”Vi kom hit för att studera” är inte asylskäl. Inte ens i Sverige.

Under den felaktiga rubriken Flyktingar lämnar Sverige: ”Inget blev som vi tänkt oss” skriver Svenska Dagbladet om ett gammalt fenomen och citerar en av dem de kallar ”flyktingar”, men som var en ekonomisk ”bättre liv”-migrant:

Vi kom hit för att studera, men det får vi inte göra. Vi får inte jobba heller. Det händer ingenting på flyktingförläggningen. Vi bara äter och sover, säger Ali Abdulrahman och menar att han inte kan leva så i flera år i väntan på ett beslut från Migrationsverket.

Det här har miggorna berättat om på bloggen i många år: att många asylsökande ungdomar som är, eller säger sig vara, minderåriga, inte alls har behov av asyl och skydd i lagens mening. Många kommer, precis som personerna i artikeln, för att få ett bättre liv med allt bekostat i Sverige, inklusive studier. Det berättar ofta prefabricerade, falska historier och uppger inte sällan falska åldrar och även nationaliteter i syfte att missbruka asylsystemet.

I många, många år har detta som sagt varit känt och berättats, men det har helt förbigåtts med tystnad. Det har inte passat in i Den Humanitära Stormaktens syn på alla stackars människor ”som flyr från krig och förföljelse”. Nu går det helt enkelt inte längre att låtsas som om detta inte försiggår.

Tänk om Sverige och svenska myndigheter hade reagerat och agerat för läge sedan, då hade situationen för dem med äkta behov av asyl eller skydd sett helt annorlunda ut idag!

Här är några få av hundratals, faktiskt tusentals texter som publicerats här på bloggen under 11 år och som kanske borde ha fått folk att reagera:

•  Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”enemper 2015samkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 nov 2015. Ur texten:

Dessutom har dessa ”barn” som Sydsvenskan så okritiskt skriver om och om man går just på det som sägs i artikeln (vilket är allt läsaren har att gå på), inte tillstymmelse till vad som i utlänningslagen anges vara asyl- eller skyddsskäl. Varken om de faktisk vore 15 år (vilket hån att Migrationsverket ska vara tvungna att låtsas tro på det!) eller om de angav att de var vuxna.

– Jag fick hjälp av en vän till familjen med pengar för resan. Dessutom sålde jag mina tre får och två kor, säger Hamidullah medan han drar upp kapuschongen för att skydda sig mot det tilltagande regnet.

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans?

Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” – 17 juni 2015. Ur texten:

Jamshid berättar i inslaget att han, vid 12 års ålder, jobbade mycket långa dagar med att sy läderväskor och säger:

Då tänkte jag: nej, det kommer att bli tråkigt och tråkigt, det blir jobbigt och jobbigt. Då tänkte jag nej, då kommer jag att fixa ett nytt liv, inte samma sak som jag hade förut, jobbigt eller tråkigt. Det vill inte jag mera.

Och så skickades han till Sverige för ”ett bättre liv”. Han flydde inte, som så många journalister och politiker ständigt upprepar som ett mantra, ”från krig och elände”, han ville ha ett bättre liv. Och det får han i Sverige, som nog torde vara det enda landet dit man kan ”invandra” av det skälet.

En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014. Ur texten:

Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl  i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.

Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

Anställd vid hem för ensamkommande minderåriga asylsökande: ”Jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.” -27 april 2013. Ur texten:

En anställd vid ett HVB-hem för ensamkommande faktiskt och påstått minderåriga asylsökande berättar:

En somalisk pojke som har fått uppehållstillstånd kom till mig med en bunt med papper från Migrationsverket och ville ha min hjälp att fylla i informationen. Det var ansökan om uppehållstillstånd för familjen; mor och far plus syskon. Så här gick samtalet (som är längre än här citeras):

HVB: ”Vi börjar med din pappa. Vad heter din pappa?”
Pojke: ”Min pappa?……..uhhh…..Jag vet inte….ah…Jag vet, han heter [. ]”
HVB: ”Var är din pappa född?”
Pojke: ”Jag vet inte, kanske du kan skriva?”
HVB: ”Jag kan inte hitta på information. Om du inte vet så måste du kontakta din familj och ställa dessa frågor. Okej?”
Pojke: ”Shit.”
HVB: ”Shit? Vad är problemet? Du har ju kontakt med familjen, eller hur? Annars skulle du inte sitta här och fylla i ansökningar om uppehållstillstånd.”
Pojke: ”Inga problem, du hjälper mig okej? Du kan skriva allt.”
HVB: ”Nej, det går inte. Jag vet ingenting om din familj. Du måste bidra med detaljer om din familj, eftersom det är dina syskon och föräldrar som vill söka. Vi får ringa till din gode man så får ni tillsammans fylla i ansökningarna för jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.”
Pojke: ”Varför?”
HVB: ”För att det är fel att ge Migrationsverket fel uppgifter.”
Pojke:” Fel?”
HVB: ”Ja, fel mot svensk lag.”
Pojke: ”Okej.”

En migga om s.k. ensamkommande barn: ”På rena asylskäl finns knappt någon.” – 31 mars 2010. Ur texten:

En migga: Ställ gärna följdfrågan till Migrationsverket: ”Hur fördelar sig tillstånden på medborgarskap?” Och svaret kommer då att bli att de ”barn” som får uppehållstillstånd på ”synnerligen ömmande skäl” är från Afghanistan och de som är ”skyddsklassade” är från Somalia (på rena asylskäl finns knappt någon). Och vad gäller somalier så vet vi inget mer om dem än att de säger ”Hej, jag heter Ali och jag är från Somalia”. Precis som det som hände i Högsby.

Det får räcka med dessa exempel. Många fler texter finns att ta del av. Använd gärna sökfunktionen.

© denna blogg.

Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Växjö Nyheter.

Kort ur texten: Männen misstänks ha filmat när de tvingade 12-åringen till anala samlag. Båda männen är medborgare i Afghanistan

Nu meddelar läsare att länken är borta och jag kan konstatera att så är fallet. Jag vet inte varför. 

Men oavsett det så gäller det som står nedan. Jag hoppas att en förklaring snart ska ges för varför länken inte längre går någonstans.

Här är en skärmdump av nyheten innan länken upphörde att fungera. Klicka på bilden för att se den i större storlek.

År efter år efter år efter år efter år – och ännu längre – har miggor varnat och larmat här på bloggen om att det inte görs åldersbedömningar av personer som påstår sig vara barn men med stor sannolikhet inte är det. Jag har skrivit om den mycket stora andel av åldersbedömda i Danmark, Norge och Finland (65-72 procent) som visat sig vara betydligt äldre än 17 år. Men i Sverige har Migrationsverket uttryckligen nöjt sig med att enbart registrera den ålder som de drygt 35.000 personerna – som påstod sig vara ”ensamkommande barn” 2015 och de drygt 7.000 personerna som påstod detsamma 2014 och alla andra som kom fler dem – angett. En 28-åring har sagt att han är 16 år gammal. Migrationsverket har noterat. En 23-åring har sagt att han är 14 år. Migrationsverket har noterat. En 25-ring har angett att han är 17 år gammal och Migrationsverket har noterat. Och så vidare.

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Allt detta har jag skrivit om och även pratat om med många av de så kallade ansvariga. Ingen har tagit något ansvar alls. Men gärna lyft sina arvoden, betalda av folket.

Här är en kavalkad av länkar till texter, och korta utdrag ur texterna, som visar hur miggorna och familjehemsföräldrar berättat och hur jag har vidarebefordrat det och även själv rapporterat genom åren. Här finns texter från juli 2008 till februari 2016, en period på drygt 7,5 år.

•  En migga: ”Apropå de s.k. ensamkommande barnen igen.” – 23 juli 2008

Jag har själv sett asylsökande s.k. 16-17 åringar med full skäggväxt och med vuxna mäns uppförande. Men de har registrerats som barn fast de helt uppenbart varit närmare 30. Sjukt! Jag känner också till fall där asylsökande som fått barn i Sverige visat sig vara flerbarnsfäder i hemlandet. Vid avslag har de frivilligt och utan problem  återvänt till landet de ”flytt” ifrån och sedan sökt tillstånd på anknytning till barnet i Sverige.

•  En fjärde migga om Migrationsverkets hantering av asylsökande, ensamkommande ungdomar – 6 juli 2009

Och om personen faktiskt är 16-18 år (det finns ofta anledning att misstänka att de är äldre) så mår han eller hon säkert ganska dåligt av den teater som han eller hon tvingas att spela i ett främmande land, i rollen som ankarbarn.

•  En migga om ensamkommande asylsökande som är – eller säger sig vara – under 15 år – 14 augusti 2009

Ett barn som är under 15 år och söker asyl i Sverige behöver inte lämna fingeravtryck, alltså inte i Sverige. Hur det är i andra länder inom EU vet jag inte, kanske råder samma åldersgräns där, det borde vara så. Därför påstår ensamkommande barn, i vissa fall, att de är under 15 år. Då befinner sig familjen förstås i ett annat EU-land där de fått avslag på sin ansökan och där även barnet (som i verkligheten är över 15 år och inte alls ensamt) har daktats (tagits fingeravtryck av). Men eftersom vi här i Sverige inte daktar den som säger sig vara under 15 år, kommer vi inte heller få reda på detta.

