där det finns gott om potentiella asylsökande och budskapet verkade gå hem, säger Cantell.

Information också till Ryssland och Irak 

Finlands utrikesministerium har riktat information också till eventuella asylsökande i Ryssland och Irak. Utrikesministeriet har beviljat ca 200.000 euro för förmedling av en realistisk bild av Finland. Man vill dock inte förmedla en generellt dålig bild av Finland i världen.

– Det här måste göras med finess. Vi vill ju inte förmedla en allmänt dålig bild av Finland eftersom Finland behöver arbetskraftsinvandring i framtiden.

© Översättning Merit Wager

 

 

 

Finland. ”Allt samarbete med de irakiska myndigheterna kring planeringen och förverkligandet av den här flygningen samt ankomsten till Irak fungerade verkligen bra.”

Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Yles sajt.

 

– Innan jag åkte i väg (från Irak) tog jag kontakt med människor där (i Finland) och då sade man till mig att jag inom fyra månader skulle kunna få min familj med mig. Jag var där i åtta månader men min familj fick inte komma. Jag kunde inte göra någonting åt situationen. Familjen är det viktigaste, poängterade Hussein Abu Aram som reste med samma flyg i dag.

Inrikesminister Petteri Orpo twittrade på förmiddagen den 18 februari:

De första irakierna (103) som återsändes har flugits till Irak idag på morgonen.

Klicka på bildrutan för att komma till klippet, som kan ses i 29 dagar från den 18 februari 2016.

Flygningen var problemfri, rapporterar polisen.

– Allt samarbete med de irakiska myndigheterna kring planeringen och förverkligandet av den här flygningen samt ankomsten till Irak fungerade verkligen bra, säger överkommissarie Hannu Pietilä vid Helsingforspolisen.

Enligt Pietilä går det att ordna flyg en gång i veckan från Helsingfors till Irak.

De som får avslag på sina asylansökningar ska återvända till sina hemländer. Eftersom det är svårt att kunna tvångsavvisa afghaner och irakier, säger överkommissarie Kaj Wahlman vid Helsingforspolisen att:

– Vår plan är att de flesta som får negativt besked väljer att lämna landet frivilligt. Vi försöker få tillvaron i landet att bli sådan att de flesta önskar att de får fara hem.

 

Finland. En mycket hög andel asylansökningar är avskrivna.

Klicka på Twittertextrutorna för att se dem i större storlek.

 

 

 

Under tiden 1.1 – 7.2 2016 har 724 asylansökningar från irakier avskrivits (59,3 % av alla beslut – sammanlagt 1.221) –  rörande irakier.

 

 

 

 

 

 

 

 

Pekka Sauri:

Särskilt anmärkningsvärt: den stora andelen avskrivna asylansökningar (42,7 %).

Migrationsverket:

Alla nationaliteter 2015: positiva 25,1 % (1.879), negativa17,5 % (1.307), avskrivna  42,7 % (3.186), icke utredda 14,7 % (1.094). Totalt 7.466.

Migrationsverket:

Exceptionellt många avskrivna 2015. De flesta återtagna asylansökningar, irakier. Det fortsätter i samma takt: 1.1-11.2 avskrivna 45,2 %.

Kommentar: Här finns en hel del annorlunda information för politiker, journalister, myndigheter och andra som följer isyl- och migrationsfrågor i Sverige. Om de orkar, vill och klarar av att ta till sig och reflektera över sakernas tillstånd i ett nära grannland. Och om intresse finns, vill säga.

© Översättning Merit Wager

    

 

Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln (på finska) och videoklipp (delvis på engelska) på Helsingin Sanomats sajt

 

Helsingin Sanomat bevittnade flyktingarnas pina i Ryssland – hoppet om att få komma till Finland lever i iskylan i Kandalaksja. De som försöker ta sig till Finland har fastnat i den ryska staden. Till gränsen släpps två, tre bilar om dagen. Turerna delas ut av skumma personer.

