Kanske skulle det kunna vara en lösning att Migrationsverket började anlita expertis i de övriga nordiska länderna?

I en op ed-artikel i  Svenska Dagbladet skriver jag idag, den 7 januari, under rubriken Sverige ligger efter med ålderstester bland annat:

Åldersbedömningar har behövt göras under lång tid i Sverige men de har inte kunnat utföras annat än i ett fåtal fall på grund av läkares vägran. Problemen och kostnaderna – både ekonomiska och mänskliga – som den underlåtenheten medfört är stora. Att låtsas som om problemet med oriktiga åldersangivelser bland asylsökande inte existerar är därför oansvarigt.

I en tidigare text – Hur många ensamkommande barn är vuxna? – på samma sida och om samma ämne skrev jag den 5 oktober 2014 om uppgifter från det danska rättsmedicinska institutet och justitieministeriet:

327 av de 637 (51 procent) ensamkommande asylsökande som sade sig vara minderåriga och kom till ett danskt asylcenter under åren 2011 och 2012, visade sig efter rättsmedicinsk undersökning ha ljugit om sin ålder, och var över 18 år. De första fyra månaderna 2013 var tre av fyra (75 procent) testade flyktingbarn över 18 år.

”Erfarenhetsmässigt har det visat sig, att en stor del av de asylsökande som testas, uppskattas vara vuxna. Vi ålderstestar därför, när det finns en misstanke om att den sökande inte är minderårig”, säger kontorschef Bjørn Hørning hos Udlændingeservice.

I den artikeln uppmanade jag anförde jag också att:

Man bör  i större utsträckning lyssna på modersmålslärare, HVB-hemspersonal och verksanställda, och kontroller bör också göras i Sverige i betydligt större omfattning än Migrationsverket hittills gjort. Kan man göra det i våra nordiska grannländer så borde det även gå att göra i Sverige.

På den artikeln replikerade ett antal barnläkare och om det kan man läsa här: Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn”

En av de replikerande barnläkarna, Anders Hjern*, uttalar sig  i Sveriges Radios specialprogram De desillusionerade humanisterna där reportrarna Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén gör ett försök – och lyckas ganska väl – att göra ett mer objektivt program än man annars är van vid att höra i Public Service, när det gäller ämnet asylsökande och då alldeles särskilt kategoring som så ofta slentrianmässigt felaktigt kallas ”ensamkommande flyktingbarn”. Lyssna gärna på det 42 minuter långa programmet med röster från personer som arbetar med den här kategorin asylsökande som alltså är asylsökande som påstår sig vara eller är minderåriga. För den som hellre läser än lyssnar finns programmet nedtecknat här.

Samma reportrar lyckades också Sveriges Radio få göra en tio minuter lång uppföljning med rubriken Hur kan man bestämma åldern på ett barn på flykt? som sändes den 1 januari 2016. Även här uttalade sig barnläkaren Anders Hjern, delvis tämligen häpnadsväckande och hänvisade till en icke närmare angiven sydafrikansk studie som säger något annat än vad man går efter i de övriga nordiska länderna. Att man i de tre länderna Norge, Danmark och Finland, länder med väl så välutvecklad och högtstående kunnande och seriositet  som Sverige (kanske till och med bättre…) använder sig av vetenskapligt beprövade och väldokumenterade metoder, viftade han bort med orden:

– Idag används åldersbedömningar i många länder som en del i en restriktiv migrationspolitik där man vill visa att ”i vårt land är vi besvärliga så åk någon annanstans”.

Kommentar: Uttalandet är en skymf mot de andra tre länderna vilkas läkare och rättstandläkare under lång tid gjort åldersbedömningar i enlighet med kriterier som anses beprövade och godkända och som även används i andra länder i Europa.

Barnläkaren Anders Hjern säger också i programmet att:

– Det som är problemet just nu det är att Migrationsverket inte accepterar en medicinsk åldersbedömning som tar hänsyn till de ingående metodernas inneboende stora felmarginaler, kan man säga.