•  En migga om s.k. ensamkommande barn: ”På rena asylskäl finns knappt någon.” – 31 mars 2010

En migga: Ställ gärna följdfrågan till Migrationsverket: ”Hur fördelar sig tillstånden på medborgarskap?” Och svaret kommer då att bli att de ”barn” som får uppehållstillstånd på ”synnerligen ömmande skäl” är från Afghanistan och de som är ”skyddsklassade” är från Somalia (på rena asylskäl finns knappt någon). Och vad gäller somalier så vet vi inget mer om dem än att de säger ”Hej, jag heter Ali och jag är från Somalia”. Precis som det som hände i Högsby.

•  Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomisk jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson:

Läget har blivit akut. Sedan kommunerna tog över ansvaret för ensamkommande barn 2006 så har ju antalet barn ökat med omkring 600 procent. Det innebär att det system vi har är utsatt för stora påfrestningar och det håller faktiskt inte just nu.

•  En anställd vid ett hvb för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m.– 25 juli 2012

Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket (En migga: “Jag tycker att detta är minst sagt märkligt, särskilt att boendets hela personal skrattar åt oss.”) då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son. Miggan kan vara lugn, det är inte hånfulla skratt utan troligtvis nervösa/frustrerande skratt och ett tydligt tecken på ett hvb utan distans till det de gör. Väldigt troligt att personalen på det hemmet har gått över en gräns och blivit kompis med de boende, vilket enbart handlar om felrekryteringer och noll ledarskap av föreståndaren.

•  Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012

I samtliga fall har en ålder uppgetts och fastställts av Migrationsverket, som inte stämmer med den verkliga åldern. Normalt har skillnaden mellan uppgiven och verklig ålder legat mellan 5 och 8 år. Alla har uppgett sin ålder till 14 år. Verklig ålder har legat mellan 19 och 22. När man bor så tätt inpå en människa en längre tid, så märker man ganska tydligt inom vilket åldersspann hann befinner sig. Det kan göra tillvaron mycket problematisk. Både i hemmet, i skolan och i alla övriga situationer, till exempel i den vardagliga fostran.

•  En person som driver familjehem: ”Ofta är de ”14 år” när de kommer men, den verkliga åldern ligger i de allra flesta fall runt 19-25 år.” – 4 oktober 2013

Vi har alla sett 20-åriga unga muslimska män, med allt vad det innebär, som påstår sig vara ”14 år”, placeras i skolans årskurs 7 med 13-åriga småflickor. När vi lyfter frågan i vår organisation eller med deras gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare, så möts vi av total tystnad. Ingen vill, ingen vågar eller kan prata om detta faktum och att det absolut inte är en bra ordning. Själva är vi bundna av sekretess.

•  En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013

När jag började jobba med detta i mitten på 2000-talet var det högst en fjärdedel som man verkligen tyckte sig kunna ifrågasätta åldern på, bara med en snabb blick. Idag däremot är det en klar majoritet av ”barnen” som uppenbart är över 18 år. Det man talar om i min bransch och på de boenden jag har kontakt med i tjänsten, är att de som är under 18 år hör till undantagen.

•  Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 13 maj 2013

Genom tand- och handledsröntgen, ibland den ena metoden, ibland den andra och ibland båda, har man i Norge och Finland upptäckt att uppemot 65 procent av alla asylsökande som säger sig vara strax under 18 år eller yngre, inte är det. Det har resulterat i betydligt mindre antal ”ensamkommande barn” i dessa länder – mer än 65 procent färre eftersom man i deras hemländer nu vet att det inte lönar sig att ta sig till dessa länder och påstå att man är minderårig.

•  En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014

Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl  i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.

Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

•  En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014

Det som saknas i rättschefens instruktioner är hur vi ska gå till väga när tandröntgen visar att den sökande är vuxen. För närvarande finns det bara två sjukhus som gör pediatriska undersökningar, ett i Stockholm och ett i norra Sverige. Sjukhusen tar i dagsläget inte emot sökande utanför sina upptagningsområden.

Vi har en rättsenhet som inte lever i verkligheten.

•  Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014

En före detta migga: Det kändes rent bisarrt att sitta och utreda ”16-åringar ” som uppenbarligen var närmare min ålder än 16. På den tiden fanns det möjligheter att göra en åldersutredning, idag finns det ingen tid till sådant utan man verkar släppa igenom i stort sett alla som säger sig vara barn. Vad händer när dessa vuxna män börjar i gymnasiet och går med riktiga 16-17-åringar? Det är förfärligt som det är och det verkar inte vara någon skärpning på gång.

•  Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014

Tre välmeriterade barnläkare – Jonas F Ludvigsson, ordförande i Barnläkarföreningen, barnläkare i Örebro, professor Karolinska Institutet; Henry Ascher, ordförande i Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn, barnläkare, professor Nordic School of Public Health (NHV) och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Anders Hjern, barnläkare i Stockholm, professor Karolinska Institutet – har den 8 oktober kommenterat min OP ED-artikel i Svenska Dagbladet – Hur många ensamkommande barn är vuxna? (5 oktober). Deras svar har rubriken Kommentar och svar angående ensamkommande barn och vuxna.

•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015

Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn. Det är svårt att veta vad som menas med ”uppenbart vuxen” – annat än att det ska vara uppenbart för vem som helst att personen är vuxen.

(I ovanstående inlägg finns länkar till ytterligare 11 texter i ämnet från 4 mars 2012 till 11 oktober 2014)

•  Ett exempel på hur Public Service rapporterar om vad de kallar ”ensamkommande flyktingbarn” .- 17 juni 2015

Varför tror folk att det kom 7049 män och pojkar som var, eller sade sig vara, minderåriga till Sverige år 2014, men inte ens en bråkdel av det till övriga Norden? Fundera på det, det är inte svårt att komma på svaret. Och till detta haveri på asylområdet bidrar okritiska och okunniga medier, däribland Public Service som de flesta av oss tvingas betala licenspengar till. Men huvudansvaret har givetvis statliga Migrationsverket som ska följa lagar och konventioner men inte gör det.

•  2014 var 75 procent av dem som av Migrationsverket och svenska medier kallade “ensamkommande flyktingbarn”, minderåriga asylsökande i åldrarna 15-17 år – 25 juli 2015

Jag hänvisade också till att dessa unga personer – 15, 16, 17-åringar – i de övriga nordiska länderna inte kallas barn utan just ”minderåriga asylsökande”.* Inte heller bör de kallas ”flyktingbarn” eftersom de varken är barn till flyktingar eller konstaterats vara flyktingar själva. De är asylsökande, inte flyktingar. Överhuvudtaget torde det vara få minderåriga som har asylskäl som ger dem flyktingstatus…

•  Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015

– Jag fick hjälp av en vän till familjen med pengar för resan. Dessutom sålde jag mina tre får och två kor, säger Hamidullah medan han drar upp kapuschongen för att skydda sig mot det tilltagande regnet.

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans? Bevisligen inte hos Sydsvenskans reporter i alla fall, som med hull och hår för vidare de här historierna utan en enda kritisk fråga eller reflektion.

•  Enhetschefen inom socialtjänsten skriver igen: ”Nu är det ett faktum att vi inte längre kan upprätthålla lagkraven kring utredning, placering och uppföljning av ensamkommande barn och minderåriga som söker asyl här.” – 19 november 2015

Vem kommer att bli först att dö för att socialtjänsten är överbelastad med att ordna hem och fullservice åt vuxna män som påstår sig vara minderåriga?

•  En migga: ”Ville han att vi skulle fixa falskleg till krogen åt hans ensamkommande barn?” – 29 januari 2016

Kollegan hade blivit uppringd av en rektor på en skola som frågade hur de ensamkommande ”barnen” på hans skola ska bära sig åt för att komma in på krogen, om vi kan utfärda nån slags ID-kort eller liknande.

•  Saga och verklighet – 9 februari 2016

– Det finns massor av flickor och kvinnor som väntar på er i Sverige, informerar människosmugglarna. Det råder mansbrist där och kvinnorna bara väntar på att det ska komma män från Mellanöstern och andra länder utanför Europa. Och i Sverige kontrollerar man inte er ålder, det spelar ingen roll om ni är 16, 17, 27 eller 32. De går på den ålder ni uppger. Så ni kommer att tas emot som barn och många kommer att få bo i svenska familjer med egna barn.

© denna blogg.

 

 

En text från november månad varje år under tiden 2005-2015

Här följer en liten kavalkad av en bråkdel av vad som skrivits på asyl & migrationsområdet här på bloggen under 11 år, från november 2005 till och med november 2015.