Språklig kommentar till texten: Det handlar ju uppenbart inte om ”flyktingar” utan om personer som söker bättre utbildning och ett bättre liv, vilket mannen som intervjuas mycket öppet berättar i det videoklipp som ligger överst om man går in på Helsingin Sanomats sajt och i texten där olika resenärer berättar. Ordet ”flykting” används därmed felaktigt av Helsingin Sanomat.

Marockanen i videoklippet:

We came from Gaza to Moscow and then from Moscow to Murmansk. We spent ten days in Murmansk and then we go to border. We stay three days in the border. We paid 1.000 dollar for the car. Volga. Not good car but we come by it.

Reportern:

And why do you want to live in Finland?

Marockanen:

Because Finland is a good country and we can study there. There are more opportunities, not like in Marocko. After studies there we get a diploma but we can’t find work. If we want to find work we must pay to find the work.

I artikeln berättas:

Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.

”Ut! Förstår ni eller ska jag kalla på polis?”, skriker den kvinnliga chefen på hotell Greenwich för full hals i staden Kandalaksja i Ryssland, 182 kilometer från Finlands gräns.

En grupp syrier och afghaner vill övernatta men chefen tycker att de är för många.

”Kan vi inte tala som människa till människa?”, försöker Nazirulhag säga, men förgäves.

Dörren smäller igen och gruppen människor står utanför i kylan. Barnen till en ensam mamma är pigga och energiska, men kvinna brister i gråt.

Staden vid Vita Havet, med 40.000 invånare har blivit ett väntrum, där hundratals människor från olika länder väntar på att få komma till Finland, kastade mellan hopp och förtvivlan. Tidigare köade asylsökande i sina fordon på att få komma till gränsen. Sedan dog en indisk man i sin bil och Ryssland flyttade dem till olika hotell i Kandalaksja. De handlar inte om några mottagningsinsatser utan hotellvistelserna får man bekosta själva.

”I natt var vi på Pomor-Tur-hotellet. De har tredubblat sina priser. De tränger in upp till tio personer i ett rum”, berättar Nazirulhag. ”Ryssarna påstår att de släpper iväg barn och handikappade först, det är inte sant. Vi har fyra barn och en handikappad och vi får inte åka.”

På hotells gård rör sig en rysk manstrio som till slut erbjuder gruppen inkvartering i en privatbostad för 60 euro. Ledaren för trion är en tjock man i pälsmössa. Han vill inte låta sig intervjuas och varnar också upp gruppen för att tala med reportern: ”Om ni babblar så tar finländarna inte emot er.”
—————————–
Kandalaksja har blivit Babels torn, där man träffar nordafrikaner, syrier, irakier, iranier, afghaner, pakistanier, indier, nepaleser och folk från södra Sahara. Alla har de samma mål: att släppas in i Finland. En del av dem är välklädda unga män som knäpper på sina surfplattor och äter på restaurangerna. Alla flyr helt säkert inte från krig och personlig förföljelse.

Men i Kandalaksja ser finns också så mycket nöd att man blir sorgsen. När tro, hopp och pengar börjar ta slut i iskylan, befinner sig många i en återvändsgränd.

Tre nigerianska kvinnor berättar att de förlorat sina pengar åt en skojare.

”Vi gav alla våra pengar till en man som lovade föra oss till Finland. Nu är han i Murmansk och svarar inte i telefon. Vi har inte enfar till mat.”
—————————–
Finland släpper bara två eller tre bilar med asylsökande per dag över gränsen i Salla. Ryska myndigheter gör listor över vilka som ska få åka tillsammans med hotellen. Enligt en del av dem som intervjuats kan man påskynda det hela med hjälp av pengar. ”Påskyndandeavgiften” kan för en person uppgå till 1.000 dollar som betalas till hotellet.

”När araberna kom, steg priserna. De väntar inte utan de betalar”, klagar en afrikansk man.
—————————–
Bland människorna finns många som bott länge i Ryssland, som i sin hand håller ett färskt utvisningsbeslut. En 39-årig kvinna från Kongo, Nseka Mayasi Bebi, har bott i Ryssland illegalt i sex år, men den 18 januari fick hon ett beslut om utvisning från Moskva. Nu är hon i Kandalaksja med sin syster och dennas tre barn Till norr säger hon sig ha kommit efter att ha hittat information på internet.