Han säger också:

– Vi har en lång erfarenhet av att Migrationsverket tolkar de här resultaten på ett väldigt bokstavligt sätt. Att man helt enkelt saknar den kompetens som behövs för att göra en korrekt bedömning av de här.

Kommentar: På vilket sätt är ”problemet just nu” att Migrationsverket inte tar hänsyn till ”de ingående metodernas inneboende stora felmarginaler”? Vilka ”stora felmarginaler” menas? Migrationsverket har ju knappt ens fått chansen att ta hänsyn till det som barnläkaren hänvisar till eftersom läkarna ju vägrar utföra åldersbedömningar. Vad gäller de få åldersbedömningar som ändå har gjorts, menar barnläkaren Anders Hjern då att svenska läkares utsagor och konklusioner är så otydliga att de inte går att tolka? Det är i så fall riktigt illa. Om Migrationsverket har beställt en åldersutredning så har verket rätt att förvänta sig att den som utför den avlämnar ett tolkningsbart resultat. Om läkarna inte klarar att avge tydliga utlåtanden så kan Migrationsverket knappast lastas för det.

Kanske skulle det kunna vara en lösning att verket började anlita expertis i de övriga nordiska länderna?

Reflektion: Under många år har miggor, HVB-hemspersonal, SFI-lärare, modersmålslärare och familjehem rapporterat om att det i Sverige finns många asylsökande män (och en och annan kvinna) som utger sig för att vara 16, 17 år när de är flera år, ibland riktigt många år, äldre. Det är då inte att undra på att antalet faktiskt och påstått minderåriga asylsökande i Sverige har femdubblats – ja, mer än femdubblats! – år 2015 jämfört med år 2014 och att Sverige år 2014 ensamt tog emot tre gånger fler i denna kategori än de övriga tre nordiska länderna tillsammans! För år 2015 torde skillnaden bli ännu större.

Jag har skrivit många texter om den svenska oviljan och oförmågan att se till att vuxna män inte tas in och behandlas som barn i asylprocessen – ingen har tagit tag i det  och smugglarna har kunnat fortsätta att föra hit vuxna män som till och med själva ibland har egna barn i hemlandet (!) och som kan vara upp till dubbelt så gamla som de angett. Trots att det enligt de övriga ländernas läkarvetenskap inte alls är svårt att göra ålderstester som med ca två års skillnad neråt och uppåt kan visa om en asylsökande, påstått minderårig är betydligt äldre än han uppgett. I Finland erbjuds den som misstänks vara äldre en åldersundersökning och den som vägrar göra en sådan, får automatiskt sin ålder uppskriven och behandlas som vuxen i asylprocessen.

*Anders Hjern anlitas relativt ofta av Sveriges Radio, vilket man kan se och höra här. Någon balans i åsikterna kring åldersbedömningar har Sveriges Radio inte verkat eftersträva, utan samme läkare har ensidigt fått upprepa sina åsikter på området, år efter år. Omdömen som inte stöds i grannländerna; ändå har Public Service inte brytt sig om att vända sig till andra, till exempel experter som utför åldersbedömningar i Norge, Danmark och Finland. Inte förrän i programmet De desillusionerade humanisterna, som sändes i mitten av december 2014, där den danske professorn vid danska Rättsmedicinalverket, Niels Lynnerup, kommer till tals och uppvisar en helt annan syn i frågan än den svenske barnläkaren.

Jag skrev om programmet i texten Tio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar” .

© denna blogg.

Ur veckorapport 52-2015 från Migrationsverket

Migrationsverkets veckorapport för vecka 52, daterad den 30 december 2015 innehåller rykande färsk statistik, information om migrantrutter, läget i andra länder och om den förväntade utvecklingen.

Migrationsverkets omvärldsenhet poängterar i sina utskick att veckorapporten ska ses som ett underlag för den operativa ledningsgruppen; med andra ord ett internt arbetsmaterial. Men det har ju intresse för alla som är intresserade av vad som sker på asyl- och migrationsområdet. Därför publiceras relevanta delar ur den här på bloggen.