•  Vägledande beslut från Migrationsverket – 22 november 2005. Ur texten:

Den tredje familjen har lämnat falska id-handlingar och riskerar därmed avslag i prövningen enligt den tillfälliga asyllagen. Migrationsverket har dock förordnat om ett offentligt biträde som ska hjälpa till att klara ut deras bakgrund m.m. Den här familjen kan komma att avvisas.

•  Migrationsverket JO- och JK-anmält – 27 november 2006. Ur texten:

Antalet ensamkommande flyktingbarn – främst från Irak – har tredubblats sedan i somras, till cirka 100 barn i månaden.

•  Hela havet stormar på asylområdet – 29 november 2007. Ur texten:

Genom sin ineffektivitet och slapphänthet har Sverige fått ett grundmurat – och sant – rykte (bland annat i Mellanöstern) som ett land där man nästan alltid kan stanna om man bara tar sig dit. Vare sig man har asyl- eller skyddsskäl eller ej, vare sig man får uppehållstillstånd eller ej så kan man hålla sig kvar. Ca 17.000 människor (förmodligen många fler) befinner sig här efter att de fått avslag på sina asylansökningar och vägrar lämna landet. Och fler blir de. Samtidigt pågår en märklig specialbehandling av dem som säger sig vara irakier: 5.000 av dem ska få uppehållstillstånd i Sverige på 14 dagar (!) och resten ska inte beöv vänta mer än högst sex månader. Andra kan få vänta i åratal.

•  En migga: ”Samma advokat är förordnad som offentligt biträde åt 1 000 asylsökande. Samtidigt.” – 24 november 2008. Ur texten:

Dessutom: när allt fler seriösa och kompetenta advokater och jurister har slutat med asylärenden eller överväger att sluta, och allt fler biträden som tidigare haft massor av ärenden hamnar på Migrationsverkets svarta lista, så riskerar det att bli mer regel än undantag att ombuden representerar hundratals – eller ofattbara 1.000 – klienter som de ska träffa, lyssna på, läsa och låta översätta handlingar, skriva inlagor, medverka vid förhandlingar etc.

•  En migga: ”Asylprocessen har ju kortats på allmän begäran och asylsökande som får beslut inom fyra månader får enligt lag inte arbeta.” – 30 november 2009. Ur texten:

1) För att som asylsökande få ta ett jobb (hur många som nu ens skulle kunna det, utan språkkunskaper eller kännedom om landet…), måste man ha styrkt sin identitet.

2) Enligt lagen ska AT-UND inte ges om asylprocessen beräknas ta kortare tid än fyra månader.

Kommentarer till krav 1:
Massor av asylsökande (uppemot 96 %!) visar inga eller falska identitetshandlingar när de söker asyl i Sverige. Därmed har de givetvis inte styrkt sin identitet.

•  En migga: ”Och med GD:s ord i bakhuvudet så skriver man felaktiga positiva tillstånd på löpande band.” – 29 november 2010. Ur texten:

Det går fortare och det är inte så viktigt att det blir rätt om man ger tillstånd, därför slafsar man ihop några tillstånd i veckan, så att man uppnår målen, liksom. Ska man skriva ett avslag så ska det föredras för ”fan och hans moster” och alla ska lägga sig i och komma med funderingar på varför. Därför drar man sig för det och med generaldirektörens ord i bakhuvudet (Jag kommer aldrig att bli upprörd av ett felaktigt beslut så länge som det är ett positivt beslut”) så skriver man felaktiga positiva tillstånd på löpande band. Vi producerar mer än de gör på Scania och Volvo tillsammans!

•  Ska Sverige pröva skyddsskäl gentemot Italien? – 25 november 2011. Ur texten:

Det är märkligt att medierna inte tar upp det faktum att vad det här faktiskt handlar om är, att man vill att Sverige ska pröva skyddsskäl gentemot Italien! Men det finns ingen sådan möjlighet, man kan inte söka asyl i ett land, få det och sedan fritt asylinvandra på nytt i ett annat EU-land.

•  Allt fler asylsökande i Tyskland visar öppet sitt missnöje över dåliga levnadsvillkor – 27 november 2012. Ur texten:

öppna ögon har svenska politiker duckat undan sitt ansvar att se längre än vad godhetsnäsan räcker. Ansvarslöst har de t.o.m. skapat regler och lagar som går stick i stäv med tidigare stiftade lagar. De har också sett mellan fingrarna med alla de tiotusentals människor som helt sonika bara stannar kvar här utan tillstånd, vilket är detsamma som att de vistas här olagligt. Där är politikerna och rättssystemet i Sverige märkligt ”generöst” och ointresserat av att bevaka sitt territorium och laglydigheten i riket – och det kommer med största sannolikhet snart att straffa sig.

•  Varför kallas en självmordsbombare från Beirut i en artikel i Expressen för ”Skärholmenkillen”? – 23 november 2013. Ur texten:

Migrationsverkets kontroll av personer som söker asyl eller skydd, liksom av dem som söker arbete, är under all kritik och har så varit så länge myndigheten funnits. Migrationsverkets oförmåga att se till att utlänningslagen efterlevs och dess vindflöjelliknande agerande (som bl.a. medför att de böjer sig när mediestormar blåser upp*), skadar landet inte bara kortsiktigt utan även långsiktigt. För alltid, faktiskt.

•  Ivar Arpi om att Migrationsverkets tjänstemän vittnar om en ökande rättsosäkerhet – 27 november 2014. Ur texten (av Ivar Arpi):

I min artikel visar jag att Migrationsverket i takt med det ökade söktrycket från asylsökande till Sverige får allt svårare att klara av att både göra grundliga utredningar och samtidigt inte låta asylsökande vänta för länge på besked. Här finns en svår avvägning som aldrig helt kan lösas. Jag ville skildra de påfrestningar som handläggare, beslutsfattare och andra tjänstemän på Migrationsverket är utsatta för. Tjänstemännen vittnar alltså om en ökande rättsosäkerhet på Migrationsverket.

•  Finland inför skärpta ålderstest för ensamkommande minderåriga asylsökande. – 13 november 2015. Ur texten:

Asylsökande som utan godtagbar orsak säger nej till en undersökning betraktas automatiskt som vuxna.

År 2014 sökte 196 ensamkommande barn asyl i Finland. Sjuttio av dem genomgick en åldersundersökning som visade att 39 av dem var vuxna.

Kommentar: En text från varje november månad i 11 år. Man kan söka texter i arkivet på månad och år, på ämne under ”kategorier” och med hjälp av sökord.

© denna blogg.

För den som vill bidra.

En migga (ex): ”Jag har funderat och pratat med några gamla kollegor från tiden på verket som fortfarande jobbar kvar…”

Det kom ett mejl från en före detta migga, med anledning av inlägget Om myndigheterna hade gjort sitt jobb…

Senast jag jobbade på ett förvar för cirka fem år sedan så sa man alltid att kostnaden per förvarstagen och dygn låg på cirka 3000 kr/dygn.

Jag har funderat och pratat med några gamla kollegor från tiden på verket som fortfarande jobbar kvar och vi har då diskuterat den ångesten som handläggare och beslutsfattare i Västerås måste känna. Vi vet hur diskussionen i korridoren gick innan mötet med den nu misstänkte mördaren måste ha låtit.

Tror vi att denna person kommer att acceptera avvisningsbeslutet? Tror vi han kommer att medverka? Ska vi ta honom i förvar? Ska vi ringa polisen och begära handräckning när vi ser att han kommer så att polisen kan verkställa förvarsbeslutet efter att vi delgivit honom avvisningsbeslutet?

Svaren vet vi inte, men man ansåg tydligen inte att man skulle ta honom i förvar och resultatet(?) vet vi…

Min kommentar: Det är viktiga funderingar som jag tackar för att ex-miggan skickade till mig. De fick mig också att fundera, och jag tänker så här:

Man hade ju facit vad gällde om han skulle acceptera beslutet och frivilligt återvända till landet där han hade uppehållstillstånd, Italien! Han skulle ju avvisas i juli 2013 och avvek då.

Jag måste säga att även om jag förstår att det inte är lätt, så borde nog de här handläggarna och beslutsfattarna ha varit mer handlingskraftiga och tagit honom i förvar och så fort som möjligt sett till at han sattes på ett plan till Italien.

Alltså ”judging from past behaviour” så fanns det starka skäl att ta honom i förvar. Två gånger misslyckades myndigheterna med att avvisa personen. Hade han avvisats redan första gången – eller åtminstone andra gången! – så hade en kvinna och hennes son inte varit knivmördade idag.

Lite mer stake och ryggrad måste personalen ha, det duger inte att bete sig så veligt.

I samband med detta kan jag rekommendera läsning av min text Migrationsverket ska ha kompetent och saklig personal, inte kuratorer på sajten Det Goda Samhället.

P.S. Till ex-miggan: det gick inte att besvara ditt mejl…

©denna blogg.