Många från Nordafrika, Indien och Nepal har kommit till Ryssland på turistviseringar, vilket Ryssland verkar ja beviljat frikostigt. Många afghaner däremot har tagit sig över gränsen till Ryssland illegalt. 

”Vi betalade 14.000 euro per person för resan. Vi kom den här vägen eftersom vägen över havet  till Grekland är för farlig”, säger familjefadern Rahmatullah Habibi.

I artikeln konstateras att oavsett vilken roll Ryssland än spelar i det hela så förändras inte grunden: världen har satt sig i rörelse. Unga nöjer sig inte sitt öde i ojämställda, splittrade samhällen utan söker glipor genom vilka de kan ta sig för att förverkliga sina drömmar. Och just nu finns en glipa i Salla.

Två bilar som fått tillstånd att åka startar från Kandalaksja vid fyratiden på tisdag morgon. Algeriern Faisal Bentra har gjort service på en gammal Samara som han köpt för 1.100 euro dagen innan.  Framför honom ligger 182 avgörande kilometer. I en följebil sitter ”researrangörerna”som åker med till gränsen, två män med kaukasiskt utseende. Vid kontrollpunkten förhandlar de med gränsofficeren. Fotografering är förbjuden.

På den finska sidan observerar reportern hur ett sällskap anländer till gränsen.

Gränshunden sniffar i Volgans baklucka.

”Varför kommer ni till Finland?” frågar gränsvakten korthugget.

”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Reskamraten, syriern Allaa Shababy, 19, säger att hans hem förstörts i kriget. ”Jag vill börja ett nytt liv. Jag vill studera medicin.” 

Kommentar: Många är inte asylsökande utan – de facto – ”illegala invandrare”. Vilket de själva öppet medger. Varför de överhuvudtaget ska släppas över gränsen in i Finland är myset svart att förstå.

Läs också:
•  Finland. Presidenten i sitt nyårstal: ”Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts.” – 1 januari 2016
•  Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl – 2 januari 2016
•  Finland. President Sauli Niinistö: ”Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Inrikesministeriet: Finland och Irak intensifierar sitt samarbete vid återsändande av irakier.

Inrikesministeriet meddelar att:

Finland och Irak intensifierar sitt samarbete vid återsändande av irakier

Pressmeddelandet lyder:

Finland och Irak har i positiv anda fortsatt diskussionerna om återvändande till Irak av de irakier som fått avslag på eller återtagit sin asylansökan. Båda länderna vill främja i synnerhet frivilligt återvändande och intensifiera samarbetet mellan ländernas myndigheter.

Finland har två huvudsakliga mål i förhandlingarna. För det första vill Finland att avresan för dem som frivilligt återvänder till Irak administrativt sett ska ske så snabbt och effektivt som möjligt. För det andra måste sådana personer som ska avlägsnas ur landet i fortsättningen kunna återsändas till Irak också när personen själv inte vill återvända.

Båda målen behandlades när en delegation som i huvudsak bestod av tjänstemän från det irakiska migrationsministeriet besökte Finland förra veckan. Delegationen träffade representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket och polisen. Under diskussionerna behandlades olika frågor som gäller migrationen mellan länderna.

Förhandlingarna om återsändanden fortsätter. En finländsk delegation reser sannolikt till Irak senare i vår.

Sverige har ett återtagandeavtal med Irak. Finland behöver det också när så många irakier sökt asyl och kriterierna för asyl och skydd skärpts så att färre än tidigare får uppehållstillstånd i Finland och därför ska återvända. Det ter sig ändå märkligt att ett land ska behöva förhandla med ett annat land om att det andra landet ska återta sina egna medborgare! Det är egentligen obegripligt eftersom det enligt folkrätten är så, att varje land har ansvar för sina medborgare. Märkligt. Mycket märkligt.