Kommentar: I Sverige vill man ju knappt – i varje fall inte i medier eller bland politiker – kännas vid att inte alla ”syrier” är syrier och att inte alla syrier och ”syrier” gör det som ständigt, papegojlikt upprepas: ”flyr från krig och förföljelse”.

Man vill inte i den svenska offentligheten riktigt låtsas om att det torde vara ett mycket stort antal som innehar falska syriska pass, varav naturligtvis också en del sådana kan innehas av ”äkta” syrier, men varför de i så fall har falska pass får den med huvudet på skaft försöka lista ut själv.

Reflektion: Vart är de på väg? Till Tyskland? Till Österrike? I Norden är det ”fullt” och snart mycket svårt att ta sig in i.

Reflektion: Pressen på Österrike blir enorm när det blir allt svårare att ta sig till de nordiska länderna. Hur det lilla landet med bara 8,5 miljoner invånare ska klara anstormningen är en befogad fråga.

I veckorapporten kan man också läsa att:

Tyskland har rekryterat 8.500 personer som ska lära nyanlända asylsökande barn tyska.

Och att:

I Berlin planeras ett tredje ”avvisningscentrum” för personer från säkra tredjeländer, främst från Västra Balkan.

Samt:

Reflektion: Situationen i Europa blir allt mer svårhanterlig ju fler människor från helt andra kulturer och med ett helt annat sätt att leva (utan fungerande stater och med våld som ett av få maktmedel) ska hysas på det här sättet – oro och knivslagsmål, asylboenden i brand (ca 1/3 av bränderna i Sverige sägs förresten vara anlagda eller orsakade av asylsökande själva), våldtäkter, hot och allehanda trakasserier och hungerstrejker etc kommer att ytterligare öka. Inte bara i Tyskland utan givetvis i alla de länder dit en okontrollerat stor mängd migranter och asylsökande har sökt sig.

Kommentar: Mycket om hur man i Finland tacklar och hanterar de stora – med rikssvenskt språkbruk – ”utmaningarna”, som i själva verket oftast är stora problem i samband med den stora asyl- och migrantinströmningen, kan man läsa om här på bloggen.

När det gäller dem som endast i Sverige kallas ”ensamkommande barn” så ser det ut så här:

Reflektion: Borde inte någon snart börja fundera lite över varför 78 procent av alla ”barn” (i själva verket mycket ofta vuxna män som ger sig ut för att vara ”barn”) som kommer hit är från Afghanistan? Just saying… Dessutom anger Migrationsverket att:

Afghanistan utgör fortsatt den största gruppen (asylsökande, min anm.), följt av Syrien och Irak.

Lyssna förresten gärna på ett av de första – kanske det allra första – radioreportagen om just ”ensamkommande barn” som gjorts av Public Service, där man verkar ha ambitionen att föra fram det som varit känt bland väldigt många, och som rapporterats om bland annat här på bloggen i så många texter under så många år att det är förbluffande att det inte tagits upp just av SR P1 Public Service tidigare: De desillusionerade humanisterna av Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén. Äntligen, år 2015, har någon lyckats få göra ett relativt osminkat reportage som inte håller sig helt inom den annars utstakade ”vadmanfårberätta”-korridoren i det av oss alla finansierade företaget som borde stå för objektivitet och sanning. Det borde ha gjorts redan 2005…

Jag kommer att fortsätta att informera och kommentera asylläget främst i Sverige och i Finland, men också så gott jag hinner och kan, i övriga Europa. Att ta del av rapporteringen i Finland, till exempel, tar mycket tid och att översätta ännu mer.

Också det kommande året – 2016 – hoppas jag på miggornas hjälp, utan dem och deras medverkan skulle mina kunskaper och min möjlighet att upplysa och informera vara betydligt sämre!

© denna blogg.