Om myndigheterna hade gjort sitt jobb…

Om svenska myndigheter hade gjort sitt jobb, det vill säga följt lagen och gällande beslut och omedelbart avvisat mördaren på Ikea (vilket de missade inte bara en, utan två gånger…), så hade

1) två helt oskyldiga personer: en mor och hennes son inte varit döda idag
och
2) alla som betalar bland världens högsta skatter som vi får allt mindre för, inte behövt bekosta dyr vård på sjukhus för mördaren, dyra rättegångar med advokater och domare med mera
samt
3) skattebetalare i Sverige inte behövt riskera att tvingas bekosta mördarens sannolikt mycket långa vistelse i svenskt fängelse för uppåt 4.000 kr/dygn!

OBS! Jag vet inte exakt vad det kostar per dygn att hålla personer i fängsligt förvar i Sverige. Om någon har uppgifter och källhänvisning så mejla gärna. Tack!

Finns det någon som helst heder och ryggrad kvar hos de ”ansvariga” (ville de nu är…) så gör de allt för att efter avslutad rättegång få mördaren – som ju har permanent uppehållstillstånd i Italien och därmed är hemmahörande där – överförd till Italien för avtjänande av straffet där. Att han på svenska skattebetalares bekostnad ska sitta i fängelse på livstid här, i ett land som han inte har annan anknytning till än att han mördat två svenskar, ter sig inte på något sätt som ett acceptabelt alternativ.

© denna blogg.

Det kom ett mejl med tankar kring dem som mördade två oskyldiga människor på Ikea i Västerås

Det kom ett mejl från en klok och insatt person. Med vederbörandes tillstånd publicerar jag det. Och till alla dem som på Twitter, Facebook och annorstädes skriver att man inte ska spekulera och gissa så säger jag: Jo, det ska man! Eftersom alla kort inte läggs på bordet av dem som vet och eftersom det som hänt (morden på Ikea) är så spektakulärt och fruktansvärt så har människor all rätt i världen att öppet lufta sina tankar och teorier.

Så här börjar mejlet:

Du får säkert massor av mejl om morden i Västerås på Ikea.

Och ja, det får jag. Alltså en massa mejl och meddelanden och frågor. Det är som om korken äntligen dragits ur flaskan och alla osaliga andar har släppts ut samtidigt. Och jag ser hur enormt stor okunskapen är på ett av de allra viktigaste samhällsområdena nu och i framtiden: asylinvandringen. Okunskapen beror inte på dumhet eller obegåvning hos folket utan på att medier mörkat och/eller inte rapporterat sanningsenligt och/eller undanhållit fakta under mycket lång tid (många journalister kan och vet inte mycket heller, ändå skriver och talar de som om de gjorde det…).

Här är nu resten av det resonerande, spekulerande och funderande mejlet jag fick idag:

Här är några tankar som jag har:

En fråga som jag ställer mig är om det är vanligt att folk från diktaturer med dödsstraff begår brott? Jag vet inte heller hur det fungerar i Italien med PUT/TUT, men det finns nog gott om just eritreaner där eftersom det är en gammal italiensk koloni.

Så här tror jag att det kan ha gått till:

Eritreanen kom till Italien för några år sedan och fick då PUT där. Han kan till och med ha varit där i över 10 år eftersom många eritreaner lämnar landet innan de tvingas göra militärtjänst, om han inte rymde/deserterade från militärtjänsten, vilket också kan ha hänt.

I Italien är livet inte så kul, han får plocka frukt och grönsaker för låg lön, diskrimineras som svart, framtiden ser inte så ljus ut som han trodde när han tog sig dit. Så hör han rykten om att i Sverige är livet mycket bättre. Inget lågavlönat frukt- och grönsaksplockande och ingen diskriminering. Sverige ger dessutom i princip utan vidare PUT till alla från Eritrea, och några år senare kan man bli svensk medborgare. Man får tillgång till ett bra socialt skyddsnät: bidrag att leva på, gratis studier, fri bostad, god sjukvård och samtidigt kan man svartjobba och tjäna bra med pengar.

Ryktet säger att det finns många eritreaner som gjort detta enligt modellen: du åker bara upp till Sverige, uppger ett nytt, falskt namn för du har ”tappat passet” på vägen och eftersom det svenska Migrationsverket är så blåögt och har så dålig koll så är chansen mycket stor att det fungerar. Hade det inte fungerat för andra så hade ryktet inte gått nere i Italien, ryktet  om landet i norr med guld och gröna skogar, där man inte behöver slita för sitt uppehälle.

Väl i Sverige går det inte som han planerat. Handläggaren eller beslutsfattaren på Migrationsverket kontrollerar och reda på att mannen redan har fått skydd och permanent uppehållstillstånd i Italien. Han har kanske råkat ut för en tjänsteman som gör sitt jobb och därför kollar hans fingeravtryck och fotografi i något EU-register. Och vem vet, han kanske också fanns i något internationellt  polisregister sedan tidigare, det är ju trots allt inte vem som helst som kallblodigt mördar okända personer bara sådär, som det verkar ha gått till på Ikea. Kanske tjallar en landsman på honom.

Migrationsverket kollar alltså registren och upptäcker att den här eritreanske mannen redan har fått skydd och uppehållstillstånd i Italien och enligt Dublin-förordningen ska han då givetvis återsändas till Italien. När han får reda på det avviker han, vilket är lär vara ganska vanligt och lätt att göra här i Sverige. Kanske åker han tillbaka till Italien för att senare göra nytt försök senare? Två år senare söker han så asyl här igen, kanske i ett nytt namn? Men återigen blir han snabbt upptäckt och får besked om att han ska återvisas till Italien. Kanske kör de hans fingeravtryck mot registret igen och upptäcker honom än en gång.

Under tiden har han förstått/hört på asylboendet, alternativt av andra asylsökande i den undre värld han rört sig i efter att han avvikit, att om man blir psykiskt sjuk så kan man lättare få stanna. Vad jag förstått så delar de asylsökande med sig av tips till varandra, tips på hur man ska göra på bästa sätt. Ett tips är just att låtsas bli psyksjuk för då kan man inte utvisas. Det har en asylsökande jag själv känner berättat att han fått tips om. (Dock glömmer de det faktum att så fort man blir psyk-frisk så blir man utvisad). Säkert finns det smarta typer som också kommit på att om det land som Sverige vill utvisa till (till exempel Italien, Grekland, USA) kanske inte vill ha dem om de är kriminella så då uppstår en ny möjlighet att få stanna.

Eftersom jag inte med säkerhet vet – även om jag tror det – att han har PUT i Italien så spekulerar jag kring att om han bara har TUT där så lär italienska myndigheter ju återkalla detta om han blir grovt kriminell och döms för brott, det är väl därför man har TUT? Brottet måste antagligen vara grovt för att Italien inte ska vilja ha honom landet, snatteri anses förmodligen som mindre allvarligt. Dessutom har svenska fängelser ryktet om sig att vara trevliga, och ännu bättre är om man hamnar på rättspsyk för då kan man ju bli utsläppt så fort man är frisk igen. Kanske blir det bara ett år på rättspsyk och man fejkar temporär psykos för psykiatrikern som utreder, sen är man fri (vi minns alla hur det gick till i Gökboet, så det är en gammal idé). Då går det inte att verkställa en avvisning till Italien och det går inte heller att skicka honom till Eritrea, eftersom han riskerar döden där på grund av att han har lämnat landet illegalt eller deserterat. Då får han PUT i Sverige när han kommer ut ur fängelset/rättspsyk eftersom det finns verkställighetshinder.

En fråga alla bör ställa sig är vad detta sänder för signaler till asylsökande som nekats PUT. Kommer fler som nekas asyl att göra samma sak? Det finns säkert andra, både eritreaner och andra nationaliteter som är i samma situation i Sverige. En annan fråga är om detta kanske redan är satt i system? Man begår ett brott och får stanna eftersom det finns verkställighetshinder. Kanske har asylsökande redan satt det i system, men man har inte gjort så grova brott som IKEA-morden, och vi vet inte om det eftersom media inte rapporterat om det eftersom dessa brott inte är så spektakulära.

Kommentar: Många tankar, många funderingar. Bra att de luftas. Jag tackar skribenten som skrivit och delat med sig av sina reflektioner. Tills alla fakta  – alla fakta – ligger på bordet är det fritt fram att spekulera hur mycket som helst. Det är myndigheterna (Migrationsverket och Polisen i första hand), politikerna (regeringen i första hand) och de medier som har insyn och vetskap, som ska berätta för folket vad som har hänt. Gör de inte det och får inte frågor som de skribenten ovan luftar, ärliga, korrekta, faktabaserade svar så fortsätter sveket gentemot folket och riskerar att allvarligare än hittills underminera den redan bräckliga tron på samhället, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.

© denna blogg. Korta citat är tillåtna, vänligen länka till originaltexten.

En migga skriver och alla som är ansvariga eller intresserade av frågor kring asylinvandring bör läsa hans text

En migga skriver igen. En av dessa kunniga, välformulerade, oförtröttliga miggor som, liksom jag har gjort men inte längre gör, när en omöjlig förhoppning om att någon ansvarig, någonstans, någon gång ska börja se det stora asyl & migrationsområdet som verkligt viktigt. Som, liksom jag har gjort men inte längre gör, hoppas att de politiker som kan läsa andra texter än enkla Aftonbladet- och Expressen-dito, också ska göra det.