Här är några relaterade texter på bloggen, genom åren:

Är det svensk lag eller kurdiska krav som ska styra delar av Sveriges asylhantering? – 30 juni 2007. Kort ur texten:

Det är inte påhittade ”återtagandeavtal” eller att asylsökande säger att de ”inte vill återvända” som ska styra Sveriges asylpolitik, det är svensk lag som ska gälla. Annars kan vi ju skrota hela utlänningslagstiftningen och ha helt fri invandring. Det kanske är något att överväga, men det måste förstås ställas absoluta krav på att man kan försörja sig, om en sådan helt fri invandring ska införas.

“Irak vill ha tillbaka sina flyktingar” – 3 september 2007 – 3 september 2007. Kort ur texten:

Också migrationsminister Tobias Billström beskrev samtalen som positiva – i synnerhet i fråga om möjligheten att få till stånd ett återtagandeavtal för flyktingar. Här har Sverige och Irak gemensamma intressen säger Billström.

– Vi är väldigt positivt överraskade. Vi är överens om att vi har ett gemensamt intresse. Den irakiska regeringen vill på sikt ha tillbaka sina medborgare. Det vill vi också, men vi vill samtidigt också kunna erbjuda skydd i Sverige åt de människor som verkligen behöver det.

Oacceptabelt att inte ta emot sina egna medborgare! Och svensk lag ska följas. – 16 oktober 2008. Kort ur text en:

Enligt folkrätten och enligt internationella konventioner ska alla människor som är medborgare i ett land alltid ha full rätt att tas emot och vistas i sitt eget land och åtnjuta alla de rättigheter som ett medborgarskap ger. Men i norra Irak sitter människor och hittar på egna regler och vägrar släppa in sitt eget folk i det land där de alltså är medborgare! Det är givetvis inget som Sverige ska acceptera, särskilt inte sedan staten Irak och Sverige för säkerhets skull också ingått ett s.k. återtagandeavtal.

© denna blogg.

 

Finland. ”Antalet som frivilligt återvänder till sitt hemland stiger till upp till 3.000 före årsskiftet.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

Tusentals asylsökande som anlänt till Finland under hösten har ångrat sig och dragit tillbaka sin ansökan. Nu förbereds hemresorna för alla som frivilligt återvänder.

Det är fråga om en betydande andel av de irakiska flyktingar som anlände under hösten. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg säger till Yle Uutiset att antalet som frivilligt återvänder till sitt hemland stiger till upp till 3.000 före årsskiftet.

– Många har av en orsak eller annan velat dra tillbaka sin ansökan och resa tillbaka till hemlandet. En majoritet av de som ångrat sig är irakier, fortsätter Nerg.

Finland. Migrationsverket: ”Många har vilseletts, de har inte förstått att enbart en svår livssituation i det egna hemlandet inte räcker för att man ska få asyl i ett annat land.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln och videoklippet på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Helomvändning i nyhetsförmedlingen. Så här rapporterar arabiska medier om Finland: tvångsarbete, attacker på asylboenden… 

Under hösten har den bild som arabiska medier förmedlar om Finland förändrats totalt. Ännu i september gavs en rosenröd bild: i medierna hyllade man gästfriheten och statsminister Juha Sipiläs tal om att öppna sitt hem i Kempele för asylsökande fick mycket stor uppmärksamhet.

Medierna i arabvärlden berättade då att syriska flyktingar får ett varmt välkomnande i Finland: man spelar musik för dem och de bjuds med att njuta av den fantastiska finska naturen. Också de antirasistiska demonstrationerna har nämnts.

I oktober meddelade Migrationsverket att reglerna för irakier att få uppehållstillstånd i Finland skärps. Om det rapporterade bland annat Al-Jazeera, Radio Sawa, Azzaman.com.

Asylsökande tvingas arbeta gratis

I början av veckan informerade den finländska regeringen om ett antal nya, strikta asylpolitiska åtgärder. Bland annat meddelade arbets- och justitieminister Jari Lindström att asylsökande ska sättas i arbete som till exempel rensa i skogen och utföra underhållsarbete på asylmottagningarna.

Den ledande arabiskspråkiga tv-kanalen Al-Jazeera rapporterade då att asylsökande kommer att förpliktas att arbeta utan ersättning. Dessutom krävs av dem att de respekterar det finländska samhällets kultur och seder och det berättades om hur man i Finland delar ut informationspaket till de asylsökande om den landets kultur, hur samhället fungerar och om kvinnors och barns rättigheter, som alla måste acceptera.