Se helheten – eller sitt kvar i hörnet
För att komma till poängen måste jag ta det från början.

En gång i tiden lärde vi oss om Ondskans Axelmakter. I dag vet vi att djävulen bor i Raqqa (säte för Daesh). Och att alla smådjävlar – filialer, allierade eller bara allmänt inspirerade – hämtar sin energi därifrån. Jag är tämligen förvissad om att Peshmergas på marken – som idag dessutom, trötta på att vänta på den irakiska armén, dragit igång operationen mot Mosul – och Koalitionen i luften kommer att banka Daesh sönder och samman i Irak under detta år. Och de kurdiska försvarsstyrkorna i Kobane har snart i princip bara kvar att utropa den lokala segern. Och många Daesh kommer att modfällda av nederlaget, söka sig någon annanstans. Tillbaka till sina hemländer, som gömda någonstans, eller som asylsökande i falsk identitet. Men Djävulen bor fortfarande i Raqqa, och sprider sitt inflytande till Jemen, Egypten, Libyen, Somalia, Nigeria, Mali. Syrien är en ”failed state”, liksom Afghanistan, Somalia, Sudan. Syrien som började hela inbördeskriget med en befolkning på mer än 20 miljoner. Och för att knäcka den syriska nöten krävs antingen en politisk lösning – som ingen kan förklara hur den skulle se ut – eller en regelrätt markinvasion. Som det inte heller finns stöd för. Så Djävulen kommer att bo i Raqqa i många år. Jag upprepar – i många år. Och människor flyr, Från MENA och till oss. Deras europeiska grannar. Oavsett hur många xenofobiska dårar som gapar och skriker på europeisk mark.

Och konsekvensen kommer till Europa under många år framöver.

1)   Statistiken för asylsökande i EU under första halvåret 2014 ser ut så här: Asylum statistics, Eurostat

2)   Och vägarna ser ut så här: Facts and Figures on the arrivals of migrants in Europe. What is smuggling of migrants?  

3)   Och under detta tryck så är det ingen hemlighet att mottagandet kollapsat i de närmast berörda – Italien, Malta och Grekland – och att Dublinreglerna också kollapsat. Grekland har varit på fallrepet länge och skickar nu tillbaka asylsökande till Turkiet; Malta är på väg att sjunka i Medelhavet; och Italien släpper igenom många asylsökande så att de istället kan söka sig vidare norrut. Så enheten är borta. Som konstateras här: EU refugee policy: every man for himself

4)   Och så här tyckte EU-kommissionären den 13 januari: Recent human smuggling incidents in the Mediterranean

5)   Och så här tyckte en av de ansvariga EU-parlamentarikerna den 21 januari: Europe is in crisis when it comes to migration flows – German MEP

6)   Och så här tyckte Gordon Brown den 20 januari: We are failing the children of Syria and Lebanon. This tragedy is avoidable

7)   Och här intervjuas en smugglare den 9 januari, plus en del om responsen från Turkiet: Turkey Becoming Major Hub for Human Smuggling

8)   Och Sverige? Det ser ut så här enligt statistiken från Migrationsverket

Det finns en del rent panikartade förslag på åtgärder. Ta bort den maritima övervakningen av Medelhavet och lokalt upphäva Schengen (återinföra gränskontroll och för en begränsad tid) genom de temporära reglerna i EU-Förordning 1051/2013 är två. Jag kan nog garantera att ingen kommer att gå igenom: att ta bort den maritima närvaron i Medelhavet är empatilös och dessutom korkad – det är som att tro att vi får bort trafikdöden genom att ta bort bilbälten, eller att vi blir aktsammare med levande ljus utan brandkår – och konsekvenserna av att lokalt upphäva Schengen är så stora att jag inte ser någon som egentligen vill göra det. Och hur mycket fuffens det än må finnas i asylspåret – reglerna om skyddsskäl är orubbliga och ingen får självfallet hindras från att ansöka om skydd.  Och även om vi lägger mer medel till flyktingläger i Kurdistan, Jordanien, Libanon (som nu också är på väg att dras in) och Turkiet så kan vi inte tro att människor i flera år kommer att orka leva i dessa gigantiska läger.

Så vi sitter med Djävulen som bor i Raqqa och som föder smådjävlar, och vi får under många många år framöver ett stort antal asylsökande från MENA. För att lösa detta krävs sammanhållning på EU-nivå, punkt och slut. Och då måste vi för svenskt vidkommande backa bandet en smula.

Det gick inte så bra för Sverige under förra regeringen, med en migrationsminister som återvände med frostskador på kroppen efter att ha försökt övertyga sina ministerkollegor i EU om den svenska modellen för asylprövning.  Den svenska modellen… med PUT direkt och i princip en frånvaro av Dublin-förordningen, och en procedur som betyder lång kö till asylintervju och sedan lång kö till kommunplacering i ett utanförskapsområde i någon förort. Inte precis några poster boys för europeisk asylprövning. Jag väntar i sammanhanget på att bred kritik ska komma mot Sverige för hur lång tid det tar numera. Och hur ser det ekonomiska utfallet ut? Det är inte så himmelens svårt att räkna ut: man tar i princip skatteintäkter minus offentliga transfereringar och detta ger antingen ett plus eller minus. Och i Sverige är det minus. Till skillnad mot åtskilliga andra EU-stater. Hur det ser ut i Sverige har ”the one and only” Tino Sanandaji (Alla dessa kurder! Överallt! Visste ni förresten att Pegida tagit ställning mot den kurdiska saken?) visat.

–    Som här, lokalt om Sandviken den 1 juni 2014:  Invandring lönsam i Sandvikens kommun! (finstilt: ‘om statens och landstingens kostnader exkluderas’…)

–    Som här, om vådan av att bland ihop unionsmedborgare som i laglig mening inte är några migranter överhuvudtaget utan just unionsmedborgare som följer ett medborgarskap, och invandring från tredje land: Invandring från utanför Europa inte ens lönsam i Storbritannien

–    Och som här, från svenska storstäder, 15 augusti 2013: Invandring och ekonomiskt utveckling i Malmö, Botkyrka och Södertälje

Ser inte bra ut. För vi vet alla att teoremet mycket väl säger oss att rörlighet – vare sig det gäller människor, varor, tjänster – är god i teorin men att det praktiska utfallet sedan måste studeras i det enskilda fallet. Svårare än så är det faktiskt inte. Och det svenska asylmottagandet med därpå följande anhöriginvandring går i 19 fall av 20 till ett redan etablerat utanförskapsområde. För oavsett hur orden än må falla – när glaset är fullt är glaset är fullt. Och glaset må vara gjort av polsk kristall – vattnet kommer likförbannat att rinna över och förstöra bordsytan.

Många inser att något måste göras åt helheten. Det som måste göras inom EU är att man tar ett enhetligt grepp om asylmottagandet. Fördelning mellan medlemsstaterna, baserat på bruttonationalinkomst, befolkning och några andra faktorer. Men likväl en fördelning. Det tar inte bort asylströmmarna till de yttre gränserna, och det tar inte bort all lukraktiv smuggling. Men vi får inte ta bort det förstnämnda, alltså måste vi förstå att det sistnämnda också kommer att vara kvar. Och nota bene: alla smugglare är inte profitsugna iglar som lämnar folk i sticket när det blåser upp på Medelhavet. Vi stämmer däremot upp asylshopping, som kommer att ha en viss inverkan på smuggleriet. Och återställa Dublin. Vi fördelar så att mottagandet i vart fall blir bättre än idag. För detta krävs att alla gör lika.

Och där, ungefär, tog det emot igen. ”Alla göra lika” utesluter idag PUT-landet Sverige (med en ignorans för Dublin) från övriga TUT-stater i EU-familjen. För det var just den saken som var stötestenen. PUT eller TUT. Jag såg nyligen ett av Miljöpartiets språkrör uti riksdagskammaren med en bred gest hävda att det är väl klart att PUT är bättre än TUT… Jaså? Så när PUT ger upphov till så många att det är en matematisk omöjlighet att klara av uppgiften på ett bra sätt, då är det fortfarande bra? Men PUT är bättre än TUT. Och så går cirkelresonemanget vidare, ad nauseam, in statu nascendi.

Så min långa och tröttsamma väg till punkten är denna. Vi är vid vägs ände nu. Nu krävs att alla inom EU gör lika och delar. Och det betyder också att antingen gör Sverige som övriga EU-stater, eller så går vi ensamma. Det är första konsekvensen för Sverige – antingen agerar vi tillsammans eller så står vi ensamma. Den andra konsekvensen är att det kanske inte är alla som följer med i statistik och ekonomiska utfall – men statistiken ser så deppig ut att det inte går att göra ner ens den mest extreme xenofob som visserligen har ett inskränkt synsätt och dåliga motiv men som har rätt i sak. För så här ser statistiken ut.

Och samtidigt bor den förbannade djävulen kvar i Raqqa.

Kommentar: Politiker i riksdag och regering, ni som är ansvariga för hur den svenska asylhanteringen sker; journalister som vill veta mer och alla andra som är intresserade men har svårt att hitta information och fakta själva, läs texten ovan noga. Gå in på de länkade texterna och artiklarna. Läs och begrunda och försök skapa er en bild av hur det ser ut på det här framtidsavgörande området. Avgörande för Europa. Avgörande för Sverige, svenska folket och för dem som tagit sig hit med faktiska och sanningsenliga asylskäl.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till den här texten.

 

Spiegel TV, Tyskland: ”110.000 personer sökte asyl förra året i Tyskland, regeringen förutspår att detta tal kommer att fördubblas i år.”

En bloggläsare har skickat en länk till programmet Bundespolizei gegen Schleuserbanden: Enstation Rosenheim i Spiegel TV som sändes den 31 augusti. Bloggläsaren översatte programmet som ger en glimt av den enorma förflyttning av människor från utomeuropeiska länder till Europa via en sorts tämligen välordnat charterresesystem som pågår:

För vissa partier är flyktingströmmen politik, men för polisen i Rosenheim i Sydtyskland är det arbete, mycket arbete och mycket övertid, för det är massanstormning av asylsökande vid gränsen till Bayern. Vi berättar om smugglarna – profitörerna på denna osmakliga hantering.

Kriserna i världen avlöser varandra och miljoner människor flyr – ett växande antal hamnar hos polisen i Rosenheim som är första stationen efter tyska gränsen. Polisbilen har bråttom, de har just hört att ett tåg skall komma och det rapporteras att det innehåller 20 flyktingar. Tåget har just kommit in, polisen borde redan vara på perrongen, ingen skall tillåtas fly över rälsen. Snart står det klart att det är många fler än så: eritreaner, somalier och syrier som har kommit med tåget via Verona och Österrike till Tyskland. Alla har giltiga biljetter, ingen har pass. Polisen säger att de snart inte klarar av fler, en del unga måste sändas till ungdomshem och situation är ohållbar. Polisen räknar till 73 flyktingar. För två dagar sedan landade de i södra Italien och åkte genast vidare – ingen hindrade dem och nu blir det den tyska polisens uppgift att registrera och hantera dem.

Mannen som visiteras säger att han kom över Medelhavet till Italien.

”Hur mycket har du betalat?”, frågar reportern.
”Mycket dyrt”, säger mannen, ”7.000 dollar hittills, ända från Eritrea”.

Rosenheim är flaskhalsen på vägen från Italien eller Balkan – ingen annan ort har så många illegala gränsöverskridanden som Rosenheim. Den växande invandringen av flyktingar är såväl en mänsklig tragedi som en miljardbusiness för smugglarna.

Polisen: ”Upp till juli är det redan 4.000, men den större delen upptäcker vi nog inte.”

Eftersom asylansökningarna från t.ex. eritreaner är fyra gånger högre än de eritreaner som fastnar hos polisen vet vi att i den gruppen är invandringen minst fyra gånger så stor. Man kan anta att det inte förhåller sig annorlunda med andra folkgrupper. Vi kan alltså bara se toppen på isberget, större delen korsar gränsen osedd. Klockan fem på morgonen ger sig poliserna iväg till motorvägen för kontroll eftersom de flesta som smugglas i bil korsar gränsen i gryningen för att inte bli störda av yrkestrafiken. Bara i augusti grep man över 900 illegala flyktingar, ett nytt rekord.

Polisen stoppar en bil och föraren säger att han kommer från Italien.

”Var kommer din passagerare ifrån?”, frågar polisen.
Jag vet inte så noga”, säger föraren. ”Syrien, tror jag. De har inga pass”. Mohammed är taxichaufför från Italien.
”Hur mycket fick du betalt?”
”1200 euro för allt, det var en beställning.”

Han hade sex syrier i bilen. Polisen tar hans pengar ur fickan. Senare konstateras att Mohammed är smugglare, inte taxiförare. Människosmuggling kan ge upp till fem års fängelse.

”Är vi i Tyskland?”,  frågar en syrier.
”Ja”, svarar polisen.

För flyktingarna slutar färden här. Fysioterapeuten Ruba flydde med hela familjen från Damaskus och över havet i en skrotfärdig båt.

”Man är inte säker i något arabiskt land just nu. Vi var i Tunisien ett tag, men det fanns inga jobb. Min man är sjuk han har MS och fick ingen medicin.”

Mohammed inser inte sin prekära belägenhet, han vidhåller att han bara utför taxijobb.

”Jag kör människor till München, till Danmark, överallt.”

Ingen tror på honom, han är en proffssmugglare, det säger också hans kunder.

”Vi fick hans nummer i flyktinglägret”, säger Ruba, ”han hade just kört en familj till Sverige.”
”Visste han att ni var flyktingar?
”Ja så klart!” säger Ruba.

I München finns en polisenhet speciellt för flyktingsmuggling.

”Det är maffian som tar de stora pengarna – inte chaufförerna”, säger polisen. ”Vinsterna är jämförbara med  dem inom narkotikahandeln, fast med människor som varor.”

I maj sprängde polisen en smugglarorganisation med 20 medlemmar. De smugglade folk med flyg för femsiffriga belopp. En granne som också var misstänkt vill inte uttala sig. Nästa dag stoppar polisen en bil med ungerska skyltar. Föraren säger att ha plockade upp syrierna för 20 km sedan, han skulle ändå till Sverige och då kunde de väl följa med. Polisen tror honom inte. En syrisk kvinna säger att hon betalade 500 euro per familjemedlem. Polisen hittar flera kvittokopior för färjan från Puttgarden till Sverige.

Tillbaka till Järnvägsstationen Rosenheim. Dagens massinvandring ger polisen stora problem, allt är överfullt och dagens flyktingar får inhysas i en gymnastiksal.

110.000 personer sökte asyl förra året i Tyskland, regeringen förutspår att detta tal kommer att fördubblas i år.

Kommentar: Ordet ”flyktingar” har inte ändrats eftersom det är det ord som används mest i reportaget. Ofta kan det förstås handla om annat än flyktingar  – det talas också i reportaget om illegala invandrare.

@ denna blogg.

En person som arbetar på ett asylboende: ”Vi vet inte vad det är för människor som vi får hit, vi vet inget om deras bakgrund, ingenting.”

Det kom ett mejl från NN som sedan en tid arbetar på ett asylboende med väldigt många asylsökande. Han arbetar för en organisation, alltså inte för Migrationsverket. I början jobbade han 40 timmar, nu blir det 20 timmar eller mindre i veckan. Här delar han med sig av sina tankar och upplevelser, av sådant han faktiskt sett, hört och upplevt men också av vad han själv tycker. Det är skrämmande läsning, men inte på något sätt okänt och främmande för många av oss som känner till – och erkänner – hur illa ställt det är på asylområdet i Sverige. För politikerna som ska ta ansvar för landet Sverige och dess folk, verkar däremot dessa sanningar, som också miggorna fört fram under lång tid, inte existera. Läs och begrunda hans text!

Blandade tankar och upptäckter

•  Att regeringen har tagit ett beslut om att låta alla från Syrien få PUT är helt åt skogen fel. Vi vet inte vad det är för människor som vi får hit, vi vet inget om deras bakgrund, ingenting.

•  Många av dem som kommer har redan uppehållstillstånd i andra länder i Europa, bland annat i Italien. Vi har en man med en stor familj som kom hit och bara efter några dagar var han försvunnen. Han hade åkt till Italien. Han har ett företag där och har sedan början av sin svenska tid pendlat dit, ibland kommer han till och med hit med sin van från Italien. Migrationsverket vet om detta och har tagit foto på bilen och en utredning har tydligen gjorts, men ändå så får familjen PUT. Ingen som jag har pratat med förstår varför. Mannens fru är mammaledig och vill inte lämna sitt barn på 1,5 år på förskola för då vet hon att hon måste lära sej svenska på SFI. De lyfter alltså bidrag i Sverige samtidigt som han tjänar extra i Italien där familjen redan har uppehållstillstånd!

•  Många går helt krasst in i trädgårdar i byn och plockar frukt från träden – detta är ju ett fritt land… Det skapar otrivsel och otrygghet bland svenskarna och även aversioner mot dem som statsministern vill att vi ska öppna våra hjärtan för.

•  Jättemånga vill inte gå på SFI eller söka arbete för att bidra till att Sverige kan fortsätta vara ett fungerande land med de tryggheter som vi under många år har byggt upp. De har ju hört att i Sverige behöver man inte göra något alls, man får bidrag ändå.

•  Det måste införas krav på alla som kommer hit att anpassa sig till det svenska samhället och förstå hur vi lever och vad som krävs av var och en för att allt ska fungera!

•  De som begår brott eller som inte vill anpassa sig bör sändas tillbaka så snart det är möjligt.

•  Att köpa bil i andras namn är ett annat problem. Bara för att ha möjlighet att få socialbidrag.