De som kommenterar artiklarna om den hårdare asylpolitiken i Finland kan delas i två läger. En del förstår att det kan begäras av asylsökande att de utför någon form av arbete mot att de får mat och tak över huvudet. Andra menar att Finland vill ha gratis slavarbetare bland de asylsökande. En del ifrågasätter också statsministerns motiv till att öppna dörrarna till sitt hem för asylsökande:

Han kanske menade att han är beredd att ta in asylsökande som oavlönat tjänstefolk.

Attacker mot asylmottagningar

Arabiska medier har på senare tid haft omfattande rapportering om attacker mot asylmottagningar och asylsökande i Finland. Senast om att det på morgonen den 12 december började brinna i ett hotell där det var meningen att asylsökande skulle inhysas. Branden misstänks ha varit anlagd.

Tidigare i veckan berättade Ilta-Sanomat att allt fler irakier återtar sina asylansökningar i Finland. Av de asylansökningar som behandlades under tiden 1 januari till 8 december avskrevs 41 procent. Enligt Migrationsverket har många asylsökande vilseletts, de har inte förstått att enbart en svår livssituation i det egna hemlandet inte räcker för att man ska få asyl i ett annat land.

Reflektion: Så olika det ser ut i två länder som är så nära grannar!
Till Sverige kommer människor från utomeuropeiska länder för att de ”har flytt från krig och förföljelse”, det har politiker, regering och journalister bestämt. Och alla unga män som säger att de är 17 år gamla är 17 år gamla, det har politiker, regering och journalister samt Svenska barnläkarföreningen bestämt.
Till Finland kommer många som tror – eller fåtts att tro – att ”asyl” är detsamma som att invandra, men att man inte själv behöver ha ordnat arbete och bostad innan man kommer och inte behöver kunna försörja sig själv. Och de unga män som ser ut att vara över 18 måste genomgå en ålderstest eller – om de vägrar – automatiskt få sin ålder uppskriven och behandlas som vuxna.

© Översättning Merit Wager

 

Finland. Thabeet Al-Aswad från Bagdad vill tillbaka hem så fort som möjligt.

Klicka på text- och bildrutan i Helsingin Sanomat för att komma till artikeln (på finska).

”Här dör jag själsligt” – många irakier vill redan bort från Finland

”Jag skulle vara beredd att resa hem igen redan i morg”,on säger  Tareq Thajeel Ajaj vid Otaniemi mottagningscentral i Esbo, återtagit sin asylansökan. Hem till södra Irak säger han att han vill resa för att hans far är allvarligt sjuk, men också för att han är besviken.

Finland var inte det som människosmugglarna vid Medelhavets strand lovade. Den unge mannen, som tillbringat fyra månader på en mottagningscentral är less på sysslolösheten och den finska maten.

– Jag vet inte hur det går för mig i Irak, men här dör jag själsligt, säger han.

Allt fler irakier återtar sina asylansökningar, berättar man på IOMs (International Organization for Migration) Helsingfors kontor.

– Vi har haft ett starkt växande antal frivilligt återvändande under hösten, säger koordinatorn Julia Evans på IOM.

IOM fungerar som researrangör för asylsökande som återvänder frivilligt och som sökt sig till Migrationsverkets återvändandeprogram. De får då sin hemresa betald, vilket är en billig lösning ur finländsk synvinkel och betydligt billigare än att återsända dem med poliseskort.

Antalet återvändande har stigit jämnt och i december väntas det slås rekord. I oktober reste 60 irakier hem och i november 72. Irakierna är starkt överrepresenterade bland dem som reser tillbaka. Men i förhållande till antalet asylsökande är de ändå få.

Också Thabeet Al-Aswad från Bagdad önskar starkt resa hem. Enligt honom hotas hans familj på grund av honom, men det handlar också om att livet på mottagningscentralen gör honom trött och känns kvävande. Han sover dåligt i de trånga sovutrymmena och skulle vilja ha något att göra.

– Servicen här är inte vad vi förväntade oss. Det skulle vara bra om man fick jobba och leva ett normalt liv, säger han.

Al-Aswad har varit i Finland i tre månader. Han vill tillbaka till Bagdad så fort som möjligt.

Enligt Julia Evans på IOM säger många irakier säger att någon släkting råkat illa ut och att de vill resa hem för att ta hand om dem.

– En annan orsak kan vara att de inte vill stanna här och vänta på sina asylbeslut och att de har märkt att de inte får ett beslut så snabbt som de hade trott. Kanske har de också förstått att det inte är lätt för dem att få hit sina familjer, säger Evans.

IOM arrangerar hemresan och Migrationsverket betalar också  ut ett litet återresestöd, som för irakier ligger på 50 – 100 euro (ca 500 – 1000 kronor), i vissa fall lite mer. En del återvänder helt utan ekonomiskt stöd.

© Översättning Merit Wager

Finland. Mitt ute i ingenstans.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

”Mitt ute i ingenstans” – Washington Post rapporterar om asylsökandes ankomst till Siilinjärvi

En asylsökande som tidningen intervjuar berättar att han kommit till Finland eftersom landet har ett rykte bland irakier som ett land som behandlar folk väl. Artikeln handlar om när de första asylsökande i början av oktober kom till Siilinjärvi, en stad där det endast bor två invandrare: en somalisk man och hans fru som kom 1992.

I artikeln beskrivs Finland med orden ”End of the line” – slutstation. Den beskriver Finland som det sista landet för asylströmmarna, landet varifrån ingen reser vidare.

– Är vi mitt ute i ingenstans? undrar en asylsökande när han stiger ur bussen i Siilinjärvi.

Enligt reportern kommer det många asylsökande till Finland eftersom landet har ett rykte bland asylsökande om att godkänna en stor del av asylansökningarna.

– Snön är på väg och samtidigt, tusentals mil därifrån, där temperaturen ligger kring 40 grader, skriver man om Finland som ett land dit det lönar sig att ta sig, skriver Washington Posts reporter Stephanie McCrummen, som besökt Siilinjärvi.

Detsamma vittnar en av artikelns huvudpersoner, den irakiske polismannen Abbas Rubaee. Han berättar att han läst på Facebook att Finland är generöst mot irakier. Men i Torneå hade en polis sagt till honom: ”Du är här 21 dagar, sedan åker du tillbaka till Irak”.

Artikeln är skriven i början av oktober om när de första asylsökande kom till taran sjukhus. Efter det har den finska asylpolitiken stramats åt.

I Washington Posts artikel berättar Siilinjärviborna om sina farhågor i samband med att de asylsökande kommit. Om sysslolösheten på mottagningscentralen och de asylsökandes frustration och om rädsla för våldtäkter och även om oro för vad ortsborna kan komma att göra mot dem som bor där.

Också de asylsökande är oroliga för att möta finländarna. Kommer man att kasta stenar på dem eller le mot dem? Rubaee med vänner beslutar sig i alla fall för att ta en promenad till centrum.

– Jag måste ge mig ut, säger han till reportern.

© Översättning Merit Wager.

Klicka på bilden för att komma till artikeln i Washington Post (på engelska).

 

 

De naiva lyssnade inte då – och lyssnar fortfarande inte nu

Här en kavalkad av viktiga berättelser genom elva år – 2005-2015 –  som politiker hade kunnat lära sig en del av, liksom representanter för medierna. I stället har de valt att vara ”naiva”.

Vägledande beslut från Migrationsverket – 22 november 2005. Ur texten:

Givetvis måste Sverige i absolut möjligaste mån ha korrekta uppgifter om vilka människor som beviljas uppehållstillstånd i landet. Att bevilja uppehållstillstånd och kanske sedermera medborgarskap på falska grunder är knappast  rättssäkert och inte heller juridiskt korrekt. Inget land i världen beviljar uppehållstillstånd åt personer som uppger falsk identitet så varför skulle Sverige göra det?