•  Att överhuvudtaget få köra bil i Sverige utan svenskt körkort (detta gäller asyl och PUT) borde vara helt förbjudet! I dagsläget får de köra på sina, i många fall, köpta körkort utan körlektioner och utan kunskap om lagar och regler, i ett år för att sedan ta ett svenskt körkort på en körskola. Hur mycket hinner inte hända på ett år med halka, bilbarnstolar, försäkringar och mycket mer. Och hur stor fara de är för andra i trafiken vågar man inte ens tänka på.

•  Så fort asyl har blivit PUT bör de snarast flytta från asylboendet till ”eget” boende.

•  Vi kan inte låta alla får stanna om vi inte har bostäder och arbeten. Hur tänkte politikerna där? Det är en bra tanke, men man måste ha en plan och ett nät för att se till att det fungerar. Jag hörde idag att Arbetsförmedlingens pengar som ska gå till dem som har fått PUT har tagit slut. Hur tänkte politikerna lösa det? Hur ska de kunna betala hyra, mat och kläder till familjen? Slutar kanske med stölder och vad får de för rykte då?

•  Människor från andra länder ”får lämna plats” åt syrierna och blir därmed hemskickade trots att de har problem med boende och utbildning i hemlandet på grund av politiska eller andra skäl. Det handlar ofta om människor som redan när de kom hit sökte sig arbete och lärde sig svenska, för de ser/såg en framtid här. De blir nu utvisade. De blir dessutom förföljda av muslimerna för att de är kristna och det är inte okej!

•  Sverige borde vara som vissa andra länder – har du inte lärt dig språket på fem år, har du inte bostad och ordnad ekonomi (dvs inte beroende av bidrag), har du inte en viss kunskap om landet och dess historia, ja då får du inte stanna kvar i landet!

•  Vi svenskar ska inte anpassa oss till dem som kommer till Sverige, det måste vara tvärtom!!!

– Många kommer hit som syrier, men har i själva verket inte bott där på tio år, eller är inte ens syrier, och hittar på bedrövliga historier om tältläger m.m.

•  Alla länder i världen borde hjälpas åt att få stopp på krigen och lösa konflikter. Vi kan inte hjälpa alla.

– Det finns ingen myndighet som sätter av pengar till svensk personal som kan vara på större boenden för asylsökande. Hur ska de lära sig något? de behöver ständigt hjälp med alla papper som kommer hela tiden på svenska. Det är väldigt mycket de behöver hjälp med, men det finns ingen hjälp att få.

•  Alla som har barn över ett år  bör tvingas att lämna barnet på förskola, för att gå och lära sig svenska (både barn och föräldrar behöver lära sig snabbt). Och hur är det med föräldradagar? Får alla som kommer hit med x antal barn full pott med föräldradagar? Det är i så fall inte rätt. B

Ja, det finns en hel del att ta tag i. Vad gör vi?

Kommentar: Här kommer nya bekräftelser på vad miggorna berättat, månad ut och månad in, vecka efter vecka. I många år. Rycker alla på axlarna när de tar del av galenskaperna? Bryr sig de som läser detta inte ett dugg om vare sig rättvisa eller rättssäkerhet? Vad har de egentligen för ”värdegrund” (ett löjligt ord för något som bara är snömos, men som ständigt används av alla ”goda” och ”rättrådiga”) i så fall?

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg.

Syriska asylsökande: ”They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.”

Sverige har, som enda land i EU, lovat alla syrier (!) permanenta uppehållstillstånd om de tar sig till Sverige. Varje syrier vet det, både den som sedan länge bor någon annanstans och inte alls flyr från krigsliknande situationer (som heller inte råder i hela landet) och den som klarar att ta sig hit från Syrien och faktiskt har skyddsskäl.

Syrier, som vi träffade på Blinkarps asylboende, berättade att det annonseras i tidningar och i andra sammanhang i Syrien att den som vill ha permanent uppehållstillstånd och allting betalt ska ta sig till Sverige. De menade att det skapat ett enormt tryck på Sverige eftersom det kommer så många som inte har något här att göra. En av syrierna, som varit här i fyra månader, sa att han tycker att det är kaotiskt i Sverige och att det är helt fel att tro att alla syrier som kommer hit är i behov av svenska permanenta uppehållstillstånd. Han undrade varför Migrationsverket inte noggrannare utreder vilka de beviljar livslång försörjning, bostäder, skolgång för barnen etc.

I don´t understand why the Sweden is doing like this. Many Syrians they already have permit and also some have already citizenship in other countries. So why they come to Sweden? Why the Sweden let him to stay here?

I en artikel i Helsingborgs Dagbladet den 18 juli kan man läsa:

Said Hassan kommer från Damaskus i Syrien. Tillsammans med sin fru och två döttrar har han varit på flykt i flera år. Efter en längre vistelse i Egypten och en resa med båt över Medelhavet som tog flera dagar hamnade han i Italien. Därifrån till Sverige.
—————–
– Jag är så glad för att vara här. Sverige är underbart, säger han. Så annorlunda från resten av Europa. Folk är vänliga, respektfulla. Här finns en framtid för mina barn, säger han och lägger armen om sin dotter.

I artikeln finns inget ifrågasättande, ingen reflektion över varför Said Hassan och hans familj kommit till Sverige som asylsökande, trots att de inte kommer från det krigshärjade Syrien utan – uttryckligen – under lång tid, i flera år, har bott utanför landet. Dessutom: första asylland är ju Italien, det påpekas inte heller i artikeltexten; alltså att det torde vara där som familjens begäran om uppehållstillstånd (asyl handlar det ju inte om), ska handläggas. Familjen har alltså lämnat Syrien och flyttat (det är skillnad på ”flyttat” och ”flytt”) därifrån och bland annat bott länge i Egypten. Att de sedan tar sig därifrån till Sverige torde ju inte handla om ”flykt från Syrien”! Och det som flera syrier på Blinkarp sa verkar stämma på pricken när man läser det sista stycket om hur underbart Sverige är och att här finns en framtid för barnen, nämligen att:

They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.

Syrierna som sa det skattade lite och sa att svenskarna är konstiga som vill att alla ska flytta hit och undrade varför svenska regeringen släppte in så många människor som de inte ens kan få in ordentligt i samhället och som det inte finns ens bostäder åt. Dessutom undrade en av dem hur man i Sverige tror att de som är kriminella och som har begått hemska dåd i Syrien och kommer hit och ges uppehållstillstånd, tänker leva här. Om vi tror att terrorister och mördare och andra kriminella ska leva på ett annat sätt här än i Syrien. Han kunde inte förstå varför Sverige ger sådana människor uppehållstillstånd och när de frågade mig kände jag ett sådant obehag att jag sa att jag inte är svensk och att i mitt hemland skulle det inte ske. Det kändes lite fegt, men jag visste inte vad jag skulle säga. Sedan påpekade jag dock att både miggorna och jag i många år försökt få svenskarna att ta ansvar och börja agera utifrån sin egen utlänningslag och för sitt lands och folks bästa, men att de som har makten av någon anledning helt enkelt inte vill lyssna. Det tyckte han som frågade och två andra som deltog i samtalet, var ”crazy”.

Och nu kommer den nödvändiga, stämma-i-bäcken-brasklappen: ”Ja, det finns  syrier som kommer direkt från Syrien. Ja, det finns bland dem personer som behöver skydd (läs en av miggornas inlägg nedan, från den 6 maj 2014).”

Lästips:

En migga: ”Jag får frågor om hur de kan föra in sina pengar från Syrien till Sverige. Dessa frågor ställs av personer som samtidigt till Migrationsverket deklarerar att de är helt panka och måste få dagbidrag för att kunna äta!” – 3 januari 2013

En migga: ”Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder. – 3 maj 2013

En migga: ”Syrierna har behov av skydd och då ska vi vara generösa. Tyvärr är de flesta asylsökande inte i behov av skydd utan försörjning.” – 4 september 2013

En migga: ”Just nu har vi armenier som har dubbla medborgarskap, men som menar att de måste få PUT i och med att de bott i Syrien och flytt därifrån – även om de flydde hit via Armenien och inte har något skyddsbehov gentemot Syrien.” – 16 september 2013

En migga: ”Syrier anges som till 89 procent passlösa.” – 3 oktober 2013

”Om situation är som på det boendet vill jag hellre åka till Syrien.” – 1 februari 2014

En migga: ”Vi beviljar asyl till syrier som om de hade skyddsbehov gentemot ett land de inte ens är bosatta i och därmed alltså inte har skyddsbehov gentemot!” – 5 mars 2014

En migga: ”Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien.” – 19 april 2014

En migga: ”Men de allra flesta asylsökande som jag har träffat, som sagt sig vara från Syrien, är äkta syrier som lidit mycket under kriget.” – 6 maj 2014

En migga: ”Varför berättar inte de styrande om det accelererande asylmissbruket?” – 11 juli 2014

© denna blogg. Vid ev citat var vänlig länka till denna blogg.