Riksdagsledamöter frågar ministrar om allt möjligt – 23 november 2006. Ur texten:

Det verkar som om riksdagsledamöter nästan missbrukar sin ställning när de upptar ministrars tid med frågor som knappast ska ställas till dem. Det kanske vore bra om någon kunde hålla en genomgång med de riksdagsledamöter som använder sig av sin frågerätt på ett felaktigt sätt, och berätta hur det svenska samhället är uppbyggt och hur det fungerar, bl.a. med självständiga myndigheter och tydliga gränser för vad ministrar kan, får och bör göra. Man borde nog iofs kunna ställa krav på dem som sitter i Sveriges riksdag att de redan har dessa kunskaper, men eftersom så kanske inte alltid är fallet och de ändå tas in som ledamöter, så måste de få den utbildningen.

“Skriv en bok om Thanh!” – 22 november 2007. Ur texten:

Det kan inte vara en socialsekreterares sak att tvinga Thanh till Polisen för att visa att han medverkar till att avvisa sig själv! Och allra minst när hon är mycket väl medveten om att den polis hon, självsvåldigt, bokat tid hos är samme polisman som kritiserades av JK för bara några månader sedan för att han försökt få Thanh att ljuga för sin ambassad och säga att han tappat sitt pass under sin vistelse här som turist!

Migrationsverket beklagar… – 20 november 2008. Ur texten:

Nu har Thanh fått sitt främlingspass, äntligen! Men inte tack vare Migrationsverket utan trots det!

Stora förändringar på asylområdet genom åren – 23 november 2009. Ur texten:

Jag tänker med värme på den unge irakiske läkaren D; vänlige Mohammed A och ambitiöse Mohammed S; framåtsträvande Basem som började jobba dagen efter att han fått PUT; smågnälliga Sadia som alltid hade ont överallt; kosovoalbanska Farida med det tragiska ödet, bosniska Vesna med den svårt sjuke sonen, tjocka palestiniern Samir som bott större delen av sitt liv i Saudiarabien men inte fick återvända dit; fantastiske iraniern Fuad; älskvärde palestiniern Abdulrahman som flyttade till en liten ort i Skåne när han fick PUT; uigurerna Kaiser och Adil, palestinske Mohammed och ryska Inna, palestinska Narriman som nästan tynade bort psykiskt av den sex år långa väntan på flyktingförläggning;  flickan A, 12 år, som var apatisk; ryska Lena som försökte hålla ihop allt och som var gift med palestiniern Akram; ”spattige”och charmige iraniern Mehdi (som jag kallade ”D” i en text om Mehdi som kan läsas här), vietnamesen Thanh; jemeniten Ghassan som tvingats se människor torteras och bl.a. få ögonen utstuckna, gamle palestinske farbror B som slets ut ur sin lägenhet på en flyktingförläggning  av Polisen som tog miste på person och inte ens bad om ursäkt efteråt; azerbajdzanska (eller kanske ryska…) underbara Larissa, Aleksandr, Teimor och Diana; synskadade irakiern Mohammed i Hedemora; Roberto från Peru; kirurgen X och allmänläkaren Y från Kosovo och deras hyperbegåvade barn; smågalna Viktor vars fru och två barn sökt asyl här och polisen till slut inte orkade hålla på och utvisa utan lät honom stanna här trots att han hade PUT i ett annat EU-land – och hundratals andra asylsökande som alla gjort intryck och satt spår hos mig för evigt.

De har alla berikat mitt liv och lärt mig mycket. Jag är glad att jag har fått vara ombud eller på andra sätt kunnat hjälpa dem alla!

En migga: ”En autentisk utredning i november 2010.” – 22 november 2015. Ur texten:

Han har också fyra barn i hemlandet samt en hustru. Han har, vid ankomsten till Sverige, sagt vad de heter, hur många de är och hur gamla de är. Men på asylutredningen kommer han inte ihåg detta. Han vill läsa vad han sagt tidigare! Det får han inte. Därför att man måste kunna kräva att en man kan komma ihåg antalet egna barn, deras namn och ålder, även om att det gått fyra veckor sedan han kom till Sverige. Men han kommer inte ihåg dem. han minns ens namnet på hustrun. Det här beror på en posttraumatisk stress som han drabbats av just nu, enligt biträdet. Stressen var inte lika påtaglig när han kom hit. Och id-handlingen har han fått av en smugglare. Etc etc .