 

En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ”

En migga berättar om ett av många sätt som utomeuropéer tar sig in i Sverige på:

Om man kommer från Eritrea så får man PUT. Men om man först har ansökt om asyl  i Italien, då ska ansökan enligt reglerna prövas där, om man är vuxen. Är man ett barn, dvs under 18 år, så ska ansökan numera prövas av Sverige.

Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. Migrationsverket förser dessa vuxna människor med en god man och de får plats i dyra ungdomsboenden.

Eftersom det råder tveksamhet kring deras ålder så måste åldern utredas av Migrationsverket. Då görs en medicinsk åldersbedömning som visar att personen är vuxen. Därefter skrivs åldern upp från påstått 17 år till 18 år – detta trots att personen snarare är 25 år eller äldre. Personen får lämna ungdomsboendet, mister sin gode man och  får ett beslut som innebär att han eller hon ska återvända till Italien som är det land där hans asylansökan ska prövas.

Därefter avviker personen. Antingen åker han/hon tillbaka till Italien eller tillbringar tid med sina anhöriga i  Sverige. Efter att tidsfristen  för att överföra personen till Italien passerats, söker personen på nytt asyl i Sverige.  Nu får han/hon asyl inom en vecka eftersom alla  eritreaner får PUT utan individuella skäl.

Kommentarer:
Villkoren är ju, som bekant, betydligt generösare och kravlösare i Sverige än i till exempel Italien, det är därför vuxna eritreaner ljuger om sin ålder och som de stannar kvar i landet illegalt och väntar ut att tiden för överföring till Italien där asylansökan ska processas, har gått ut.

Är det här förfarandet för att ta sig in i det generösa försörjningslandet Sverige acceptabelt? Vad säger statsministern i den humanitära stormakten Sverige?

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.

En migga: ”I intervjun från ambassaden står det bland annat att ”the parents had sold their land to get the money for the son’s travel. The plan for the future is that for the son to support the family and children.”

En migga om ett av de otaliga asylbedrägerier som miggor har att göra med mer eller mindre dagligen:

Ensamkommande som inte är så ensamma

En pojke dyker upp i Sverige och söker asyl. I det här fallet är det inte någon tvekan om att pojken är ung, han har inte ens blivit tonåring ännu. Pojken berättar att han är från Afghanistan, noga räknat från Ghazni. Nu kan pojken visserligen inte beskriva var någonstans det ligger eller hur det ser ut där, men han kom från en by som låg ”utanför”.  Så här lät det under utredningen och ungefär likadant låter det också under andra muntliga utredningar i liknande fall.

O är vi på Migrationsverket, S är den sökande, G är den gode mannen

O: Vet dina föräldrar om att du är i Sverige?
S: Jag vet inte om de vet eller inte.

O: Har du haft kontakt med dina föräldrar sedan du lämnade Afghanistan?
S: Nej jag har inte haft någon kontakt med dem.

O: Hur kommer det sig att du har åkt hit helt ensam?
S: I och med att det var mycket strider där så lämnade mamma mig hos en smugglare. Inte mot betalning. Han ville ta mig till Italien.

O: Har du någon möjlighet att kontakta dina föräldrar?
S: Jag har ingenting. Inga möjligheter, inga telefonnummer eller så. Jag har bara ett telefonnummer som är till min bror.

och lite längre fram i protokollet…..

O: Ville du åka hit till Sverige?
S: Jag ville egentligen inte lämna dem men min mamma tvingade mig. Hon fick mig att acceptera. Hon sa att jag var ung och hade en framtid framför mig.

och lite längre fram i protokollet…..

O: Hur kommer det sig att du kom just till Sverige?
S: Jag vet inte.

O: Vem bodde du med i Afghanistan?
S: Mina föräldrar.

O: Dina syskon med?
S: Ja.

O: Din brors fru med?
S: Ja.

O: Och hennes barn med då?
S: Ja.

O: Bodde ni i samma hus?
S: Ja.

O: Har du några andra släktingar i Afghanistan? Mormor eller farmor?
S: Det vet jag inte.

och lite längre fram…

O (till god man): Har ni försökt få tag på hans föräldrar?
G: Nej vi har inte kommit längre än så här.
S: Jag hade velat veta hur ni kan hitta min familj.

O: Visste din mamma att du skulle till Sverige?
S: Ja, vi hade pratat om det.

O: Om att åka till Sverige?
S: Ja.

O: Vet du om din familj planerar att åka hit också?
S: Nej de ville bara skicka mig.

och lite längre fram….

O: Kan du berätta hur du har rest till Sverige?
S: Jag kan inte berätta så mycket om det. Jag vet inte hur jag har kommit hit.

O: Vet du vilka länder du har passerat?
S: Ett land, det heter Italien.

O: Hur länge var du där?
S: Kanske en vecka.

O: När du åkte från dina föräldrar hur åkte du då? Med bil, buss eller flyg?
S: Jag vet inte.

O: Kommer du inte ihåg?
S: Nej.

Så det blir PUT. Fast i det här fallet blir det på synnerligen ömmande omständigheter i stället för på skyddsbehov.

Och sex månader efter PUT kommer följande skara till en svensk ambassad i den delen av världen (inte Afghanistan): modern, två syskon, en vuxen broders hustru och tre brorsbarn. Summa sju personer. Och i deras intervju från ambassaden står det bland annat följande:

The parents had sold their land to get the money for the son’s travel. Their plan for the future is that for the son to support the family and children.

Och sonen är idag, om id-handlingar och familjebevis är äkta, tolv år gammal. Så vad det handlar om är att summa åtta personer som under överskådlig framtid ska vara totalförsörjda i Sverige. De måste nämligen börja med att lära sig läsa och skriva på sina egna språk.

Kommentar: Så var det med det stackars ensamkommande barnet. Som långt ifrån är det enda som sänds hit för att försöka hämta hit resten av familjen och – helst – släkten som vill bli försörjda i Sverige. Trots att det finns de, som med emfas förnekar att det finns sådana fall…

Migrationsverket bör dock i detta – och liknande – fall agera i enlighet med utlänningslagen: när barnets anhöriga nu har påträffats ska verket återkalla PUT samt sända barnet hem till Iran (inte Afghanistan där han med all sannolikhet aldrig ens satt sin fot), där familjen och släkten bor, för att återförenas med dem där. I enlighet med utlänningslagen, alltså. Varken barnet eller släktingarna har ju några som helst asyl- eller skyddsskäl utan syftet med att sända hit pojken var – som de själva tydligt uppger i sin ambassadintervju – att de ska få försörjning i Sverige. Inget annat. Och, så vitt jag känner till, har Sverige ännu inte infört ”försörjningsinvandring”.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

FINLAND. Migrationsverket: ”Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.”

Migrationsverket i Finland meddelar, så att det ska vara tydligt för alla och envar, att det inte går att påverka beslut om avslag när det gäller asyl genom att hungerstrejka eller på annat sätt skada sig själv:

Två afghanska asylsökande män har hungerstrejkat framför Riksdagshuset i Helsingfors i nästan två månader. Myndigheterna har poängterat att man inte kan främja sin sak på detta sätt. Som en myndighet som ansvarar för asylbeslut kan Migrationsverket inte återkalla sina beslut som baserar sig på lagen därför att våra kunder hotar att skada sig själva.

Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.

Vidare meddelar Migrationsverket att:

Många instanser har åberopat att inrikesminister Päivi Räsänen ska ingripa i de hungerstrejkande afghanernas situation. Varken ministern eller övriga politiker kan utöva påtryckning på ett oberoende rättsväsende eller ingripa i myndighetsbeslut.

Kommentar: Det är endast om verket har tillämpat lagen felaktigt eller om det gjort ett fel vid behandlingen av ansökan som ett ärende kan tas upp till ny behandling.

Medieskriverier, demonstrationer och/eller upprop förändrar inte asylbeslut fattade av Migrationsverket i Finland.

Bakgrund finns bland annat i artikeln Afgaanimiehet nälkälakossa 50 päivää (Afghanska män har hungerstrejkat i 50 dagar) i Kansan Uutiset.

Kort sammanfattning (artikeln är alltså inte översatt i sin helhet):

Gholamsidi anlände till Finland i augusti 2010 och Mirzayi i september 2011. Männen har rest via Iran och Turkiet till Norge och Sverige i hopp om att få asyl i något av de nordiska länderna. Så här säger inrikesminister Päivi Räsänen:

– Riksdagen kan inte påverka de ifrågavarande asylsökandes sak. Inte heller jag som inrikesminister har makt att lägga mig i beslut fattade av myndigheter inom mitt förvaltningsområde. I Finland är beslut i enskilda asylärenden inte politiska.

Myndigheterna fattar sina beslut med stöd i gällande lagar. På det sättet säkras enligt ministern de asylsökandes jämlika ställning.

– Min statssekreterare har varit och pratat med männen och säkerställde att de har fått information om möjligheterna att begära ändring i deras beslut samt om det finländska rättssystemet. Jag vet också att de har haft möjlighet att få läkarvård. Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk,

Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.