Migrationsverket ska införa skärpta regler för att motverka skenanställningar – tre år för sent – 25 november 2011. Ur texten:

Blåögdheten bland politiker och andra makthavare och aktörer på området är rent skrämmande. I stället för att ha tänkt igenom allting noga och sett verkligheten genom icke-rosa glasögon och skapat vettiga regler från början, har de bidragit till att det uppstått ett allvarligt och om fattande missbruk av lagen och ett utnyttjande av en del av dem som kommer hit. Jag menar: åtta grillkioskbiträden i samma grillkiosk – varför släpper man igenom sådana uppenbart falska och ogrundade ansökningar och beviljar AT (arbetstillstånd) och TUT (tillfälligt uppehållstillstånd)?

Sluta upp med Vet Bästerberguriet – 23 november 2012. Ur texten:

I stället för det numera så vanliga tjatet om ”främlingsfientlighet”, ”rasism”, ”islamofobi” som vi ständigt matas med och som människor påstås hysa även när de inte alls gör det, borde man göra något helt annat:

Lägg ner kränkthetsindustrin! Lär människor att sluta upp att påstå att de är kränkta för minsta lilla. Lär människor att ibland slå dövörat till, bita ihop och gå därifrån när någon säger något de inte gillar. Man måste inte reagera eller överreagera på vartenda korkat ord eller i ilska uttalat tillmäle!

”Det finns absolut ingen anledning till oro” – 25 november 2013. Ur texten:

”Det finns absolut ingen anledning till oro” är ett budskap som regeringar och andra ansvariga brukar sända ut när det är riktigt stor fara å färde. När det de facto finns stor anledning till oro, således. Men folket ska lugnas  (särskilt ett valår…) och när ”det finns ingen anledning till oro” upprepas som en absolut sanning från dem som man ska/borde kunna lita på, ja då låter sig folket lugnas.

De gravt oroande uppgifter som via miggor funnit sin väg ut på denna blogg sedan slutet av 2007, har en del självständigt tänkande människor tagit till sig och insett att det finns anledning till oro. Men de allra flesta har inte påverkats av vad de personer (miggor, HVB-personal, anställda vid asylboenden, folk ute i vad som blivit ”asylindustrin”, socialtjänstemän m.fl. i ”utanförskapsområden” etc) som bäst känner till vad som sker på asylinvandringsområdet har att berätta. För ”det finns absolut ingen anledning till oro” är budskapet som i princip oemotsagt (annat än i små snabbt ”rasist”-stämplade inlägg här och där) trummats ut under mycket lång tid av dem, som kallas ”förtroendevalda” och av mediekåren, som tycks agera mer eller mindre med en röst och en penna (eller dator).

En migga: ”I stället för lean har vi nu DLO”. – 22 november 2014. Ur texten:

En migga: ”Vi fick också ta del av en påhittad asylutredning i två olika versioner. I den ena bjöd utredaren inte på vatten, höll inte på med ”small talk” i början utan gick rakt på sak.  Resultatet blev att den sökande inte öppnade sig och därför inte framstod som trovärdig.  Syftet var att vi skulle lära oss det är viktigt att vara empatisk, att få den sökande att trivas. Först då kan den sökande öppna sig berätta om sina asylskäl på ett trovärdigt sätt. Om det vore så väl, så enkelt, ja då skulle jag inte bara bjuda på vatten utan även på te och jag skulle också prata om väder och vind hur länge som helst. Men så ser ju inte verkligheten ut. Den asylsökande är sällan intresserad av ”small talk” och bryr sig inte om ifall vi bjuder på vatten eller inte.”

En migga: ”Sen är det ju inte så sannolikt att en potentiell terrorist skulle avslöjas vid en asylintervju heller…” – 22 november 2015. Ur texten:

Sen är det ju inte så sannolikt att en potentiell terrorist skulle avslöjas vid en asylintervju heller…

© denna blogg.